Fastän vi talar om
"100-åringen som inte försvann"-

-så är Finland och finnarnas
djupa historia-

-förstås mycket äldre än hundra år.

Seminariet heter
"100-åringen som inte försvann"-

-men innan
den självständiga staten Finland...

...föddes-

-talades finska
i det som nu är Finland.

Före det hade vi
storfurstendömet Finland-

-och en grupp av svenska landskap
i det område som nu är Finland.

Forskar man
i Finlands djupa historia...

Tänker man på den djupa historien-

-i det område
som nu är Finland och Sverige-

-så är språket förstås
en av de viktigaste källorna.

Språket är knutet
till individens identitet.

Jag tror att många av oss
ser oss som finnar-

-just på grund av
att vi talar finska.

Vi har också
den här blandningen av språk.

Vi talar både finska och svenska
och har en europeisk identitet-

-men samtidigt-

-har vi ett eget språk-

-som har djupa historiska rötter
i det område som nu kallas Finland.

Ser man på finska eller Finland
i den europeiska kontexten-

-så ser man först att finskan,
precis som estniskan och ungerskan-

-är annorlunda
i en europeisk kontext.

De flesta språken i Europa
är indoeuropeiska språk.

De tillhör
den indoeuropeiska språkfamiljen.

Det är germanska språk: svenska,
tyska, engelska och så vidare.

Romanska språk: franska, spanska,
italienska och så vidare.

Slaviska språk:
ryska, polska och så vidare.

Alla de här språkgrupperna
är besläktade.

De har ett gemensamt ursprung-

-och är efterföljare
av en indoeuropeisk språkform-

-som någon gång talats
i inre Eurasien.

Finskan, tillsammans med estniskan
och ungerskan-

-representerar en helt annan
historisk tradition-

-och andra areala traditioner.

Vi är vana vid kartor
där Finland är uppe-

-i det högra hörnet uppe i bilden.

Men om man vill se det finska språket
i dess riktiga kontext-

-borde vi titta på kartor-

-där vi ser finskan
i det vänstra hörnet-

-nere eller uppe.

Finskan är inte...

Jag skulle inte säga att det är ett
europeiskt språk, historiskt sett.

Finskan är ett eurasiskt språk.

Egentligen är
det finska språkets rötter knutna-

-till de etniska
och migrationsrelaterade processer-

-som skett i de europeiska...

...skogländerna i vad som nu...

I det område som nu är Ryssland.

Före Ryssland
har det förstås funnits en massa...

...stater och statsformationer-

-och etniska grupper
som har bott i området.

Även nu har Ryssland
fler minoritetsspråk-

-än alla europeiska länder
tillsammans.

I Europeiska unionen finns det
omkring 150 minoritetsspråk.

I Ryssland finns det över 200.

Ryssland är rikt på språktraditioner.

Ser man på kontexten
där finskan talas-

-så kan man se att finskan
har en massa besläktade språk-

-som talas i norra Ryssland.

I ryska skogsområden, tundraområden
och så vidare.

De här finska-ugriska
eller uraliska språken-

-är egentligen bara en grupp
av många språkfamiljer-

-som har spridits västerut.

I området som nu kallas Ryssland
har vi inte bara finsk-ugriska språk-

-utan också turkspråk.
Den blå färgen är turkspråken.

Talar man om turkspråk
så tänker man nog oftast på Turkiet-

-men egentligen
kommer turkspråken ursprungligen-

-från Manchuriet, alltså österut här-

-Mongoliet
och österut från Bajkalsjön.

De har spridits västerut.

Också mongolspråk har spridits.

Mongoliskan som talas i Mongoliet-

-men också kalmuckiskan,
som talas vid Kaspiska havet-

Det är också en språkgrupp
som spridits västerut-

-från det här området: Korea,
Manchuriet, Kina, Japan o.s.v.

Vi har också de tungusiska språken,
som är röda på den här kartan.

De uraliska språken,
som finskan tillhör-

-är också en språkfamilj
som ursprungligen kommer österifrån.

Vi känner inte till
var det först talades-

-men vi kan se
den geografiska kontexten.

Det är ryska stäpp- och skogsområden-

-som inte har några stora hinder
för spridning av språk.

Det finns inga höga berg
eller stora sjöar.

Det är ett område där det är
relativt lätt att röra sig omkring-

-och det är ett område
med relativt liten population.

Tänker man på Europa-

-som bara är ungefär en fjärde-
eller femtedel så stort som Ryssland-

-så har vi
omkring 500 miljoner människor.

I nuvarande Ryssland, som är fem...

Alltså... Fem...

...mycket större, så har vi
omkring 150 miljoner invånare.

Det finns relativt lite population
och möjligheter att röra sig-

-och den här...

...riktningen på rörelsen västerut.

Det är en region
som är hemskt annorlunda-

-jämfört med
den europeiska kontexten-

-som man tänker på när man tänker
på den europeiska kulturens rötter.

Ryssland har i dag
många minoritetsgrupper.

Här kan man se
de finsk-ugriska republikernas-

-flaggor och symboler.

Många av de språk som är besläktade
med finskan i Ryssland-

-är inte särskilt små.

Man tänker ofta att det
är folkspillror som kommer försvinna-

-nästa decennium eller sekel-

-men många av de språk som...

Språk som udmurtiska,
mordvinska språk eller marispråk-

-talas av hundratusentals människor.

De har egna autonomier inom Ryssland.

De har inte samma status
som språk i självständiga stater-

-som finskan eller estniskan,
men jag tror att de kommer...

Jag tror nog att de kommer att talas-

-även i framtiden.

Det finns också finsk-ugriska språk
som nog kommer att försvinna-

-som votiska språk
med bara fem talare-

-eller liviska språk som har-

-antingen noll
eller kanske tjugo talare-

-beroende på hur man definierar
en talare av ett minoritetsspråk.

Det är alldeles klart
att sådana språk inte har...

De kanske inte har möjlighet
att bevaras-

-men Finland kommer att ha...

De finsk-ugriska språk
som talas i Ryssland-

-kommer att finnas även i framtiden.

Många av er har kanske sett
ett sådant här språkträd-

-eller språkfamiljsträd,
för det finska språket.

Det är bara ett sätt att visa-

-att finskan ursprungligen
kommer från finsk-ugriska urspråk-

-och har besläktade språk.

Ser man finsk-ugriska språk
i deras kontext kan man tänka-

-att vi i Europa
har två språkfamiljer.

Indoeuropeiska språk,
som det svenska språket tillhör-

-är en enorm språkfamilj.

Ungefär hälften av alla i världen
talar indoeuropeiska språk.

Många av de största språken i världen
är indoeuropeiska.

Sådana som engelska, ryska, spanska,
franska och så vidare.

Många stora språk.

Sen har vi
den finsk-ugriska språkfamiljen-

-som egentligen representerar-

-en mer typisk språkfamilj i världen-

-i det att det bara finns-

-några tio miljoner talare
av finsk-ugriska språk.

De flesta av världens språkfamiljer
är av samma storlek.

Vi har i Europa en ovanlig situation.

I stora områden har vi bara språk
som är besläktade-

-genom ett gemensamt ursprung.

Sen har vi bara spillror
av andra språkliga traditioner kvar-

-i det här fallet
finsk-ugriska språk.

I andra områden är det mer typiskt
med många språkfamiljer.

Jag kan också säga,
som en lingvist som forskar om språk-

-att eftersom finsk-ugriska språk
inte bara talas i Ryssland-

-utan också i Europa-

-alltså i före detta svenska...

...riket, där finskan talades...

I före detta Österrike
talades ungerska.

Därför har finsk-ugriska språk
blivit-

-relativt bra utforskade-

-redan för 100 eller 150 år sen.

Ganska mycket om vad vi vet
om språkhistorien i världen-

-är ett resultat av forskning-

-av indoeuropeiska språk, finsk-
ugriska språk och deras kontakter.

Språkfamiljer som sinotibetanska,
som talas i Kina-

-eller det japanska språket,
är relativt oforskade-

-jämfört med
de europeiska språkfamiljerna-

-oberoende av att finsk-ugriska språk
inte har så många talare.

Sen har vi förstås
olika slags språkträd-

-som visar-

-de här förhållandena
mellan besläktade språk.

Inte ens forskarna är eniga-

-om de här språkens djupa historia.

Somliga anser
att finskan är närmare besläktad-

-med till exempel samiskan
och mordvinskan-

-än med samojediskan
eller ugriska språk.

Sen finns det forskare som anser-

-att likheterna mellan finskan,
samiskan och mordvinskan-

-alltså västliga,
finsk-ugriska språk-

-mer är ett resultat av kontakter
än ett gemensamt ursprung.

De anser att...

...de här språkens familjeträd-

-mer borde likna en familjebuske.

Inte ett träd, utan... Ja.

I alla fall tillhör finskan-

-den östersjöfinska gruppen
av finsk-ugriska språk.

De östersjöfinska språken
är finskan, estniskan-

-och ungefär tio minoritetsspråk som
mest talas i Ryssland, men inte bara.

De talas också i Lettland,
som liviska språk och sydestniska.

Vi har också meänkieli och kvänskan-

-som talas i Sverige och Norge.

De östersjöfinska språken är en grupp
som påminner om germanska språk.

Man kan säga att skillnaden
mellan finskan och estniskan-

-är som skillnaden
mellan svenska och tyska.

Eller svenska och nederländska.
Det är ungefär samma storlek.

Man kan förstå något, men inte allt.

Om man tänker på den djupa historien-

-hos den finska etniciteten
eller det finska folket-

-genom språket-

-så kan man se att de östersjöfinska
språk som talas i det här området-

-skiljer sig från andra uraliska
eller finsk-ugriska språk-

-i det att de har spår-

-av väldigt tidiga kontakter
med germanska språk.

Vi vet att finska har talats
i svenska...

...i svenska riket för tusen år sen.

Men även före det måste det
ha funnits en massa tidiga kontakter-

-mellan förfäderna
till nuvarande svenskar-

-alltså germanska folkstammar
någonstans i Östersjöområdet-

-och förfäderna till finnarna,
som har bott någonstans-

-på östra sidan av Östersjön.

Här har vi två kartor.

En som visar...

Det är området där man antar att
de protogermanska språken talades.

Vi talar om järntida urspråk
som har talats-

-ungefär mellan 500 före Kristus
och 500 efter Kristus.

Det är perioden
innan det svenska riket...

...kom till existens
i sin nuvarande form.

Ungefär i den här regionen-

-har någon sorts
tidig germansk språkform talats.

Här ser man regionen
där myöhäiskantasuomi-

-eller sena urfinskan, talades.

Öster om Östersjön.

Man kan se
att båda de här språkgrupperna-

-är knutna till varandra genom sjön-

-och genom kontakter över sjön.

Ser man på den kulturella bilden
av de båda språken-

-ser man att den järntida kulturen-

-hos östersjöfinska och germanska
folk har varit ganska lika.

De har samma typ av metallurgi
och tidiga religioner-

-samma typ av handel och
sjöfartstraditioner och så vidare.

Man kan säga att östersjöfinskan
och germanskan-

-har utvecklats som ett konglomerat-

-som har varit knutet till sjön-

-för ungefär 2 000 år sen.

På den grunden
har sen både det svenska riket-

-och de andra statsformationerna
kring Östersjön utvecklats.

Det är också viktigt att se på-

-att de områden där finskan talades
för 2 000 eller 1 500 år sen-

-är väldigt annorlunda jämfört
med finskans nuvarande område.

Man anser att
i det område som nu är Finland-

-har man mest talat samiska språk.

Man anser att östersjöfinskan,
eller urfinskan-

-kommer från det
som nu är Estland och Ingermanland.

Den sprider sig över Finska viken
och Karelska näset-

-till nuvarande Finland.

Det är inte bara migration man
talar om vid spridningen av språk.

Det är både migration och språkbyte.

Det är en kombination
av de båda utvecklingarna.

En stor del av de nuvarande finnarna-

-är alltså efterkomlingar-

-av samiska språkbytare.

Detsamma gäller svenskar
i stora områden av Sverige, tror jag.

Det är egentligen
allt jag ville säga.

Finskans och svenskans djupa historia
är knuten över Östersjön.

Jag vill också påminna om-

-att fastän vi talar om "100-åringen
som inte försvann" i seminariet-

-så är Finlands och finnarnas
djupa historia-

-förstås mycket äldre än hundra år.

Nuvarande statsformationer
är bara en historisk etapp-

-i den långa utvecklingen
som har varit före oss-

-och som antagligen
kommer att gå vidare.

Tack.

Textning: Per Lundgren
www.btistudios.com