Språket i ämnet
Om Språket i ämnet
Om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med exempel från den pedagogiska verkligheten. Målgruppen är primärt ämneslärare. Vi visas undervisningsexempel av ämneslärare som bjuder in till sina klassrum och berättar samt delar med sig av tips, metoder och varierade sätt att undervisa språk- och kunskapsutvecklande i just sitt ämne. Vi möter lärare i låg-, mellan- och högstadiet samt från gymnasiet som undervisar i NO, SO, matematik och praktisk-estetiska ämnen.
Dela
Ett sätt att arbeta språkutvecklande
är att synliggöra sambandsord i text--och ge eleverna mest taltid.
Michael Öhlin har fördelen
av tvålärarskap med Andreas Cederlöf.Man får lyssna. Diskuterar de vad som
står eller om man kan tro på det?De har även hjälp av studie-
handledaren Alam Lali i arabiska.På dagens lektion ska klassen jobba
med stöd av ett begreppskort.Så, 9C! Nu kör vi!
Dagens ämne handlar om källkritik.
Specifikt förmågan att söka informa-
tion och värdera trovärdigheten.I dag ska vi jobba vidare med
den här förmågan i samhällskunskap--som blev halvdan senast.
Det vill säga källor
och hur man bedömer trovärdigheten.Det kommer handla om nolltaxa
i kollektivtrafiken.Konstiga ord, eller hur? Det betyder:
"Ska det vara gratis att åka buss?"-Ja, det ska det!
-Bra, då kan vi gå hem!Det är viktigt att komma ihåg att vad
ni tycker är oväsentligt, eller hur?För det handlar inte om era åsikter
utan om hur vi kan avgöra--ifall det någon annan skriver
går att lita på.Den första övningen gör ni två och
två, den utgår från ett begreppskort.De känner ni väl igen?
Några ord är redan färdiga, så ni får
lite tips om hur man ska tänka.Har ni koll på vad vi ska göra?
Då börjar vi.Den här klassen består av elever
med blandad bakgrund.De växer upp i en miljö
där de inte utsätts--för lika mycket språklig träning
i svenska som på andra ställen.Är ordet likt forskare eller är det
någonting som forskare har?Något de har.
"Granska." Det är journalisterna.
Begreppskorten är en övning-
-för att inte bara förklara begrepp
utan jobba med alla delar av dem.Eleverna får se hur ordet används
och vilka egenskaper begreppet har.Vänta, vilka är det
som säger mest sina åsikter?Ska vi lägga det här?
De samlar in information
och sprider via massmedia.-Vems information sprider de?
-Deras.-Vad gör politiker?
-Säger hur världen fungerar.-Gör de det?
-De ser från deras perspektiv.Politiker är inte ärliga,
och de här säger vad andra säger.-Hur menar du?
-De här säger vad andra säger.-Då är de ärliga.
-De tror det.-Så var lägger vi den här?
-Den lägger vi här.-Är vi nöjda nu?
-Ja.Du är inte nöjd,
men du är inte ens i den här gruppen.De ska samarbeta,
så uppgiften är strukturerad--så att de måste diskutera
vilken källa de tror mest på.Då blir det en diskussion om
trovärdighet, vilket är vad vi vill.Begreppet "journalist",
vilka egenskaper har ni skrivit?-"Granskar" och "åsikter".
-De granskar, är alla överens?Du var inte överens om åsikter,
Markus. Varför?-Jag har lagt "ärlig" där.
-Du har skrivit "ärlig"?-De är inte ärliga.
-Hur tänker du?De är ärliga för det mesta,
men ibland överdriver de--så att de gör att folk tror
något annat om det som har hänt.-Varför?
-För att göra artikeln spännande.Ja, de blandar ihop åsikter
för att göra oss intresserade.Hur kan man ta reda på
om det är sant?Läsa flera artiklar om samma ämne.
Ja, om flera har skrivit samma sak
är det ett tecken på att det stämmer.-Men "ärlig" är knepig att lägga.
-Precis.Vi tar en kvarts rast.
Det blir bra diskussioner om "ärlig".
Vem är ärlig? Det är ju kärnan.De hade en tanke med var de lade
"ärlig", det var precis det vi ville.Ja, och det språkutvecklande sättet-
-att de diskuterar med varandra
och visar deras åsikter.Det är viktigt
att studiehandledaren förstår--vad vi vill att eleverna ska göra
och varför de ska göra det.Dels översätter hon, men ibland
måste hon tillhandahålla kontext....källornas trovärdighet.
Det källan säger är riktigt.Vi litar på källan,
att det är sant eller inte.Förstod du allt det där om bloggare?
Okej. Du förstod allt.
Då måste jag vara tydlig med
vad hon kan hjälpa till med och inte--så att hon inte gör jobbet åt dem.
Till vem? Tänk på.
Men nu måste hon... Precis!
I häftet finns tre förberedda texter
från internet.En av dem ska ni säga är mest
trovärdig och en är minst trovärdig.Ni ska motivera.
Använd hjälpmeningarna för att bygga
resonemang och argument.Resor med buss har ökat med...
Vi ger dem färdiga meningar som
innehåller skolspråkets sambandsord--därför att det är de ord som får
resonemanget att hålla ihop.De behöver vi hjälpa eleverna
att få syn på och lära ut.Så det här är 1a? Politiker är alltid
sist, för de vill bara ha röster."Det blir onödigt dyrt",
det är hans argument.Han påverkas av sin ideologi-
-och man försöker ge förslag
som grundas på partiets tankar.I det språkutvecklande arbetssättet
äger eleverna mer av taltiden--och min roll är att stödja dem.
Inte genom att förklara vad svaret är
utan hur de ska göra.Det handlar om "huret".
Det handlar mer om vem
som säger det än vad det står.Det är en viktig aspekt
av arbetssättet.Att man undervisar i hur man gör för
att resonera, analysera, diskutera.Den här är skriven 2014,
så då är den minst trovärdig.-Eftersom den är äldst, eller hur?
-Ja.-Och?
-Informationen kan ha ändrats.Eller hur? Även om det finns källor
kan de vara för gamla.Faktan är inte uppdaterad.
I SO finns det fler förmågor än i
andra ämnen och ett brett innehåll.Jag tror att SO-lärare generellt
är stressade--över allt centralt innehåll
som måste beröras.Men det är inte det som ska bedömas-
-utan elevernas förmågor, eller
kunskaper kopplade till förmågorna.Då man tvingas jobba mer utifrån
förmågorna i det här arbetssättet--så samstämmer undervisning
och bedömning.Nu ska de självständigt leta
efter en bättre källa än min.Jag sa att den har låg trovärdighet.
-Hur ska jag veta om det är rätt?
-Det är det man får fundera över.Om du går upp brukar det finnas något
om hemsidan. Vilka har gjort den?Jag vet inte, kan du läsa det här?
-Varför är vi i skolan?
-För att lära oss.-Kan du bara läsa den här?
-Ja, och jag skriver vad som är bra.De märker att vi förväntar oss mer nu
och därför lyckas de bättre.Det är stor skillnad
på bara en termin.De håller på att gå från ett vardags-
till ett skolspråk. Det är målet.Textning: Martin Garat
www.btistudios.com
Skapa klipp
Klippets starttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Klippets sluttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.Stort stoff - många förmågor
Avsnitt 7 av 12
- Produktionsår:
- Längd:
- Tillgängligt till:
Ett sätt att arbeta språkutvecklande är synliggöra sambandsord i texter och att ge eleverna mer taltid än lärarna. Det menar SO-läraren Michael Öhlin. På Ronnaskolan i Södertälje, som har tvålärarsystem, samarbetar Michael Öhlin i årskurs nio både med SO-läraren Andreas Cederlöf och studiehandledaren Alham Lali i arabiska. På dagens lektion i källkritik använder lärarna sig bland annat av s.k. begreppskort.
- Ämnen:
- Information och media > Informationssökning och källkritik, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Samhällskunskap
- Ämnesord:
- Källkritik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Alla program i Språket i ämnet
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Matematik är ett språk
Avsnitt 1 av 12
Matteläraren Torben Lundén på Bäckahagens skola i Stockholm tycker att det är viktigt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i matematiken. Matematik är ju inte bara siffror - utan även ord, begrepp och meningar, menar han. Torben försöker "måla" begreppen för att öka förståelsen. I klassrummet har han whiteboards från golv till tak, eftersom rörelse och transparens ökar elevernas koncentration. På lektionen med årskurs åtta gör klassen beräkningar kring matematiska uttryck.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Tyst läsning vs läsgemenskap
Avsnitt 2 av 12
Historieläraren Anna Nord införde för ett par år sen lässtrategier i gymnasiets sista år på Stagneliusskolan i Kalmar. Anna har strategierna från "reciprocal teaching" - dialog i ömsesidighet - som grund och bearbetar texterna i ämnet före, under och efter läsning. Här är vi med under en lektion i historia. "Förr så var läsningen endast en väg framåt, nu är läsningen själva undervisningen", "Ingen elev ska gå ut ur klassrummet utan att ha förstått texten", säger Anna Nord i reportaget.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Läsfixarna kan man räkna med
Avsnitt 3 av 12
Reciprocal Teaching, är en modell för ömsesidigt lärande som visat sig ha god effekt på läsförståelse. Ninna Kristiansen är klasslärare i årskurs ett på Sofiehemsskolan i Umeå och hon använder sig av modellen även i matematikundervisningen. Hon låter de fyra strategierna representeras av fyra dockor s.k. läsfixare; dockorna är Spågumman, Frågeapan Detektiven och Cowboyen. De förutspår, ställer frågor, klargör och sammanfattar. Dagens lektion handlar om orden "skillnad", "jämför" och "färst"...
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Matte med dominoeffekt
Avsnitt 4 av 12
"Jag vill att eleverna ska se både nyttan och skönheten med matematik! " säger läraren Susanne Jönsson på Dalhemsskolan i Helsingborg, Susanne förenar matematik, språk och IKT i årskurs fyra. Hon tar hjälp av dominobrickor för att lära ut matematiska ämnesord som avstånd, kurva och spiral. Lektionen innehåller också en övning i förståelse av skala och förstoring. Som avslutning får dominobrickorna spela huvudrollen i lektionens "Grande Final", en jättelik dominobana!
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Att måla med ord
Avsnitt 5 av 12
Louise Israelsson är lärare i bild på Guldhedsskolan i Göteborg. Hon lär ut bildanalys redan i årskurs sex. "Det är viktigt att vi skriver tillsammans, för att eleven sedan ska kunna skriva själv", säger hon. När det gäller elevernas textarbete så utgår Louise från grundtankarna bakom metodiken i Reading to Learn.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Att dansa adjektiv
Avsnitt 6 av 12
Anna Wisselgren är lärare i dans och undervisar i årskurs nio på Nyköpings högstadium. Hon tycker att det är viktigt att förena teori och praktik. Anna undervisar om ämnesord samtidigt som hon lär ut nya danssteg. Och hon låter eleverna improvisera tolkningar av olika adjektiv. Hur dansar man egentligen ordet tveksam, eller - galen?
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Stort stoff - många förmågor
Avsnitt 7 av 12
Ett sätt att arbeta språkutvecklande är synliggöra sambandsord i texter och att ge eleverna mer taltid än lärarna. Det menar SO-läraren Michael Öhlin. På Ronnaskolan i Södertälje, som har tvålärarsystem, samarbetar Michael Öhlin i årskurs nio både med SO-läraren Andreas Cederlöf och studiehandledaren Alham Lali i arabiska. På dagens lektion i källkritik använder lärarna sig bland annat av s.k. begreppskort.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Utmaning på lika villkor
Avsnitt 8 av 12
Klasslärare Karin Pettersson på Kvarnbackaskolan i Kista arbetar med lässtrategin Reading to learn och detaljerad läsning i årskurs två. Karin undervisar även eleverna i den förklarande textens olika delar, på en metanivå. På så vis kan hon fortlöpande diskutera elevernas arbete med textgenren. "Det är bra att utmana eleverna kognitivt och samtidigt bibehålla en hög stöttning. Då kan man få dem att lyckas direkt, istället för att hjälpa dem efteråt", menar Karin Pettersson.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Lässtrategier och förstaspråk
Avsnitt 9 av 12
Ingegerd Norder är SVA-lärare på gymnasiet. I hennes förberedande klass på Nobelgymnasiet i Karlstad finns många olika språk representerade. För att tydliggöra innebörden i texten kombinerar Ingegerd språkutvecklande lässtrategier med elevernas eget skrivande. Ingegerd menar att translanuaging är ett nyckelbegrepp i kunskapsinhämtningen. Det är viktigt för eleverna att få använda sitt förstaspråk eftersom den kognitiva nivån oftast är mycket högre än den språkliga.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Språk är makt
Avsnitt 10 av 12
Susanna Sjöstrand på Örtagårdsskolan i Malmö är inspirerad av dramapedagogik. När hennes elever i årskurs fem har historielektioner om Gustav Vasa, avslutar klassen blocket med drama och filminspelning. På så sätt kombineras språk- och kunskapsutveckling på ett lekfullt sätt. Begreppen orsak och konsekvens samt sex ämnesord ingår i dramauppgiften, som hjälper eleverna att erövra ämnesspråket och göra det till sitt.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Lyssna tänka tala
Avsnitt 11 av 12
Agneta Isaksson är lärare i teknik i årskurs sex på Fokusskolan i Nyköping. Hon använder sig av Kooperativt lärande och med betoning på tydliga strukturer. Det ger möjlighet till varierande aktiviteter där eleverna ges både tanke- och samtalstid. Dagens lektion handlar om hur en ficklampa fungerar.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Att skriva sig till läsning - ASL
Avsnitt 12 av 12
Eleverna i årskurs ett på Sätraskolan i Stockholm skriver en faktatext om ekorren och tillverkar en e-bok. Deras lärare, Cecilia Westblad, använder sig av ASL - att skriva sig till läsning. Att producera och ha en mottagare är viktigt för elevernas lärande. Och läroplanen betonar vikten att förstå och kunna använda digitala resurser.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
