Titta

Tänk till - Melanin - syntolkat

Tänk till - Melanin - syntolkat

Om Tänk till - Melanin - syntolkat

Hur är det att vara ung afrosvensk i Sverige idag? Tänk till - Melanin tar upp frågor om media, identitet, kärlek och skönhet och ger verktyg när det gäller hur man bemöter stereotypisering, rasism och känslan av utanförskap.

Till första programmet

Tänk till - Melanin - syntolkat : Var kommer du ifrån, egentligen?Dela
  1. Hur viktigt är det för din identitet
    att omges av andra som liknar dig?

  2. Har du grubblat över det här med
    att vara svensk, eller vad du är?

  3. Att hitta sin identitet
    är ett livslångt sökande.

  4. Det kan vara svårt,
    särskilt när man definieras av andra.

  5. Hur hittar man sin identitet
    utan att låta andra bestämma?

  6. När jag var liten brukade jag önska
    att jag inte var svart.

  7. Att växa upp på Gotland där man
    är ganska ensam som icke-vit-

  8. -kan antingen göra en stark-

  9. -eller att man
    absolut inte vill sticka ut.

  10. Vart jag än kollade såg ingen
    ut som jag förutom min syster.

  11. Alla runt omkring en var vita,
    plus alla på tv och på kalas.

  12. För att inte känna mig utanför
    brukade jag ha mitt hår uppsatt-

  13. -ganska långt nere på huvudet
    så att det inte syntes så mycket.

  14. Det blir jobbigt. När man blir äldre
    märker man hur det påverkar en.

  15. För min del blev det en drivkraft.
    Jag vill inte ha det så.

  16. Jag vill inte behöva känna
    att jag måste passa in.

  17. Jag vill inte känna att jag
    måste ändra hur jag ser ut.

  18. När jag flyttade till Stockholm
    träffade jag andra som inte var vita.

  19. Jag saknade det när jag var här,
    och du bor ju kvar. Hur känner du?

  20. Jag har funnit mig i det-

  21. -och insett att om vill jag fixa
    håret åker jag till Stockholm.

  22. Sen har jag inte
    reflekterat mer över det.

  23. Jag skulle inte flytta
    av den anledningen.

  24. När jag tänker på att flytta
    är det för att plugga, för ett jobb-

  25. -eller för att testa
    att bo i en ny stad.

  26. Jag är inte tillräckligt obekväm
    med att vara i en sån sits.

  27. Jag ville härifrån.
    Jag hade fått vänner i Stockholm-

  28. -som var svarta,
    vänner som inte var vita.

  29. Att känna att man har tillhörighet,
    att man passar in-

  30. -det är det största som har
    förändrats sen jag flyttade.

  31. Det är fan att allt bara
    är fel jämt och jämt och jämt.

  32. Jag blir så jävla less på det här.
    Jag blir så jävla arg.

  33. Du lyssnar på "Arga flickor"
    med Nora och...

  34. -Wendy.
    -Med oss har vi Alexandra Pascalidou.

  35. -Välkommen.
    -Välkommen hit. Applåd, applåd.

  36. Vi tar en selfie sen.

  37. "Arga flickor" är en podcast där vi
    bjuder in människor till samtal-

  38. -alla icke-vita, främst svarta.

  39. Vi har samtal där vi kritiserar
    vithetsnormen och samhället.

  40. Det är ett andrum för mig,
    nåt som är jätteviktigt.

  41. Jag ville ha rakt hår.
    Jag ville vara fin, som de andra.

  42. Jag ville bli tittad på som de andra.

  43. Det grundar sig i självhat eftersom
    att jag kan tänka tillbaka och se-

  44. -att i dag skulle jag aldrig, aldrig
    säga eller tänka så.

  45. Det blir speciellt när man så länge
    har tyckt illa om sig själv-

  46. -när man väl når punkten att man
    älskar den man är - att vara svart.

  47. Du är verkligen inte som en typisk
    svart tjej. Du är "svennefierad".

  48. Duschar du med din hijab?

  49. Du är inte gambiska, va?
    Gambier luktar konstigt.

  50. Jag trodde bögar
    och svarta var motsatser.

  51. Har du AIDS?
    Din pappa är ju från Afrika.

  52. -Du är duktig för att vara afrikan.
    -Vad är du mest, svart eller muslim?

  53. -Pratar du afrikanska?
    -Har du slagits med lejon?

  54. Colombia? Var i Afrika ligger det?

  55. Du är afrikan, berätta om Kenya.

  56. Du låter inte svart.
    Har du tänkt på det?

  57. Vad säger din pappa om
    att du är du lesbisk?

  58. Hatar inte afrikaner homosexuella?

  59. -Har du lejon som husdjur?
    -Var det svårt att lämna Afrika?

  60. Ja, det var jättesvårt!
    Jag vet inte vad jag ska göra!

  61. Pratar du klickspråket?

  62. Göm er innan min pappa ser
    att jag är med mörkhyade barn!

  63. Förr var det knepigt att få min
    svenskhet och svarthet att gå ihop.

  64. Alla frågade var jag
    var ifrån egentligen.

  65. Min pappa är från Etiopien,
    men jag är härifrån.

  66. Man bestämmer väl själv
    vad man vill identifiera sig som?

  67. Vad gör egentligen någon svensk?

  68. -Om man är född i Sverige.
    -Man har blå ögon och blont hår.

  69. -Är svensk medborgare.
    -Det får man välja själv.

  70. -Vad man äter.
    -Om du är svensk medborgare.

  71. Jag är svensk.
    Jag bor, jobbar och har barn här.

  72. Vi bor i Sverige, vi är svenskar,
    men jag är kongoles.

  73. Okej, så jag är född här, men jag är
    varken blåögd eller naturligt blond.

  74. Är det kanske afrosvensk jag är då?
    Vad är det?

  75. -Vad?
    -Afrosvensk. Har ni hört det förut?

  76. Man är svensk
    fast lite afro inombords.

  77. En person som är svarthårig
    fast svensk.

  78. Afrikan, uppväxt här
    och funkar som en svensk?

  79. Afro och svenskt medborgarskap.

  80. -Skulle du kalla dig afrosvensk?
    -Ja.

  81. Jag är en afrikan som bor i Sverige.

  82. Jag är afrosvensk
    för jag bor i Sverige.

  83. -Kanske, min mamma är från Eritrea.
    -Jag är finsk. Men, afrosvensk...

  84. Jag är född i Sverige,
    men finsk är jag ju. Finsk-gambier.

  85. -Vad betyder "afrosvensk"?
    -Jag gillar inte det ordet.

  86. -Skulle du inte kalla dig afrosvensk?
    -Nej. "I'm just me."

  87. Det finns inget afrosvensk,
    bara svensk. Så är det.

  88. Att acceptera sin svarta
    svenska identitet kan ta tid.

  89. Kanske för att samhället lär en att
    hata sig själv, eller för att folk-

  90. -får en att tro att man inte
    kan vara svensk om man inte är vit.

  91. Förut svarade jag snällt på frågan
    var jag är ifrån egentligen.

  92. Men jag gör inte det längre. Jag
    är svensk. Resten angår ingen annan.

  93. För det första:
    Det är ett begrepp lånat från USA.

  94. "African American", det är det
    som de kallar svarta. Eller hur?

  95. Men det är ingen som säger
    "European Americans" om anglosaxerna.

  96. En hel del svarta
    har varit där längre än många vita-

  97. -så jag vill inte
    bli kallad afrosvensk.

  98. När jag var riktigt ung,
    då var jag från orten.

  99. Efter det var jag eritrean.
    Sen när jag växte upp var jag svensk.

  100. -Nu är jag afrosvensk.
    -Kan du inte vara allt?

  101. -Kan inte du vara allt?
    -Jo, jag är svensk och afrikan.

  102. Men termen "afrosvensk" stör mig.

  103. Det som stör dig är det som stör mig
    också. Begreppet känns elitistiskt.

  104. Det känns som en akademisk term.
    Afrosvensk, jag är afrosvensk.

  105. Men jag ser mig också som svart.

  106. Jag föredrar att säga att jag
    är svart framför afrosvensk-

  107. -men rent tekniskt
    så är jag också afrosvensk.

  108. Att beskrivas som svensk
    verkar inte vara så enkelt.

  109. Svart, invandrare, mixed, adopterad,
    exotisk, mörk och så vidare.

  110. Varför inte bara vara svensk?
    Varför alla dessa fack?

  111. Att vara afrosvensk,
    vad är det egentligen?

  112. Det betyder en person som har
    härstamning från Afrika på nåt sätt.

  113. I vardagligt bruk kan man säga
    personer som är svarta-

  114. -som ses av andra
    och sig själva som svarta.

  115. Afrosvensk har alltså inte att göra
    med vilket land du härstammar från.

  116. Inte heller påverkas det av om du
    är mixed, ditt namn eller din tro.

  117. Varför finns begreppet?

  118. En del ser det som
    att begreppet klumpar ihop folk.

  119. Men om man är svart och bor i Sverige
    spelar det kanske inte så stor roll-

  120. -om man härstammar från Kenya,
    Nigeria eller Colombia.

  121. Det viktiga är hur man bemöts
    av andra här i Sverige.

  122. Afrofobirapporten visar
    att svarta diskrimineras-

  123. -när vi söker jobb, lägenheter
    och tar oss in i olika rum.

  124. Svarta är även utsatta
    för fler hatbrott än andra grupper.

  125. Alltså får vi uppleva
    samma typ av rasism i Sverige.

  126. Alla som drabbas av rasism
    måste kunna benämna sig själva-

  127. -för att kunna stå upp mot rasismen.

  128. Tack vare begreppet afrosvensk
    kan svarta svenskar göra det.

  129. Begreppet är ett sätt
    att få syn på rasism och orättvisor.

  130. Vad du vill kalla dig, svensk, svart
    eller afrosvensk, är upp till dig.

  131. Mitt namn är Ison Glasgow.
    Jag är ena halvan av Ison & Fille.

  132. Jag skulle ha gett
    mitt 15-åriga jag de här tipsen:

  133. Du kommer springa på många motgångar
    och många uppförsbackar-

  134. -men om du kämpar på
    så kommer det att vara värt det.

  135. Ison, våga utrycka dig själv
    och ta plats i den här världen.

  136. Våga tro på dig själv,
    våga tänka större och dröm stort.

  137. Textning: Sebastian Andréasson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Var kommer du ifrån, egentligen?

Avsnitt 2 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Frågan om var man kommer från egentligen känns igen av många. Men hur viktigt är det för ens identitet att vara omgiven av människor som liknar en själv? Och hur kan man hitta sin identitet utan att låta andra bestämma? Vi talar om begreppet afrosvensk och träffar ungdomar som tycker till om svenskhet och självacceptans.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Afrosvenskar, Identitet (psykologi), Nationell identitet, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Tänk till - Melanin - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin - syntolkat

Vem får synas?

Avsnitt 1 av 6

Vem syns i medierna och på vilket sätt gestaltas olika personer? Vi tittar närmare på stereotypisering i film och tv. Skådespelaren David Nzinga är afrosvensk och tröttnade på att endast erbjudas roller som flykting eller skurk. Han startade sitt eget produktionsbolag och i reportaget är det premiär för kortfilmen "Gola inte". Filmvetaren Baker Karim berättar om svarta personers representation och stereotypisering i film och tv.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin - syntolkat

Var kommer du ifrån, egentligen?

Avsnitt 2 av 6

Frågan om var man kommer från egentligen känns igen av många. Men hur viktigt är det för ens identitet att vara omgiven av människor som liknar en själv? Och hur kan man hitta sin identitet utan att låta andra bestämma? Vi talar om begreppet afrosvensk och träffar ungdomar som tycker till om svenskhet och självacceptans.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin - syntolkat

Ju vitare, desto snyggare?

Avsnitt 3 av 6

Är skönhet kopplat till vithet i modebranschen? Aysha Jones ville se en mer diversifierad modebransch och startade Queen of the Runway med syftet att anlita modeller som oftast inte syns på catwalken. Rogér Dupé är den första svarta modellen för bilmärket Rolls-Royce. Han pratar om sina erfarenheter av modebranschen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin - syntolkat

Det är inte ok!

Avsnitt 4 av 6

Varför är det viktigt att läraren säger ifrån när någon blir utsatt för kränkningar? Och hur försvarar man sig bäst när någon säger n-ordet? Rasistiska kränkningar går emot diskrimineringslagen, men det känner inte alla till. Så vad gör man när man på grund av sin hudfärg inte kan känna sig trygg i skolan? Araia Ghirmai Sebhatu, grundare av Black Coffee, om n-ordets historia. Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke ger tips till sitt femtonåriga jag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin - syntolkat

Trygga rum och organisering

Avsnitt 5 av 6

Hur kan man engagera sig för att stå emot orättvisor? Är separatism ok? Juliet Atto var med och grundade Black Coffee HBTQ, en separatistisk grupp för svarta queer-personer. Hon berättar om sitt behov av ett tryggt rum där hon slipper förklara vem hon är och hur hon känner. Killarna från den populära podcasten Menage á Tugg pratar om ordet vithetspriviliegiet. Rapparen Abidaz ger tips till sitt femtonåriga jag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin - syntolkat

Är kärleken färgblind?

Avsnitt 6 av 6

Det sägs att kärleken är blind, men stämmer det? Hur mycket påverkar samhället vårt val av partner och vad vi tycker är attraktivt? Vi träffar ett tjejgäng som resonerar kring hur de ser på sitt val av partner, och så hänger vi i en hårsalong och hör hur killarna där funderar kring om kärleken är färgblind eller inte. Fanna Ndow Norrby pratar om exotifiering av svarta. Retorikern och författaren Elaine Eksvärd ger tips till sitt femtonåriga jag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta 100 frågor om sex

Hur berättar man att man är homosexuell?

Sjuksköterskan Matias Garzon svarar på frågan: "Hur berättar jag att jag är homosexuell?"

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i världen

Afghanistans dansande pojkar

Av de ensamkommande barn som sökte asyl i Sverige 2016 var nästan en tredjedel från Afghanistan. Det kan finnas många skäl till att afghanska pojkar flyr. En orsak kan vara fenomenet bacha bazi och sexuella övergrepp i hemlandet, där pojkarna kan kidnappas eller säljas av sina föräldrar. Pojkarna kläs i kvinnokläder och tvingas dansa på fester. Efteråt händer det att männen bjuder på pojkarna som måste följa med den högstbjudande hem, där de ofta blir utsatta för våldtäkt. Många känner skam över det och vill själva inte berätta vad de varit med om.