Titta

Forskning pågår

Forskning pågår

Om Forskning pågår

Vi möter forskare som tagit sig an några av de största frågorna mänskligheten brottas med. Hur kan vi besegra cancer? Hur överlever vi i en varmare värld? Finns det liv på någon annan planet? Forskarna står på gränsen till de stora genombrotten som kan komma att förändra och förbättra livet för miljardtals människor framöver.

Till första programmet

Forskning pågår : Cellernas hemliga livDela
  1. Hur fungerar själva livet
    i alla dess former-

  2. -från det stora
    ner till det allra minsta?

  3. Forskning om det kallas
    "livsvetenskap" eller "life science".

  4. Det handlar om hur levande organismer
    fungerar, samverkar-

  5. -och påverkar sin omgivning. Biologi
    och medicin är två stora områden-

  6. -men här möter vi också forskare
    inom teknik, kemi och fysik.

  7. En viktig del rör livets
    mest grundläggande byggsten, cellen.

  8. Det handlar bland annat om att
    upptäcka och kartlägga celltyper...

  9. ...att förstå hur cellen läser av
    sin egen DNA-kod...

  10. ...och att hitta cellernas
    dolda uppgifter.

  11. Mycket av cellens liv
    är fortfarande höljt i dunkel.

  12. Om forskarna lyckas avslöja
    cellens hemligheter-

  13. -kan det komma till enorm nytta
    för hela mänskligheten.

  14. I ett rum på Karolinska institutet
    finns en forskare med stora planer.

  15. Sten Linnarsson vill genomföra
    ett gigantiskt projekt.

  16. Men för att förstå det
    måste vi backa några år tiden.

  17. År 2000 sker ett stort vetenskapligt
    genombrott: Human Genome Project.

  18. Forskarna har kartlagt alla gener
    i människans DNA-

  19. -den unika koden i våra celler
    som gör oss till människor.

  20. Resultatet presenteras av USA:s
    dåvarande president, Bill Clinton.

  21. Detta är den viktigaste
    och mest förundransvärda karta-

  22. -som människan nånsin har skapat.

  23. Nu är det dags för nästa steg.
    Forskarnas kartläggning av generna-

  24. -vill nu Sten Linnarsson
    göra av cellerna.

  25. Det kallas Human Cell Atlas.

  26. Ambitionsnivån är
    i samma storleksordning-

  27. -som genomprojektet på sin tid.

  28. Vi ska kartlägga kroppens celltyper-

  29. -och var cellerna är
    i tre dimensioner.

  30. Det ska bli en tredimensionell atlas.

  31. Det är en jätteutmaning,
    och projektet kommer att inbegripa-

  32. -forskargrupper från hela världen,
    från flera kontinenter.

  33. För att begripa vad de vill göra
    måste vi titta på cellens uppbyggnad.

  34. Cellerna omges av
    ett tunt membran av fett.

  35. Innanför finns en vätska med bland
    annat näringsämnen och proteiner.

  36. Längst in i kärnan finner vi generna
    i DNA-koden.

  37. Det är samma DNA-ritningar
    i alla celler i en individ.

  38. Men problemet är att varje celltyp,
    för att skapa sina unika egenskaper-

  39. -bara använder vissa delar av DNA-
    ritningarna, och man vet inte vilka.

  40. Därför vet man inte heller
    hur många olika celltyper det finns.

  41. Man kan tro att vi känner till
    alla människans celltyper.

  42. I läroböckerna står det att vi
    har två- eller fyrahundra celltyper.

  43. När vi har studerat närmare
    i hjärnan-

  44. -ser vi att bara där finns det nog
    femhundra, tusen eller flera tusen.

  45. Det finns alltså en stor brist
    på kunskap om celltyper.

  46. Men nya möjligheter har öppnat sig.

  47. Ny teknik som använder mikrofluidchip
    ger forskarna möjlighet-

  48. -att studera enstaka celler.

  49. Det här är mikrofluidikplattor.

  50. De används till att preparera
    DNA från enskilda celler.

  51. Tekniken gör det möjligt att läsa av
    hur varje cell använder DNA-koden-

  52. -och det kan avslöja nya celltyper.

  53. Human Cell Atlas är ännu i sin linda-

  54. -men Linnarssons team har tagit
    första steget:

  55. Att kartlägga hela musens hjärna.

  56. Det här är ett utsnitt ut hjärnan.
    Här är cortex och här mellanhjärnan.

  57. Här ser man vilka olika celler
    som vi har upptäckt.

  58. De små prickarna representerar vilka
    delar av DNA-koden cellen använder.

  59. En specifik mix av prickar
    bildar en egen celltyp.

  60. Grönt och blått är en typ av cell,
    liksom brunt och vitt eller rosa.

  61. Det här är första gången som vi kan
    lokalisera många olika celltyper-

  62. -i en vävnad på en och samma gång.

  63. Kartläggningen har tagit lång tid,
    men teknikutvecklingen är snabb.

  64. De nya möjligheterna gör att teamet
    snart är klart med musens hjärna-

  65. -och de vill sen fortsätta
    med människans.

  66. Musens hjärna är på många sätt
    väldigt lik den mänskliga hjärnan.

  67. Många grundläggande funktioner
    och de flesta celltyper-

  68. -kommer vi att hitta i människans.

  69. Det ger oss en god grund att stå på.

  70. Om Human Cell Atlas lyckas kartlägga
    alla människans miljarder celler-

  71. -blir det ett fantastiskt redskap-

  72. -till exempel för att hitta botemedel
    mot nya virus-

  73. -som det som nyligen drabbade
    världen, zikaviruset.

  74. I stället för att experimentellt ta
    fram informationen under ett-två år-

  75. -hade man bara kunnat titta: Var är
    cellerna som zikaviruset kan angripa?

  76. Det hade kanske tagit en timme.

  77. Det som gör forskningen möjlig-

  78. -är ny teknik
    för att studera enstaka celler.

  79. En forskare som jobbar med denna
    utveckling hittar vi i Uppsala.

  80. Här kan vi se hur cellen läser av
    sitt eget DNA, som matematisk modell.

  81. Problemet är modellen inte stämmer.
    Den måste förbättras.

  82. Det är Johan Elfs uppdrag
    vid Uppsala universitet.

  83. Johan gör först en modell
    för hur cellerna borde fungera-

  84. -enligt den gamla forskningen med
    provrör. Sen, med hjälp av ny teknik-

  85. -ser han hur det egentligen fungerar.
    Det stämmer inte alltid.

  86. Ofta har nån faktor i cellen
    inte tagits hänsyn till.

  87. Nåt skiljer sig från provröret-

  88. -och blir väldigt annorlunda
    när man tittar på det inuti cellen.

  89. Därför ska Johan ta reda på hur
    cellen på riktigt läser av sitt DNA.

  90. Olika celltyper använder olika delar
    av DNA-koden vid olika tillfällen.

  91. För att hitta de relevanta delarna
    måste cellen söka igenom allt DNA.

  92. De proteiner som gör sökningen
    kallas transkriptionsfaktorer-

  93. -och har en stor betydelse
    för hur cellen fungerar.

  94. Transkriptionsfaktorerna löser
    en av de svåraste uppgifterna:

  95. Att söka igenom genomet och hitta
    en specifik kombination av DNA-baser.

  96. För att kunna studera
    hur transkriptionsfaktorerna arbetar-

  97. -behöver Johan titta
    inuti enstaka bakterieceller.

  98. För forskade man på cellens delar
    i provrör och fick grova resultat.

  99. Nu utvecklar Johans team de små
    plattor som kallas mikrofluidchip.

  100. De liknar dem som Sten Linnarsson
    använder i sitt labb.

  101. De mikrofluidiska chippen
    har revolutionerat-

  102. -hur vi jobbar med mikroskopin.

  103. De innehåller kanaler med samma
    dimension som bakteriecellerna.

  104. Det gör att vi kan fånga dem där,
    och de kan växa där i flera dagar-

  105. -under optimala förhållanden
    för deras tillväxt.

  106. Teamet utvecklar hela tiden nya chip
    och tillverkar dem själva på labbet.

  107. -En ny formhållare? Funkar den?
    -Det får vi se.

  108. Forskarna skapar först en mall
    och designar de pyttesmå kanalerna.

  109. -Vilken form är det?
    -Den stora, med avstånd på 1 500 nm.

  110. I mallen gjuter de sen
    själva chippet i plast.

  111. Chippet ska sammanfogas
    med en liten glasskiva.

  112. Ytorna behandlas först
    i en plasmaugn.

  113. Sen görs små hål där man kan föra in
    celler och den vätska de ska växa i.

  114. Nu har man
    de enstaka levande cellerna på plats.

  115. Nästa steg för att kunna studera hur
    cellerna arbetar är ett mikroskop-

  116. -som i realtid filmar av
    cellernas inre.

  117. Johans team har byggt
    ett eget lasermikroskop.

  118. Här ser vi optiska komponenter-

  119. -för att kombinera ljuset
    från de olika lasrarna-

  120. -och belysa olika molekyler
    i cellerna.

  121. Chippet fästs på mikroskopet-

  122. -som kan visa upp cellens inre
    med en nanometers precision-

  123. -och upptäcka rörelser hos
    transkriptionsfaktorer-

  124. -som sker på mindre
    än en millisekund.

  125. Det är första gången vi kan se
    transkriptionsfaktorerna så här.

  126. På skärmen kan man nu exakt följa
    hur cellen söker av sitt DNA.

  127. Resultatet är häpnadsväckande!

  128. Johans team har mätt att
    varje transkiptionsfaktormolekyl-

  129. -söker av hela cellens DNA-kod
    på bara tre minuter.

  130. Det betyder 25 000 baspar i sekunden-

  131. -och det med imponerande exakthet.

  132. Den missar sällan sitt mål,
    om det inte uppstått mutationer-

  133. -men då kan konsekvenserna
    bli ödesdigra.

  134. När det blir fel, så att cellens
    reglering inte fungerar-

  135. -leder det till sjukdomar,
    som till exempel cancer.

  136. Resultatet av filmerna tar Johan
    med sig till sina beräkningar.

  137. Han kan nu korrigera dem för att få
    fram en bättre matematisk modell.

  138. Kunskapen kan sen hjälpa andra
    att förstå och motverka-

  139. -de fel som kan uppstå
    när cellen läser av sitt DNA.

  140. Tack vare den tekniska utvecklingen
    kan vi lära oss mer om våra celler.

  141. För det är mycket vi inte känner till
    om våra cellers hemliga liv.

  142. Celler gör inte bara det vi tror.
    De har flera okända funktioner.

  143. Det intresserar Mia Phillipson
    vid Uppsala universitet.

  144. Hon tittar närmare på några
    av våra vanligaste immunceller:

  145. De vita blodkropparna.

  146. Immunceller är extrem fascinerande.

  147. De finns överallt i kroppen i den
    friska kroppen såväl som i den sjuka.

  148. Och de använder blodcirkulationen för
    att snabbt ta sig till ett ställe-

  149. -vid en given signal. Om vi bara kan
    förstå deras fulla potential-

  150. -skulle vi kunna använda oss av den
    för att främja hälsa.

  151. För att upptäcka immuncellernas
    okända funktioner-

  152. -behöver Mia studera cellerna
    när de arbetar i sin normala miljö-

  153. -inne i en levande kropp. Mias
    minsta medarbetare är därför möss.

  154. Nu ska vi söva musen.
    Det här är sövningskammaren.

  155. Nu kommer den att somna här.

  156. Det är viktigt för alla som arbetar
    med mössen att de inte plågas.

  157. Genom en försiktig operation kan Mias
    team filma immuncellernas arbete-

  158. -i musens kropp.

  159. Det här är alltså tarmväggen
    i en sövd mus.

  160. I alla de här röda kanalerna
    går det hela tiden ett blodflöde.

  161. I vissa av de lite mindre kärlen kan
    man se immunceller "flusha" förbi-

  162. -och rulla eller stanna i kärlen.

  163. På en sån film upptäckte Mia
    för några år sen nåt märkligt.

  164. De vita blodkropparna, som man trott
    tog sig snabbt ut från blodkärlen-

  165. -endast i jakt på bakterier
    betedde sig underligt.

  166. De kröp långsamt, sökande längs
    blodkärlsväggarna.

  167. Mia misstänkte att de tog emot
    många andra signaler från kroppen-

  168. -till exempel från syrefattiga delar
    som behövde hjälp.

  169. Hon gjorde ett experiment.

  170. Vi ville se om immunceller i
    cirkulationen kände av syrebrist-

  171. -i vävnaden utanför.

  172. Det blå området är syrefattiga
    nytransplanterade öar.

  173. Hon studerade nybildning av kärl vid
    transplantation hos diabetessjuka-

  174. -där de nya, insulinproducerande
    så kallade Langerhansska öarna-

  175. -riskerar att få
    för lite syre och dö.

  176. Vi ser att massvis med immunceller
    dyker upp kring de här öarna.

  177. De gröna prickarna är immunceller
    som samlades vid syrebristen-

  178. -för att hjälpa till att bygga nya
    blodkärl för att öka syretillförseln.

  179. Mia hade funnit en tidigare helt
    okänd funktion för immunförsvaret.

  180. Nu har hon gått vidare
    med sin upptäckt.

  181. Förmågan att bygga nya blodkärl
    är också viktig vid sårläkning.

  182. Hon provar nu att tillsätta de
    protein som aktiverar immuncellerna-

  183. -på sår.

  184. Sen mäter vi storleken på såret
    vid olika tidpunkter varje dag-

  185. -och ser hur snabbt det stänger sig.

  186. Förutom att motarbeta bakterier får
    immunceller sår att läka snabbare.

  187. Utöver att hjälpa till
    med blodkärlen-

  188. -bygger de också vävnad
    och försluter såret.

  189. Resultaten är extremt spännande.
    Såret stänger sig i jättestor grad-

  190. -under det första dygnet
    efter att man har fått det.

  191. Vi har aldrig sett
    nån liknande rapport nånstans.

  192. Ju mer vi lär oss om våra celler,
    desto mer förstår vi-

  193. -hur avancerade de är.

  194. Cellforskningen är avgörande
    för att förstå hur livet fungerar-

  195. -och en viktig del av det stora ämne
    som kallas livsvetenskap.

  196. Forskningen om cellen
    tar nu stora steg framåt-

  197. -och den snabba teknikutvecklingen
    är avgörande.

  198. Möjligheterna är enorma när forskarna
    lär sig allt mer om livets byggsten.

  199. För cellens liv är en del av vårt liv
    och av allt liv på jorden.

  200. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Cellernas hemliga liv

Avsnitt 5 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur fungerar själva livet? Forskningen om detta kallas livsvetenskap, eller life science. En viktig del rör livets mest grundläggande byggsten: cellen. Det handlar bland annat om att upptäcka och kartlägga alla olika celltyper. Att förstå hur cellen läser av sin egen dna-kod. Och att hitta cellernas dolda uppgifter. Mycket av cellens liv är fortfarande höljt i dunkel. Lyckas forskarna avslöja dessa cellens hemligheter kan det komma till enorm nytta - för hela mänskligheten.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Celler, Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Anatomi, Celler, Histologi, Medicin, Människan
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Forskning pågår

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Universum börjar i Sverige

Avsnitt 1 av 5

Astronomi är en vetenskap som inrymmer många av de frågor som gäckat mänskligheten i tusentals år. I korridorer på svenska universitet pågår jakten efter svaren. Där Einstein, Copernicus och Galilei slutade tar nutidens forskare vid. För att förstå vår egen galax vintergatan söker astronomer svaren i nybildade galaxer, flera miljarder år tillbaka i tiden. Och innan solen slukar oss, eller vår egen galax kolliderar med Andromeda, så är det en sak vi vill veta: finns det liv i universum?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Kriget mot cancer

Avsnitt 2 av 5

Varje år diagnosticeras nästan 60 000 svenskar med cancer. En hänsynslös sjukdom som är lika gammal som människan själv. Runt om i landet angriper några av våra skarpaste hjärnor cancerns mekanismer. Det är ett krig på cellnivå. Och från flera forskningsinstitutioner kommer nu resultat som får världen att häpna. Kriget mot cancern är en av vår tids stora utmaningar. Men det är en utmaning som forskarna är villig att möta.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Evolutionen blottar livets framtid

Avsnitt 3 av 5

På svenska universitet fortsätter forskare lägga det pussel som en gång påbörjades av Charles Darwin. Supermikroskop avslöjar den mänskliga kroppens tidigaste föregångare. Dna-sekvensering visar hur evolutionen hela tiden skapar nya arter. Superdatorer hjälper forskare att förstå miljarder år av evolution. Att förstå evolutionen är att förstå oss själva.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Klimatbomben i Abisko

Avsnitt 4 av 5

Enorma områden med snö färgas mörk av föroreningar i luften. Det gör att solens strålar inte studsar ut i rymden utan blir kvar som värme på jorden. Temperaturen stiger och påverkar allting som finns på vår planet. Koldioxid sipprar upp från mark som tidigare varit frusen. Runtom i Sverige forskas det intensivt. Storskaliga experiment ska ge svar på hur komplexa ekosystem påverkas av en miljö i förändring. Klimatet är en av vår tids största frågor. Men i all osäkerhet är det en sak som forskarna är säkra på. Morgondagens värld kommer att se annorlunda ut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Cellernas hemliga liv

Avsnitt 5 av 5

Hur fungerar själva livet? Forskningen om detta kallas livsvetenskap, eller life science. En viktig del rör livets mest grundläggande byggsten: cellen. Det handlar bland annat om att upptäcka och kartlägga alla olika celltyper. Att förstå hur cellen läser av sin egen dna-kod. Och att hitta cellernas dolda uppgifter. Mycket av cellens liv är fortfarande höljt i dunkel. Lyckas forskarna avslöja dessa cellens hemligheter kan det komma till enorm nytta - för hela mänskligheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Scientists for the future

The spider in our hearts

Spindeltråd är ett helt unikt material som är byggt av samma byggstenar som finns i oss människor. Nu vill docent My Hedhammar använda spindeltråd för att reparera saker i människokroppen, som trasiga ögon och brustna hjärtan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Höghusbonden

Kjell har bjudit in sig själv till Eva Källander, även kallad höghusbonden. Hon bor i en tvåa i Uppsala och odlar stora delar av den mat hon behöver, antingen i hemmet eller på en liten kolonilott. Kjell får odlingstips och provsmaka. Vi får också höra hur det går till när 45 000 måltider ska tillredas och serveras i Uppsala kommun. Och Ida från Agenda 2030-delegationen berättar om agendans första och andra globala mål: att utrota fattigdom och att utrota hunger.