Titta

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Om UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Föreläsningar och samtal om hur pulsträning på schemat höjer kunskapsnivåerna hos eleverna. Inspelat mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017 : Puls för lärandeDela
  1. Det ska vara mätbart. Emil sa att
    det ska kopplas till meritvärdena.

  2. Hur påverkas meritvärdena
    av puls för lärande?

  3. Vi har haft puls för lärande
    i två år.

  4. På två år har det gått upp och ner.

  5. Vi har haft många utmaningar och
    vill nå elevernas fulla potential.

  6. Vi har inte satsat på det för att
    eleverna ska nå från E till F-

  7. -utan vi vill hjälpa alla elever.

  8. Det handlar om team.

  9. Det är idrottslärare, hemkunskaps-
    lärare och teoretiska lärare.

  10. Vi har åtta klasser som är igång-

  11. -två pulspass i veckan,
    20 minuter varje pass.

  12. Eleverna kommer till ett dukat bord,
    jag ska visa hur vi jobbar.

  13. Jag ska prata om musiken och ni
    får tips från en Spotify-lista-

  14. -för att få verktyg.

  15. När vi började var det viktigt
    att det inte var nån tävlan.

  16. Alla elever
    skulle bli sedda och hörda.

  17. Målet visar vägen.
    I positiv idrottspsykologi-

  18. -pratar man om smarta mål.

  19. Man ska se framför sig,
    man befinner sig redan i futurum.

  20. Vart vill du komma?

  21. Att starta puls för lärande
    är jättebra och alla kan göra det-

  22. -men det är skillnad
    på att starta nåt på riktigt-

  23. -och där kommer lärarteamet in.
    De kompletterar varandra.

  24. Hur schemalägger vi,
    vilka styrkor har personalen-

  25. -och hur får vi alla elever
    att bli sedda?

  26. Ett mål ska vara specifikt:

  27. Puls för lärande skulle börja
    med fyra klasser, sen åtta klasser-

  28. -och sen ska det rulla igång.

  29. Det ska vara mätbart
    och ska kopplas till meritvärdena.

  30. Hur påverkas meritvärdena?

  31. Och framförallt för att övertyga
    politiker runt om i landet-

  32. -och visa att det ger resultat.

  33. Höga meritvärden - nöjda politiker.
    Höga meritvärden - nöjda skolledare.

  34. Det ska vara attraktivt
    och utmanande.

  35. Det ska vara bra för alla
    och vi ska nå allas fulla potential.

  36. Vi vill få alla klasser
    att ha detta på Rydsbergsskolan.

  37. Det i sig är en utmaning.
    Det är en utmaning, inte ett hinder.

  38. Det ska vara realistiskt, därför
    börjar vi med en klass i taget.

  39. Vi började med halvsal
    och två lärare, sen ökade vi.

  40. Risken är att man vill göra allt
    på en gång, då missar man mycket.

  41. Det har vi ändå gjort.
    Sensorer ska fungera.

  42. Eleven kommer till sin nya skola och
    så har inte informationen gått fram.

  43. "Hej, jag ska vara med."
    "Du är inte med i kursen."

  44. Den starten vill vi inte ha.

  45. Jag som projektledare har 25 %
    att se till att det funkar.

  46. Det måste planeras.

  47. Det ska vara tidsbestämt.
    Vi har våra terminer och vårt läsår.

  48. Vi har 20 minuter pulsträning,
    5 minuter före och efter-

  49. -och ett ombyte.
    Det blir 40-45 minuter per grupp-

  50. -som ska ha det i sitt schema,
    inte utöver.

  51. Jag ska prata om nyckelfaktorer.
    Vi använder Polargofitsystem-

  52. -där eleverna ska befinna sig
    i pulszonen 65-75 %.

  53. Vi har ett kalendarium,
    så under hela året så ser man-

  54. -när det är schemalagda aktiviteter
    och att man har puls för lärande.

  55. Vad är viktigast när man startar?
    Det är att engagera lärarna-

  56. -och skolledningen.

  57. Att ha skolledningen med sig
    som står bakom det här.

  58. I morse skickade Niss Kerstin
    som är skolledare ett sms till oss.

  59. "Fantastiskt, Rydsbergsskolan
    har plats i Stockholm."

  60. Det är oerhört viktigt
    att ha med skolledningen.

  61. En nyckelfaktor
    är hur vi övertygar.

  62. Hur ser det ut i området?
    Hur är upptagsområdet?

  63. Hur ska ni prata med föräldrarna?

  64. Man pratar med bönder på bönders vis
    och de lärde på de lärdes vis.

  65. Vi vet hur vi ska nå våra föräldrar.
    Meritvärdena och IT är viktiga.

  66. Det är många akademiker
    bland föräldrarna.

  67. Vi pratade om
    att det är bra för alla.

  68. Det är ingen tävlan eller utslagning.
    Det är ingen bedömning.

  69. De möter oss lärare
    för att få en fin start-

  70. -och öka sin inlärningsförmåga
    i klassrummet.

  71. Första föräldramötet
    var det fullsatt.

  72. Här är vi 400 personer,
    vi fick inte ens plats i matsalen-

  73. -och gick ner till idrottshallen.
    Den enda frågan var:

  74. "Från vilket ämne tas tiden ifrån?"

  75. Tiden tas inte från nåt ämne,
    tiden ingår i skoldagen.

  76. Vi jobbar med
    entreprenöriellt lärande-

  77. -och kan forma vårt eget schema
    där arbetslagen styr över tiden.

  78. Eleverna får sin undervisningstid
    och det här är en del i det.

  79. Det är inget utöver,
    och inget tas bort.

  80. Idrottsundervisningen
    fortsätter efter ett pulspass.

  81. Vi ville snabbt få med våra elever.
    Vi jobbar med öppet hus.

  82. Blivande sexor och deras föräldrar
    kommer till Rydsbergsskolan-

  83. -under vårterminen under årskurs fem.
    I bakgrunden när de pratar om skolan-

  84. -har vi ett puls för lärande-pass.
    Snacka om signal!

  85. När vi söker ny personal-

  86. -så står det i platsannonsen-

  87. -att vi satsar på puls för lärande.
    Du ska också tycka det är viktigt.

  88. Det är med redan i ansökan.

  89. Lärare söker till oss för att de är
    intresserade av puls för lärande.

  90. Hur marknadsför man det här?
    Det finns många teorier.

  91. Jag brukar släppa filmklipp
    och bilder-

  92. -tidigt på morgonen eller vid lunch.
    Föräldrarna kollar innan jobbet-

  93. -och vid lunchen, och så sprids det.

  94. Förutom Facebook använder vi media-

  95. -som Göteborgsposten.
    Det är viktigt att nå ut.

  96. Det är en större utmaning
    att nå ut internt.

  97. Det har tagit längre tid
    att nå våra politiker än externt.

  98. Det är svårt att bli profet
    i sin egen hemstad.

  99. Man kämpar för sitt
    och tillsammans blir vi starka.

  100. Personliga pulsband
    är en väl värd investering.

  101. I stället för att pilla
    med pulsbandet framför alla-

  102. -så tar du ditt pulsband, går in i
    omklädningsrummet och byter om-

  103. -till dina vanliga idrottskläder.
    Det blir en attiralj som du har.

  104. Vi ville få bort
    att man grejar och donar.

  105. De är numrerade och jag tvättar dem
    med jämna mellanrum.

  106. Det är viktigt,
    det är personligt, de blir sedda-

  107. -och ni får bra närvarokoll.
    Om ett pulsband är borta-

  108. -har eleven inte hängt tillbaka det.
    Det är en jättebra koll.

  109. Sen kör vi lite lyx.

  110. Vi vill att eleverna
    ska komma till ett dukat bord.

  111. Det är viktigt att de känner
    att puls för lärande är bra-

  112. -och de behöver inte plocka fram.

  113. Halvsal, två lärare. Nu har vi
    helsal med ungefär 55 elever-

  114. -och tre lärare. Det är två gånger
    i veckan för varje grupp.

  115. Musiken. Vi bjuder på en spellista.

  116. Sök den,
    den är publik från och med i går.

  117. Den uppdateras med låtar.
    Varför 140-150 bpm?

  118. Jo, det är de pulsslagen
    som eleverna ska befinna sig i-

  119. -för att ligga i 65-75 %.
    Det handlar om att dela med sig.

  120. Det finns mängder av goa låtar,
    enligt mig.

  121. Eleverna, tycker de om allt?
    Om de inte tycker om det-

  122. -då säger de det.
    Då tar vi bort låten.

  123. De kan göra en egen spellista,
    det gör de inte.

  124. Det ska bli en god känsla kring det.

  125. "Tjejernas arena",
    vad menar vi med det?

  126. Det vi ser, till skillnad
    från idrott och hälsa-

  127. -är att tjejerna tar mer plats.

  128. Tjejerna tar större plats, spränger
    sina gränser och provar nya saker.

  129. Vi vill ha det så?
    Det är spännande att fundera på.

  130. Det ska vara allas arena,
    men vi ser det vi ser.

  131. Det är fler som är aktiva på puls
    för lärande än på idrott och hälsa.

  132. Våra nyckelfaktorer:
    vi jobbar med skolledningen.

  133. Det är oerhört viktigt.
    Hur får ni ut budskapet?

  134. Hur introducerar vi inför föräldrar,
    kolleger och elever?

  135. Ta tid till sjösättning.
    Icke undervisande lärare-

  136. -har varit viktigt för oss.

  137. Jag som idrottslärare träffar enbart
    de elever som jag inte undervisar.

  138. De träffar jag.

  139. När Staffan, jag och Tomas
    är där nere på onsdagar-

  140. -träffar vi sammanlagt 100 elever.
    Vi undervisar inga av dem.

  141. Fördelen är
    att de inte blir bedömda.

  142. De har ingen bedömningsrelation
    till mig.

  143. Det har varit en av de viktigaste
    faktorerna för att lyckas.

  144. Och sen att eleverna
    får komma till ett dukat bord.

  145. Det är okej att ha det.

  146. Hur vi jobbar vidare ska
    Staffan Hjalmarsson prata om strax.

  147. Men innan han gör det
    tar vi oss till Rydsbergsskolan-

  148. -och ser hur vi har det där.
    Vi känner lite på stämningen.

  149. "Ska jag beskriva skillnaden
    som jag upplever"-

  150. -"eller skillnaden
    som ni lärare vill att det ska vara?"

  151. En filosof i årskurs 8
    betraktar mig med forskande ögon.

  152. Vi sitter på läktaren
    tidigt en morgon innan ett pulspass.

  153. "Jag vill veta vad du tycker."

  154. "Det är klart att jag vill det."

  155. Jag står här
    med skräckblandad förtjusning.

  156. Vad kommer han att svara?

  157. Han kanske buklandar
    hela min presentation.

  158. "Jag upplever att det blivit mer
    seriöst, fler ligger i pulszon."

  159. Så motiverar jag mitt svar.

  160. Wow. Det kan vi enas om, eller hur?

  161. Big time. Inte en motsättning
    så långt ögat når.

  162. Han har rätt. Vi tycker
    att det har gått fantastiskt bra.

  163. Vi har snart kört
    puls för lärande i två år.

  164. Vi kör två pass per vecka
    för åtta klasser.

  165. Till hösten blir det tolv.

  166. Magnus berättade om nyckelfaktorer
    som bidragit.

  167. Engagera skolledare
    som är beredda att satsa-

  168. -och information
    till föräldrar och personal-

  169. -och noggrann sjösättning
    av varje ny grupp.

  170. Om vi ser på pulsträningen
    med elevens ögon-

  171. -vad är det som gör att det funkar?
    Varför säger våra elever ja?

  172. Med enklast tänkbara
    och ovetenskapliga lilla modell-

  173. -vill vi visa vilka faktorer
    vi tror bidrar till en bra process-

  174. -och hur de samverkar med varandra.
    Jag ska berätta om dem.

  175. Jag börjar med lärande.

  176. Lärandet är både utprodukten,
    alltså effekten av pulsträningen-

  177. -samtidigt som det är
    en del av processen.

  178. I början handlar lärande
    om pulspasset, om tekniken.

  179. Vi lär oss hur det fungerar-

  180. -hur olika aktiviteter
    påverkar pulsen och hur det känns-

  181. -beroende på vilken puls jag har.

  182. Framför allt när vi sjösätter
    för en ny grupp-

  183. -så är vi noga med
    att allt är intressant.

  184. Allt är spännande.
    En pulskurva som ett stilla vatten-

  185. -den är ju fin.
    En pulskurva som ett EKG-

  186. -är både fin och spännande.
    Vad hände där? Vad gjorde du då?

  187. Hur kändes det?

  188. Ganska snart lär de sig
    hur det funkar och vad de ska göra.

  189. Det blir ganska snart lätt för dem.

  190. Det är inga krav på prestation
    och lätt som en plätt.

  191. Nästa steg är att få nåt slags kvitto
    på att det funkar.

  192. Nånting som man känner att det är
    lättare att koncentrera sig-

  193. -eller lättare att komma ihåg.
    Det händer nåt med mina resultat.

  194. En ung pulsambassadör säger så här:

  195. Oj, oj, oj.

  196. Man nästan rodnar. Jag ber allra
    ödmjukast att få tacka.

  197. Emil ska prata om
    vilka effekter det ger-

  198. -men det är viktigt för våra elever-

  199. -att få en återkoppling
    på att det händer nåt.

  200. Att man får lättare
    att koncentrera sig-

  201. -och även ny forskning är intressant
    att koppla tillbaka till eleverna-

  202. -så de känner att det de gör
    på pulsen får effekter efteråt-

  203. -på inlärningssituationen.

  204. Just det sambandet...

  205. ...går ganska snabbt
    för många elever.

  206. ...känner många.

  207. För andra
    så kan det ta lite längre tid.

  208. Där kommer en till...

  209. "Jag har inte märkt nåt ännu,
    tror jag."

  210. Det gör inget, det får ta tid.
    Vi har ingen brådska.

  211. Vi vet ju att det här är bra.

  212. Vi blir ju fler och fler
    och fler som vet det.

  213. Det kan få ta sin lilla tid.

  214. Den andra faktorn i min enkla modell
    kallar vi för tillit.

  215. Att våga. Att tro på sig själv
    och sin förmåga.

  216. Vi vill skapa en miljö
    där alla är trygga-

  217. -där alla känner att de kan göra
    sin egen resa i sin egen takt.

  218. En verksamhet där alla vinner.

  219. Hade jag försökt 100 gånger-

  220. -så hade jag inte kunnat förklara det
    lika bra som den här eleven.

  221. Den här är för grym.

  222. Det är så vi ska ha det.
    Precis så ska det vara.

  223. För att skapa en sån miljö
    har vi inga betyg eller bedömning.

  224. Vi har inget bra eller dåligt
    eller nån glidande skala.

  225. Det märks också.
    En elev säger så här:

  226. "På idrotten
    måste jag tänka på betygen."

  227. "På pulsen
    behöver man bara tänka på pulsen."

  228. Det är också bra.

  229. Bara pulsen på pulsen.

  230. Varje elev höjer sin puls
    under 20 minuter-

  231. -och utöver det...
    Spännande. Intressant.

  232. Nu ska vi se.

  233. Det kommer fram bonuseffekter.
    "Jag fryser aldrig efter pulsen."

  234. "Pulsen känns mindre som skola."
    "Man får röra sig och blir piggare."

  235. Visst är det härligt?

  236. Vi bestämde oss tidigt för
    att inte ha några bollar.

  237. Vi var inte helt överens först.
    Inga bollar på pulspassen.

  238. Bollar kan verkligen
    bidra till rörelseglädjen-

  239. -och skapa
    en oemotståndlig lust att delta.

  240. Det kan också bidra till otrygghet
    och skapa utanförskap.

  241. Jag har många gånger kommit ner
    i idrotten innan en lektion-

  242. -och sett hur bollarna viner
    i luften. Nästan alla är med-

  243. -och även om alla är glada
    och glädjen vibrerar i luften-

  244. -så sitter det-

  245. -nästan alltid någon-

  246. -eller några på läktaren-

  247. -mot en väggstolpe med uppdragna ben.

  248. De väntar på en idrottshall
    där man vågar vara.

  249. De väntar på en lektion
    i idrott och hälsa-

  250. -som man kan säga ja till.

  251. Så vill vi inte ha det på pulsen.

  252. Nej, nej, nej.

  253. På pulsen vill vi att det ska vara
    lätt för alla att våga och vilja.

  254. Eller hur?

  255. En elev konstaterar också:
    "Jag är inte lika pressad."

  256. "Ingen bryr sig om prestation."

  257. "På pulsen får man göra saker
    i sin egen takt."

  258. Så ska vi ha det.

  259. Den tredje komponenten i vår modell-

  260. -kallar vi lust.

  261. Att vilja vara med.

  262. Att det förutom positiva effekter
    på minne och koncentration-

  263. -skapar ett värde i sig.
    En slags gemenskap, kanske.

  264. Ett litet bidrag
    i ett långt liv i rörelse.

  265. Kanske en möjlighet
    att lära sig nåt om sig själv-

  266. -i de bästa av världar. I vår värld.

  267. Det finns alltid olika saker
    att göra, man kan utmana sig själv.

  268. "Jag mår bra på pulsen, det är kul
    att träffa kompisar innan skolan."

  269. Det är ju kanon!

  270. Pulsen är en obligatorisk del
    av skoldagen.

  271. Om man upplever det som en stund
    med polarna, desto bättre.

  272. Bonus.

  273. Det är ju så här,
    att glädje är alltid bäst-

  274. -på att skapa
    och generera mer glädje.

  275. Om jag känner mig delaktig
    och blir utmanad-

  276. -bidrar det till min lust
    att vara med.

  277. Musiken är superviktig
    för att känna sprättet i benen.

  278. Vi tror mer och mer att skapa lusten-

  279. -och bevara elevernas lust
    att vara med, är jätteviktigt-

  280. -för att få puls för lärande
    att rulla på.

  281. Tillbaka till modellen.

  282. De tre faktorer som vi tror bidrar
    till en framgångsrik process-

  283. -och som fortsätter och fortsätter.

  284. Vi tror också att de samverkar
    och påverkar varandra.

  285. Om jag vågar
    så blir det enklare för mig-

  286. -att vilja och att lära.

  287. Att jag vill gör det enklare för mig
    att våga och lära-

  288. -och om jag vet hur,
    är det lättare att våga-

  289. -och lättare att vilja.

  290. Vi har kört puls för lärande
    i två år.

  291. Vi är inte framme, men vi är på väg.

  292. Snart tänker vi oss puls för lärande
    som ett självspelande piano-

  293. -som en organisk del
    av Rydsbergsskolans verksamhet.

  294. Det är dit vi ska.

  295. Vi lovade er mer om resultatet.

  296. Nu fortsätter Emil. Spetsa öronen.

  297. Vi har ett resultat.

  298. Hej. Emil Beckman heter jag,
    rektor på Rydsbergsskolan.

  299. En stolt rektor. Varför då?

  300. Dels för att jag jobbar i en kommun
    som vågar vara offensiv-

  301. -men också för att vi har
    fantastiska pedagoger.

  302. Ett kollegie som är flexibelt
    som vågar satsa på nya saker-

  303. -och är intresserade att utveckla.
    Vi har också väldigt goa elever.

  304. Jag ska prata lite om effekter
    och resultat.

  305. När jag fick upp ögonen
    för pulsträning-

  306. -så tänkte jag:
    "Wow, nu har jag hittat det."

  307. Som vi sa på första mötet:

  308. Eleverna sover inte alltid som de
    borde, eller äter inte frukost.

  309. Vi har inte förutsättningar
    för lärande fullt ut.

  310. Jag tänkte: "Här kan vi skapa nåt
    som vi kan äga själva."

  311. Det gick jag igång på.

  312. Staffan sa: "Det har forskats
    spaltmetrar på det."

  313. Men vi vill ju veta
    att det funkar hos oss också.

  314. Så vad gjorde jag?
    Jag testade själv först.

  315. Jag sprang i tre månader
    innan jobbet.

  316. 20 minuter, 65-75 % av maxpuls.

  317. Hur säkerställde jag
    att jag låg mellan 65 och 75 %?

  318. Maxpulstest! Eller hur?

  319. Det blev inte så på eleverna.
    Har jag sagt det?

  320. Nej, det är
    en efterhandskonstruktion.

  321. Jag upptäckte...
    Jag har hållit på med elitidrott-

  322. -och då har man lärt sig
    att man ska springa fort.

  323. Nu ska man springa långsamt.
    Jag märkte effekten.

  324. Det är samma effekt som eleverna
    har fått, man kan koncentrera sig.

  325. Har vi några skolledare här?

  326. Det funkar inte bara på elever,
    utan även på skolledare.

  327. Vi klagar på
    att vi har mycket att göra.

  328. Investera i 20 minuter på morgonen,
    så hinner vi med mer på dagen.

  329. Jag tror att det även gäller lärare.

  330. Vi ska kolla på effekter. Vi har
    delat upp det som har förbättrats.

  331. Det här är en känsla,
    utifrån vad eleverna känner-

  332. -och vad lärarna märker.

  333. Dubbelklick... Förbättrad inlärning
    efter puls hänger ihop med...

  334. Vi ser en ökad koncentrationsförmåga
    och minnesfunktion.

  335. Det märker elever och lärare.

  336. Vår skolchef ville komma
    och titta på detta.

  337. Hon gick fram till en elev
    och frågade:

  338. "Känner du nåt i klassrummet
    efter pulsträningen?"

  339. "Jag märkte i förra veckan
    när det var inställt"-

  340. -"att jag hade svårt
    att koncentrera mig på matten."

  341. Det kan gå åt det hållet också.

  342. Koordination, vi såg i filmen
    att vi jobbar med koordination.

  343. Stegar, klättring och lite annat.

  344. Trygghet och studiero i klassrummet.

  345. Vi märker att det blir lugnare när
    fler aktiverar sig, generellt sett.

  346. Vi ser också i klassrummet...

  347. En ökad koncentration ger en ökad
    studiero, det säger sig självt.

  348. En sak som vi inte hade tänkt på
    är exemplet Julia.

  349. Hon har svårt att koncentrera sig
    och stör andra.

  350. När hon får en ökad koncentration
    och kommer i pulszon-

  351. -blir det en win-win-situation.
    De andra får ökad koncentration-

  352. -bara för att hon får det.

  353. Det hade inte vi tänkt på
    när vi lanserade detta.

  354. Vi har bara
    fokuserat på skolresultat.

  355. Vi har valt att satsa på att-

  356. -alla elever
    ska nå sin fulla potential.

  357. Den sista är skolresultat.

  358. Den ska vi titta närmare på nu.
    Det är nåt vi ser också.

  359. Värst vad man blir torr i munnen.
    Jag måste också dricka nåt.

  360. Jag ska försöka förklara
    den här modellen.

  361. Jag ställer mig här.
    Vad hände med overhead?

  362. Det var så bra när man kunde lägga
    en penna där framme.

  363. Vi provar på det här.
    Vi har kollat på meritvärdet.

  364. Vad ser vi där? Det är det
    genomsnittliga meritvärdet.

  365. Att jämföra årgångar är som
    att jämföra äpplen och päron.

  366. Det finns olika förutsättningar.

  367. Vi har kollat på förändringen...

  368. ...mellan vt i sexan och ht i sjuan.

  369. Den första årgången är födda 2002-

  370. -och vi införde det i sjuan.

  371. Vi får eleverna i sexan,
    men införde det i sjuan.

  372. Vi har kollat på
    hur mycket förändringen var.

  373. Jag tänkte
    att den kanske t.o.m. är minus-

  374. -så där utan att ha kollat det.
    Men det är lite plus.

  375. Så där ser det ut
    när vi införde puls på årgång -02.

  376. De ligger lite högre i grund,
    men hade också en stor ökning:

  377. 19,7 på första terminen
    när vi införde puls för lärande.

  378. Vi kan inte utesluta
    att det är andra faktorer-

  379. -men mycket talar för att...
    Ni vet vad jag tänker.

  380. Vi går vidare och kollar på helåret.

  381. Det är från sexan till sjuan.

  382. Jag ska peka lite igen.

  383. Vi har räknat ut
    hur mycket det blir på helåret.

  384. Ni ser att det skiljer en del.

  385. Det skiljer en del på 02:orna
    i det här fallet.

  386. De har gjort en större ökning
    än de andra.

  387. Det är jätteintressant, tycker vi.

  388. Vi nöjde oss inte riktigt
    utan ville också titta på...

  389. Jag sa att vi behöver mäta det här.

  390. Vi vill ha pulsband
    och mäta resultaten.

  391. Vi har delat in det i två grupper.

  392. Regelbundna pulskurvor-

  393. -är de som befinner sig i pulszonen.

  394. Det har vi kallat för
    regelbundna pulskurvor.

  395. Då ser vi...
    Jag använder min lilla pekare igen.

  396. 53 elever på första terminen
    som låg regelbundet.

  397. 45 låg oregelbundet. Här är
    genomsnittligt meritvärde på skolan.

  398. I den förra var det alla elever. Vi
    har tagit bort de få som inte är med-

  399. -för att... Av olika anledningar.
    Det är fem som inte är med.

  400. Vi har tagit bort dem här.

  401. Ni ser att det skiljer lite grann.

  402. Är de så bra på att koncentrera sig
    som hittar pulskurvan-

  403. -eller är det tvärtom?
    Vi fokuserar inte på det nu.

  404. Vad hände sen till våren?
    Då blev det annorlunda.

  405. Då var det fler
    som hade regelbunden pulskurvor-

  406. -och färre som hade oregelbundna.

  407. När vi tittade på resultaten-

  408. -så hade vi
    inte regelbundna pulskurvor.

  409. Här var vi jävligt laddade
    och nyfikna på att se vad som kommer.

  410. Då såg det ut så här.

  411. Vi har ökat till 247,2 och 195,3.

  412. Det är ganska stor skillnad,
    eller hur?

  413. Jag trodde att alla skulle säga "ja",
    men det var när jag var i skolan.

  414. Detta går man igång på.
    Vi ville titta på resultaten-

  415. -och vi behöver se det här.

  416. Det skiljer alltså 51,9 enheter-

  417. -mellan oregelbundna och regelbundna.

  418. Det är ju fantastiskt.
    Det är väldigt intressant.

  419. Det vill vi uppmana andra skolor
    och forskare att titta närmare på.

  420. Vårt resultat ligger i linje
    med alla andra.

  421. Det ökar resultaten, men det är bara
    de som har regelbundna pulskurvor.

  422. Inte alla,
    bara de med regelbundna pulskurvor.

  423. Det är superintressant.

  424. Det jobbar vi vidare med för att få
    alla att få regelbundna pulskurvor.

  425. -Spännande.
    -Hoppa in vid bordet.

  426. Det är så häftigt
    med återkoppling till eleverna-

  427. -mellan termin ett och två.

  428. Nu ska vi fortsätta framåt.

  429. Det är som jag sa,
    vi måste få med alla elever.

  430. Vi måste få med alla lärare.
    Idrottslärarna äger projektet.

  431. Det är implementerat. Vi behöver
    få med hela arbetslaget.

  432. Jag håller med. När vi till hösten
    börjar med 12 klasser-

  433. -då påverkar det
    alla på skolan organisatoriskt.

  434. Vi måste kunna vara enade. Det angår
    mig och jag säger ja till det.

  435. Jag vill ha alla teoretiska lärare
    på pulspasset nån gång.

  436. Mycket bra idé.
    Inte bara idrottslärarna.

  437. Och inga bollar.

  438. Fast där har vi fortfarande
    nåt att prata om.

  439. Vi har rundbadminton utan tävlan,
    med hinder-

  440. -för att tillmötesgå lusten
    som du pratar om-

  441. -och för att få en nyfikenhet. Det
    handlar om att skapa en ny arena-

  442. -och inte bygga en idrottshall.

  443. Vi skapar möjligheter
    att välja olika koncept-

  444. -för att på sikt
    ha med hela arbetslaget.

  445. Hela arbetslaget, personal, elever.
    Starta gemensamt i idrottshallen.

  446. -Vi var inte riktigt där.
    -Du har rätt i det om lusten.

  447. Jag kan tänka mig
    att det finns nåt för alla.

  448. Lusten måste finnas med,
    annars är vi chanslösa.

  449. Vi ska ändå bibehålla resultaten,
    vi vill ha kvar 51,9 och mer.

  450. Vi vet vad som fungerar
    och vill ha med alla elever.

  451. -Och all personal ombord. Spännande.
    -Mycket.

  452. -Det är mycket intressant.
    -Det är vår nästa utmaning.

  453. Vi får med puls för lärande
    ända upp till klassrummet.

  454. -Resan fortsätter.
    -Resan fortsätter.

  455. Textning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Puls för lärande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

På Rydsbergsskolan i Lerum arbetar man med pulsträning för lärande. Mottot är att alla elever ska kunna nå sin fulla potential. Men hur övertygar man resten av kollegiet, föräldrar och inte minst eleverna? Och hur ska man schemalägga pulsträning för åtta klasser två gånger i veckan? Om detta berättar Magnus Sundell, idrottslärare och projektledare, Emil Beckman, rektor och initiativtagare, och Staffan Hjalmarsson, speciallärare. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Barn och idrott, Fysisk träning, Idrottsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Hjärnbyggarna

Lärarna Mats Nahlbom, Mike Andersson och Daniel Hermansson berättar om ett försök som gav så goda resultat att det numera är ett inarbetat koncept i skolan. Nu arbetar Vammarskolan med att utveckla konceptet, bland annat med så kallade aktiva klassrum. Vi får även höra om misstagen som begicks under vägen. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Hjärna rörelse

Ronnie Iveslätt, idrottslärare, och Eva Krantz, fd projektsamordnare för idrott och hälsa, har under flera år samarbetet kring projektet "Hjärna rörelse" som syftar till att få elever att röra sig mer i skolan i form av pulsträning. På Bäckahagens skola ser man nu tydliga resultat av projektet som nu har övergått till att vara ett självklart inslag i den ordinarie skoldagen. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Mer energi på Hummelstaskolan

Mattias Hertz är idrottslärare på Hummelstaskolan, en skola som arbetar nära forskningen för att undersöka hur barnen påverkas av pulsträning. Här visar Mattias Hertz några av skolans resultat och ger handfasta tips om hur en pulslektion kan se ut, med aktiviteter som inte kräver en idrottssal. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Puls för lärande

På Rydsbergsskolan i Lerum arbetar man med pulsträning för lärande. Mottot är att alla elever ska kunna nå sin fulla potential. Men hur övertygar man resten av kollegiet, föräldrar och inte minst eleverna? Och hur ska man schemalägga pulsträning för åtta klasser två gånger i veckan? Om detta berättar Magnus Sundell, idrottslärare och projektledare, Emil Beckman, rektor och initiativtagare, och Staffan Hjalmarsson, speciallärare. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Pulsträning höjer resultaten

Arne Kastenbom är idrottslärare på Rönnowska skolan i Helsingborg och har sedan några år tillbaka arbetat med pulsträning och inlärning. Här berättar han om projektet Puls+ som kan mäta effekterna av träningen kopplat till koncentration. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Träning boostar hjärnan

Träning eller fysisk aktivitet förbättrar koncentrationsförmågan och gör oss dessutom mer tåliga för stress. Vi blir helt enkelt smartare och mår psykiskt bättre av regelbunden träning. Detta är fakta som alla som arbetar med barn och ungdomar behöver känna till, menar Anders Hansen, överläkare i psykiatri, som berättar om den senaste forskningen kring vad som händer i hjärnan i samband med träning och fysisk aktivitet. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Hellre uppkopplad än avkopplad

Trötta elever som inte orkar vara uppe under lektionerna, det var vardag för läraren Anna Nygren innan hon sadlade om och ändrade titel till livsstilsexpert. Här berättar hon om varför det är viktigt med helheten i livet för att eleverna ska vara pigga och aktiva i skolan. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Idrott och ångest

Ebba går sista året på gymnasiet och har skolkat från varenda lektion i idrott och hälsa. Linnéa ska börja gymnasiet till hösten och oroar sig för den obligatoriska skolidrotten eftersom hon mår dåligt av kraven och miljön. Är det verkligen nödvändigt att ämnet är obligatoriskt? Vad tycker gymnasieminister Aida Hadzialic?