Titta

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Om UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Föreläsningar och samtal om hur pulsträning på schemat höjer kunskapsnivåerna hos eleverna. Inspelat mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017 : Mer energi på HummelstaskolanDela
  1. Det ska ge möjlighet
    till hög intensitet-

  2. -så vi fokuserar på uthållighet. Det
    ger bäst resultat enligt forskningen.

  3. Pulsträning, inlärning och skolan
    ska jag försöka bringa klarhet i.

  4. Jag heter Mattias Hertz
    och är idrottslärare i Enköping-

  5. -och projektledare
    för "Mer energi i Hummelsta".

  6. Först lite historia
    bakom rörelse i skolan.

  7. I augusti 1989 började jag skolan.

  8. Jag ber om ursäkt, fröken Gunilla,
    men då trodde jag att du var 100 år!

  9. Jag pratade med Gunilla förra veckan,
    och hon var lite över 70.

  10. Så småningom började jag
    andra och tredje klass.

  11. Där hade vi ett arbetsschema.
    Man satte kryss för saker man gjorde.

  12. Högst upp stod "gör tre mystiska
    brev", nåt slags svenskauppgift.

  13. Känner nån igen det? Nån gjorde det.

  14. Jag hoppade alltid över dem.
    Jag fuskade.

  15. "Läsa bänkbok" var en annan sak
    att bocka av på arbetsschemat.

  16. "Skriv en saga"
    och så sju-åtta andra punkter.

  17. Längst ner fanns
    "boll och hopprep, 5 minuter".

  18. Förra veckan berättade Gunilla-

  19. -att man pratade om
    inlärning genom rörelse redan 1989.

  20. Boken som heter så kom redan 1983.

  21. Min värld raserades förra veckan.

  22. Jag körde boll och hopprep varje dag.

  23. Jag kryssade för det andra och gick
    ut. Min kompis Sigge var oftast med.

  24. Ovanför specialpedagogens dörr
    sköt vi mjuktennisbollar så här.

  25. Det var knappast i fem minuter, och
    vi hade inte gjort övriga punkter.

  26. Jag tror att jag myglade ut mig.
    Jag smög ut.

  27. Och Gunilla visste inte om det.

  28. Det var fel! Hon berättade att
    hon hade haft koll på mig och Sigge.

  29. Men jag behövde kanske det här
    för att ta mig igenom skoldagen.

  30. Jag tyckte om skolan, kanske för
    att jag fick köra boll och hopprep.

  31. Hummelstaskolan i Enköping, vad
    gör vi som är värt att berätta om?

  32. Vi införde daglig fysisk aktivitet.

  33. De dagar som eleverna inte har
    idrott och hälsa-

  34. -så har de "aktivitetspass". På andra
    ställen heter det sånt som "pulsen".

  35. De har idrott och hälsa två gånger,
    men nu blir det fem pass i veckan.

  36. Idrott och hälsa två gånger i veckan
    blir ca 70 tillfällen på ett läsår.

  37. Fem dagar i veckan blir ungefär
    170 tillfällen - drygt 100 fler!

  38. Det här har tagits emot jätteväl,
    och det funkar jättebra.

  39. Hummelstaskolan är en landsortsskola
    med drygt 200 elever. F till åk 6.

  40. Jag undervisar i idrott
    i årskurs 1-6...

  41. Aktivitetspass eller pulspass,
    vad är det? Hur har vi tänkt?

  42. Det ska vara enkelt, som vi hörde,
    och det ska inte bedömas.

  43. Det ska vara så enkelt
    att man kan vara ny på skolan-

  44. -komma fem minuter för sent, för
    att man har varit hos tandläkaren-

  45. -komma till aktiviteten, titta
    vad som händer och sen vara med.

  46. Tröskeln ska inte vara högre än så.

  47. Det ska ge
    möjlighet till hög intensitet-

  48. -så vi fokuserar på uthållighet. Det
    ger bäst resultat enligt forskningen.

  49. Eleverna är alltid ombytta, och om vi
    är inomhus har de alltid inomhusskor.

  50. Och vi har lagt in det i schemat
    som en lektion.

  51. Vi har fått "skohorna" in det.

  52. Vi tog 10 minuter från förmiddags-
    rasten. Nu är den 20 minuter.

  53. Och 10 minuter från lunchrasten.
    Nu är den 50 minuter.

  54. Och vi lät eleverna vara kvar
    20 minuter längre en dag i veckan.

  55. Kanske blir det så en dag till.

  56. Ett aktivitetspass
    är schemalagt 60 min:

  57. 5 minuter för att byta om,
    40 minuter aktivitet-

  58. -och en kvart för att duscha.

  59. Eleverna i den här åldern,
    årskurs 1-6, gör inte nån skillnad-

  60. -på idrott och hälsa
    och aktivitetspass.

  61. De tänker inte på
    att vi gör olika saker.

  62. De tänker bara på vart de ska gå.

  63. Aktivitetspassen och idrotten
    har olika omklädningsrum.

  64. Vi gör inte samma som på idrotten.
    Det finns inga bedömningskrav.

  65. Det finns inga mål att nå,
    förutom att hålla hög intensitet.

  66. Hinderbanor - över, under,
    runt, framför, bakom, hoppa, spring.

  67. Olika slags dans och aerobics.

  68. Vår aktivitetsledare Richard ska
    berätta mer. Han sitter där nånstans.

  69. Där är Richard,
    med skägg och t-shirt.

  70. Ni får fråga honom massor av saker,
    men ni får inte knycka honom!

  71. Han är gammal boxare. Vi har boxning
    på säck i kombination med hopprep.

  72. Springa, löpa.

  73. Eleverna tycker att det är roligt.

  74. "Kan inte vi få springa Hummelsta-
    loppet?" Det är en slinga på 1 700 m.

  75. "Kan inte vi få springa
    till bondens lada?" Det är 600 m.

  76. Som början och slut på lektionen.

  77. Cirkelbanor, fysbanor.

  78. Spel och lekar. Vi har många bollar!

  79. Jag kommer att visa en film
    där vi använder massor av bollar.

  80. I forum för idrottslärare kan man
    läsa att vi kastar bollar på varann!

  81. Och vi utmanar eleverna
    med olika saker.

  82. Om två veckor har vi Ninja Warrior.
    Där får man kanske inte upp pulsen-

  83. -men vi måste hitta nåt mer än fysisk
    aktivitet för att motivera dem.

  84. Vi måste göra nåt mer så att vi inte
    förväntar oss en gratis lunch.

  85. För att aktivitetspassen ska funka-

  86. -tror vi att det behövs två saker.

  87. Det här tror jag är det viktigaste.

  88. En fantastisk bild! Den är tagen
    med mycket baktanke och omtanke.

  89. Det är våra lådor med lånekläder,
    lånehanddukar och låneskor.

  90. Nu har vi fysisk aktivitet
    fem dagar i veckan mot tidigare två.

  91. Det var ju en del elever som inte
    hade med sig grejer till två pass.

  92. De glömmer
    eller saknar stöd hemifrån.

  93. Kan vi då förvänta oss att de har
    med sig grejer fem dagar i veckan?

  94. Nej.

  95. Det är kanske de eleverna
    vi helst vill nå.

  96. Ursäkta,
    alla elever på Hummelstaskolan-

  97. -men det är inte dem som redan
    idrottar som vi främst är ute efter.

  98. Vi vill att alla barn ska röra sig-

  99. -även om man inte får stöd hemifrån.

  100. Alla skolor borde ha lånekläder.

  101. Jag förstår problematiken. Vem
    ska sköta det här och tvätta dem?

  102. Använda saker läggs i tvättkorgen,
    så att de får fräscha grejer.

  103. Mängden lånekläder växer då och då.

  104. Vi tar lagen i egna händer:

  105. "I dag tillfaller kvarglömda grejer
    'lånemonstret' som finns här."

  106. De hamnar i en oklar ägandeform
    hos Hummelstaskolan.

  107. Men föräldrarna får gärna skänka
    fler skor till Hummelstaskolan.

  108. Skänk gärna fler skor. Vi saknar
    jättemånga skor i storlek 34.

  109. Det är schyst med många lånekläder,
    och alla är inte i samma modell.

  110. Handdukarna är inte likadana,
    som på hotell. De är kvarglömda.

  111. Att låna
    ska inte vara stigmatiserande.

  112. Det kan vara coolt att ha en tröja
    som nån har donerat eller glömt.

  113. Häftigt att den personen hade den,
    och nu kan nån yngre ha den.

  114. En del elever lånar
    av bekvämlighetsskäl. - Aj, aj, aj!

  115. De vill inte ha blöta handdukar.

  116. Vi ser genom fingrarna med det.

  117. Det motverkar stigmatiseringen
    att låna-

  118. -och om man har grejer minskar
    tröskeln att vara med på lektionerna.

  119. Det gäller
    både aktivitetspass och idrottspass.

  120. Vi behöver också en aktivitetsledare,
    och det är Richard som sitter där.

  121. För att ha honom-

  122. -har Enköpings kommun finansierat
    ett projekt med 2,5 miljoner kronor-

  123. -i fem år.

  124. När projektet är slut våren 2019-

  125. -hoppas vi att det är implementerat,
    integrerat eller inkluderat i skolan.

  126. Aktivitetsledaren planerar
    och genomför aktivitetspassen.

  127. Jag tror på inget sätt att fysisk
    aktivitet i skolan ska finnas till-

  128. -tack vare idrottslärares, fritids-
    pedagogers och andras goda vilja.

  129. Jag tror inte på gratis arbete.

  130. Jag hoppas att ingen annan gör det!

  131. Ta in nån som tar hand om det här!

  132. Det kostar, men "there ain't
    no such thing as a free lunch."

  133. Aktivitetsledaren
    sköter lånekläderna.

  134. Det behövs inga betyg, ingen
    bedömning. Han har tid för eleverna.

  135. Och det finns tid
    till att ta hand om lånekläderna.

  136. En låg- och mellanstadieskola-

  137. -har ofta en ensam idrottslärare.

  138. Idrottslärarens kontor
    är en skrubb borta vid idrottssalen.

  139. Det finns en liten toalett med dusch
    och ett duschdraperi från 1972.

  140. Med lite tur finns en kaffebryggare-

  141. -bland bandyklubbor,
    lacrosse-utrustning och skridskor.

  142. Där har vi tryckt in
    aktivitetsledaren.

  143. Men han stjäl inte bara utrymmet,
    han är ju världens resurs!

  144. Tidigare planerade jag friluftsdagar.
    Det förväntar sig resten av skolan.

  145. Kanske med hjälp av nån från fritids.

  146. Nu har jag en person som hjälper till
    med det här. Världens resurs!

  147. Han driver vårt skol-IF,
    som är relativt välbesökt.

  148. Fastän eleverna har fysisk aktivitet-

  149. -har de gått på skol-IF
    på måndagarna.

  150. 15-40 barn brukar gå dit.

  151. Och på onsdagar har de badminton.

  152. Och jag får som sagt en kollega.

  153. Enligt egen utsago
    är Richard också en fixare.

  154. Och han har bra kontakt med eleverna.

  155. Han träffar dem på ett annat sätt.

  156. De vet att vi ska bedöma dem och
    betygssätta dem, och vi ställer krav.

  157. Richard ställer också krav
    men inte på prestationen-

  158. -utan på hur de är
    och att de kan samsas.

  159. Han är med vid omklädningsrummen.

  160. Frågan är
    hur mycket personal vi ska ha där.

  161. Det är sorgligt att det ens behövs.

  162. För att vi inte ska begära
    en gratis lunch av politikerna...

  163. ...så kan aktivitetspassen
    vara så mycket mer-

  164. -än "bara" fysisk aktivitet.

  165. Jag önskar att vi hade mer tid
    till sakerna jag ska berätta om nu.

  166. Om vi inte höll på med forskning
    skulle vi ha tid att göra det här!

  167. Nån annan kan göra det. Ni får de här
    bilderna. Knyck så mycket ni vill!

  168. Men om vi nu ska avsätta tre timmar
    i veckan där eleverna ska röra sig-

  169. -och vi vet att rörelse är bra...

  170. Tycker nån att rörelse är dåligt?
    Räck upp handen!

  171. Det är knappast nån som skulle våga!

  172. Men kan vi göra mer? Kan vi integrera
    de här passen med de andra ämnena?

  173. Vi betalar för tiden vi begär.
    Då blir inte lunchen gratis längre.

  174. Man kan hålla pass på engelska.
    Vi har pratat om det i tre år.

  175. Vi har inte gjort det än
    - men vi ska!

  176. Vi använder matte,
    tärningar och sannolikhetslära.

  177. Vi tar bort en del
    av tävlingsmomentet.

  178. Vi tycker om att tävla...
    men alla måste få vinna ibland.

  179. Då är det schyst att anpassa reglerna
    eller använda nån form av slump.

  180. Richard har ett fantastiskt projekt,
    som han kallar Sverigeresan.

  181. Eleverna springer till bondens lada
    och tillbaka - 600 m.

  182. De samlar distans under en viss tid.

  183. Richard markerar på en karta
    var klassen är.

  184. Klasserna tävlar mot varandra.

  185. De får räkna ut distansen,
    och de lär sig om Sveriges geografi.

  186. Funkar jättebra!

  187. Och om man tittar på ämnet idrott
    och nästa punkt, som är mängdträning-

  188. -så kan vi ta orientering,
    som en del älskar och en del hatar.

  189. Förut hade jag några orienterings-
    lektioner, och de gjorde övningar.

  190. Jag kan lära ut orientering-

  191. -men för att eleverna ska bli bra
    måste de ut och orientera i skogen.

  192. Idrottslärare
    skickar i väg eleverna...

  193. ...på orienteringen. Och så sitter de
    där med några plastbackar med kartor.

  194. De äldre eleverna får kompasser.

  195. Sen får man in massor av stämpel-
    kort, som har gått sönder i regnet.

  196. Men om jag lär dem att orientera-

  197. -så kan de orientera
    på aktivitetspassen.

  198. Då kan jag ha fler övningslektioner.

  199. De får mer övning ändå - och jag har
    fler lektioner kvar till andra saker!

  200. Det är ganska smart att utnyttja
    aktivitetspassen till fler saker.

  201. Det är inget vi mäter, men den som
    rör sig mer blir mer motoriskt trygg.

  202. Enligt vår subjektiva uppfattning
    blir eleverna motoriskt starkare.

  203. Det är inget hokus pokus. Den som rör
    sig mer blir bättre på att röra sig.

  204. För mig är punkten "återför
    elever till idrott och hälsa"-

  205. -kanske den viktigaste.

  206. Aktivitetspassen har inga krav, och
    eleverna känner nog inte samma press.

  207. De vänjer sig vid fysisk aktivitet.

  208. De vänjer sig vid
    att vara i omklädningsrummen.

  209. Jag vet inte
    hur det är på alla skolor-

  210. -men av de drygt 190 eleverna-

  211. -i årskurs 1-6 på Hummelstaskolan-

  212. -är det färre än fem elever
    som inte deltar fullt ut-

  213. -i idrotten eller aktivitetspass.

  214. Vi får ju lappar från föräldrar om
    varför deras barn inte kan vara med-

  215. -men det är konsekvent
    färre än fem elever som inte deltar.

  216. Det är väldigt få som inte byter om.

  217. Det är bra att vara i idrottshallar
    och omklädningsrum varje dag.

  218. Det man tränar på blir man bra på.

  219. Om det är en stor diskussion om
    hur det ser ut i våra omklädningsrum-

  220. -och att det är så hemskt
    att visa sig naken...

  221. Och det känns läskigt och skämmigt...

  222. Det har säkert varit läskigt
    och skämmigt för många tidigare-

  223. -men det känns som om diskussionen
    har nått nåt slags absurditet.

  224. Man förväntar sig att det ska finnas
    låsbara bås för alla när vi byter om.

  225. Om man känner ett motstånd mot
    att byta om och duscha med andra-

  226. -redan på låg- och mellanstadiet-

  227. -är det då sannolikt att man går
    till nåt lokalt gym med mycket folk?

  228. Eller till föreningslivet där man
    får byta om i sunkiga omklädningsrum-

  229. -tillsammans med andra?

  230. Den sannolikheten ökar inte-

  231. -om man inte tidigt
    lär sig byta om med andra.

  232. Eleverna blev bättre på att byta om
    och hålla ordning på sina saker.

  233. De accepterar att det är trångt
    i våra omklädningsrum.

  234. Politiker i Enköping, bygg större!
    Det är jättetrångt.

  235. Men de lär sig det här.

  236. Det kommer nog att göra
    att de rör sig mer-

  237. -när de blir...inte gamla men större.

  238. De här extra hundra passen
    vi träffar eleverna varje år-

  239. -de gör
    att vi kan hitta på roliga saker.

  240. Jag och Richard har bestämt, utan
    koppling till centrala kunskapsmål-

  241. -att eleverna på Hummelstaskolan
    ska vara duktiga på:

  242. Att hoppa hopprep, spela badminton-

  243. -springa, åka skridskor...

  244. Vi får spolad is på vintern.

  245. När vi har is åker vi skridskor.

  246. ...och kasta och fånga boll.

  247. Det är bra för eleverna att kunna.

  248. Det minskar trösklarna för att göra
    nån fysisk aktivitet så småningom.

  249. Därför hittar vi på roliga projekt.

  250. Vi initierade
    projektet "Att bli stark".

  251. Jag träffar eleverna
    fem dagar i veckan-

  252. -så i slutet på lektionerna
    kör vi klassisk styrketräning!

  253. Den militära termen är BRAK.
    Armhävningar, situps, 90 grader.

  254. I försvaret hoppar de kanske inte
    hopprep, men vi gör det ibland.

  255. Eller plankan och rygglyft.

  256. På bilden kör tjejer i årskurs 5
    90 grader.

  257. För att eleverna skulle känna
    att det här ger nånting-

  258. -att det sker en progression-

  259. -så fick de testa tre saker-

  260. -och vi pratade om att det viktigt
    att göra likadant när man jämför.

  261. I Fagersta
    kallade vi det hockeyarmhävningar.

  262. Hockeyspelarna gjorde dem på tid.

  263. Jag har en kompis - Patrik. Patte
    spelade hockey, jag spelade bandy.

  264. Hockeyspelarna
    gjorde armhävningar på tid.

  265. Vi förstod inte.
    Hur många kan de göra?

  266. De gjorde över 100!

  267. I femman-sexan tänkte vi:
    "Vad starka de är!"

  268. Vi förklarade för eleverna att
    armhävningarna måste göras likadant.

  269. Och vid testet med 90 grader
    måste de sitta i 90 grader.

  270. De kan inte sitta i nån konstig
    ställning. Jag har ingen vägg här!

  271. Och hur många hopprepshopp
    hoppar de på två minuter?

  272. De tre sakerna skulle de testa.

  273. Vi lät dem skriva ner resultaten.

  274. Alla måste göra det här, men det var
    valfritt att lämna in sina siffror.

  275. På tre månader blev det så här.

  276. Årskurs sex ökade sitt snitt
    från tolv till arton armhävningar-

  277. -och från 130 till 140 hopprepshopp.
    Elva av sexton gjorde två test.

  278. De andra var sjuka
    eller lämnade inte in siffrorna.

  279. Och här är siffrorna för årskurs fem.

  280. Det här ger inte så jättemycket.

  281. De blir starkare. Det sätter man inte
    betyg på, även om det vore önskvärt.

  282. Vi ville använda ämnesintegreringen.

  283. Vi gav siffrorna på armhävningar,
    hopprepshopp och 90 grader-

  284. -till mattelärarna, så kan de
    använda det här i sitt arbete-

  285. -när de jobbar med statistik.

  286. Då får eleverna
    lite verkliga siffror att jobba med.

  287. Min och Richards baktanke var
    att eleverna ville hamna över medel.

  288. Men vi måste göra det ännu coolare.

  289. "Your crime
    is that you are too weak."

  290. De fick helt enkelt ta "mug shots"-

  291. -med antalet armhävningar, hur länge
    de satt i 90 grader och antalet hopp.

  292. Vi fotade dem som ville. Hopprepet är
    med. Då minns hon vilket hon använde.

  293. Det ska gå att jämföra. De kan inte
    ha ett tygrep och sen ett plastrep.

  294. Nästa gång de skulle göra testerna
    fick de se sina lappar.

  295. Då kunde de pusha sig själva lite mer
    och fick ett bättre resultat.

  296. För att de ska känna
    att de måste förbättra sig-

  297. -och tro att det kom brev
    från kungen eller statsministern...

  298. Om de ens tror på det. De är snälla
    och fogliga, så de säger "okej".

  299. Vi måste hitta på nåt ännu roligare.

  300. Det här är en kontrast till
    valfriheten på de andra lektionerna.

  301. Nu kommer en film.
    Jag hoppas att det funkar.

  302. De här två killarna från
    Ledningsregementet i Enköping-

  303. -de stod i salen en morgon. Eleverna
    visste inte att de skulle vara där.

  304. De genomförde det här passet.
    Det var 46 elever där inne-

  305. -plus vuxna som kom och tittade.

  306. De körde sitt pass och berättade
    om hur de tränar i det militära.

  307. Sen sa de: "Vi kommer tillbaka. Ni
    vet inte när, så se till att träna!"

  308. Det är tacksamt att få hjälp
    från andra delar av samhället.

  309. Vi hade ett annat projekt för att
    synliggöra det här med att ta i.

  310. Till skillnad från de andra puls-
    projekten och initiativen som finns-

  311. -så använder vi inte
    vår pulsutrustning varje dag.

  312. Vi tog några grupper
    som fick sätta på sig sina pulsband.

  313. Hälften av grupperna fick se sin puls
    när de hade sina aktiviteter.

  314. Vi gjorde identiska pass
    i fyra veckor.

  315. Hopprep, hinderbana och cirkelbana
    var de vi gjorde.

  316. Den här gruppen på nitton elever-

  317. -hade pulsband i två veckor när de
    tränade och fick fram en snittpuls.

  318. Elev 1, högst upp, hade 141,3
    i snittpuls de två första veckorna.

  319. Efter två veckor fick eleverna se
    sin puls. Då slog vi på projektorn.

  320. Då såg vi att intensiteten höjdes.

  321. För arton av nitton höjdes snitt-
    intensiteten. Det är grönmarkerat.

  322. En elak elev tog i lika mycket!

  323. Det var olika beroende på aktivitet.

  324. Ni ser snittpulsen för hopprep,
    hinderbana och cirkelfys.

  325. Vi fick göra en studie
    och kunde berätta för eleverna...

  326. ...vad som händer
    när man får information.

  327. I en annan klass gjorde vi tvärtom.

  328. De fick se sin puls i två veckor,
    sen tog vi bort det.

  329. Där sjönk intensiteten
    för sexton av nitton elever.

  330. Så vi tror att det funkar.

  331. De här projekten är jätteroliga!

  332. Klippet här visar intensiteten.
    Det här är en nyuppfunnen bollek.

  333. Med de mjuka bollarna slår de ner
    motståndarnas käglor i deras hagar.

  334. Om laget blir av med många käglor-

  335. -kan de ta en straffrunda med en
    medicinboll och ställa upp en kägla.

  336. Tyvärr filmade jag långt in,
    så de är relativt trötta.

  337. Det blev en evighetsstafett-

  338. -för de tog med sig
    medicinbollen hela tiden.

  339. Då blev det svårt att vinna.

  340. Sen gick några lag ihop mot ett
    annat lag, och då blev de lite osams.

  341. Det händer ibland
    att man har lektioner-

  342. -där eleverna känner: "Det här
    var det jobbigaste jag har gjort!"

  343. Så var det några som kände här.

  344. Det är över den optimala pulszonen-

  345. -men det är väldigt roligt
    att de tar i!

  346. Vi har ju fått pengar för att forska.

  347. När man forskar måste man mäta nåt.

  348. Då måste man ha nåt att jämföra med.

  349. Jag kan ju inte säga...
    att det här är det finaste papperet-

  350. -om jag inte har ett annat
    att jämföra med.

  351. Vi jämför Hummelstaskolan
    med en likvärdig skola i Enköping-

  352. -som gör samma mätningar som vi-

  353. -men de har inte
    den här extra fysiska aktiviteten.

  354. Det är tacksamt att forska på det.

  355. Vi experimenterar lite med
    200 individers vardag, med deras liv.

  356. Det skulle vara problematiskt om vi
    blandade magsårsmedicin i skolmaten.

  357. Det skulle krävas en etisk prövning,
    och många ögonbryn skulle höjas.

  358. Men fysisk aktivitet är inte farligt.

  359. Så därför känns det etiskt okej
    att köra det här på en skola.

  360. Att blanda i magsårsmedicin
    skulle kännas lite så där.

  361. Vi mäter kondition och uthållighet.

  362. De får springa 1 700 meter på tid
    två gånger om året.

  363. Samma sak på den andra skolan.

  364. Vi körde det relativt omdebatterade
    beep-testet.

  365. Det är inte optimalt för de åldrarna-

  366. -men det är tacksamt.
    Det är oberoende av väder.

  367. Vi har inte fått nåt nytt hallgolv,
    så det är 19,8 meter mellan linjerna.

  368. Det är validerbart, lätt att jämföra.

  369. Och de kan samtidigt ha puls-uren.

  370. Vi mäter elevernas kognitiva förmåga,
    deras korttidsarbetsminne.

  371. Hur mycket kan de komma ihåg?

  372. Det gör vi i samband med löptesterna
    under sen vår och tidig höst.

  373. Hemmen har fått en enkät
    om hur stressade barnen upplevs vara.

  374. Kastar de i sig maten? Blir de ofta
    störda av att det är mycket att göra?

  375. Vi har inte börjat med analysen än,
    men vi ska ta med skolresultaten-

  376. -betyg och nationella prov,
    och inte bara för dem på skolan.

  377. Hur ser det ut för eleverna sen
    på högstadiet och gymnasiet?

  378. "Grit" - kämparanda. Förmågan att
    ta sig över ett långsiktigt hinder.

  379. Vi har obligatorisk skola i nio år.

  380. Man kan nästan säga att det är
    obligatorisk skola i tolv år.

  381. Jag tyckte nog,
    när jag började ettan 1989-

  382. -att det var ett ganska långsiktigt
    mål att se sig själv gå ut gymnasiet.

  383. Har elevernas fysiska uthållighet
    nån inverkan på deras kämparanda?

  384. Eller är det kämparandan som gör att
    de förbättrar sin fysiska aktivitet?

  385. Kommer de att bli friskare?
    Det borde ju bli så-

  386. -men enheterna är små, så en magsjuka
    i matsalen kan förstöra alltihop.

  387. Men på fem år
    borde det gå att räkna ut.

  388. Och skolorna gör sin trivselenkät,
    som ska finnas i kvalitetsrapporten.

  389. Förra veckan kom Hummelstaskolans
    enkätsvar från i höstas.

  390. Och det ser ut så här.

  391. Grönt betyder bättre än föregående
    termin, rött betyder sämre.

  392. Blått betyder "all-time high".

  393. Hösten 2014 började vi
    med den utökade fysiska aktiviteten.

  394. Det har aldrig varit så många
    "all-time high" som i höstas.

  395. Det talar för sig självt.
    Eleverna är nöjda.

  396. Det är jättekul att 95 % av eleverna
    är nöjda med idrotten.

  397. Vad de åtta menar
    som har kryssat i "mindre bra"-

  398. -får jag inte veta,
    för de är anonyma-

  399. -om inte de säger det
    eller om jag är extra lyhörd.

  400. Men jätteroligt att det ser ut så!

  401. Tyvärr gör den andra skolan inte
    exakt samma enkät.

  402. Vi kan bara jämföra med oss själva.

  403. Så småningom blir de här eleverna
    äldre. Vi blir visst alla äldre.

  404. Och av de elever
    som slutar nian i Sverige-

  405. -blir så här många
    inte behöriga till gymnasiet.

  406. Det till och med ökar.

  407. Allt fler blir inte
    behöriga till gymnasiet.

  408. Det har olika orsaker, men det känns
    orimligt när vi har betygsinflation.

  409. Det borde ju vara tvärtom.

  410. Om vi säger att 13 % inte blir
    behöriga till gymnasiet-

  411. -så är det knappast en slump-

  412. -att det är 13 % i varje årskull
    som beräknas hamna i utanförskap.

  413. Sjukskrivningar, arbetslöshet,
    kriminalitet och så vidare.

  414. Saker som kostar samhället pengar.

  415. De lägger
    en kostnadstyngd på samhället-

  416. -men de betalar också mindre skatt.

  417. De individerna kostar samhället
    10-15 miljoner kronor-

  418. -under sin livstid.

  419. Det är siffror
    från stiftelsen Idéer för livet-

  420. -och nationalekonomen Ingvar Nilsson.

  421. Det inget jag har hittat på
    - vilket allt annat kan vara!

  422. Om man är relativt bevandrad i matte
    förstår man-

  423. -att 14 000 individer
    gånger 10 miljoner per år-

  424. -blir en faslig massa pengar!

  425. Vår skola
    har fysisk aktivitet varje dag.

  426. Det kostar ungefär 2 500 kr per elev.

  427. I Sveriges grundskolor
    går ungefär en miljon elever.

  428. Om man kan sin matte-

  429. -så ser man att fysisk aktivitet
    för alla barn i svensk grundskola-

  430. -skulle kosta runt 2,5 miljarder.

  431. Mycket pengar. "But there ain't
    no such thing as a free lunch."

  432. Relatera det till 14 000 individer
    gånger 10 miljoner.

  433. Om man plussar ihop nollorna,
    som Gunilla lärde mig 1989-

  434. -så är väl det 140 miljarder, eller?

  435. Som den här gruppen kostar samhället.
    Det är vansinnigt mycket.

  436. Det måste gå att stoppa in pengar
    i skolan och fixa till det här.

  437. Det här är tråkiga siffror,
    men det är verkligheten.

  438. Pengarna vi stoppar in per elev
    går till aktivitetsledarens lön.

  439. När Richard får lön köper han saker.

  440. Han bor nånstans, äter mat
    och köper leksaker till barnen.

  441. Han betalar skatt, så kostnaden
    är ju inte ens så där mycket.

  442. Men om vi stoppade in
    2,5 miljarder-

  443. -och jag har ett förslag
    på var de ska tas-

  444. -då får vi 5 000 aktivitetsledare.

  445. Nu var det bara två politiker här.

  446. Den politiker som skaffar 5 000 jobb
    till nåt som alla tycker är bra...

  447. Hallå! Ni får den här powerpointen.

  448. Jag har gjort uträkningar
    för några kommuner.

  449. Men ponera att vi
    med de 5 000 aktivitetsledarna-

  450. -räddar 2 % av dem med
    ofullständiga betyg från utanförskap.

  451. Vi höjer kanske inte deras betyg,
    men vi höjer deras livskvalitet.

  452. Då räcker det att var sjuttonde
    aktivitetsledare räddar en elev.

  453. Av 5 000 personer räcker det
    att 300 är dugliga nog att rädda en.

  454. Det kan inte vara omöjligt!
    Vi måste ha de resurserna.

  455. Vi är ju tio miljoner. Vi måste
    kunna hitta 300 som kan rädda EN.

  456. Om var sjuttonde
    räddar en utgångselev-

  457. -sparar samhället 2,8 miljarder.

  458. Vi går 300 miljoner plus.

  459. I det här
    är inte livskvalitet inräknat-

  460. -som vi kanske höjer även
    för de andra 999 999 eleverna.

  461. I en utopi är det 100 procent-

  462. -men vi kan väl låtsas att varannan
    aktivitetsledare räddar nån?

  463. Då stoppar vi in 2,5 miljarder
    och får 25,5 miljarder plus.

  464. Det motiverar finansieringen av det
    hela, och det sa jag för ett år sen.

  465. Bu! Det räckte tydligen inte.
    Det var inte tydligt nog.

  466. Pengar saknades. Man kan inte bygga
    nåt av nåt man inte har. Eller?

  467. Big Bang är så svårt att förstå.

  468. Vi skalar ner det - "Borås style"!

  469. Borås har 10 000 grundskoleelever,
    så vi flyttar kommatecknet två steg!

  470. Man ska inte jobba mer
    än man behöver!

  471. Enligt muntliga uppgifter från Borås-

  472. -skulle de behöva höja skolbudgeten
    med 1,7 % för att betala det här.

  473. Fler kommuner får gratis feedback:

  474. Fagersta behöver anställa åtta
    och höja sin budget med 2,6 %.

  475. Västerås: höja budgeten med 2,2 %.

  476. Jag sökte på bra skolkommuner,
    då kom Danderyd upp. 2,3 %.

  477. Åt andra hållet kom Borlänge upp,
    där har de det inte lika lätt. 3,1 %.

  478. "My God!" Vad mycket man ska satsa
    på att barnen ska må bra!

  479. Det är helt orimliga summor nästan.

  480. Tre procent? Jag kan inte relatera
    till det, jag är inte mattelärare.

  481. Vi har också lärt oss mycket under
    projekttiden. Det är slutkrockat.

  482. Vi bedömer den motoriska förmågan.

  483. Vi stoppar ju in massor av elever
    i idrottssalen-

  484. -och vi kör klassvis-

  485. -så det är mellan 16 och 36 elever
    på våra aktivitetspass-

  486. -men de krockar inte
    när vi leker hela havet stormar-

  487. -eller "capture the flag".

  488. De undviker varandra.

  489. Andra som träffar dem berömmer oss:

  490. "Vad duktiga era elever är!
    De kan mycket."

  491. Hockeytränaren i Enköping lät
    tvåorna komma och pröva på hockey.

  492. "Ni är jätteduktiga!
    De blir trötta, men de bara kör."

  493. Min tid rinner ut...
    - Har jag så många? Tack.

  494. Det är svårt att mäta hur elever mår.
    Det beror mycket på hur rasterna är.

  495. Men vi hoppas ju att det inte ska
    behöva forskas, som de andra säger.

  496. Det ska inte behövas mätas. Det ska
    bara göras. Det blir också billigare.

  497. Jag hade velat ha schysta siffror
    att smacka upp. "Så här är det!"

  498. Men vi har inget sånt resultat.

  499. Många saker ska vi mäta efteråt-

  500. -för vi har inte tid
    och är normalt lata.

  501. Jag är nog en medel-idrottslärare.

  502. Men en annan sak
    är att det är synd om gympaläraren-

  503. -om mig själv och kanske andra också.

  504. Jag har fått det lite tråkigare.

  505. Skolan är väl till för att jag ska
    ha roligt? Vad gör jag annars där?

  506. Eleverna går till idrottssalarna
    170 gånger per år i stället för 70-

  507. -och då blir de bättre på allting.

  508. Förut var jag en instruktör.

  509. Jag instruerade, visade
    och peppade och pushade.

  510. Nu gör de saker själva. Jag är mer
    en observatör, som flikar in ibland.

  511. Det har gjort jobbet lite tråkigt.

  512. Några praktikanter från högstadiet
    sa: "Du berättade mer för oss."

  513. "De kan redan. Du sitter bara här."

  514. Och kaffekoppen har jag med mig.

  515. "Bra jobbat, Gustav Fridolin!"
    Hur tänkte jag där?

  516. Man snackade ju om att utöka
    idrottsämnet, men jag vill inte det.

  517. Det behövs inte mer fysisk aktivitet
    som är bedömd och kunskapskrävande.

  518. Den behövs bara, den ska bara vara.
    Kan den inte bara få vara?

  519. Att de inte spontanleker längre är
    hemskt, men det är inte så konstigt!

  520. De ska uppnå kunskapskraven,
    och det är A och C och E...

  521. Det finns en glädje i det,
    men det kommer knappast att nå alla.

  522. I det här är alla elever mer med.

  523. I Sverige
    drar staten in 972 miljarder i år.

  524. Nej, det är statens kostnader i år!
    972 miljarder.

  525. Och 979 miljarder är intäkterna.

  526. Om man räknar med exakta siffror
    blir överskottet 7,5 miljarder.

  527. Tre gånger kostnaden för att ge
    alla i grundskolan fysisk aktivitet-

  528. -till hösten.

  529. Jag ber inte om de pengarna,
    jag frågar inte, jag bönfaller inte-

  530. -utan jag förväntar mig
    att de pengarna går till skolan.

  531. Ju förr desto bättre!

  532. Tack.

  533. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mer energi på Hummelstaskolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mattias Hertz är idrottslärare på Hummelstaskolan, en skola som arbetar nära forskningen för att undersöka hur barnen påverkas av pulsträning. Här visar Mattias Hertz några av skolans resultat och ger handfasta tips om hur en pulslektion kan se ut, med aktiviteter som inte kräver en idrottssal. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Barn och idrott, Fysisk träning, Idrottsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Hjärnbyggarna

Lärarna Mats Nahlbom, Mike Andersson och Daniel Hermansson berättar om ett försök som gav så goda resultat att det numera är ett inarbetat koncept i skolan. Nu arbetar Vammarskolan med att utveckla konceptet, bland annat med så kallade aktiva klassrum. Vi får även höra om misstagen som begicks under vägen. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Hjärna rörelse

Ronnie Iveslätt, idrottslärare, och Eva Krantz, fd projektsamordnare för idrott och hälsa, har under flera år samarbetet kring projektet "Hjärna rörelse" som syftar till att få elever att röra sig mer i skolan i form av pulsträning. På Bäckahagens skola ser man nu tydliga resultat av projektet som nu har övergått till att vara ett självklart inslag i den ordinarie skoldagen. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Mer energi på Hummelstaskolan

Mattias Hertz är idrottslärare på Hummelstaskolan, en skola som arbetar nära forskningen för att undersöka hur barnen påverkas av pulsträning. Här visar Mattias Hertz några av skolans resultat och ger handfasta tips om hur en pulslektion kan se ut, med aktiviteter som inte kräver en idrottssal. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Puls för lärande

På Rydsbergsskolan i Lerum arbetar man med pulsträning för lärande. Mottot är att alla elever ska kunna nå sin fulla potential. Men hur övertygar man resten av kollegiet, föräldrar och inte minst eleverna? Och hur ska man schemalägga pulsträning för åtta klasser två gånger i veckan? Om detta berättar Magnus Sundell, idrottslärare och projektledare, Emil Beckman, rektor och initiativtagare, och Staffan Hjalmarsson, speciallärare. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Pulsträning höjer resultaten

Arne Kastenbom är idrottslärare på Rönnowska skolan i Helsingborg och har sedan några år tillbaka arbetat med pulsträning och inlärning. Här berättar han om projektet Puls+ som kan mäta effekterna av träningen kopplat till koncentration. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Träning boostar hjärnan

Träning eller fysisk aktivitet förbättrar koncentrationsförmågan och gör oss dessutom mer tåliga för stress. Vi blir helt enkelt smartare och mår psykiskt bättre av regelbunden träning. Detta är fakta som alla som arbetar med barn och ungdomar behöver känna till, menar Anders Hansen, överläkare i psykiatri, som berättar om den senaste forskningen kring vad som händer i hjärnan i samband med träning och fysisk aktivitet. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Elevernas allsidiga rörelseförmåga

Att röra på sig och att använda sin rörelseförmåga är viktigt för alla människor. Men vad innebär rörelseförmåga? Gunn Nyberg som forskar i idrott och hälsovetenskap på högskolan i Dalarna berättar här om sin senaste forskning som handlar om rörelseförmåga. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Lärarnas arbetsbörda

En morgon när lågstadieläraren Petra Roman kom ner i sitt kök för att göra frukost till familjen blev hon stående framför köksluckorna och undrade vad hon gjorde där. - Det var en total blackout, jag stod och skakade och tårarna rann, berättar Petra om den krasch som utlöstes av arbetsrelaterad stress och som följdes av en lång sjukskrivning. Vad är det med lärarnas arbetsmiljö som gör att så många mår dåligt? Och vad görs för att förbättra situationen?