Titta

UR Samtiden - Vem var bödeln i svenskt 1600-tal?

UR Samtiden - Vem var bödeln i svenskt 1600-tal?Dela
  1. Vem var bödeln? Ingen ville ju
    göra det som bödeln gjorde-

  2. -för att döda en annan människa stred
    ju mot Guds och människornas lag.

  3. Jag tänker på dem som mina bödlar.
    Jag har fått komma nära-

  4. -en del av dem,
    hur makabert det än kan låta.

  5. Det visar sig att bödlar
    var människor precis som...vi-

  6. -som undrade
    vad det skulle bli av dem.

  7. Jag ska berätta lite om vilka de var,
    i den mån det går att få veta det.

  8. Vilka omständigheter
    som ledde fram till att bli bödel-

  9. -och vad det var för ett yrke
    i Sverige under tidigt 1600-tal.

  10. Det är ju makabert och grymt
    så klart. Det är en hemsk historia.

  11. Som vi kan se på den här målningen
    har vi en offentlig avrättning.

  12. Det var inte bara fråga om-

  13. -att en dödsdömd
    skulle dö och förlora livet-

  14. -i den mån det är så bara,
    utan det var en regisserad akt-

  15. -en dramatiserad historia,
    där statsmakten exponerade-

  16. -och manifesterade
    sin makt över undersåtarna.

  17. Men det var också en speciell akt,
    där ett religiöst budskap var invävt.

  18. Det finns forskare som har talat om
    avrättning som ett slags gudstjänst.

  19. Det här brottet som dödsfången
    hade begått var ett brott mot lagen-

  20. -och mot Guds lag.
    Det var en synd som hade begåtts.

  21. Dödsfången hade förberetts på döden
    av prästen innan-

  22. -så när dödsfången hade kommit
    så här långt, hade den oftast...

  23. ...betygat sin ånger.
    På det sättet gick man mot döden med-

  24. -att man skulle få komma till himlen,
    som andra gör-

  25. -som gör sin avbön på sin dödsbädd.
    Det var inte en fråga om-

  26. -att den dödsdömde skulle pinas,
    utan han kunde faktiskt bli begraven.

  27. Sällan på kyrkogården dock,
    utan avsides.

  28. Det var ett moment av rening.
    Här har vi präster och överheten-

  29. -som är samlade kring brottslingen,
    som ska gå från att samhället-

  30. -och jorden är skakade av brottet,
    som fången har begått-

  31. -till att ordningen blir återställd
    genom det här straffet.

  32. Personen straffas
    och gör på det sättet bot.

  33. När fången är hängd eller halshuggen
    ska man kunna tänka sig-

  34. -att ordningen är återställd.
    Ungefär så har forskare-

  35. -tolkat avrättningar
    vid den här tiden.

  36. Som ni ser på bilden
    är det nåt sånt som står på spel här.

  37. I fokus av målningen
    talar prästerna med dödsfången.

  38. Det är en ganska lugn och stillsam
    händelse. Det är inte som på film-

  39. -där de sliter i fångens kläder,
    knuffar honom fram till stupstocken-

  40. -och folk gastar och vrålar
    upphetsat. Det gick mer till så-

  41. -att man sjöng och bad för den
    fattiga syndaren som dödsfången var.

  42. Fattig i termer av
    att vara förtappad.

  43. En skadad själ.

  44. Vem var bödeln? Det var ingen
    som ville göra det bödeln gjorde.

  45. Att döda en annan stred ju
    mot Guds och människornas lag.

  46. Döda fick man inte göra,
    trots att man hade dödsstraff.

  47. Ingen ville döda. Det är också så-

  48. -att allt eftersom dödsstraffen
    blir fler i och med införandet-

  49. -av Magnus Erikssons landslag-

  50. -måste man också inrätta
    en funktionär, nån som gör det här.

  51. Frågan är vem bödeln är.
    Det var också det som låg bakom...

  52. ...att jag ville skriva boken.
    Jag ville ta reda på vem bödeln var.

  53. Man kan säga att bödelsämbetet
    infördes i Sverige-

  54. -nån gång tidigt på 1300-tal.
    Det behöver jag inte gå in på-

  55. -eftersom jag ska studera 1600-tal.
    Då är bödelsämbetet redan etablerat.

  56. Men vi vet att det från med
    1300-talet finns ett bödelsämbete.

  57. Vid 1600-talets början kan man se-

  58. -att bödlar rekryteras på det sättet
    att en dödsdömd fånge-

  59. -en person som döms till döden för
    stöld, som det ofta var frågan om-

  60. -när nån dömdes till döden-

  61. -kunde tänka sig
    att ta på sig bödelsjobbet-

  62. -mot att då få leva ett slag till.

  63. Det är som en uppskjuten dödsdom
    kan man säga. Det måste ha varit så-

  64. -att väldigt många dödsdömda tjuvar
    tyckte att det kunde vara värt-

  65. -att vara bödel, även om man då måste
    avrätta andra, kanske sina kumpaner.

  66. Men man fick ju då leva lite till.
    Vi vet att det var så här-

  67. -som successionen gick till. Bödlar
    tillsattes så här under lång tid.

  68. Det gick ofta till så att en bödel-

  69. -som hade fått sitt jobb på det
    här sättet, hade begått nya brott-

  70. -inom ramen för tjänsten, eller att
    personen i fråga hade blivit gammal-

  71. -och kanske inte orkade lyfta bilan,
    och då skulle dödsdomen-

  72. -som personen hade dömts till
    infrias, och då fick man fråga nån.

  73. Den nytillträdde bödeln
    fick ofta göra sitt ämbetsprov-

  74. -genom att avrätta sin föregångare.

  75. Så såg successionen ut,
    och det var nästan alltid hängning-

  76. -eftersom de flesta var tjuvar,
    och för det väntade hängning.

  77. Kvinnor dömdes aldrig till hängning,
    även om vi vet om exempel på-

  78. -att kvinnor har hängts.
    Då har man knutit ett rep runt benen-

  79. -för man skulle kunna
    kika upp under kjolen på henne-

  80. -och det ansågs vanhedrande.

  81. Kvinnor halshöggs med
    en liten handbila på det här viset.

  82. Handbilor var det vanligaste sättet
    när det var fråga om halshuggning.

  83. Halshuggning, hängning,
    svärdshuggning eller bränning på bål.

  84. Det finns många typer av dödsstraff.
    Det hade att göra med-

  85. -om det var en man, en kvinna,
    en högre ståndsperson eller en tjuv-

  86. -men också med vilket brott det var.

  87. Dråp straffades med halshuggning
    oavsett om man var kvinna eller man.

  88. Stöld straffades med hängning
    för män-

  89. -men med halshuggning för kvinnor.

  90. Avrättningar var trots allt
    inte så vanliga.

  91. Man gick inte på en hängning
    på förmiddagen-

  92. -och en halshuggning på
    eftermiddagen. Det kunde gå åratal-

  93. -i en medelsvensk socken
    vid tidigt 1600-tal.

  94. I städerna kunde det vara fler.
    Det var inte så vanligt trots allt.

  95. I Stockholm, som hade många
    fler invånare än de flesta städer-

  96. -kanske 10 000
    vid 1600-talets början-

  97. -var avrättningarna tre per år,
    eller fyra per år.

  98. Det gick en tid emellan.

  99. Bödeln hade då mer på sitt jobb,
    eller på sin lott.

  100. Han hade fler uppdrag att utföra.
    Eftersom han var den här dödsdömde-

  101. -som gjorde det ingen ville göra,
    kunde man lasta på honom andra saker-

  102. -som till exempel...

  103. Nu gick jag händelserna i förväg.
    Han fick också risa människor.

  104. Dödsstraff var inte det vanliga,
    utan det kunde vara att risa nån-

  105. -som hade gjort sig skyldig
    till lönskaläge till exempel.

  106. Men bödeln skulle alltså också göra
    annat som ingen annan ville göra-

  107. -som att tömma dasstunnor,
    forsla bort döda djur-

  108. -och slakta hästar.
    Det hade nån gång under årens lopp-

  109. -kommit att förknippas med nåt
    som var skamligt och smutsigt.

  110. Den här bilden
    är inte från 1600-talet-

  111. -utan från 1800-talet.
    Men redan under 1600-talet-

  112. -med den här enorma
    befolkningsökningen i Stockholm-

  113. -kunde knappast bödeln
    och hans dräng hålla jämna steg-

  114. -med alla dasstunnor,
    som måste ha exploderat i antal-

  115. -eftersom så många hushåll kom till
    under den här tiden.

  116. Det var inte ovanligt att man
    kunde tilldömas att gå för kärran-

  117. -eller bära dasstunnor som straff
    för nåt brott man hade begått-

  118. -när man inte kunde betala böter.

  119. Bödelns arbete var förknippat med det
    som var smutsigt och skamligt-

  120. -och som man inte ville syssla med.
    På det sättet är bödeln intressant-

  121. -för han exemplifierar
    på ett tydligt sätt det här med-

  122. -att han var betraktad som en som
    man absolut inte fick ha samröre med-

  123. -för då hamnade man i dålig dager.
    Det materialiserades på olika sätt.

  124. Man ville gärna särskilja det bödeln
    gjorde med det som andra gjorde.

  125. Hans värv, som att gräva
    och fixa vid galgen-

  126. -och ta ner hängda kroppar,
    skulle man inte göra inne i stan.

  127. På bilden här har vi en galge-

  128. -och två stegelhjul till höger,
    en bra bit utanför stan.

  129. Men samtidigt så nära att alla kunde
    se. Alla skulle påminnas om det-

  130. -så att man visste vad som kunde ske
    om man gick utanför ramarna.

  131. Man hade rumsliga gränser
    på det här sättet-

  132. -för att skilja bödeln
    från hederligt folk.

  133. Bödeln fick inte vara med
    på tillställningar, som andra...

  134. De allra flesta människor
    ingick i etablerade hushåll-

  135. -och man hade sina vanor, ceremonier
    och sedvänjor. Man gick på bröllop-

  136. -och var faddrar till varandras barn.

  137. Tidens trygghetssystem fungerade så
    att man var beroende av-

  138. -att få ingå i de här gemenskaperna,
    och bödeln stod utanför.

  139. Man fick inte ha med bödeln att göra.
    När bödeln ändå skulle in i kyrkan...

  140. Kyrkan och kyrkorummet var som
    en avbildning skulle man kunna säga-

  141. -eller som en prototyp för samhället.

  142. I kyrkorummet satt kvinnor
    på ena sidan och män på den andra.

  143. Vi hade en rangordning. Närmast koret
    satt högre ståndspersoner-

  144. -och längst ner mot dörren
    satt obesuttna och fattigt folk.

  145. Det fanns en tydlig gräns
    mellan människor-

  146. -och på den här tiden ville
    man åt det. Man skulle se skillnad-

  147. -på vem som var vem, på kvinnor
    och män och på vem som var besutten.

  148. Men inom ramen för hierarkin
    och ojämlikheten-

  149. -var det ändå det avgränsade rummet
    som gav tillträde-

  150. -till den här tryggheten.
    Alla hade tillgång-

  151. -till den sociala och andliga,
    men också materiella tryggheten.

  152. Men bödeln stod lite utanför.

  153. Bödeln var inte förbjuden att ta
    nattvard, men han fick göra det sist.

  154. Det finns exempel på
    hur prästen vände kalken uppochner-

  155. -och hällde vinet i foten, så att
    bödeln inte skulle vidröra nånting-

  156. -eller att andra
    inte skulle behöva vidröra nåt-

  157. -som bödeln
    hade vidrört med sina läppar.

  158. Det fanns olika gränsdragningar
    för att man inte skulle behöva-

  159. -hamna i den situationen
    att man blev vidrörd av bödeln.

  160. På det sättet kan vi förstå
    att det var ett öde att bli bödel.

  161. Det var nåt att frukta, och vi vet
    att det fanns de som tackade nej-

  162. -när frågan kom upp.
    Man var dödsdömd men avböjde ändå-

  163. -eftersom man visste vad det innebar.

  164. Men det var också så
    att bödeln hade en del kunskaper-

  165. -som kunde vara behövliga
    vid den här tiden.

  166. Inte många hade kunskaper om kroppen
    och medicin vid den här tiden.

  167. Tidens läkarvetenskap
    var ju i hög grad baserad-

  168. -på antika läror,
    som Galenos läror om kroppen.

  169. Det handlade mycket om
    hur olika vätskor styrde kroppen.

  170. Blev man sjuk,
    handlade det mycket om-

  171. -att de här kroppsvätskorna
    hade hamnat i olag.

  172. Kirurgi var inget som läkare
    sysslade med. Det såg man ner på.

  173. Det var inte
    den här anatomiska kunskapen-

  174. -som nutida medicinsk vetenskap
    är baserad på.

  175. Det var inget man höll på med ännu.

  176. Men i krig kom barberare,
    som kunde läka en del frakturer-

  177. -lägga om sår och fixa och greja, så
    det fanns ju en framväxande yrkeskår-

  178. -som började slå sig in på
    läkarvetenskapens marknad i städerna.

  179. Vad kunde bödlar om inte kroppen?
    De var tvungna att veta-

  180. -hur länge man kunde böja,
    tänja och dra i leder-

  181. -utan att personen dog,
    eller alternativt skulle dö.

  182. De var tvungna
    att ha kunskaper om kroppen.

  183. Det gjorde att människor gick
    till bödeln ibland. De smög sig dit-

  184. -eller kallade hem bödeln i dagsljus-

  185. -för inget annat tycktes hjälpa.
    Det finns städer i Norge-

  186. -till exempel Bergen, där bödeln
    praktiskt taget hade en läkarpraktik-

  187. -i bödelsstugan, därför
    att hans tjänster var eftertraktade.

  188. Det finns exempel på hur bardskärare
    och bödlar har kommit i bråk-

  189. -och man måste reda ut konflikter.

  190. Bardskärarna tyckte att
    bödeln trampade in och tog deras...

  191. ...patienter i från dem.

  192. Det här gör ju att bödeln
    hamnar i en speciell situation.

  193. Hur socialt utstött
    och skambelagd han än ansågs vara-

  194. -var det ändå vissa som gick till
    bödelsstugan för att man hade behov-

  195. -av hans tjänster,
    inte minst att han kunde läka.

  196. Men också för att han var den
    som tog ner lik och grävde ner dem.

  197. Han kunde tillhandahålla fingrar
    och annat, som kunde anses-

  198. -ha särskilt magiska krafter.
    Man fick leta sig bort till bödeln-

  199. -om man ville komma över ett finger,
    som man kunde knyta vid öltunnan-

  200. -för att det skulle ge bättre öl. Det
    var inte lagligt, men det gjorde man.

  201. Men det finns en massa människor-

  202. -som precis som bödeln,
    kanske inte riktigt passade in-

  203. -i det här kyrkorummet
    med självförsörjande-

  204. -eller rätt så självdugliga bönder,
    som klarar sig, även om de sliter.

  205. De betalar skatt
    och är precis den typ av undersåtar-

  206. -som kungen vill att man ska vara.

  207. De är inordnade i hushåll,
    och på nåt sätt...

  208. ...materialiserar de,
    gör verklighet av hustavlans värld-

  209. -som man propagerar för
    från både kyrkan-

  210. -och överhetens sida.

  211. Det fanns förvisade kvinnor som
    hade fött barn utanför äktenskapet.

  212. De hade blivit förskjutna
    och fick söka lyckan i närmaste stad.

  213. Vi hade många män som kom hem från
    krigen och inte fann sig tillrätta.

  214. Vi hade män som av olika skäl
    fick packa sina grejer-

  215. -och dra från byn.

  216. Väldigt många av de här personerna
    verkar ha samlats hos bödeln.

  217. Han hade ingen formell status,
    men han hade en informell status.

  218. Som en...gängledare, eller nån
    som man kan tycka är lite...

  219. Han har en dragningskraft
    på vissa personer.

  220. Det finns också kvinnor som
    befinner sig på samhällets botten-

  221. -och som tycker sig se att bödeln
    är en man som kan beskydda dem.

  222. Bödeln tar sig an väldigt många
    av de här...människorna-

  223. -men vi kan också se exempel på
    att han inte gör det.

  224. Bödeln kan hjälpa om han har lust
    genom att han har informell makt.

  225. Han behöver inte vakta på sin heder.
    Han kan göra lite som han vill.

  226. Ingen går till bödelsstugan,
    utan där kan han göra som han tycker.

  227. Och den här bödelsstugan
    fungerar som hälericentral-

  228. -och tillhåll för kalas,
    som på bilden.

  229. I Stockholm hade de vid ett tillfälle
    gjort en stöt och stulit gäddor-

  230. -tennkannor, bröd, sillar, fläsksidor
    och allt möjligt-

  231. -som de tog med till bödelsstugan
    och kalasade på.

  232. På ett sätt hade han
    alltid människor omkring sig.

  233. Men 1630, 1640
    händer nåt intressant i Sverige.

  234. Bödelsämbetet börjar gå i arv.
    Det kan man tycka är lite underligt-

  235. -för det är ju ett sånt föraktat
    ämbete, och han är så förskjuten.

  236. Varför skulle man vilja vara bödel?

  237. Det är ett sätt att försörja sig
    i en tid som är så väldigt mager-

  238. -för väldigt många människor.
    Det var hårda tider av utskrivningar.

  239. Vi vet att 1600-talet var knapert
    på väldigt många olika sätt.

  240. Skördarna var ofta dåliga.

  241. Seklet har kallats för "Den
    lilla istiden". Den hade sin kulmen-

  242. -under 1600-talet.
    Många hade ingenting att leva av.

  243. Det var stora, fattiga skaror
    som drev fram och tillbaka i hopp om-

  244. -en allmosa
    eller kanske en tjänst nånstans.

  245. Att vara bödel blev på ett sätt
    nånting att slå vakt om.

  246. Särskilt som ens barn,
    för bödeln var ju gift...

  247. Det fanns ju kvinnor, som lika lite
    som bödeln hade nåt att välja på.

  248. Att bli hustru var alltid mycket
    bättre än att inte vara hustru.

  249. Som bödelshustru förestod hon ett
    hushåll, och bödeln var ju avlönad.

  250. Precis som en präst hade prästbostad,
    hade bödeln en bödelsstuga.

  251. Han hade en årslön och en skjutshäst
    dit han skulle för sitt uppdrag.

  252. Bödeln hade en annorlunda ställning.
    Förskjuten och isolerad-

  253. -men samtidigt var han ju ställd,
    han hade ett hus-

  254. -till skillnad från många
    andra utsatta vid den här tiden.

  255. Att tillhöra bödelshushållet
    var inte det sämsta rent materiellt.

  256. Men sen är det ju så
    att den här skammen-

  257. -och förskjutningen
    även drabbade hans barn förstås.

  258. Det blev ett sätt för en familj
    att försörja sig.

  259. Vi ser plötsligt hur flickor,
    döttrar till bödlar-

  260. -gifter sig med söner till bödlar.

  261. Sen tar paret över verksamheten
    efter pappa i Västerås eller Örebro.

  262. Helt plötsligt
    börjar det växa fram nätverk-

  263. -av bödelsfamiljer i Sverige.

  264. Eftersom avrättningarna
    inte var så många, var det ganska få-

  265. -som kunde göra det här.
    Däremot fanns det behov av-

  266. -att lägga ut slakt, tömma dasstunnor
    och det som ingen vill göra-

  267. -så det växer fram släkter,
    en yrkeskategori av bödlar-

  268. -men också av rackare,
    som från början var bödelsdrängar.

  269. De tömde dasstunnor och drog hudar
    av hästar, som ingen ville göra.

  270. Det finns alltså en yrkeskår
    som inte är väl sedd.

  271. Precis som bödlarna-

  272. -blev de åsidosatta i kyrkorummet,
    på krogen och på många andra ställen.

  273. Ingen ville vara fadder
    till deras barn.

  274. Men det är ett sätt
    för den här gruppen att slå sig fram.

  275. Det tycks inte vara så
    att de ser ner på varann-

  276. -utan bödlarna gifter ihop sig
    med varann för att det gagnar dem.

  277. Det var den korta versionen
    om bödlar. Det finns mycket-

  278. -att säga om den här yrkesgruppen.

  279. Man kan faktiskt komma
    en del bödlar ganska nära inpå livet.

  280. Det är ofta genom omvägen
    när en avrättning går fel-

  281. -när bödeln får hugga sju gånger
    och ändå ta fram kniven-

  282. -för att skilja huvudet från kroppen.
    Åskådarna är i upplösningstillstånd-

  283. -och vill kasta sig över bödeln,
    och föräldrarna skriver till länsman.

  284. Det är fantastiskt att komma över.
    Inte för att det är roligt att läsa-

  285. -men det säger mycket om vem bödeln
    var och hur han såg på sitt jobb.

  286. Den här bödeln, som det här
    handlade om, var bara 22 år-

  287. -och han hade ont i kroppen.

  288. Man kan läsa mellan raderna
    att han hade reumatisk värk.

  289. Han var en sån här arvbödel,
    och hans pappa var väldigt mån om-

  290. -att han måste få behålla tjänsten,
    för annars har de inget att leva av.

  291. Och pappan var väl medveten om att
    sonen inte var världens bästa bödel-

  292. -men han bad om
    att han skulle få behålla tjänsten.

  293. För Salomon, som han hette-

  294. -var det här med att
    kliva fram med bilan i högsta hugg-

  295. -det värsta han visste.
    Han bävade för det.

  296. Andra bödlar svingar med yxan-

  297. -som om de tycker att det är...
    De showar nästan lite.

  298. Då får prästerna be honom att backa,
    för så får det inte heller gå till.

  299. Bödlar är...onekligen
    ett intressant sätt att komma-

  300. -inpå den här tidens normer om rätt
    och fel och...om liv och död.

  301. Det kan också berätta mycket-

  302. -om sociala gränsdragningar
    och tillhörighet. Tack.

  303. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Vem var bödeln i svenskt 1600-tal?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vem var bödeln i Sverige på 1600-talet? Vilka blev bödlar? Vad hade de för bakgrund? Och hur såg deras arbetsvillkor och umgängesformer ut? Och vad hade de för hemvist i den magiska världen? Hör historikern Annika Sandén berätta. Inspelat den 17 oktober 2017 som en del i Strimmanföreläsningarna. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Sverige och Norden, Samhällskunskap > Lag och rätt > Rättsväsen
Ämnesord:
1600-talet, Bödlar, Rättshistoria, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Kapacitet

Amanda Foreman reser till städerna Istanbul, London, Paris och Delhi för att undersöka kvinnors sätt att erövra makt och frihet. Kvinnor som var verksamma inom patriarkala system skapade egna vägar till makt och inflytande och inspirerades av intellektuella strömningar och religiösa idéer i sin samtid. Foreman möter skådespelaren Fiona Shaw som berättar om Elizabeth I av England, som använde språk och symbolik för att stärka sin makt över kyrkan, hovet och riket. Vi får också höra om extraordinära kvinnor i historien, som kejsarinnan Theodora i det Bysantinska riket och Nur Jahan, kejsarinna, politiker och militär strateg i Indien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Uppfinningen Sverige

Vad innebär det att vara svensk? Om tre diktare som var med och skapade idén om en svensk identitet under 1800-talet.