Titta

UR Samtiden - Berätta rätt om samer

UR Samtiden - Berätta rätt om samer

Om UR Samtiden - Berätta rätt om samer

Skiljer sig urfolksjournalistik från det västerländska berättandet och i så fall hur? Måste man vara same för att kunna skildra det samiska? Och hur påverkas människor och samhälle av det som syns och hörs i våra medier? Under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 samlades representanter från media som alla har skildrat samer i tv, radio eller press för att besvara frågan om det alls är möjligt att berätta rätt om samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Till första programmet

UR Samtiden - Berätta rätt om samer : Det samiska berättandets kärnaDela
  1. I det traditionella berättandet
    har jag rättigheten att färga-

  2. -utifrån min erfarenhet, min syn
    och mina åsikter.

  3. I november i år är det 100 år sen-

  4. -samefolkets egna tidning startade
    här i Sverige, i Östersund.

  5. Torkel Tomasson startade den-

  6. -och var chefredaktör
    fram till sin död 1940.

  7. Torkel Tomasson
    var tidigt ute på många sätt.

  8. Trots att tidningen då
    bara var på svenska-

  9. -använde han konsekvent ordet "samer"
    för samer.

  10. Det fanns en liten ruta på tidningens
    första sida där han förklarar-

  11. -att samer kallar sig själva
    för "sámi"-

  12. -och den svenska befolkningen
    kallar samer för "lappar".

  13. Det har gått 100 år och nu skapas
    rubriker av att statens advokater-

  14. -konsekvent eller väldigt ofta
    upprepar ordet "lapp".

  15. Man kan fundera lite på
    hur mycket som har hänt.

  16. På tal om Girjas-målet gäller det
    rätten till jakt och fiske-

  17. -vem som har rätten att bestämma
    över mark och vatten.

  18. Vi på Samefolket skriver inte
    "statens mark ovan odlingsgränsen".

  19. Vi skriver "den mark som staten säger
    eller påstår sig äga".

  20. Vi undviker också att säga
    "svenska Sápmi".

  21. Vi säger hellre
    "svenska sidan av Sápmi"-

  22. -för Sápmi är i första hand samiskt.

  23. Man kan fundera på
    om det finns svenska samer-

  24. -eller om det finns gott om samer
    på svenska sidan av Sápmi.

  25. Det är inte bara en fråga om ordval
    utan om perspektiv i journalistiken.

  26. Jag har tagit med ett exempel.

  27. "Kontroversiellt förslag får stöd."

  28. Det handlar om att nationella studier
    har konstaterat-

  29. -att björn i kalvningsområden
    är ett bekymmer för rennäringen.

  30. Det är både forskning
    och samerna själva som stöder det-

  31. -men rubriken blir ända att det är
    ett kontroversiellt förslag.

  32. Det som är intressant i exemplet
    är inte själva björnfrågan-

  33. -utan mer att man rubricerar nåt så-

  34. -nåt som är självklart
    för forskningen och samerna.

  35. Den gick ut väldigt brett både
    på internet och stora dagstidningar.

  36. Överallt stod det
    att det var kontroversiellt.

  37. Det är ett exempel.

  38. Ja! Då ska vi börja med Åsa Simma-

  39. -en person som har levt hela sitt liv
    med det samiska berättandet.

  40. Hon är jojkare, skådespelare,
    dramatiker-

  41. -och arbetar som teaterchef
    vid Giron Sámi Teáhter-

  42. -i Giron, Kiruna.

  43. Åsa kunde inte vara med,
    men hon svarade på några frågor.

  44. Vad utmärker det samiska berättandet?
    Spelar det nån roll vem som berättar?

  45. Vem äger berättelser och jojkar?

  46. Hur omsätter Giron Sámi Teáhter
    berättandet till modern scenkonst?

  47. Vi har även bett henne berätta om en
    lag som skyddar Australiens urfolk.

  48. Här kommer ett inslag med Åsa Simma
    om det samiska berättandets kärna.

  49. Det är svårt att säga
    att det finns nåt generellt-

  50. -som håller
    i det samiska berättandet.

  51. Det jag tänker på är de berättelser
    som jag har vuxit upp med-

  52. -och det som har berättats
    för min mamma, farmor och mormor.

  53. Det är karaktären Stalo, de
    berättelserna som barnen får höra.

  54. Det med Stalo är
    att han är jättefarlig, jättestor-

  55. -rik som ett troll men lite dum.

  56. Där vinner samen oftast.

  57. Han är inte bara dum,
    för han har en del tricks.

  58. Det utmärkande är att samen klarar
    sig för att han känner till naturen.

  59. Han vet hur allt funkar i naturen,
    vilket Stalo inte gör.

  60. Där kan samen lura Stalo
    och vinna över honom.

  61. Det är ett drag
    som jag tycker är intressant-

  62. -som påverkar
    det samiska berättandet.

  63. När man ser
    på de samiska Stalo-berättelserna-

  64. -lurar samen Stalo med mycket humor.

  65. Det spelar stor roll
    vem som berättar.

  66. I ett berättande måste man
    kunna materialet väldigt väl-

  67. -och kunna kulturen och filosofin
    väldigt väl.

  68. Jag tänkte på om jag skulle berätta
    om en julafton hos cree-indianerna.

  69. Jag har aldrig varit med om det-

  70. -och skulle få samtala med en expert,
    en cree-indian-

  71. -och få höra hur det händer.

  72. Så tror jag att jag skulle kunna göra
    ett trovärdigt berättande-

  73. -i samsyn
    med den tradition som det folket har.

  74. Originellt
    med det samiska berättandet-

  75. -är att vi har haft ett skriftspråk
    under en kort tid.

  76. Jag lärde mig att skriva på samiska
    1976 och är född -63.

  77. Våra berättelser finns inte i ett
    bibliotek i en bok med svart text.

  78. Berättelserna lever
    genom de som berättar.

  79. Jag har samtalat mycket
    med samiska traditionella berättare.

  80. Det finns en rättighet att omtolka
    det som jag har hört av min mamma.

  81. Jag har rättighet
    att lägga in min egen krydda.

  82. Min mamma kanske tycker att bäcken
    var viktig i berättelsen-

  83. -men när jag återberättar kanske
    stenen är viktigare, där man landar.

  84. I det traditionella berättandet
    har jag rättigheten att färga-

  85. -utifrån min erfarenhet, min syn
    och mina åsikter.

  86. I teater är det så många människor
    som är involverade.

  87. Bakom, innan föreställningen
    är färdig.

  88. Det är ett förarbete som är långt.

  89. Det finns en regissör, en kostymör,
    en kompositör och så skådespelarna.

  90. Att göra riktlinjer
    för vad de får göra är väldigt svårt-

  91. -för då kan man döda kreativiteten.

  92. Jag tror mycket på
    den berättelse som inte berättas-

  93. -men som finns i kroppen.

  94. Hos oss på teatern
    samtalar vi mycket om temat.

  95. Vi går tillbaka till hur det
    traditionellt samiskt har hanterats.

  96. Jag försöker att levandegöra
    den berättelse som inte berättas.

  97. Det bor i kroppen. I skådespelaren,
    scenografen och regissören.

  98. Det är inte nödvändigt med plakat.

  99. Det som inte sägs berättas också.

  100. Jojken tycker är jag är spännande-

  101. -för den är en av de starkaste
    kulturuttrycken bland samerna i dag-

  102. -och har nått väldigt långt
    och blivit världsmusik.

  103. Det finns nåt att lära sig
    i hur jojken har erövrat världen.

  104. Om man tar några steg bakåt-

  105. -och ser på hur samerna såg på jojken
    och dess upphovsrätt.

  106. Jag har komponerat
    ett femtiotal jojkar.

  107. Jag kan anmäla dem till Stim-

  108. -och få royalties
    för att jag har komponerat dem-

  109. -men enligt samisk tradition
    är det inte jag som är kompositören.

  110. Kompositören är den som har
    inspirerat mig att göra jojken.

  111. Är det en björnjojk
    är björnen kompositör.

  112. Är det ett berg är berget kompositör.

  113. Egentligen har jag bara legal rätt
    till en jojk-

  114. -och det är min personjojk
    som morfar har komponerat.

  115. Aboriginerna i Australien-

  116. -är en av de stora föregångarna,
    speciellt i levande bilder, film.

  117. De har nått långt
    i sitt filmskapande.

  118. De vinner utmärkelser och väcker
    mycket uppseende internationellt.

  119. I Australien... Väldigt tidigt
    i deras korta filmhistoria-

  120. -etablerade de en egen avdelning
    på Screen Australia-

  121. -motsvarigheten till Filminstitutet.

  122. De skrev en ganska fet bok
    med mycket riktlinjer-

  123. -för vad man ska och inte ska göra
    när man filmar deras berättelser.

  124. Jag tycker att det är intressant-

  125. -att om du är icke-aborigin-

  126. -så för att överhuvudtaget
    få finansiering av Screen Australia-

  127. -måste du följa protokollen.

  128. En av dem är att alla i det samhället
    ska skriva under-

  129. -att den filmskaparen har rätt
    att berätta den här berättelsen.

  130. Vad betyder uttrycket "ett folk"?

  131. Om jag hör det svenska ordet "folk"-

  132. -är det nånting som...
    Det är som en massa.

  133. En massa människor
    nånstans där borta.

  134. Om jag översätter ordet "folk"
    till samiska-

  135. -då blir det plötsligt
    väldigt nära mig.

  136. Mycket närmare
    och till och med inne i mitt hjärta.

  137. Väldigt levande är de som inte längre
    finns och de som inte har fötts.

  138. De blir levande i det begreppet.

  139. Jag känner en stark support av de
    som inte längre går på denna jord.

  140. Mina föräldrar, min bror, min farfar,
    min farmor och min mormor.

  141. Ibland när jag är i stor tvivel
    brukar jag prata med dem.

  142. Jag känner att de är närvarande
    och att de också är mitt folk-

  143. -även om de inte finns här.

  144. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det samiska berättandets kärna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den muntliga berättartraditionen är stark hos den samiska befolkningen. Åsa Simma är teaterchef, dramaturg, jojkare och skådespelare. Hon beskriver vad som är typiskt för de historier hon växte upp med i Lainiovuoma sameby. Moderatorer: Åsa Lindstrand och Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Litteraturvetenskap, Muntlig tradition, Samer, Samisk folkdiktning, Samisk litteraturhistoria
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Berätta rätt om samer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Tysfjordfallet: Att granska sina egna

2016 avslöjade journalisten Kenneth Haetta och hans kollegor omfattande sexuella övergrepp mot barn och unga som pågått i generationer bland samer i Divtasvuodna (Tysfjord) i Norge. Reportaget publicerades i VG, en av Norges största dagstidningar, och spred sig snabbt. Reaktionerna var starka och inte enbart positiva. Moderator: Åsa Lindstrand. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Kommersiellt berättande om samerna

Vad händer med de samiska berättelserna i kommersiella produktioner? Vilka förutsättningar har ett vinstdrivande produktionsbolag som vill skildra det smala? Göran Hedemalm berättar om arbetet bakom serien Renskötarna och filmen Maj-Doris, som producerats av hans bolag Massa Media. Moderator: Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Mediebilden av samerna

Går det att känna igen sig den bild som medierna målar upp av samerna? Ol-Ánte Sikku, journalist och politiskt engagerad i Sáminuorra, ger sin syn på saken och deltar i en panel tillsammans med Kenneth Haetta, journalist, Göran Hedemalm, VD för Massa Media, Anna Sunna, journalist vid Sveriges Radio Norrbotten och Gunilla Larsson, researcher för Utbildningsradions tv-serie Samernas tid. Moderatorer: Åsa Lindstrand och Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Det samiska berättandets kärna

Den muntliga berättartraditionen är stark hos den samiska befolkningen. Åsa Simma är teaterchef, dramaturg, jojkare och skådespelare. Hon beskriver vad som är typiskt för de historier hon växte upp med i Lainiovuoma sameby. Moderatorer: Åsa Lindstrand och Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Urfolksjournalistik

Hur bevakas samhälls- och kulturfrågor ur ett samiskt perspektiv? Anna Sunna är journalist på Sveriges Radio Norrbotten. Hon berättar om hur hon arbetar och om sina erfarenheter från Standing Rock i USA, där urfolk från hela världen samlades i protest mot ett oljeledningsbygge. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Jojken är en kunskapskälla

Jojken är mer än ett uttryck; här finns kunskap som inte går att hitta någon annanstans. Så beskriver Krister Stoor, doktor i samisk kultur, jojkens viktiga roll i det samiska berättandet. Stoor är också känd som Doktor jojk efter sin avhandling ¿Juoiganmuitalusat ¿ jojkberättelser¿ vid Umeå universitet 2007. Han är den förste som doktorerat i ämnet. Moderator Victoria Harnesk inleder. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Samiskt berättande och modern journalistik

Liv Inger Somby började sin bana som journalist redan vid 14 års ålder, och urfolksjournalistiken ligger henne varmt om hjärtat. Hon intervjuade 27 samiska kvinnor i åldrarna 67-100 år mot löfte att inte publicera deras berättelser förrän långt senare. Berättelserna hade legat i ett bankfack i 20 år när sekretessen lättades upp 2017. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Är finanssystemet en bluff?

Är finanssystemet en bluff?

Ett samtal mellan Joris Luyendijk och Andreas Cervenka. Finansvärlden beskrivs ofta som en värld där girighet lättja och frosseri härskar, men är det verkligen den enskilde bankmannen som bär skulden eller står orsaken att finna i det system vi har byggt upp där bankerna fått orimligt mycket makt och inflytande på våra liv? Joris Luyendijk har skrivit den omtalade boken "Simma med hajar" som är en resa mot finansvärldens innersta. Andreas Cervenka är ekonomijournalist på Svenska Dagbladet och författare till boken "Vad är pengar?". Moderator: Joel Dahlberg. Inspelat den 11 april 2016 på Kulturhuset, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Rädslor

Berätta vad du inte vågar! Vad är det som gör att vi räds att göra eller säga saker? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.