Titta

UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Om UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Föreläsningar inspelade under Rektorsprogrammets forskningskonferens 2018 om arbetet med att utveckla elevhälsan så att den uppfyller sitt syfte; att främst bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolan. Pedagogikforskare ger olika perspektiv på vad som krävs av såväl huvudmän som rektorer och professionella för att skapa goda förutsättningar för elevers hälsa och lärande. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens : Samordning för bättre elevhälsokompetens i skolanDela
  1. Ni är inte trattar
    som vi stoppar ner i-

  2. -utan man måste hela tiden
    förhålla sig till var man står.

  3. Var jobbar jag?

  4. Jag var med och gjorde programmet
    och la mig själv väldigt långt ner.

  5. Vi har tittat på samma material.
    Ska man då säga nåt annorlunda?

  6. Jag är lite annorlunda.

  7. Alla de andra forskarna
    har haft elevhälsoprojekt med sig in-

  8. -men det hade inte jag.
    Vad ska jag bidra med då?

  9. Är det en båt som drar i väg
    den här underbara sommardagen?

  10. Jo, mitt perspektiv hette
    organiseringsperspektivet.

  11. Jag ska tala om samordning.

  12. Vad diamanten har med det att göra
    kommer jag tillbaka till.

  13. Men det som handlar
    om samordning och organisering...

  14. Jag har studerat rektorers arbete
    inom ramen för olika sammanhang-

  15. -eller kontexter:

  16. Olika skolor, olika skolformer,
    olika huvudmannasammanhang-

  17. -och att man alltid är inom ramen för
    ett styrsystem som är det svenska-

  18. -och som skiljer sig från andra.

  19. Det är inte bara en kontextualitet.

  20. Det är en komplexitet att vara
    verksam i den svenska skolan.

  21. I det, så är det samordning
    både inom den enskilda delen-

  22. -och mellan olika delar.
    Blir inte det rörigt?

  23. Jag tror att det är poängen.
    Det är inte en sak åt gången-

  24. -utan det är allting hela tiden.
    Det är väl det som är mitt bidrag.

  25. Men under den här projekttiden
    fick jag ett elevhälsoprojekt.

  26. Eller man "får" ju aldrig projekt...

  27. Christian Lundahl, Larissa Mickwitz
    och jag har ett projekt tillsammans-

  28. -som handlar om högpresterande skolor
    och det som lyfts som psykisk ohälsa-

  29. -men vi är mer intresserade av
    hälsofrämjande bedömningspraktiker.

  30. För mig har det blivit att förstå det
    i termer av elevhälsoprojekt-

  31. -där organisationens olika delar
    knyts ihop.

  32. Jag ska komma tillbaka till det,
    och använda det som exempel.

  33. Nu skulle jag trycka på knappen
    på datorn, men det har jag ju ingen.

  34. Det här citatet har snurrat lite
    i de andra presentationerna.

  35. "Ibland vill vissa lärare att vi
    i EHT ska vifta med vår trollstav"-

  36. -"och fixa alla problem.
    Det är omöjligt"-

  37. -"men här är förståelse
    mellan lärare och EHT orealistisk."

  38. Medarbetare i elevhälsoteam
    uttrycker det.

  39. Från mitt perspektiv skulle det lika
    gärna kunna vara omvänt.

  40. Att det från ett lärarperspektiv-

  41. -kan vara ett uttryck
    för orealistiska förväntningar.

  42. En samsyn kan inte bara byggas
    från den enas synsätt.

  43. Det är liksom hur vi får ihop det
    utifrån våra olika sätt att se.

  44. Jag ska uppehålla mig i det
    som vi också har talat om som glapp.

  45. Man kan tänka sig-

  46. -att vi har elevhälsoteam,
    å ena sidan-

  47. -och ett lärarteam,
    om vi nu har team.

  48. Det är de sidor som vi har pratat om.

  49. Och vi har talat om vikten av
    att vi bygger ihop en helhet.

  50. Då lägger jag till bilden
    "mind the gap".

  51. Det här "gappet" kan uttryckas
    på olika sätt-

  52. -men egentligen,
    "it's not a gap" i singular-

  53. -utan jag skulle lägga till ett s,
    "gaps".

  54. Varför är organisering
    och samordning av elevhälsa så svårt?

  55. En sak som gör det svårt är
    att det inte bara är på en skola-

  56. -utan i ett huvudmannasammanhang
    och i en nationell lagstiftning-

  57. -och man ska jobba
    med all reglering hela tiden-

  58. -och alla vill att man gör allt.

  59. Däri uppstår samordningssvårigheter
    i många olika delar.

  60. Det ska jag prata om.

  61. Syftet med min presentation är
    att synliggöra den komplexitet-

  62. -som en samordnad elevhälsa
    behöver hantera.

  63. Man kan skilja
    mellan elevhälsa som tillstånd-

  64. -och som organisatorisk inrättning.

  65. Jag ska försöka förhålla mig
    till helheten.

  66. Jag har använt två olika teoretiska
    perspektiv för att ta mig an det här.

  67. Det ena är läroplansteori, och det
    andra är organisationspedagogik-

  68. -med fokus på kollektivt lärande.

  69. Jag kommer att använda dem
    när jag behöver dem i presentationen.

  70. Nu behöver jag dem. Här har vi den
    läroplansteoretiska utgångspunkten.

  71. Man talar om en formuleringsarena
    och en realiseringsarena-

  72. -men man kan säga att om vi ställer
    oss i skolpraktikernas mikronivå-

  73. -så kan den skiljas från meso-nivån,
    som är ett huvudmannasammanhang-

  74. -men samtidigt är vi på en makronivå
    med en nationell skollagstiftning.

  75. Vi har också
    tre olika skolmyndigheter-

  76. -som försöker medverka som medierande
    arena för att uppfylla regleringarna.

  77. Vi har skollag,
    läroplaner, allmänna råd-

  78. -och rektorsutbildning där man får
    lära sig hur man ska förhålla sig.

  79. Då har vi en föreställning
    att vi alltid ska uppfylla detta.

  80. Har man då nåt val,
    annat än att göra det?

  81. Ja, ni är i alla fall inte bara
    plasttrattar som vi stoppar ner i-

  82. -utan man måste hela tiden
    förhålla sig till var man står.

  83. Var jobbar jag?
    Hur ser det ut där vi är?

  84. Jag jobbar också
    med utbildning av rektorer.

  85. Fyra fantastiska rektorer
    som vi just har avslutat en kurs med-

  86. -kommer senare i dag att synliggöra
    sina perspektiv utifrån var de står-

  87. -och utmaningarna som finns i olika
    skolor och huvudmannasammanhang.

  88. Det synliggörs mer där, men det är
    en utgångspunkt för presentationen.

  89. Om vi då kikar
    på de tre samhällsnivåerna...

  90. Man utgår från att samhället vill nåt
    och så försöker man bygga ihop det.

  91. På en nivå skriver man fram, och sen
    är det upp till andra att genomföra.

  92. Hela komplexiteten är inbyggd i det,
    för det ska genomföras av andra.

  93. Ord ska bli kött i verksamheten, och
    levas genom människors handlingar.

  94. Det är rekontextualiseringsakten
    som är svår.

  95. I det här fallet har vi en nationell
    skollagstiftning, läroplaner-

  96. -huvudmannasammanhang
    och skolorganisation.

  97. I det här passet ska jag röra mig
    mellan de olika nivåerna-

  98. -för att visa
    att samordning är det som...

  99. Det går inte bara att vara i skolan.
    Man måste bygga ihop det.

  100. Då... Ja, det kom en kikare!

  101. Då kan man ha nytta av att tänka
    att man både kan zooma ut och in.

  102. Ibland behöver man vara i det
    pyttelilla, och bara jobba med det.

  103. Och ibland behöver man sträcka upp
    sig och titta på det övergripande.

  104. Man gör aldrig bara den ena saken,
    utan man rör sig mellan dem.

  105. Det är den ena samordningsdelen.

  106. Om vi går in på makro-sidan-

  107. -så är det viktigt att veta att vi
    inte bara har reglering av elevhälsa.

  108. Vi har annan reglering också,
    t.ex. kapitel tre:

  109. För att uppfylla det
    kan man jobba ihjäl sig-

  110. -både som elev och som lärare
    på vissa högpresterande skolor.

  111. Man erbjuder och erbjuder,
    och vi vet inte var det tar slut.

  112. I andra skolor behöver man göra just
    det - erbjuda att röra sig vidare.

  113. Det inrymmer en komplexitet att kunna
    översätta det till den enskilde.

  114. Varje lärare jobbar utifrån
    den här nya formuleringen från 2010-

  115. -inte bara med fokus på
    det kompensatoriska, utan varje elev.

  116. Den här inrymmer ju också,
    om vi lägger på det som krävs-

  117. -att vi ska jobba med anpassningar,
    särskilt stöd och utredningar-

  118. -åtgärdsprogram,
    och anpassad studiegång.

  119. Ni vet vad som är önskvärt,
    och att det inte är så enkelt-

  120. -för det är inte säkert att
    inkludering är så enkelt i praktiken-

  121. -utan ibland kan vi behöva lyfta ut
    för att det ska bli bäst.

  122. När jag var gymnasielärare
    på 90-talet kunde vi inte det.

  123. Jag skulle inte vara
    en bra lärare i dag-

  124. -för jag vet inte hur man gör allt
    det som många lärare i dag klarar av.

  125. Vi har blivit bättre. Frågan är hur
    vi ska jobba för att samordna oss.

  126. Det här kravet ligger redan
    på lärare.

  127. Man kan lätt uppleva att kravet med
    elevhälsa är ytterligare ett krav-

  128. -och inte nåt som underlättar för en.
    Hur får man alla att mötas-

  129. -och göra nåt tillsammans som inte
    blir ytterligare nåt som läggs på-

  130. -utan som faktiskt gör skillnad
    i arbetet?

  131. Ni har hört om regleringen av
    elevhälsa, så jag tar bildvarianten.

  132. För att snabbt lägga på plats
    vad utmaningarna består i-

  133. -brukar jag använda den här bilden
    för att symbolisera olikhet.

  134. I det här fallet är olikheten,
    heterogeniteten, elevgruppen.

  135. Ibland är elevgrupper väldigt lika.
    Man har alltid en olikhet-

  136. -men det kan också vara
    stora skillnader.

  137. Men vi har inte bara olika elever,
    utan vi har olika lärare också.

  138. Som lärare har jag valt ugglor,
    för lärare har nåt som är likt dem.

  139. Jag valde olika färger för
    att symbolisera lärares olikheter.

  140. Det vet alla som jobbar med lärare,
    att man är individer-

  141. -men man är skolad
    i ett visst tänkande.

  142. Så man kan ha olika arbetslag-

  143. -där man måste jobba olika
    för att se vad som funkar.

  144. Just det kan vara problemet
    när man jobbar med lärare.

  145. Det är inte EN grupp som är ETT team-

  146. -utan det är många olika team.

  147. Eller så har man en grupp
    som fungerar väl ihop-

  148. -och det kan också vara en utmaning.
    Så det finns många aspekter.

  149. Vi lyfter fram
    den specialpedagogiska kompetensen-

  150. -som antingen kan vara special-
    pedagogen eller specialläraren.

  151. Det är en nyansskillnad
    som vi kan använda oss av.

  152. Hur kan vi jobba med dem?
    Vad gör specialpedagogen?

  153. Vad gör specialläraren?
    Vi ska komma tillbaka till det.

  154. Sen har vi alla de här...
    Apropå bilder...

  155. Det fanns ingen bild på nån kurator,
    så det fick bli en stämpel.

  156. Nån sa: "Varför lyfter ni inte SYV?"

  157. Ja, varför lyfte inte skollagen...

  158. Skollagen kom inte från gud. Våra
    egna representanter skrev skollagen.

  159. Skollagar är det vi själva
    i samhället som skriver.

  160. Ibland tänker vi på allt,
    och ibland inte.

  161. Det kan vara klokt att tänka på-

  162. -att man nog skulle skriva in SYV
    i dag, om man skrev igen-

  163. -för de flesta väljer att ha SYV,
    men det står alltså inte i skollagen.

  164. Vi har också andra kompetenser
    som kan vara med i elevhälsan.

  165. Nu är vi tillbaka i den blå.
    Vi har en pedagogisk sida-

  166. -som jobbar
    med undervisning av elever-

  167. -och vi har den här,
    om vi fokuserar på elevhälsoteam.

  168. Tillsammans ska vi stärka
    och jobba med arbetet.

  169. Helst ska vi inte verka
    så att det uppstår problem i onödan-

  170. -utan ställa om till hälsofrämjande.

  171. Här är det illustrerat för att ge
    en bild av hur det kan se ut-

  172. -när de här två sidorna
    försöker jobba ihop.

  173. Slutsatsen är att då det står
    att vi ska jobba med det här arbetet-

  174. -så är elevhälsa en del av arbetet
    och inte nåt vid sidan om.

  175. Varje lärare är delansvarig. Det
    räcker inte att den enskilde arbetar.

  176. Det är en annan poäng jag vill göra.

  177. Man kan ha
    högfungerande individuella delar-

  178. -vi kan ha en utmärkt kurator,
    skolsköterska eller lärare-

  179. -men samordning handlar om
    hur de delarna binds ihop.

  180. Därför kan det finnas olika grader
    av elevhälsokompetens i en skola-

  181. -utifrån ett samordningsperspektiv.

  182. Så det behövs en samsyn,
    en samordning och ett samhandlande.

  183. Man kan behöva fundera över
    vad de orden står för egentligen.

  184. När man ska ha en samsyn...
    På vad? Utifrån vilket perspektiv?

  185. Ingen ska ha rätten
    att definiera åt nån annan.

  186. Vad ska vi titta på,
    och från vems håll?

  187. Det mest centrala arbetet är inte
    extra arbete-

  188. -utan det handlar om
    att etablera en undervisningspraktik.

  189. Här kan det ju vara så,
    som på mina högpresterande skolor-

  190. -att det kan handla om
    att hela skolor jobbar utmärkt-

  191. -men om vi i klassrum, där vi jobbar
    med bedömning och betyg-

  192. -skapar stress, så kan det vara nåt
    som hela skolan behöver arbeta med.

  193. En bedömningspolicy, till exempel.
    Hur vi reducerar stress.

  194. Man kan inte bara säga:
    Hur gör man det, då?

  195. Man behöver göra det
    utifrån precis där man står.

  196. Man kan koppla på
    ett hälsofrämjande arbete-

  197. -med bedömningskulturer.

  198. Därmed har vi en nationell
    lagstiftning som har höga krav.

  199. Den har både en pedagogisk ambition,
    att vi ska göra nåt som blir nåt mer-

  200. -och den inrymmer
    organisatoriska utmaningar-

  201. -och vi behöver lära om,
    som hel organisation.

  202. Där kommer perspektivet
    med det kollektiva lärandet in.

  203. Det transformativa lärandet.
    Ett transformativt ledarskap-

  204. -för att man ska upptäcka nåt nytt
    som man gör tillsammans.

  205. Det kräver en kunskap i sig
    att jobba med en omställning-

  206. -som också inrymmer hela kulturer
    på skolor.

  207. För att etablera en inkluderande
    undervisning har vi utmaningen-

  208. -att visioner om
    hur vi vill att det ska vara-

  209. -ska levas i konkreta skolpraktiker.

  210. Och det inspekteras
    av Skolinspektionen.

  211. Jag ska återkomma till
    hur viktigt det är-

  212. -att inte Skolinspektionen går in
    och bara har sin måttstock.

  213. För varje skola måste få jobba
    med det precis där man är.

  214. Det finns en risk att Skol-
    inspektionen vill ha ut vissa saker.

  215. Jag är inte säker på att de får ut
    det som de tror att de får ut-

  216. -med det sätt som de jobbar på,
    om jag ska våga vara lite utmanande.

  217. Jag ska komma tillbaka till det.

  218. Om vi går till meso-nivå,
    huvudmannanivå-

  219. -så vill jag lägga den här bilden.
    Ni tänker: "Gud, vad rörig hon är!"

  220. Då har ni fattat hela poängen.

  221. De röda delarna i bilden
    hade jag nyss i rött och blått.

  222. Elevhälsodelen, som organisatorisk
    inrättning, och den pedagogiska.

  223. Men det är ju inte hela skolan.

  224. Om vi ska ta skolan som helhet,
    så har vi eleverna som grupp...

  225. Det kan ju vara helt olika.
    Var är vi i landet? Hur ser det ut?

  226. Mycket är likt från norr till söder,
    men annat är jätteolikt.

  227. Är vi
    i ett högpresterande sammanhang?

  228. Där jobbar man inte med F-varningar.
    Där jobbar man med B-varningar.

  229. Man tror att framtiden försvinner
    om man inte får A i allt.

  230. Det är det som man jobbar med
    hos skolsköterska och kurator.

  231. Inte att inte eleverna kommer till
    skolan. Man jobbar med olika saker.

  232. Sen har vi föräldragrupp
    och lokalsamhälle-

  233. -och hur det ser ut runtomkring,
    som det hänger ihop med.

  234. Och den övriga personalen...

  235. Den viktigaste personen på skolan
    kan vara vaktmästaren-

  236. -eller den som ansvarar
    för kafeterian-

  237. -eller om man har mentorer
    som rör sig på ett annat sätt...

  238. Det finns en helhet
    av både personal, elever, föräldrar-

  239. -och allting spelar roll.
    Då kan man ge upp-

  240. -eller så zoomar man in och ut-

  241. -och försöker jobba med nån form av
    systematik. Det identifierar vi som-

  242. -när vi jobbar med rektorer
    i utbildning:

  243. "To become masters of complexity."

  244. För att bli det räcker det inte att
    se forskning som ytliga företeelser-

  245. -utan man måste faktiskt inse att
    forskare bidrar med små pusselbitar.

  246. Om ni får med er nåt i dag, ta det.

  247. Det andra kan ni tänka ut själva.

  248. Börja se att det är massor med delar.

  249. Ni som är rektorer,
    det räcker inte att "set directions".

  250. Det är jättevagt.
    Hur ska man leda precis där ni är?

  251. Ägna er åt mikrodetaljer,
    men också, som när man ska hit...

  252. Var är jag? Var är vattnet?

  253. Sen kan man gå in i hela landskapets
    olika myriader av betydelser.

  254. Är ni i ett fristående sammanhang?
    Eller så är ni en jättestor kommun-

  255. -där det finns hur mycket som helst
    som ni inte kan påverka.

  256. Många jobbar med biträdande rektorer
    som är ansvariga för elevhälsan.

  257. Sen är det bara rektorer
    som inbjuds att vara med-

  258. -när vi ska prata elevhälsa
    på kommunnivå. Det är ett "gap".

  259. Hur jobbar man? I landsbygdskommuner
    måste skolor samverka-

  260. -annars får man ju inte till det.

  261. Så det beror på var man är.
    Och vi som forskar kan aldrig svara-

  262. -290 olika kommuner, tiotusentals
    olika skolvarianter, och så vidare.

  263. Det här har Ingrid varit inne på.

  264. Hur många servar man i snitt?
    Det här är ungefärliga värden.

  265. Alla kan inte sitta och samverka
    hela tiden.

  266. Vi måste vara innovativa-

  267. -om det är så att man i snitt
    som specialpedagog servar 100-

  268. -medan en skolläkare servar 10 000.
    "Inte hos mig." Nej, i snitt.

  269. I en kommun som bara har
    5 000 invånare är det ju inte så-

  270. -utan det är bara dimensionerna
    mellan dem.

  271. Då kommer vi till mikro-nivå. När jag
    tar mig an det här materialet-

  272. -då har jag gjort det utifrån:

  273. Vad har de med sig in,
    och vad händer när de går?

  274. Jag försökte se hur de hänger ihop.

  275. Är de individuella,
    eller är de flera?

  276. Då försökte jag ha ringarna,
    den röda och den blå, igen.

  277. Mitt resultat blev så här...

  278. Lite av det blå är det som Ingrid
    pratade om. Hur man inom...

  279. ...elevhälsoorganisationen samordnar
    sig, eller inte samordnar sig.

  280. De röda är de pedagogiska.

  281. Det här är ett sätt att uttrycka att
    det finns olika grader av samordning.

  282. Det som var mest slående var att på
    vissa var det inget som hängde ihop.

  283. En specialpedagog älskade sitt jobb,
    men höll på att jobba ihjäl sig.

  284. Eller: "Jag är ny.
    Jag är skolsköterska."

  285. Då tänkte jag:
    "Nån före dig har slutat"-

  286. -"och det är ett mönster."

  287. Det är singulära positioner
    där man är jätteduktig, men...

  288. Som jag skriver i den här boken:

  289. "Risken är att de utvecklar ohälsa
    på grund av bristande samordning."

  290. För att rädda elevernas hälsa-

  291. -så blir man själv utbränd på kuppen.

  292. Jag gjorde en markering
    på de organisationer-

  293. -där inget verkade hänga ihop.
    De verkade inte samordnas alls.

  294. Det stämde i varje fall att de inte
    klarade av att gå den här kursen-

  295. -på grund av bristande samordning.

  296. Man springer på alla bollar,
    så man kommer inte i mål.

  297. Eva hade valt ut såna som kom i mål,
    men för mig är det viktigt att se-

  298. -att samordning blir en förutsättning
    för att kunna jobba tillsammans.

  299. Då behöver vissa skolor stöd.

  300. Man kan ha jätteduktig personal,
    men behöva hjälp med-

  301. -att få ordning
    på sitt åtgärdande arbete.

  302. Det är en framgång i skolor
    att ta det steget.

  303. Det betyder
    att man måste se var man är-

  304. -i sitt specifika arbete.
    Nån skrev så här:

  305. "Jag skulle beskriva vårt arbete
    som deras var innan utbildningen."

  306. "Vi jobbar inte
    enligt fastställda rutiner"-

  307. -"utan fokuserar på enskilda elever."

  308. Och nån beskriver:
    "Allting faller under mitt paraply."

  309. "Jag har kö jämt."

  310. Då blir det en kvalitativ skillnad om
    vi rör oss mot att börja få ordning.

  311. "Jag träffar EH-teamet varje vecka
    för att diskutera elever."

  312. "Det där sa de inte nyss." Nej, men
    ett första steg är att man träffas-

  313. -och börjar få koll på eleverna,
    och har ett åtgärdande arbete.

  314. Det är ett väldigt tacksamt skede
    att gå in i den här kursen.

  315. Man har börjat åtgärda,
    och ser hur man kan bygga ihop...

  316. Specialpedagogen är ofta verktyget-

  317. -för att ta det här mellan nivå 1
    och 2, när man börjar få ihop det.

  318. Specialpedagoger kan utnyttja
    speciallärare-

  319. -för risken är
    att man blir för indragen.

  320. Hur kan man vara mer av en resurs
    när man jobbar med team-

  321. -så att man kan utveckla sätt
    att förhålla sig i arbetslagen?

  322. På högre nivå syns mer representation
    med elevhälsoteamen i arbetslagen-

  323. -men hos dem som har kommit riktigt
    långt kan de sitta i arbetslaget-

  324. -men inte ha nåt mandat där. Så när
    det ska göras nåt är det inte säkert-

  325. -att det ger
    den skillnad som man vill ha.

  326. Det som händer när man rör sig uppåt
    är att det börjar bli...

  327. Det var då jag började se
    att det såg ut som en molekyl.

  328. Om det börjar bli mer stabila
    bindningar, så gör det ingenting.

  329. Risken är ju, som ni alla vet,
    att nån slutar, och man får börja om.

  330. Men när man har kommit riktigt långt
    verkar det som om nåt är etablerat-

  331. -som gör att det liksom inte faller
    lika lätt om nån slutar.

  332. Det var då... Nu ska vi se.

  333. Då började jag se
    att om det skulle vara molekyler-

  334. -då har vi en skillnad
    mellan det som är diamant och grafit.

  335. Diamanter bildas
    vid högt tryck under lång tid-

  336. -men grafit är samma atom...

  337. Jag är inte från naturvetarsidan,
    men ni förstår metaforen.

  338. Blyerts begriper jag i alla fall.
    Det faller sönder.

  339. Hur får man det att inte falla isär-

  340. -utan bli högkvalitativa diamanter
    som fungerar på riktigt?

  341. Om Skolinspektionen bara ska ha det
    som är nivå 4-

  342. -där nästan ingen ännu är, att
    verkligen fungera i varje mikrodel-

  343. -då blir risken att vi skriver planer
    för att det ska se fint ut-

  344. -i stället för att jobba
    där vi skulle behöva jobba och säga:

  345. Nu tar vi ett steg som gör
    att det blir skillnad på riktigt.

  346. Vad krävs för att man ska sägas ha
    ett samordnat elevhälsoarbete?

  347. Jag sammanfattar med "mind the gaps",
    zooma in och zooma ut.

  348. Då är ni på väg mot högkvalitativa
    diamantorganisationer.

  349. Tack för mig!

  350. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samordning för bättre elevhälsokompetens i skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elevhälsan är en del av det pedagogiska arbetet i skolan och varje lärare är delaktig i det. Varför är då organisering och samordning av skolans elevhälsoarbete så svårt? Och hur får man skolans personal att arbeta tillsammans för att uppnå de krav på elevhälsan som står i skollagen? Pia Skott, universitetslektor i pedagogik vid Stockholms universitet, föreläser. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Elevvård, Rektorer, Skolan, Skolpersonal, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt

Elevhälsan syftar till att främst bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt i skolan. Men många lärare vittnar om att de har svårt att hinna med det arbetet. Erica Sjöberg och Sarah Neuman, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, berättar om vad som behöver göras för att höja skolans elevhälsokompetens. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Elevhälsa för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete

Den svenska skolan har en historia av att fokusera på individen och att göra skolproblem till elevproblem. Hur ska skolan göra för att uppfylla skollagens krav på att elevhälsoarbetet ska vara förebyggande och främjande? Eva Hjörne, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och forskningsledare för PRIS, berättar om hur lärare och personal på olika skolor börjat arbeta mot en hälsofrämjande skolutveckling. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Yrkesroller och teamutveckling i elevhälsan

Elevhälsan ska främst vara förebyggande och främjande. För att uppnå det målet måste elevhälsoarbetet omfatta hela skolan och alla yrkesgrupper som arbetar där. Ingrid Hylander, legitimerad psykolog och docent i pedagogik, berättar om vad som försvårar samarbetet mellan de olika professionerna i elevhälsan och om hur ett flerprofessionellt team kan utvecklas till ett interprofessionellt team. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Samordning för bättre elevhälsokompetens i skolan

Elevhälsan är en del av det pedagogiska arbetet i skolan och varje lärare är delaktig i det. Varför är då organisering och samordning av skolans elevhälsoarbete så svårt? Och hur får man skolans personal att arbeta tillsammans för att uppnå de krav på elevhälsan som står i skollagen? Pia Skott, universitetslektor i pedagogik vid Stockholms universitet, föreläser. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Elevhälsoarbete under utveckling

Rektorerna har en viktig roll att spela för att samordna och utveckla elevhälsan så att den fungerar förebyggande och främjande. I en paneldiskussion berättar fyra rektorer från olika skolor om hur de arbetar med det uppdraget. Medverkande: Anette Buhlér, Achilles French, Emelia Gardemar och Eva Lindvall. Moderator: Pia Skott. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rektorsprogrammets forskningskonferens

Rektorns roll i elevhälsoarbetet

För att uppfylla elevhälsans syfte - att främst bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt i skolan - behöver elevhälsoarbetet samordnas så att det omfattar hela organisationen och all personal där. Tre pedagogikforskare berättar om vilka de största utmaningarna är, samt vilken roll rektorn spelar i utvecklingsarbetet. Medverkande: Pia Skott, Eva Hjörne och Ingrid Hylander. Moderator: Cecilia Löfberg. Inspelat den 7 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Elevaktiv undervisning

Lusten att lära ökar om eleverna själva får påverka skolarbetet. Men hur går det till, och vad krävs för att eleverna ska ta en aktiv roll? Vi besöker Årstaskolan i Stockholm, där språkläraren Lotta Bohlin jobbar med elevaktiv undervisning. Grundstenarna i hennes undervisning är en god relation till eleverna och tydliga ramar för undervisningen. Det är viktigt att eleverna känner att det finns utrymme för dem. Studion gästas av Jimmie Nordberg, lärare i årskurs 4, och Ellinor Lundsten, lärare i årskurs 3. Övriga medverkande: Anne-Marie Körling, lärare och författare, och Sofia Kruth, lärare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Läsande pappor

Barn behöver förebilder, men vad gör man om förebilderna inte läser? Och om de icke-läsande förebilderna dessutom är män - hur påverkar det elevernas syn på läsning? På Hortax skola utanför Piteå har man valt att dra in elevernas pappor i ett läsprojekt där fäder och barn läser och diskuterar tillsammans. En ev lärarna bakom projektet är Camilla Lundmark som berättar om hur det gått. Inspelat på Bokmässan 2016.