Titta

Språket i ämnet

Språket i ämnet

Om Språket i ämnet

Om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med exempel från den pedagogiska verkligheten. Målgruppen är primärt ämneslärare. Vi visas undervisningsexempel av ämneslärare som bjuder in till sina klassrum och berättar samt delar med sig av tips, metoder och varierade sätt att undervisa språk- och kunskapsutvecklande i just sitt ämne. Vi möter lärare i låg-, mellan- och högstadiet samt från gymnasiet som undervisar i NO, SO, matematik och praktisk-estetiska ämnen.

Till första programmet

Språket i ämnet : Utmaning på lika villkorDela
  1. Insekter och förklarande text
    ska Karins klass jobba med.

  2. Om tistelfjärilens livscykel
    och detaljerad läsning-

  3. -då hela klassen kan inkluderas.

  4. Metoden heter Reading to Learn,
    som gör att alla elever kan svara.

  5. Dags att börja! Kom in! - "Lärare
    kan inte vara så himla svårt."

  6. "Lågstadielärare måste vara ett rätt
    skönt jobb", tänkte jag. Naiva jag.

  7. Man har sett att den vanligaste
    klassrumsinteraktionen världen över-

  8. -är där läraren
    ställer en kontrollfråga-

  9. -och så räcker kanske
    fyra, sex elever upp handen.

  10. En av dem svarar på frågan, läraren
    ger kort feedback och går vidare.

  11. Men det här betyder ju inte
    att vi har klassen med oss.

  12. Vi har pratat om flera djurs
    livscykler. Bl.a. tistelfjärilen-

  13. -där ni har limmat fast
    hela ordningen. Först...

  14. -Hjälper allihop mig? Först...
    -...parar de sig.

  15. -Vad gör de sen?
    -Lägger ägg.

  16. -Ur äggen kommer...?
    -Larver.

  17. När jag mötte genrepedagogiken,
    tänkte jag att det här gör jag.

  18. Men ju mer man lär sig,
    desto mer förstår man-

  19. -att det genomsyrar allt arbete,
    synen på elever och undervisningen.

  20. Vi har följt våra tistelfjärilar
    från larver till fjärilar.

  21. I dag kommer vi att släppa ut dem.
    Den här texten är förklarande.

  22. Den har rubriker och så har den
    identifikationssteget.

  23. Genom att vi pratar om strukturen
    i texterna-

  24. -och ger de olika strukturstegen namn
    som rubrik och förklaringssteg-

  25. -ger jag eleverna ett metaspråk där
    vi kan prata om språket med varandra-

  26. -och får begrepp för vad vi skriver
    i texterna.

  27. Så, lägg pappret framför er
    på mattan.

  28. -Vad är rubriken?
    -"Tistelfjärilens livscykel".

  29. Rubriken talar om
    vad texten handlar om.

  30. Då förstår man att den handlar om
    tistelfjärilens livscykel.

  31. Reading to Learn är
    en påbyggnad på genrepedagogiken.

  32. Det bygger på dess grunder, fast
    det har fler stöttningsstrategier.

  33. När ni läser vill jag
    att ni använder läsfingret.

  34. Sen sätter ni fingret på första ordet
    i första stycket.

  35. "Tistelfjärilens livscykel är..."

  36. Den här sortens stöttning
    kallas för detaljerad läsning.

  37. Under läsningen ställer jag frågor.

  38. Eleverna ska identifiera betydelse-
    bärande ord och markera dem.

  39. Frågorna jag ställer
    är aldrig kontrollfrågor.

  40. Utan jag ger betydelsen för ordet
    och eleverna identifierar ordet.

  41. I mitten av den här meningen
    står det ett ord-

  42. -som talar om att det är olika
    perioder eller delar av livscykeln.

  43. -Vilket ord är det som jag söker?
    -Stadier?

  44. Stadier.
    Varsågoda och markera "stadier".

  45. När vi arbetar med detaljerad läsning
    väljer jag en text-

  46. -som är snäppet över deras läsnivå.

  47. För det är i zonen precis över
    inlärningsnivån man utvecklas mest.

  48. -...p-u-p-a...
    -Två p.

  49. -Ja, två p. A.
    -S.

  50. -Förpuppas.
    -Vi ska utmana eleverna.

  51. Men samtidigt ge dem redskapen
    för att klara det här på egen hand.

  52. Så att de lär sig att lösa en uppgift
    eller strategier för att förstå ord-

  53. -och få förutsättningar att klara av
    undervisningen även på högre nivåer.

  54. Nu använder ni orden
    som vi plockade ur texten tidigare-

  55. -för att skriva en ny, egen text.

  56. Den ska ha samma innehåll:
    tistelfjärilens livscykel.

  57. Samarbeta. Ni har varsin Ipad,
    men ni ska skriva samma text.

  58. Skriv bara livsstadier.

  59. "Tistelfjärilens livsstadier".

  60. -Vad var stadier för ord?
    -Stationer till fjärilarna.

  61. De är ägg, sen larv, sen puppa...

  62. Vi tittar på t.ex. tidsbindeorden.

  63. I stället för "sen blev det larv,
    sen en puppa"-

  64. -påminner jag eleverna om
    att variera tidsorden.

  65. I går, sen, efter en stund,
    när, först, till slut-

  66. -efter det, sedan, i onsdags och så.

  67. Ska vi skriva att larverna bara äter?

  68. Det kan ni gärna ta med.

  69. Och äter. - Jag kan de flesta livs-
    cyklerna. T.ex. den röda skogsmyran.

  70. Och gräshoppan. Och dödgrävaren.

  71. Men dess larver fick äta upp
    sin mamma. Inte kul.

  72. -Var lägger hon äggen, då?
    -Honan lägger ägg i...

  73. -Säger man "i tistelblad"?
    -På tistelblad.

  74. På tistelblad. - Vi lärare
    ska lägga majoriteten av vår tid på-

  75. -att förbereda lektionerna
    så att alla får stöttning-

  76. -i stället för att lägga tid på
    att hjälpa upp eleverna efteråt.

  77. På engelska brukar man säga
    "prepare, not repair".

  78. Nu får ni önska fjärilarna trevlig
    resa. Vågar de sig ut? Titta!

  79. Hej då!

  80. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Utmaning på lika villkor

Avsnitt 8 av 12

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Klasslärare Karin Pettersson på Kvarnbackaskolan i Kista arbetar med lässtrategin Reading to learn och detaljerad läsning i årskurs två. Karin undervisar även eleverna i den förklarande textens olika delar, på en metanivå. På så vis kan hon fortlöpande diskutera elevernas arbete med textgenren. "Det är bra att utmana eleverna kognitivt och samtidigt bibehålla en hög stöttning. Då kan man få dem att lyckas direkt, istället för att hjälpa dem efteråt", menar Karin Pettersson.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Språket i ämnet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matematik är ett språk

Avsnitt 1 av 12

Matteläraren Torben Lundén på Bäckahagens skola i Stockholm tycker att det är viktigt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i matematiken. Matematik är ju inte bara siffror - utan även ord, begrepp och meningar, menar han. Torben försöker "måla" begreppen för att öka förståelsen. I klassrummet har han whiteboards från golv till tak, eftersom rörelse och transparens ökar elevernas koncentration. På lektionen med årskurs åtta gör klassen beräkningar kring matematiska uttryck.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Tyst läsning vs läsgemenskap

Avsnitt 2 av 12

Historieläraren Anna Nord införde för ett par år sen lässtrategier i gymnasiets sista år på Stagneliusskolan i Kalmar. Anna har strategierna från "reciprocal teaching" - dialog i ömsesidighet - som grund och bearbetar texterna i ämnet före, under och efter läsning. Här är vi med under en lektion i historia. "Förr så var läsningen endast en väg framåt, nu är läsningen själva undervisningen", "Ingen elev ska gå ut ur klassrummet utan att ha förstått texten", säger Anna Nord i reportaget.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Läsfixarna kan man räkna med

Avsnitt 3 av 12

Reciprocal Teaching, är en modell för ömsesidigt lärande som visat sig ha god effekt på läsförståelse. Ninna Kristiansen är klasslärare i årskurs ett på Sofiehemsskolan i Umeå och hon använder sig av modellen även i matematikundervisningen. Hon låter de fyra strategierna representeras av fyra dockor s.k. läsfixare; dockorna är Spågumman, Frågeapan Detektiven och Cowboyen. De förutspår, ställer frågor, klargör och sammanfattar. Dagens lektion handlar om orden "skillnad", "jämför" och "färst"...

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matte med dominoeffekt

Avsnitt 4 av 12

"Jag vill att eleverna ska se både nyttan och skönheten med matematik! " säger läraren Susanne Jönsson på Dalhemsskolan i Helsingborg, Susanne förenar matematik, språk och IKT i årskurs fyra. Hon tar hjälp av dominobrickor för att lära ut matematiska ämnesord som avstånd, kurva och spiral. Lektionen innehåller också en övning i förståelse av skala och förstoring. Som avslutning får dominobrickorna spela huvudrollen i lektionens "Grande Final", en jättelik dominobana!

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att måla med ord

Avsnitt 5 av 12

Louise Israelsson är lärare i bild på Guldhedsskolan i Göteborg. Hon lär ut bildanalys redan i årskurs sex. "Det är viktigt att vi skriver tillsammans, för att eleven sedan ska kunna skriva själv", säger hon. När det gäller elevernas textarbete så utgår Louise från grundtankarna bakom metodiken i Reading to Learn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att dansa adjektiv

Avsnitt 6 av 12

Anna Wisselgren är lärare i dans och undervisar i årskurs nio på Nyköpings högstadium. Hon tycker att det är viktigt att förena teori och praktik. Anna undervisar om ämnesord samtidigt som hon lär ut nya danssteg. Och hon låter eleverna improvisera tolkningar av olika adjektiv. Hur dansar man egentligen ordet tveksam, eller - galen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Stort stoff - många förmågor

Avsnitt 7 av 12

Ett sätt att arbeta språkutvecklande är synliggöra sambandsord i texter och att ge eleverna mer taltid än lärarna. Det menar SO-läraren Michael Öhlin. På Ronnaskolan i Södertälje, som har tvålärarsystem, samarbetar Michael Öhlin i årskurs nio både med SO-läraren Andreas Cederlöf och studiehandledaren Alham Lali i arabiska. På dagens lektion i källkritik använder lärarna sig bland annat av s.k. begreppskort.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Utmaning på lika villkor

Avsnitt 8 av 12

Klasslärare Karin Pettersson på Kvarnbackaskolan i Kista arbetar med lässtrategin Reading to learn och detaljerad läsning i årskurs två. Karin undervisar även eleverna i den förklarande textens olika delar, på en metanivå. På så vis kan hon fortlöpande diskutera elevernas arbete med textgenren. "Det är bra att utmana eleverna kognitivt och samtidigt bibehålla en hög stöttning. Då kan man få dem att lyckas direkt, istället för att hjälpa dem efteråt", menar Karin Pettersson.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lässtrategier och förstaspråk

Avsnitt 9 av 12

Ingegerd Norder är SVA-lärare på gymnasiet. I hennes förberedande klass på Nobelgymnasiet i Karlstad finns många olika språk representerade. För att tydliggöra innebörden i texten kombinerar Ingegerd språkutvecklande lässtrategier med elevernas eget skrivande. Ingegerd menar att translanuaging är ett nyckelbegrepp i kunskapsinhämtningen. Det är viktigt för eleverna att få använda sitt förstaspråk eftersom den kognitiva nivån oftast är mycket högre än den språkliga.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Språk är makt

Avsnitt 10 av 12

Susanna Sjöstrand på Örtagårdsskolan i Malmö är inspirerad av dramapedagogik. När hennes elever i årskurs fem har historielektioner om Gustav Vasa, avslutar klassen blocket med drama och filminspelning. På så sätt kombineras språk- och kunskapsutveckling på ett lekfullt sätt. Begreppen orsak och konsekvens samt sex ämnesord ingår i dramauppgiften, som hjälper eleverna att erövra ämnesspråket och göra det till sitt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lyssna tänka tala

Avsnitt 11 av 12

Agneta Isaksson är lärare i teknik i årskurs sex på Fokusskolan i Nyköping. Hon använder sig av Kooperativt lärande och med betoning på tydliga strukturer. Det ger möjlighet till varierande aktiviteter där eleverna ges både tanke- och samtalstid. Dagens lektion handlar om hur en ficklampa fungerar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att skriva sig till läsning - ASL

Avsnitt 12 av 12

Eleverna i årskurs ett på Sätraskolan i Stockholm skriver en faktatext om ekorren och tillverkar en e-bok. Deras lärare, Cecilia Westblad, använder sig av ASL - att skriva sig till läsning. Att producera och ha en mottagare är viktigt för elevernas lärande. Och läroplanen betonar vikten att förstå och kunna använda digitala resurser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Elevaktiv undervisning

Lusten att lära ökar om eleverna själva får påverka skolarbetet. Men hur går det till, och vad krävs för att eleverna ska ta en aktiv roll? Vi besöker Årstaskolan i Stockholm, där språkläraren Lotta Bohlin jobbar med elevaktiv undervisning. Grundstenarna i hennes undervisning är en god relation till eleverna och tydliga ramar för undervisningen. Det är viktigt att eleverna känner att det finns utrymme för dem. Studion gästas av Jimmie Nordberg, lärare i årskurs 4, och Ellinor Lundsten, lärare i årskurs 3. Övriga medverkande: Anne-Marie Körling, lärare och författare, och Sofia Kruth, lärare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

En skola för rätt och fel

När skoldagen är slut och klasskamraterna går hem fortsätter Rayan och Maryam till sin andra skola. Det är Al Salam-föreningen som driver skolverksamhet efter skoltid för barn i Malmö med ursprung i arabvärlden. Skolan startades av Iman Fakhro och hennes systrar när de såg att barnen i området där de bodde betedde sig illa mot varandra. Bara i Malmö finns ett fyrtiotal komplementära skolor, berättar forskaren och läraren Laid Bouakaz, som har kartlagt fenomenet. Skolorna drivs av frivilliga krafter, ofta av föreningar med rötter i andra länder. Vad får eleverna i de här skolorna som de inte får i den vanliga skolan?