Titta

UR Samtiden - Mitt lärande

UR Samtiden - Mitt lärande

Om UR Samtiden - Mitt lärande

Föreläsningar från Mitt lärande 2018. Årets teman var demokrati, digitalisering och NPF. Inspelat på Södra Berget i Sundsvall den 20-21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Till första programmet

UR Samtiden - Mitt lärande : Barn lär sig av att lyckasDela
  1. Och när man börjar sin skolkarriär-

  2. -med att inte få lyckas-

  3. -då föder ju inte det
    vetgirighet och nyfikenhet.

  4. Jag såg några normbrytare längst bak
    som inte förstod avspärrningarna.

  5. Det är där vi brukar ha busungarna
    i klassen, eller hur? Längst bak.

  6. Jeanette Stenwall heter jag,
    psykolog.

  7. Jag jobbar på
    Barn-, elevhälsa och stödteam.

  8. Jag ska prata om barn, hur de lyckas-

  9. -och hur vi kan hjälpa oss själva,
    barnen och skolor-

  10. -att lyckas i vårt arbete med
    att nå målen i skolan och må bra.

  11. Vi ska börja med att titta på
    styrdokumenten som vi har att följa-

  12. -de som visar vägen: Vad är det vi
    ska göra? Vad går det ut på?

  13. Då tänker jag på
    att vi har en uppgift-

  14. -dels att utbilda barn och lära dem
    att komma till sin egen utveckling-

  15. -men vi har också en uppgift
    att uppväga skillnaderna-

  16. -som finns redan från början
    i barns förutsättningar att lära sig.

  17. Det står i skollagen, och det är inte
    alltid lätt, men det är vårt uppdrag.

  18. Och det kan också gälla barn med NPF,
    som är lite i fokus för konferensen.

  19. Sen har vi läroplanen Lgr 11,
    eller hur?

  20. Där pratar man också
    om organisationens betydelse:

  21. Det pedagogiska ledarskapet
    för att hela tiden höja kvaliteten-

  22. -och ert uppdrag, ert ansvar.

  23. Då gäller det att man tar en titt
    på sin verksamhet och vågar göra det.

  24. Att den prövas,
    utvärderas och förbättras.

  25. Och återigen,
    som det står i skollagen-

  26. -så kan vi inte nå målet
    med samma väg för alla elever.

  27. Eller hur? Vi måste göra olika.

  28. Vi kan inte ha samma undervisning
    för alla elever-

  29. -utan vi måste förändra
    och anpassa hela tiden.

  30. Hur lär sig barn, då?

  31. Eller barn och barn,
    vi vuxna lär oss också hela tiden.

  32. Vi lär oss bäst genom att interagera
    med varann och vår omgivning.

  33. Först lär vi oss genom att göra
    och vara tillsammans med andra-

  34. -och sen integrerar vi kunskaperna
    till att bli nåt vi kan bära med oss.

  35. Vi lär oss mest när vi är med
    i en process att skapa kunskap.

  36. Att jobba tillsammans, jobba i grupp,
    prova och se vad som händer.

  37. För att kunna lära på bästa sätt
    så krävs goda exekutiva funktioner-

  38. -ett sånt ord som vi psykologer
    använder, men ni känner nog till det.

  39. Det handlar mycket om planering,
    struktur-

  40. -och att kunna ha en överblick
    över det man gör.

  41. Med det är inte alla som har det,
    så vi måste kunna hjälpa dem med det.

  42. Att det finns inbakat
    i undervisningen, för allas tillgång.

  43. Barn lär sig inte av att misslyckas.

  44. Vuxna kan lära sig av att misslyckas
    och till viss del också ungdomar.

  45. Vi vuxna ser vad som blir fel.

  46. Vi märker att "det här funkade inte".
    Vi kan utvärdera medan vi håller på.

  47. Vi upptäcker att "det var inte bra,
    jag får använda en annan strategi".

  48. För barn är det väldigt svårt.

  49. Och när man då börjar sin skolkarriär
    med att inte få lyckas-

  50. -utan med misslyckanden, då föder
    inte det vetgirighet och nyfikenhet.

  51. Barn behöver få lyckas, så vi måste
    hitta rätt kravnivå från början-

  52. -så att de inte börjar karriären
    i skolan med att känna sig dåliga.

  53. Ni har säkert lyssnat på andra här,
    och ni vet det mesta av det här-

  54. -men av nån anledning görs inte
    alla anpassningar som vi vet är bra.

  55. Och då tänker jag: "Varför inte?"

  56. När jag är runt i kommunerna
    och träffar er och era kollegor-

  57. -då nämner ni de här sakerna.

  58. Varför det är svårt: tidsbrist,
    det är svårt att hinna med.

  59. Det är svårt att genomföra sakerna.

  60. Ibland finns inte kunskap om varför.
    "Vad är meningen med anpassningen?"

  61. Ibland är det för lite personal.

  62. Otydliga mål brukar några nämna,
    brister i ledarskap.

  63. Känner ni igen de här? Ja.

  64. Så kan det vara, men vi
    har fortfarande kvar uppdraget-

  65. -som vi läste om
    i skollagen och Lgr 11.

  66. Vi ska ju ändå anpassa, och då
    måste vi se hur vi kan göra det.

  67. Vi kan välja att fokusera på det vi
    inte kan göra eller det vi kan göra.

  68. Det mesta går
    att förändra och förbättra.

  69. Här har jag två exempel, det ena på
    hur man kan anpassa energibesparande.

  70. Det andra är det vanligaste,
    det är det till vänster.

  71. Vi säger att ni har
    en klass på 25 elever.

  72. Då kanske ni har ca fem eller fler
    som behöver nån typ av anpassning-

  73. -mer eller mindre omfattande.

  74. Och då ska man hinna med
    att göra dem för varje enskild elev.

  75. Det är ju det skollagen säger.
    Vi skulle uppväga de skillnaderna.

  76. Problemet är att när vi ska göra det
    för varje individ så blir det mycket-

  77. -för en enskild pedagog
    i ett klassrum, har jag märkt.

  78. Jag brukar inte stå där,
    men ni berättar.

  79. Så om vi vänder på det-

  80. -och inte fokuserar
    på det individuella perspektivet-

  81. -utan på det organisatoriska...

  82. Om organisationen, d.v.s. skolan,
    var så väl anpassad-

  83. -att vi inte behövde
    massor av individuella anpassningar-

  84. -som vi försöker få till
    men sällan lyckas med-

  85. -då skulle vi inte behöva göra
    så många enskilda anpassningar-

  86. -utan alla skulle ta del av allt.

  87. Det skulle inte ställa lika höga krav
    på pedagoger eller resurspersoner-

  88. -att hinna med.

  89. Alltså bilden till höger: Vi lägger
    mest krut på att anpassa hela skolan-

  90. -vilket gör att varje individ
    som behöver anpassning minskar.

  91. Och där har organisationen
    stor betydelse-

  92. -framför allt rektorn som ledare-

  93. -och den pedagogiska ledaren
    som kan skapa de här möjligheterna.

  94. Det är viktigt
    att det kommer från ledningen.

  95. Ett tydligt ledarskap
    hjälper också er på vägen, eller hur?

  96. Era förutsättningar i klassrummet
    måste också skapas i verksamheterna-

  97. -i hela organisationen.

  98. Det kan inte bara ske i klassrummet.

  99. Det gäller att ha tydliga strukturer,
    tydligt elevhälsoarbete-

  100. -tydligt värdegrundsarbete o.s.v.
    Ett systematiskt kvalitetsarbete.

  101. Att utvärdera sin egen verksamhet.

  102. Och det kan man göra på olika sätt.

  103. Vi behöver inte gå in i detalj.
    Det hinner vi inte.

  104. Många gånger
    vill man ha detaljer och tips.

  105. Tyvärr funkar det inte riktigt så.

  106. Varje skola, klass,
    pedagog och elev är olika.

  107. Därför är det svårt att ge exakta råd
    om hur man gör för att lyckas-

  108. -utan där måste man göra olika former
    av kartläggningar för att kunna se:

  109. Vad har vår skola, min klass, vi
    i personalen för behov av utveckling?

  110. Vad behöver vi förändra
    och jobba med?

  111. Det går inte att säga
    att alla ska jobba med samma sak.

  112. Därför är det viktigt att göra
    kartläggningar och uppdatera dem.

  113. Och involvera eleverna, den
    säkraste källan till vad som behövs.

  114. De vet vad de behöver. Även små barn
    kan ha nånting att säga.

  115. När vi är i vår dagliga verksamhet
    blir vi ofta hemmablinda.

  116. Vi kanske inte alltid ser vad det är
    just hos oss som inte funkar.

  117. Då kan lärmiljövandringar vara bra,
    dels att besöka varandras klassrum-

  118. -och även
    att besöka varandras skolor.

  119. När man tar på sig de glasögonen
    får man säkerligen syn på sånt-

  120. -som man inte ser när man har klass
    och jobbar med barnen där.

  121. Att man vandrar runt tillsammans-

  122. -och kan bli inspirerad
    eller se vad man behöver göra.

  123. Jag tror att det är väldigt bra
    att använda sig mer av sånt.

  124. Vi pratar ofta om lärmiljö som
    ett stort begrepp, och det är det ju.

  125. Men man kan dela upp lärmiljön
    i den fysiska, den psykosociala-

  126. -och den pedagogiska miljön,
    om man vill titta på var del för sig.

  127. För givetvis samspelar de, och alla
    bidrar lika mycket till lärande.

  128. Men det kan vara bra att dela upp dem
    och titta på en del åt gången.

  129. Och som jag var inne på tidigare
    är det svårt att ge tips och råd:

  130. "Gör så här så funkar det bara."

  131. Men jag har tagit med några saker.

  132. Om vi tar
    den fysiska lärmiljön först-

  133. -så tänker vi en ganska avskalad
    miljö, ganska ren från många stimuli-

  134. -speciellt för barn med NPF.

  135. Om de får för mycket stimulans
    blir det rörigare för dem-

  136. -och svårare att fokusera
    på det som ni ska förmedla.

  137. Ute på skolor ser jag att många,
    i alla fall i de yngre åren-

  138. -tycker att det är kul
    att sätta upp barnens arbeten-

  139. -och det är fint, men det blir
    gärna för mycket på väggarna.

  140. Det är klart att man
    ska få visa barnens arbeten-

  141. -men man kanske
    får ha det på en specifik plats-

  142. -gärna då inte där tavlan är
    eller där man brukar ha genomgångar.

  143. Att man har
    en lite mer avskalad miljö.

  144. Ja, ljuddämpande material och sånt
    tror jag att ni känner till.

  145. Sen tror jag att det är bra
    om man har hjälpmedel i miljön-

  146. -ett basutbud i varje klassrum
    som vilken elev som helst får hämta-

  147. -inte att det är
    för en specifik elev.

  148. Då finns det där. Då behöver vi inte
    göra nåt särskilt när vi får en elev.

  149. Den pedagogiska miljön
    är hur vi lägger upp det.

  150. Då kan vi titta på
    t.ex. färgkodade scheman-

  151. -med samma färger på arbetsmaterial.

  152. "Matten är grön på vår skola, och då
    är materialet märkt med grönt."

  153. Att vi har korta genomgångar.

  154. Tio minuter är på gränsen till för
    långt för många, även på högstadiet.

  155. Det kan vara en utmaning att göra
    en genomgång på under tio minuter.

  156. Många inbyggda pauser
    under lektioner.

  157. Då behöver man inte lämna lektionen.
    Man har en paus och gör nåt annat.

  158. Använda visuella stöd
    och flexibla arbetssätt.

  159. Man varierar inlärningskanalerna.

  160. Även i teoretiska ämnen använder man
    estetiska och praktiska moment-

  161. -för att variera och ge så många
    som möjligt tillfälle att kunna lära-

  162. -så att det blir likvärdigt för alla.

  163. Man tänker på upplägget
    för varje lektion.

  164. Det ska finnas nåt moment på
    varje lektion som alla kan klara av.

  165. Den psykosociala lärmiljön
    är kanske den som vi tänker minst på-

  166. -eller som är svårast, för den
    går inte att ta på på samma sätt.

  167. Där tänker jag lågaffektivt
    och lösningsfokuserat bemötande.

  168. Att det är ganska prestigelöst,
    och att vi är ganska tillåtande.

  169. Då har jag tagit upp
    min eviga käpphäst:

  170. Låt barnen ha keps och huva på sig.

  171. Tuggummi kan man diskutera
    i vilken årskurs det är lämpligt.

  172. När de har slutat kladda för mycket
    med det kanske. Men huva och keps...

  173. Barn med NPF använder ofta sånt som
    hjälpmedel för att kunna fokusera.

  174. Så när vi ber dem att inte använda
    huva och keps så tappar de fokus.

  175. Alltså hindrar vi inlärningen.

  176. Dessutom,
    när vi håller på och tjafsar om det-

  177. -så tar det också fokus från det
    uppdrag vi faktiskt har, eller hur?

  178. Det är en sån där grej. Sen det här
    med likabehandling och värdegrund...

  179. Men att även vara genuint intresserad
    av att höra vilka behov eleverna har.

  180. Det kan vara svårare
    med vissa elever än med andra.

  181. En del är lättare
    att tycka om än andra.

  182. Men det är nåt vi ständigt får jobba
    med, att lyssna och försöka förstå.

  183. En jätteviktig del
    som också har med lärmiljö att göra-

  184. -är att vi blir i våra miljöer.

  185. Vi är inte lika i alla miljöer,
    utan påverkas av den miljö vi är i.

  186. Vi blir till nånting. Vi börjar agera
    på ett sätt utifrån miljön vi är i.

  187. Och det är viktigt:

  188. Vi är inte vårt beteende, men vi
    kan påverka beteende via miljö.

  189. Om vi har en utåtagerande elev-

  190. -så kan vi förvärra det via lärmiljö
    eller förbättra det via lärmiljö.

  191. Är ni med?

  192. Och pedagogen... Ni är ju
    den viktigaste anpassningen.

  193. Har ni tänkt på det?
    Anpassningen börjar med er.

  194. Det finns ingen som är så viktig
    som pedagogen för anpassningen.

  195. Det är ju för att relationen
    är så viktig.

  196. Har ni en god relation med era elever
    så är det mycket lättare-

  197. -att nå andra mål, hitta anpassningar
    som funkar och hitta ett bra samspel.

  198. Och har vi inte en god relation så
    blir det ingen god inlärning heller.

  199. Så även om vi bara vill fokusera
    på våra ämneskunskaper-

  200. -och föra vidare
    det vi har i vårt ämne-

  201. -så gör vi det sämre om vi inte har
    en god relation med eleven.

  202. Alla anpassningar börjar med er,
    och det kan vara jobbigt.

  203. Det är inte alltid jättekul att syna
    sig själv och kolla: "Hur gör jag?"

  204. "Kunde jag vara bättre?" Men ni
    är superviktiga, så glöm inte det.

  205. Men det är inte bara ni
    som formar relationen.

  206. Det är även klimatet och kulturen
    på skolan.

  207. Och där är rektorn en viktig person.

  208. Att vara med och skapa en god kultur,
    ett gott klimat på skolan-

  209. -som ni också kan leva vidare
    i klassrummen med eleverna.

  210. Att skapa lärandesituationer
    mellan personalen-

  211. -mellan personal och elev
    och elev och elev.

  212. Det är väldigt viktigt, och rektorn
    har en otroligt viktig roll-

  213. -i att skapa förutsättningar för er.

  214. I skollagen står det inte bara
    att vi ska lära barn en massa saker.

  215. Det står också att vi ska få dem
    att må bra och utvecklas.

  216. Och nånstans står det nåt om att de
    ska bli goda samhällsmedborgare.

  217. Då behöver vi också ha god hälsa,
    och tittar vi på hälsa så ser vi-

  218. -att goda skolresultat har
    en skyddande effekt för framtiden-

  219. -både psykiskt och fysiskt.

  220. Och det kan minska saker som risk
    för kriminalitet och utanförskap.

  221. Det är också så att har man
    en god relation till sin lärare-

  222. -eller till flera lärare
    i vissa fall-

  223. -så minskar det också risken
    för nedstämdhet, ångest, stress-

  224. -och även skolfrånvaro.

  225. Det gäller om man har ett gott klimat
    i klassen och goda kompisrelationer.

  226. Sen kan nog alla här hålla med om att
    när vi är trötta, hungriga, förkylda-

  227. -och går igenom en separation,
    då är det inte bästa tiden att lära.

  228. Eller? Nej. Håller ni inte med mig?
    Jo, ni håller med mig. Bra.

  229. En god hälsa,
    både fysiskt och psykiskt-

  230. -är en förutsättning för inlärning.

  231. Så det är också ett mål vi har
    att jobba mot i skolan.

  232. Vi vill ju att barnen ska lyckas.

  233. Det är det som är målet, oavsett
    om det gäller kunskapsinhämtning-

  234. -utveckling och hälsa
    eller kamratrelationer.

  235. Om vi då ser på lärmiljön
    som den "tredje pedagogen"-

  236. -alltså att lärmiljön i sig
    också stimulerar till lärande...

  237. Det är inte bara pedagogens kunskap-

  238. -utan hur vi utformar miljön gör
    också att barn kan stimuleras av den.

  239. Miljön är ett lärverktyg.

  240. Är miljön redan så stimulerande-

  241. -så kan självgående barn
    bli ännu mer självgående-

  242. -vilket ger er mer tid till
    de som verkligen behöver hjälp.

  243. Sen har man sett att det som
    också krävs för goda skolresultat-

  244. -är att man har en god social
    och emotionell kompetens.

  245. Och den får vi oftast
    med oss hemifrån-

  246. -från de relationer vi har
    från tidig ålder och upp.

  247. Men vi har också ett uppdrag i skolan
    att jobba med de frågorna-

  248. -kanske särskilt för de barn som inte
    har fått med sig så mycket hemifrån.

  249. Där blir det extra viktigt att jobba
    med värdegrundsfrågor på olika sätt.

  250. Vi hinner inte gå in på det, men man
    kan jobba med det under de passen-

  251. -i den ordinarie undervisningen,
    alternativt ha specifika tillfällen-

  252. -när man jobbar under hela läsåret.
    Inte en vecka. Det funkar inte.

  253. Sen att skapa positiva känslor
    som driver vidare till motivation...

  254. När jag ska deklarera
    är jag ganska omotiverad.

  255. Jag tycker inte att det är särskilt
    roligt. Men ni kanske tycker...? Nej.

  256. Det handlar om att skapa nåt positivt
    som vi kan associera till.

  257. Det är viktigt att skolan är nåt
    som de själva tycker är kul.

  258. Nåt som är roligt och intressant.

  259. När man tittar på de elever som är
    mest framgångsrika har man kunnat se-

  260. -att de har en överblick
    över sin inlärningsprocess.

  261. Och det är kanske inte medvetet-

  262. -utan det kanske sker per automatik,
    semimedvetet.

  263. Man kan överblicka sin inlärning,
    justera och utvärdera:

  264. "Det blev inte så bra. Jag gör så..."

  265. Man jobbar med sin inlärningsprocess
    och har en viss kontroll.

  266. Men det är inte alla elever
    som har det.

  267. Särskilt barn med NPF-diagnoser
    brukar ha svårt med det här.

  268. Och då måste det vara inbakat
    i undervisningen.

  269. Då är det inte att curla
    eller hjälpa barnet för mycket-

  270. -att skapa och ge dem strategier-

  271. -skapa möjlighet till att träna olika
    slags studietekniker under lektion-

  272. -och att de får prova på
    och hitta sitt bästa sätt att lära.

  273. Det finns ju många olika sätt
    att lära sig på.

  274. Det ska också ingå i undervisningen,
    att man får hitta sätt att lyckas.

  275. Ibland hör man: "Jag kan inte hjälpa
    för mycket för då blir det fusk."

  276. Och då har vi missat poängen.

  277. Vi ska hjälpa dem
    att hitta strategier för att lyckas.

  278. Vi svarar inte på frågan, vi ger dem
    strategier för att lösa uppgiften.

  279. Är ni med?

  280. Jag är ute en hel del
    och observerar i klassrum.

  281. Det är så himla roligt
    när jag ser det här hända:

  282. Då har vi eleven som ni oftast har
    ringt om, som jag ska hjälpa er med.

  283. Jag är i klassrummet, och så ser jag
    hur den här eleven stöter på patrull.

  284. Och så sitter den där.
    De flesta elever räcker upp handen-

  285. -ber om hjälp, frågar en kompis,
    försöker lösa det.

  286. Men den här eleven som har det lite
    svårare gör inte det alla gånger-

  287. -utan den möter ett motstånd,
    och den här eleven är van vid det.

  288. "Det är svårt, så jag försöker inte."

  289. "Jag har inga strategier
    för att hitta andra vägar."

  290. Då ska eleven välja:
    "Ska jag fortsätta med uppgiften"-

  291. -"som jag nog kommer att misslyckas
    med, eller ska jag göra nåt roligt?"

  292. Vilket skulle ni välja?

  293. Jag väljer nåt roligt.

  294. Det gör eleverna också.
    Men det tycker inte ni är så roligt.

  295. Det handlar om att spela clown, surra
    med kompisar, springa in och ut...

  296. Det är mer belönande
    för självkänslan.

  297. Om man vill bevara sin självkänsla
    ska man inte göra saker-

  298. -som får en att känna sig misslyckad.
    Är vi överens om det? Ja.

  299. Och därför gör inte barnen det.
    Vi gör det inte heller.

  300. Vi hittar på nåt annat, som får oss
    att må bättre, och det gör barn med.

  301. Här måste vi erbjuda fler alternativ
    än "göra nåt kul eller misslyckas".

  302. Det måste finnas nåt annat,
    vilket många gånger inte finns.

  303. Det är en lucka. "Jag kan göra det
    jag inte klarar eller nåt jättekul."

  304. Och jag önskar att jag kunde säga:
    "Gör så här, då blir det bra."

  305. Men det är inte så det funkar.
    "Medicinen" vi har är god pedagogik-

  306. -anpassade lärmiljöer
    och gott bemötande.

  307. Det finns inga genvägar.
    Det är hårt arbete.

  308. Och ibland är det inte jättekul.
    Jag håller med er. Jag förstår.

  309. Individuellt stöd... Ja, det är inget
    som kommer att kunna försvinna helt.

  310. Men jag skulle vilja minimera det-

  311. -att det redan
    var så anpassat i skolan-

  312. -att vi inte behövde
    så mycket individuellt stöd.

  313. Jag tänker också på likvärdighet.

  314. Anpassningar är inte skadliga
    för nån. De hjälper alla elever.

  315. En elev som får visuellt stöd
    som inte behöver det blir inte sämre.

  316. Och har man redan anpassningarna
    så blir det ingen ansträngning-

  317. -att göra dem när vi väl får
    en elev som behöver dem.

  318. Och elever behöver inte bli utpekade.

  319. Jag möter många som sliter jättehårt
    och gör jättemånga bra anpassningar-

  320. -och så vill inte eleven ta emot dem.

  321. Ni gör jättemycket,
    men de vill inte sticka ut.

  322. Då har vi också ett problem. Ni gör
    allt, men eleven vägrar använda det.

  323. "Jaha, vad gör vi nu, då?"

  324. Men om det alltid finns,
    då syns det inte lika mycket-

  325. -om det är jag som behöver det
    eller vem det är.

  326. Så det minskar belastningen på
    enskilda individer, resurspersoner-

  327. -och pedagoger om vi får det
    mer spritt i hela organisationen.

  328. Sen tänker jag på olika sätt
    att examineras på och lära sig på.

  329. När jag gick i skolan...

  330. Det känns som om det inte var
    jättelänge sen, men det var nog det.

  331. Då fick man de här vanliga,
    traditionella proven.

  332. Och de mäter i mycket större
    utsträckning minneskapacitet-

  333. -än de mäter kunskap och förståelse.

  334. Nu, som tur är, ser man inte de här
    traditionella proven lika ofta.

  335. Men det är värt att fundera över:

  336. Vad ska vi mäta, och hur kan vi
    göra det på olika sätt?

  337. För som sagt, det var nog inte
    minneskapaciteten vi skulle kolla av.

  338. Här är bilder från Källbrinksskolan,
    där jag har varit på studiebesök-

  339. -bara för att ge några exempel
    på fysisk lärmiljö.

  340. Det är en högstadieskola,
    och de jobbar med "NPF-säkrad skola".

  341. Nån kanske har lyssnat på dem här.
    De skulle vara här på konferensen.

  342. Ni ser att de använder sittbollar.

  343. Det finns en liten timer där.
    Ser ni den?

  344. Och så finns det en "SOS-låda"
    med hjälpmedel som alla får hämta-

  345. -sittdynor som man kan vagga på,
    "klämmisar" och allt möjligt sånt.

  346. En annan bild från samma klassrum...
    Alla klassrum är utformade likadant.

  347. Ni ser att det är bås här.

  348. Det är inte bås för specifika elever,
    utan alla elever får använda dem.

  349. De har givna platser i klassrummet,
    men de får röra på sig.

  350. Det fanns även ståbord längst bak
    i klassrummet och en sittpuff.

  351. Och det var till för alla.

  352. Och de har hörlurar
    som kan användas som kåpor.

  353. Jag vet inte om det syns på... Om ni
    tittar på andra båset från vänster...

  354. Ser ni att stolen står mot väggen?

  355. Eleverna gillade att göra tvärtom.
    De ville inte ha ryggen mot klassen.

  356. De skjuter ut bordet
    och sitter i sitt bås.

  357. De ser vad som pågår men är ändå
    lite inramade, med ryggen mot väggen.

  358. Det tyckte jag var lite kul.

  359. De hade väldigt många fysiska saker-

  360. -bl.a. en jättevacker träslöjdssal
    med QR-koder.

  361. Alla hade iPad, så att de kunde läsa
    av och se en filmsnutt om verktygen.

  362. Och det här är den fysiska lärmiljön.
    Vi får inte glömma de andra två.

  363. Tack för att ni lyssnade, och kom
    ihåg att det vi har gjort här i dag-

  364. -att jag står här och pratar och ni
    sitter och lyssnar, det funkar inte.

  365. Att jag på 40 minuter skulle kunna
    överföra nån typ av kunskap-

  366. -den idén fungerar inte.
    Vi måste jobba tillsammans.

  367. Ni kan det mesta redan. Ni vill ha
    praktisk hjälp i klassrummen, eller?

  368. Med att göra det som jag pratar om.

  369. Det går inte att stå här och berätta,
    och sen går ni och gör.

  370. Det är inte så inlärning funkar, och
    därför funkar det inte här heller.

  371. Så ni ska inte göra så här i era
    klassrum, som jag har gjort i dag.

  372. Ni ska göra som jag har sagt,
    eller hur?

  373. Vi vet ju det,
    men ändå är det så otroligt svårt.

  374. Och det har jag illustrerat i dag.

  375. Att det är väldigt svårt att förmedla
    kunskap på kort tid i den här formen.

  376. Tack!

  377. Textning: Moa Eneroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barn lär sig av att lyckas

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur lär sig barn, och lär de sig verkligen av att misslyckas? Psykolog Jeanette Stenwall berättar om anpassningar i skolan och hur du som lärare kan variera inlärningskanalerna och skapa positiva känslor som bygger motivation. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 20 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Pedagogik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Mitt lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Specialpedagogiskt perspektiv

Det pratas mycket om en likvärdig skola, men vad innebär det i praktiken? Och hur ger man barnen stöd, strategier och verktyg så att de kan klara skolan? Wern Palmius från Specialpedagogiska skolmyndigheten ger en rad konkreta tips på hur man fokuserar på stöd och det som är likvärdigt. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 20 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Barn lär sig av att lyckas

Hur lär sig barn, och lär de sig verkligen av att misslyckas? Psykolog Jeanette Stenwall berättar om anpassningar i skolan och hur du som lärare kan variera inlärningskanalerna och skapa positiva känslor som bygger motivation. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 20 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

ABC för 1-2-3

Hur jobbar du digitalt med små barn, och går det ens? Förskolechefen Mikaela Sveijer berättar om hur du kan utmana dig själv i förskolan med att jobba digitalt, hur du kan gå till väga rent praktiskt med digitala lärmiljöer samt hur digitalt lärande kan bli ett steg in i läs- och skrivutveckling. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 20 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Från funktionsvariation till funktionsmöjlighet

Många med adhd eller andra funktionsvariationer har svårt att hantera sina studier. Här ger Isabella Södergren tips på hur appar som kan förenkla allt från planering till tidsuppfattning kan bli hjälpmedel för inlärning. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Att skapa en skola för alla

Hur skapar du en skola för alla elever, och hur gör du relationer till ett pedagogiskt verktyg? Här berättar Elinor Kennerö Tonner om hur du NPF-säkrar en skola och vad det egentligen innebär. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Hur mår Sveriges viktigaste hjärnor?

Psykosocial hälsa kostar ¿ både för den som råkar ut för det, och för samhället. Hur kan du ta hand om din hjärna så att den inte blir för stressad och i förlängningen utbränd? Thord Nossborn berättar på ett humoristiskt och intresseväckande sätt om hur hjärnan fungerar. Vad händer vid oro och stress och när vi tillbringar för mycket tid på sociala medier? Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mitt lärande

Språkligt sårbara elever

Språket är det främsta redskapet för lärande, men hur ser du till att även språkligt sårbara elever kan tillgodogöra sig kunskap i skolan? Julia Andersson ger tips på vad du kan göra för elever som är språkligt sårbara i skolan. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 21 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Estetik för alla

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Läsande pappor

Barn behöver förebilder, men vad gör man om förebilderna inte läser? Och om de icke-läsande förebilderna dessutom är män - hur påverkar det elevernas syn på läsning? På Hortax skola utanför Piteå har man valt att dra in elevernas pappor i ett läsprojekt där fäder och barn läser och diskuterar tillsammans. En ev lärarna bakom projektet är Camilla Lundmark som berättar om hur det gått. Inspelat på Bokmässan 2016.