Titta

Språket i ämnet

Språket i ämnet

Om Språket i ämnet

Om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med exempel från den pedagogiska verkligheten. Målgruppen är primärt ämneslärare. Vi visas undervisningsexempel av ämneslärare som bjuder in till sina klassrum och berättar samt delar med sig av tips, metoder och varierade sätt att undervisa språk- och kunskapsutvecklande i just sitt ämne. Vi möter lärare i låg-, mellan- och högstadiet samt från gymnasiet som undervisar i NO, SO, matematik och praktisk-estetiska ämnen.

Till första programmet

Språket i ämnet : Att skriva sig till läsning - ASLDela
  1. Att förstå och kunna använda
    digitala resurser-

  2. -betonas
    i läroplanen för grundskolan.

  3. Därför använder Cecilia Westblad
    digitala verktyg-

  4. -när eleverna skriver faktatexter.

  5. -Nu förstår jag ingenting.
    -Ekorren äter hasselnötter.

  6. -Det ska vara på "föda".
    -Snyggt.

  7. Jag blev lärare för att jag halkade
    in på det. Jag började som vikarie.

  8. -Diar.
    -Däggdjuren diar också.

  9. Jag hamnade hos en duktig pedagog
    som jobbade mycket med tydlighet.

  10. Jag valde att utbilda mig till
    lärare. Jag har jobbat i tolv år.

  11. Päls, föder levande ungar och diar.
    Då skriver jag "däggdjur".

  12. När man har gjort tankekartan
    ska man skriva en text.

  13. Då ska eleverna veta hur man gör.

  14. Vad behöver jag göra för att skriva?

  15. -Joel.
    -Datum.

  16. Men först måste jag göra nåt.
    Var ska jag gå in?

  17. -På den där...
    -Kugghjulet? Vad ska jag göra där?

  18. ASL är att skriva sig till läsning.
    Man börjar med att skriva digitalt.

  19. Om jag skulle skriva Tage,
    hur skulle det låta?

  20. -T-A-G-E.
    -Nu hörde vi Tage.

  21. Alla barn har inneboende berättelser.
    Oavsett om jag har svårt att skriva-

  22. -vill jag berätta.
    Med ASL kan man det.

  23. Sen måste man träna motorik
    och skrivande jättemycket.

  24. Då kan man träna välskrivning på
    ett annat ställe och innehåll här.

  25. Sen ska jag rubriksätta texten.
    Vad ska den handla om?

  26. -Edvin?
    -Ekorren.

  27. Nu ska jag skriva det.
    Hur börjar ekorre?

  28. -E.
    -Hur ser den ut? E.

  29. -Och sen?
    -K.

  30. Den med rakt streck och så och så.

  31. Om jag vill skriva sol
    tänker jag "s".

  32. Då får jag direkt återkoppling av
    det digitala verktyget.

  33. Har du koll på om det blev rätt?

  34. Det där var fel.

  35. -E.
    -Fel.

  36. -R.
    -Rätt.

  37. Direkt får jag bokstav och ljud.

  38. Nu ska jag dela upp er i par.
    Ni ska få jobba.

  39. Luka och Joel. Hörlurar. Sätt er där.

  40. Eleverna skriver två och två
    för att dela kunskap.

  41. Både i att läsa och skriva
    och i ämnet.

  42. Fördelen med digitala verktyg
    är att eleverna blir aktiva.

  43. Det bygger på deras tankar.
    Det blir roligare att jobba.

  44. Man får fler sätt
    att redovisa sin kunskap på.

  45. -Vad står det där? M-U-N.
    -Mun.

  46. Det är ett uppdrag
    för mig som lärare i dag-

  47. -att utbilda i det som är framtiden.
    Det ingår i demokratiuppdraget.

  48. Att utbilda elever
    att använda digitala verktyg-

  49. -till lärande,
    inte bara spel och lek.

  50. -Varför skriver du inte ekorre där?
    -Den och den meningen är ihop.

  51. Din tur.

  52. Berätta det, annars förstår jag
    ingenting. "Äter hasselnötter."

  53. Joel och Luka, sätt er ner.

  54. Det är årskurs ett, så många håller
    på att lära sig läsa och skriva.

  55. Det går inte att lägga sig för högt
    eller för lågt. Man möter eleven.

  56. Hittar ni "H"? Lyssna på ljudet.

  57. -H.
    -Vad kommer sen, då? A.

  58. Ge mig handen.

  59. Innan vi ska börja jobba igen
    behöver vi sträcka på oss lite.

  60. Är ni beredda?

  61. Jag behöver jobba med
    tydliga strukturer och mål.

  62. Jag förväntar mig att de ska klara av
    att göra en bok i årskurs ett.

  63. Jag vet att de kan det.

  64. -Ekorren har lurvig svans.
    -Ekorren kan klättra bra.

  65. När de läser gör de det i paret,
    så att de läser för varandra.

  66. Är man ett par som inte läser än
    kan man hjälpas åt.

  67. Ett plus ett i lärande blir tre.
    Tillsammans kan man mer än enskilt.

  68. -Och så läser du nästa.
    -Jag vet kanske inte alla orden.

  69. Ekorren har två ögon.

  70. Ekorren ä-r b-r-u...

  71. B-r-u-n. Ekorren är ljusbrun.

  72. Nu ska vi lyssna på några
    som läser upp sin text.

  73. Ekorren har en nos.

  74. Ekorren har...

  75. När de står framför gruppen och läser
    är det för att träna på att våga-

  76. -men också för att få känna sig
    lyckad med det man har gjort.

  77. En s-v-a-n-s.

  78. -Svans.
    -Snyggt! Bra jobbat!

  79. I framtiden ska de få feedback
    och konstruktiv kritik.

  80. I början ska de bara få beröm.

  81. -Vad får de för beröm?
    -Tio av tio.

  82. De läste varje ord,
    turades om och man hörde jättebra.

  83. Det var modigt av dem
    att våga visa upp texten.

  84. Bra jobbat!
    Nu är det dags att börja göra böcker.

  85. Era texter och bilder
    ska bli e-böcker.

  86. Jag vill
    att de ska bli aktiva medborgare.

  87. De ska kunna läsa en tidning och
    förstå och ta del av det som händer.

  88. Jag vill skapa tänkande, kreativa
    människor som är källkritiska.

  89. "Vem har gjort det där?" Det börjar
    i årskurs ett, inte i nian.

  90. Tillbaka där.

  91. För att alla ska lyckas i skolan
    måste man undervisa så att de kan.

  92. "Wow, du läste det där!"
    Det är mitt jobb.

  93. Varje gång jag hör dig säga det där,
    att pusha dig och lyfta dig i det.

  94. Bild.

  95. De där olikheterna vi har,
    som andra språk, är ju tillgångar.

  96. Det är viktigt
    att känna sig värdesatt-

  97. -och att känna att man kan bidra
    till klassrummet.

  98. Snyggt!
    Lika stor som Snorlax, eller nåt.

  99. Vår klass har en blogg som
    kommunikationskanal till föräldrar.

  100. Med information och arbeten vi gör.

  101. I dag bör man använda sig av
    den digitala teknik som finns.

  102. Bloggen gör att vi når ut.

  103. Nån har en farmor i Egypten
    eller en kusin i Skåne.

  104. Det är häftigt
    att nån annan kan läsa och titta.

  105. De blir stolta när de ser hur många
    som har varit inne på deras inlägg.

  106. Den här.

  107. Ekorren har en nos.

  108. Ekorren har fyra ben
    och kan stå på två ben.

  109. Men det "skrivde" vi inte.

  110. Textning: Sonja Balac
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att skriva sig till läsning - ASL

Avsnitt 12 av 12

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Eleverna i årskurs ett på Sätraskolan i Stockholm skriver en faktatext om ekorren och tillverkar en e-bok. Deras lärare, Cecilia Westblad, använder sig av ASL - att skriva sig till läsning. Att producera och ha en mottagare är viktigt för elevernas lärande. Och läroplanen betonar vikten att förstå och kunna använda digitala resurser.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar
Ämnesord:
Läsinlärning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Språket i ämnet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matematik är ett språk

Avsnitt 1 av 12

Matteläraren Torben Lundén på Bäckahagens skola i Stockholm tycker att det är viktigt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i matematiken. Matematik är ju inte bara siffror - utan även ord, begrepp och meningar, menar han. Torben försöker "måla" begreppen för att öka förståelsen. I klassrummet har han whiteboards från golv till tak, eftersom rörelse och transparens ökar elevernas koncentration. På lektionen med årskurs åtta gör klassen beräkningar kring matematiska uttryck.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Tyst läsning vs läsgemenskap

Avsnitt 2 av 12

Historieläraren Anna Nord införde för ett par år sen lässtrategier i gymnasiets sista år på Stagneliusskolan i Kalmar. Anna har strategierna från "reciprocal teaching" - dialog i ömsesidighet - som grund och bearbetar texterna i ämnet före, under och efter läsning. Här är vi med under en lektion i historia. "Förr så var läsningen endast en väg framåt, nu är läsningen själva undervisningen", "Ingen elev ska gå ut ur klassrummet utan att ha förstått texten", säger Anna Nord i reportaget.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Läsfixarna kan man räkna med

Avsnitt 3 av 12

Reciprocal Teaching, är en modell för ömsesidigt lärande som visat sig ha god effekt på läsförståelse. Ninna Kristiansen är klasslärare i årskurs ett på Sofiehemsskolan i Umeå och hon använder sig av modellen även i matematikundervisningen. Hon låter de fyra strategierna representeras av fyra dockor s.k. läsfixare; dockorna är Spågumman, Frågeapan Detektiven och Cowboyen. De förutspår, ställer frågor, klargör och sammanfattar. Dagens lektion handlar om orden "skillnad", "jämför" och "färst"...

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matte med dominoeffekt

Avsnitt 4 av 12

"Jag vill att eleverna ska se både nyttan och skönheten med matematik! " säger läraren Susanne Jönsson på Dalhemsskolan i Helsingborg, Susanne förenar matematik, språk och IKT i årskurs fyra. Hon tar hjälp av dominobrickor för att lära ut matematiska ämnesord som avstånd, kurva och spiral. Lektionen innehåller också en övning i förståelse av skala och förstoring. Som avslutning får dominobrickorna spela huvudrollen i lektionens "Grande Final", en jättelik dominobana!

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att måla med ord

Avsnitt 5 av 12

Louise Israelsson är lärare i bild på Guldhedsskolan i Göteborg. Hon lär ut bildanalys redan i årskurs sex. "Det är viktigt att vi skriver tillsammans, för att eleven sedan ska kunna skriva själv", säger hon. När det gäller elevernas textarbete så utgår Louise från grundtankarna bakom metodiken i Reading to Learn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att dansa adjektiv

Avsnitt 6 av 12

Anna Wisselgren är lärare i dans och undervisar i årskurs nio på Nyköpings högstadium. Hon tycker att det är viktigt att förena teori och praktik. Anna undervisar om ämnesord samtidigt som hon lär ut nya danssteg. Och hon låter eleverna improvisera tolkningar av olika adjektiv. Hur dansar man egentligen ordet tveksam, eller - galen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Stort stoff - många förmågor

Avsnitt 7 av 12

Ett sätt att arbeta språkutvecklande är synliggöra sambandsord i texter och att ge eleverna mer taltid än lärarna. Det menar SO-läraren Michael Öhlin. På Ronnaskolan i Södertälje, som har tvålärarsystem, samarbetar Michael Öhlin i årskurs nio både med SO-läraren Andreas Cederlöf och studiehandledaren Alham Lali i arabiska. På dagens lektion i källkritik använder lärarna sig bland annat av s.k. begreppskort.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Utmaning på lika villkor

Avsnitt 8 av 12

Klasslärare Karin Pettersson på Kvarnbackaskolan i Kista arbetar med lässtrategin Reading to learn och detaljerad läsning i årskurs två. Karin undervisar även eleverna i den förklarande textens olika delar, på en metanivå. På så vis kan hon fortlöpande diskutera elevernas arbete med textgenren. "Det är bra att utmana eleverna kognitivt och samtidigt bibehålla en hög stöttning. Då kan man få dem att lyckas direkt, istället för att hjälpa dem efteråt", menar Karin Pettersson.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lässtrategier och förstaspråk

Avsnitt 9 av 12

Ingegerd Norder är SVA-lärare på gymnasiet. I hennes förberedande klass på Nobelgymnasiet i Karlstad finns många olika språk representerade. För att tydliggöra innebörden i texten kombinerar Ingegerd språkutvecklande lässtrategier med elevernas eget skrivande. Ingegerd menar att translanuaging är ett nyckelbegrepp i kunskapsinhämtningen. Det är viktigt för eleverna att få använda sitt förstaspråk eftersom den kognitiva nivån oftast är mycket högre än den språkliga.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Språk är makt

Avsnitt 10 av 12

Susanna Sjöstrand på Örtagårdsskolan i Malmö är inspirerad av dramapedagogik. När hennes elever i årskurs fem har historielektioner om Gustav Vasa, avslutar klassen blocket med drama och filminspelning. På så sätt kombineras språk- och kunskapsutveckling på ett lekfullt sätt. Begreppen orsak och konsekvens samt sex ämnesord ingår i dramauppgiften, som hjälper eleverna att erövra ämnesspråket och göra det till sitt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lyssna tänka tala

Avsnitt 11 av 12

Agneta Isaksson är lärare i teknik i årskurs sex på Fokusskolan i Nyköping. Hon använder sig av Kooperativt lärande och med betoning på tydliga strukturer. Det ger möjlighet till varierande aktiviteter där eleverna ges både tanke- och samtalstid. Dagens lektion handlar om hur en ficklampa fungerar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att skriva sig till läsning - ASL

Avsnitt 12 av 12

Eleverna i årskurs ett på Sätraskolan i Stockholm skriver en faktatext om ekorren och tillverkar en e-bok. Deras lärare, Cecilia Westblad, använder sig av ASL - att skriva sig till läsning. Att producera och ha en mottagare är viktigt för elevernas lärande. Och läroplanen betonar vikten att förstå och kunna använda digitala resurser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Digitalisering och demokrati

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner. Detta program är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad betyder skolmiljön för hur eleverna mår?

Barn och unga i Sverige mår allt sämre enligt flera undersökningar de senaste decennierna. Men forskningen har släpat efter. Vi träffar forskare som tittar på hur skolmiljö, hälsa och skolresultat hänger ihop och samverkar. Och vi besöker Malmaskolan i Kolsva som sedan flera år arbetar aktivt för en bra skolkultur där elevhälsan är en angelägenhet för hela skolans personal. Satsningen har enligt skolans rektor Johan Hallberg lett till att fler klarar skolan och blir behöriga till gymnasiet.