Samtal med historielärare

Om Samtal med historielärare
Hur gör man för att få in fler perspektiv av historien i sin undervisning? Hur hanteras kunskapsområden som historiebruk och historisk empati? Och vilka utmaningar finns inom historieundervisningen? Här diskuteras olika aspekter av historieundervisning med lärare från gymnasiet och folkhögskola. Diskussionen utgår från UR-serien Nationen - en serie som vill ge fler perspektiv och utforska nya aspekter av Sveriges historia.
Dela serien
Dela serien på FacebookDela serien på TwitterDela serien på PinterestDela serien via e-post Kopiera länkTangentbordskontroller för spelaren
- ␣Mellanslag,
- ↵Retur:
- Spela / pausa programmet
- M
- Ljud på / av
- ↑Pil upp:
- Höj ljudvolymen
- ↓Pil ned:
- Sänk ljudvolymen
- →Pil höger:
- Hoppa framåt 5 sekunder
- ←Pil vänster:
- Hoppa bakåt 5 sekunder
- 0 - 9
- Hoppa direkt till 0% - 90% av programmets längd
- C
- Välj språk för undertextning
- F
- Visa spelaren i helskärmsläge
- Esc
- Avsluta helskärmsläge

Våren 2017 producerade UR
historieserien "Nationen"--som ger fler perspektiv-
-och utforskar nya aspekter
av Sveriges historia.Vi, Björn Appelgren och Fatima
Khayari, har bjudit in lärare--för att diskutera historieämnet
på gymnasium och folkhögskola.Dagens gäster är Sevilay Brännström
och Marc Harding.Med dem pratar vi om
perspektiv på historien.-Vad kul att ni är här.
-Det är kul att vara här.Varför ska man lära ut historien
ur olika perspektiv?Lyfter man fler perspektiv
får man en mer rättvis historia--så att allas röst kan höras.
Det handlar mycket om
att skapa förståelse.Man kan inte ha förståelse
för ett historiskt fenomen--om man bara har ett perspektiv.
Man måste kunna se olika vinklar.Jag tycker det är viktigt att man-
-försöker leda deltagarna fram
till olika perspektiv inom historien.Det handlar inte bara om
att se från sitt eget perspektiv.Det är inte konstigt att man gör det.
Man utgår ifrån sig själv--var man är född och vilken nation
man tillhör och så vidare.Sen tittar man utåt.
Vi ska titta på ett klipp
ur "Skitåret 1917" som anlägger--ett kvinnligt perspektiv på den
svenska demokratiseringsprocessen.Arbetarna började organisera sig.
Rättare sagt, de manliga arbetarna.Kvinnornas kopplingar till
fackföreningsrörelsen är spännande.Kvinnorna var uteslutna
ur den tidiga arbetarrörelsen.De skapade egna fackföreningar för
att ta tillvara kvinnornas intressen.Det är ingen arbetarrörelse.
Det är en manlig arbetarrörelse--som vi oftast beskriver
i våra historieböcker.Det är oftast
en manlig arbetarrörelse--som får utrymme i våra läroböcker.
Då blir det tydligt att man--tar ett perspektiv,
när halva befolkningen glöms bort.Om ni tänker på er egen undervisning-
-hur ofta reflekterar ni
kring vilka perspektiv ni lyfter in?Ja...
Jag skulle önska
att jag gjorde det varje dag--men det är bara då och då-
-oftast med hjälp av deltagarna
som lyfter fram nåt.-"Vi vill prata om det här."
-Precis."Var var kvinnorna
i den här situationen?"Vilka perspektiv
får vanligtvis mest utrymme?Det är det manliga perspektivet.
Det är ingen tvekan.Det handlar mycket om
det material vi har tillgång till.Det handlar också mycket om-
-att männen har blivit centrala
av normen.När man pratar om arbetarrörelse
behöver man inte nämna män.Det är självklart.
Det handlar mycket om ordbruk också.
Tyvärr måste man säga "kvinna"
eller "kvinnorörelse"--för att uppmärksamma
att kvinnor var inblandade.Vilka perspektiv
får utrymme hos dig?Jag brukar inte vänta på att eleverna
vill ta upp ett annat perspektiv.När jag planerar min undervisning-
-tycker jag om
när eleverna blir lite förvånade.Då blir det diskussion.
Jag vill gärna se deras förvåning."Vad menar hon nu då?"
När man väljer ett perspektiv
väljer man bort ett annat.Hur gör ni det urvalet?
Vad säger du, Marc?Man kommer inte ifrån
att inte välja bort nåt perspektiv.Men vi ska försöka visa eller leda
deltagare fram--till så många olika perspektiv
som möjligt.Apropå det jag sa om att skapa
förståelse för ett fenomen...Det är som du sa.
Man ska överraska deltagarna
med ett annan perspektiv--se hur de reagerar
och sen bygga vidare utifrån det.När man lyfter in perspektiv
som överraskar i normhistorien--finns det inte en risk
att det bara blir ett påhäng?"Då måste vi göra det här med."
Jag har en lösning.
Läroplanen...
Vi lyfter frågan i grunden med
aktör och strukturellt perspektiv.Med ett strukturellt perspektiv
spelar det ingen roll--vilket perspektiv man tar upp.
Det är det ekonomiska, politiska
och kulturella som sätter ramarna.Med människornas handling
kommer aktörsperspektivet.Jag har inget problem med köns-,
klass- och postkolonialt perspektiv.Men huvuddilemmat är det här
med aktörer eller strukturer...Hur berättar man historien?
Det har eleverna svårt med.När strukturerna kommer
kan man lyfta könsmaktsordningen--eller kolonialismen.
Då börjar eleverna förstå.Man slår två flugor i en smäll.
Huvudperspektiven är de svåraste.
Sen puttar man in vad man vill-
-för strukturerna kommer ut ändå,
hur man än ser på dem.Det där med aktör- och strukturellt
perspektiv--gör eleverna medvetna om-
-hur de kan skapa historia-
-och hur deras historia och historia
i allmänhet har påverkat dem.Det är det intressanta.
Lyckas man med det
har man fått med......köns-, klass
och postkolonialt perspektiv.Det är vad jag brukar göra.
Det är min lösning.-Vad tänker du, Marc?
-Det är bra att relatera till nutid.Man kan presentera olika perspektiv-
-men om det inte är relevant
för eleven--när det gäller dennes vardag
och sånt som händer i världen nu--då fastnar det inte.
Då kan perspektivet
bli svårt att förstå.Vi ska titta på ett till klipp
ur "Nationen".Det här handlar om den svenska
slavhandeln under kolonialtiden.I boken "Beskrifning öfver svenska
vestindiska ön St. Barthelemi"--av naturvetaren Bengt Euphrasén
från 1795--beskrivs hur slavägaren får behandla
sin s.k. egendom enligt svensk lag."Ägaren får hanterar sina slavar
efter behag och samvete.""Då en slav blir
alltför strängt driven uti arbete"--"och ofta får stryk, rymmer han."
"Ägaren äger då frihet
att straffa honom efter behag."I Europa ökade trycket på
att förbjuda slaveriet--men svenskarna på Saint-Barthélemy
höll inte med.Guvernören tyckte att slavarna
inte kunde civiliseras--eftersom de stod närmare apan
än människan.Sverige var bland de sista länderna
i Europa att förbjuda slaveri.1847 köptes de sista slavarna
på Saint-Barthélemy fria.1878
såldes ön tillbaka till Frankrike.När jag gick i skolan
fick jag inte lära mig om det här.Har skolan blivit bättre på att lyfta
in den här typen av perspektiv?Det tycker jag.
Det blir bättre och bättre.Bara det att vi sitter här
och diskuterar det...Om man jämför dagens läromedel
med dem för några år sen--ser man att det blir bättre.
Men det kan bli ännu bättre.-Jag tycker det blir bättre.
-Vad säger du, Sevilay?Ja, det är så. Jag håller med.
Men sen är fortfarande frågan...
...om historieböckerna
hinner med utvecklingen.Det är frågan.
Hur många kvinnliga förebilder
finns i historieböckerna?Det diskuteras fortfarande.
Det är bättre men det finns
fortfarande mycket kvar att göra.Hur får man eleverna att förstå
att det finns olika perspektiv--och att en historiebeskrivning
inte behöver vara sann eller falsk?Man kan börja med att utmana-
-deras egna förståelse
av olika historiska händelser.Man kan trotsa och förvåna dem...
...och på så sätt visa
att det finns andra perspektiv......och andra sätt
att berätta samma händelse.Det finns andra intressen
i dessa skeenden.Då kanske de kan förstå
att det finns olika berättelser.Det är nåt man måste träna på
när man går i skolan.Man behöver inte säga
att det är sant eller falskt.Men då har man verktyg
för att undersöka själv.Om jag säger "så här var det
under andra världskriget"......"för en viss folkgrupp, men tänk
på det här perspektivet"...De ska inte tro att det är sant
bara för att jag säger det.Man ska undersöka själv.
Det är jätteviktigt.Utan källkritik är historia bara
en sagoberättelse--utan nån som helst vetenskaplig bas.
Källkritik, perspektiv
och historiesyn...Det är de metodiska delarna
som gör historien en vetenskap.Det är en garanti för framtiden
att rusta eleverna.Känslomässig koppling
till historia och olika perspektiv--är en ganska stor utmaning.
När man tittar
på ett historiskt fenomen--och man kan vara objektiv-
-och ifrågasätta
och kritiskt granska--då är det ganska lätt att ta till
sig den med metoderna du pratar om.Men när man har
en känslomässig koppling till det...-Inlevelsemässigt...
-Då blir det svårt.Det är en viktig utmaning
för oss som lärare--att kunna tackla det i klassrummet.
Vi kan diskutera klippet
vi såg förut--men vi måste lägga känslorna
åt sidan och titta på fakta.Avslutningsvis. Marc.
Finns det, med fler perspektiv,
nån risk att man som historielärare--gör historien mer inkluderande och
jämställd än vad den egentligen är?Ja, risken finns.
Det kanske låter konstigt.Historia är väldigt levande.
Om vi har samma samtal om 50 år-
-vet vi inte riktigt vad vi kommer
att säga. Normer ändras.Det kanske saknas delar
som vi inte ser här och nu.När vi tittar tillbaka i historien
är vi väldigt efterkloka."Så var det. Många såg inte det här.
Hur kunde man agera så?"Så kanske det blir om 50 år när folk
ser på hur vi analyserar saker.-Vad säger du, Sevilay?
-Ja, vi har ett ansvar.Det ansvaret blir...
...mer tydligt
när man tänker på vad Marx sa.Vi sitter där. Vi befinner oss där.
Det finns en dåtid och en framtid.
Hur ska vi få nytta
av det som har upplevts--och det som är kvar att uppleva?
För det behövs perspektiv.För att kunna koppla vår historia
till vår framtid--och kunna ifrågasätta dagens
samhälle, behöver vi perspektiv.Ja. Vi tackar er för att ni kom
och för att ni tar det här ansvaret.Det är en spännande diskussion
kring perspektiv på historia.Vill man ta del
av fler historiska diskussioner--så kan man se "Nationen"
eller se det här studioprogrammet.-Var hittar man det, Björn?
-Man går till urskola.se.Tack för att ni har tittat.
Textning: Henrik Johansson
www.btistudios.com
Skapa klipp
Klippets starttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Klippets sluttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.Perspektiv på historien
Avsnitt 2 av 4
- Produktionsår:
- Längd:
- Tillgängligt till:
Vilka perspektiv genomsyrar min undervisning och varför? Sevilay Brännström, lärare i historia på Fryshusets gymnasium, och Marc Harding, lärare på Kista folkhögskola, diskuterar med UR:s mediepedagoger om hur de går tillväga för att få in olika perspektiv på historien i sin undervisning. Vilka är utmaningarna? Och varför är det viktigt att lära ut historien ur olika infallsvinklar?
- Ämnen:
- Historia > Historieanvändning, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
- Ämnesord:
- Folkhögskolor, Gymnasieskolan, Historiedidaktik, Historieundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Alla program i Samtal med historielärare

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Historisk empati
Avsnitt 1 av 4
Varför ska eleverna prova sin historiska empati och hur gör du som lärare? Lisa Andersson, lärare på Malmö folkhögskola, och Martin Englund, lärare i historia på Blackebergs gymnasium, samtalar med UR:s mediepedagoger om vikten av att deras elever utvecklar sin förståelse för vad som har hänt i historien och hur människor har agerat. De diskuterar även vad som är de största utmaningarna med historisk empati i undervisningen.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Perspektiv på historien
Avsnitt 2 av 4
Vilka perspektiv genomsyrar min undervisning och varför? Sevilay Brännström, lärare i historia på Fryshusets gymnasium, och Marc Harding, lärare på Kista folkhögskola, diskuterar med UR:s mediepedagoger om hur de går tillväga för att få in olika perspektiv på historien i sin undervisning. Vilka är utmaningarna? Och varför är det viktigt att lära ut historien ur olika infallsvinklar?
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Stoffurval
Avsnitt 3 av 4
Hanna Stålhammar, historielärare på Hersby gymnasium, och Eric Gustafsson, lärare på Röda Korsets folkhögskola, möter UR:s mediepedagoger i ett samtal om att välja ut stoff till sin undervisning. Hur väljer de stoff och varför väljer de som de gör? Hur förhåller de sig till att det också finns stoff de väljer bort? De får även frågan om huruvida det finns en tyst överenskommen innehållskanon för historieämnet.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Historiebruk
Avsnitt 4 av 4
Jenny Edvardsson, historielärare på Wendesgymnasiet i Kristianstad, Andreas Wihlborg, lärare på Katrinebergs folkhögskola Vessigebro, möter UR:s mediepedagoger i ett samtal om historiebruk. De diskuterar varför det är viktigt att deras elever och deltagare får lära sig om historiebruk samt hur de går tillväga för att undervisa i detta. De berör också vikten av att vara källkritisk, samt hur historiebruk och maktutövande hänger ihop.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning