Titta

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Om UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Föreläsningar från Klimatfestivalen 2018. Bland annat handlar det om klimatförändringar, vad som orsakar dem och vad vi kan göra åt dem. Inspelat den 21-23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018 : Så påverkar luftpartiklar jordens klimatDela
  1. Växthusgaserna har värmt upp klimatet
    sen förindustriell tid-

  2. -men dämpats av ökade
    partikelkoncentrationer i atmosfären.

  3. Vi vet inte hur mycket den dämpats.

  4. Välkomna till denna föreläsning-

  5. -som handlar om hur växthusgaser
    och luftpartiklar påverkar klimatet.

  6. Mitt namn är Lars Ahlm och jag jobbar
    på den meteorologiska institutionen.

  7. Jag håller på med klimat- och
    atmosfärforskning. Jag är meteorolog.

  8. Innan jag började forska arbetade jag
    med mer tillämpad meteorologi-

  9. -på Arlanda flygplats, på SMHI.
    Jag gjorde väderprognoser för flyget.

  10. De vill veta på vilka höjder vi har
    moln, om det är risk för isbildning-

  11. -turbulens, risk för åska-

  12. -vilken sikt vi har, dimma och den
    typen av meteorologiska variabler.

  13. Men jag är intresserad
    av jordens klimat-

  14. -så jag återvände till universitetet
    och började doktorera-

  15. -i ett projekt om Amazonas regnskog,
    som ni ser här i bakgrunden.

  16. Jag fokuserade på mätningar-

  17. -framför allt
    utbytet av luftpartiklar-

  18. -mellan regnskogen och atmosfären.

  19. Vi mätte även utbyte av växthusgaser
    som koldioxid och vattenånga.

  20. Jag var i nordvästra Brasilien,
    de inre delarna av Amazonas-

  21. -två månader under regnsäsongen
    och en månad under torrsäsongen.

  22. Mätningarna utfördes i ett högt torn,
    som ni ser till höger-

  23. -ungefär 20 meter ovan trädtopparna.

  24. Man mäter
    vertikala flöden av partiklar-

  25. -som färdas
    mellan regnskogen och atmosfären.

  26. Vad är luftpartiklar, eller aerosol-
    partiklar som vi forskare kallar dem?

  27. Det är partiklar som finns i luften
    i fast eller flytande form.

  28. De kan skifta mycket i storlek.

  29. De minsta är ett fåtal nanometer,
    alltså miljarddels meter.

  30. Då består de bara
    av ett fåtal molekyler i ett kluster.

  31. De största kan vara 100 mikrometer,
    alltså en tiondels millimeter.

  32. Då kan vi se dem med blotta ögat.

  33. Det är ett stort intervall, men
    de flesta befinner sig mittemellan.

  34. De skiftar i koncentration, antal
    partiklar per kubikcentimeter luft.

  35. I de renaste förhållandena på jorden,
    över Antarktis-

  36. -kan det vara 10 partiklar
    per kubikcentimeter luft.

  37. I förorenade miljöer
    i städer vid vägar-

  38. -kan vi ha en miljon partiklar.

  39. Här inne kanske vi har tusen
    partiklar per cm3 som vi andas in.

  40. Partiklar
    kan delas in i primära och sekundära.

  41. Primära släpps ut direkt
    från jordytan till atmosfären.

  42. Sekundära bildas i atmosfären
    av gasmolekyler som kolliderar-

  43. -och bildar kluster av molekyler och
    så småningom partiklar om de växer.

  44. Aerosoler kan också delas in
    i naturliga och antropogena.

  45. Källorna delas in så.

  46. Antropogena
    orsakas av mänsklig aktivitet.

  47. Naturliga partiklar
    finns oavsett människans inflytande.

  48. Naturliga kan vara havssaltpartiklar
    som släpps ut när vågor bryts.

  49. Källan är primär,
    då de släpps direkt till atmosfären.

  50. En annan naturlig källa är stoft
    från öknar som förs upp med vindar-

  51. -som för upp stoft i atmosfären.

  52. Antropogena källor är sotpartiklar
    från matlagning eller trafik.

  53. Vi har sulfatpartiklar i atmosfären-

  54. -som dessutom är sekundära
    från svaveldioxidutsläpp-

  55. -från industrier och kolkraftverk-

  56. -som sen oxideras till svavelsyra
    som bildar sulfatpartiklar.

  57. De har en livstid i troposfären,
    upp till 10 kilometer-

  58. -från några sekunder till en vecka.

  59. De lämnar atmosfären via regn
    eller torrdeposition-

  60. -som är utan regninflytande.

  61. Men om de tar sig upp i stratosfären,
    till exempel vid vulkanutbrott-

  62. -når svaveldioxid stratosfären
    och bildar sulfatpartiklar-

  63. -som kan ligga kvar flera år
    och påverka klimatet.

  64. De har en stor inverkan
    på jordens klimat.

  65. De sprider solstrålningen
    i alla riktningar.

  66. En del reflekteras ut i rymden,
    vilket kyler ned jordens klimat.

  67. Sotpartiklar kan absorbera strålning,
    som lokalt har en uppvärmande effekt.

  68. Den sammanlagda effekten av partiklar
    är ändå nedkylande.

  69. Kanske viktigare
    är att molnen består av molndroppar-

  70. -som börjar som en partikel
    som kan aktiveras till molndroppe-

  71. -om de tar sig upp i molnen
    och tar upp vattenånga.

  72. Utan aerosolpartiklar - inga moln.
    De krävs för att bilda molndroppar.

  73. Om vi återgår till mätningarna
    jag var involverad i över Amazonas.

  74. Vårt team var främst intresserat av-

  75. -var kondensationskärnorna kommer
    ifrån, som bildar molndroppar i moln.

  76. Vi har inkommande solstrålning
    som absorberas av vegetationen-

  77. -och vatten förångas till atmosfären.

  78. Vid transpiration
    öppnar sig trädens klyvöppningar-

  79. -och avger vattenånga vid fotosyntes.
    Vi får alltså ett vattenångflöde.

  80. I atmosfären bildas moln
    när vattenånga kondenserar.

  81. Sen återgår vattnet till vegetationen
    via regn.

  82. Men för att molnen ska bildas
    behövs aerosolpartiklar.

  83. Vi vill se om de kom från regnskogen-

  84. -till exempel som sporer,
    bakterier, virus-

  85. -eller fragment av insekter, löv, som
    kan verka som kärnor för molndroppar.

  86. Eller bildas de högre upp i
    atmosfären via processen nukleation?

  87. CCN här står för kondensationskärnor.

  88. När vi mätte vertikala flöden
    uppmätte vi nedåtflöden-

  89. -vilket talar för
    att partiklar bildas i atmosfären.

  90. Vi får molndropparna
    från gaser i atmosfären.

  91. Många organiska gaser från regnskogen
    bildar också partiklar i atmosfären.

  92. Så ser det ut under regnsäsongen-

  93. -när vi har rena förhållanden utan
    stort inflytande från människan.

  94. Men under torrsäsongen
    när mycket regnskog bränns-

  95. -blir Amazonas extremt förorenat och
    enorma mängder partiklar släpps ut.

  96. Sot och organiska partiklar
    tar över systemet.

  97. Då kommer de flesta molndropparna
    från antropogena källor.

  98. Här stör människan
    det naturliga systemet.

  99. Det är ett forskningsområde man kan
    hålla på med inom aerosolpartiklar.

  100. Efter att jag doktorerat
    flyttade jag till Kalifornien-

  101. -och forskade
    på aerosolpartiklar och moln.

  102. Här är ett exempel
    på ett experiment som hette E-PEACE.

  103. Det står för Eastern Pacific Emitted
    Aerosol Cloud Experiment, från 2011.

  104. Vi var på ett fartyg utanför
    Kaliforniens kust, i Stilla havet.

  105. Där är havsvattnet kallt
    för breddgraden.

  106. Det gör att det ofta ligger
    ett molntäcke med låga moln.

  107. Vi släppte ut rökpartiklar för att
    studera hur molnen påverkades av det.

  108. Flygplan flög i molnen ovanför-

  109. -och mätte hur molndropparnas storlek
    och antal påverkades av utsläppen.

  110. Vi använde även satellitbilder.

  111. Det är ett annat exempel
    på forskning inom det här området.

  112. Det vi ska titta på resten av tiden-

  113. -är hur aerosoler och växthusgaser
    påverkar jordens strålningsbudget.

  114. Och vilken inverkan har människan på
    de roller aerosoler och gaser spelar?

  115. Eftersom solen driver jordens
    klimatsystem börjar vi med solen.

  116. Vi vet att alla föremål och gaser
    sänder ut elektromagnetisk strålning.

  117. För att veta hur mycket föremålet
    släpper ut har vi Boltzmanns lag.

  118. I rutan ser vi emittansen, hur mycket
    som strålar ut i watt/kvadratmeter.

  119. Emittansen är proportionell
    mot ytans temperatur upphöjt i fyra.

  120. Ökar vi temperaturen på ett föremål,
    så ökar utstrålningen drastiskt.

  121. Sigma i uttrycket
    är Boltzmanns konstant.

  122. Epsilon kan vi ignorera,
    det är ungefär 1.

  123. Solens fotosfär, den yttre delen
    där merparten av utstrålningen sker-

  124. -har en temperatur på cirka 5 780 K.

  125. Därmed kan vi räkna ut
    hur mycket som strålas ut-

  126. -ungefär 63 miljoner watt
    per kvadratmeter.

  127. Vad händer med strålningen i rymden?

  128. Energin konserveras, men sprids över
    en större yta ju längre bort vi når.

  129. I watt per kvadratmeter
    minskar den med avståndet från solen.

  130. Vid jordens medelavstånd från solen-

  131. -har den minskat till
    1 361 watt per kvadratmeter.

  132. Det kallas solarkonstanten.

  133. Vi kan tänka oss en platt yta
    som tar emot strålningen.

  134. Men som bekant är jorden rund med
    en yta fyra gånger tvärsnittsarean.

  135. Det jorden tar emot
    i global strålning-

  136. -är solarkonstanten delat med fyra,
    cirka 340 watt per kvadratmeter.

  137. Om det slutade här skulle jorden
    bara värmas upp mer och mer.

  138. Men som vi sa
    släpper alla föremål ut strålning.

  139. Fasta och flytande föremål utsänder
    strålning i ett konstant spektrum.

  140. Solspektrat är till vänster, med
    våglängden på strålningen på x-axeln-

  141. -och intensiteten på y-axeln.

  142. Solstrålningen har sitt max
    vid 0,4-0,7 mikrometer-

  143. -som är det synliga ljusintervallet,
    därför kan vi se den.

  144. Ganska mycket strålning är också
    infrarött ljus som vi inte kan se.

  145. En del är också uv-strålning som
    absorberas mestadels av ozonskiktet.

  146. Strålningen jorden sänder ut
    ser vi till höger.

  147. Den har längre våglängder,
    infrarött ljus.

  148. Max är ca 15 mikrometer,
    så vi ser inte den strålningen.

  149. Den brukar kallas värmestrålning.

  150. Vi kan sätta upp en strålningsbalans.

  151. Vi antar att vi får in
    340 watt per kvadratmeter från solen.

  152. Den utgående strålningen
    är ungefär lika stor-

  153. -annars blev det snabbt varmare eller
    kallare. Så varför är de lika stora?

  154. Om den inkommande strålningen var
    större fick vi överskott vid ytan-

  155. -och en snabbt ökande temperatur
    så utstrålningen ökar, som vi såg.

  156. Systemet eftersträvar balans mellan
    ingående och utgående strålning.

  157. Det är en förenklad bild som antar
    att all strålning absorberas av ytan-

  158. -vilket inte är sant. Atmosfären
    reflekterar mycket av strålningen.

  159. Dessutom
    reflekterar markytan strålning.

  160. Här ser ni
    ungefärliga värden för olika ytor.

  161. Albedo är i procent hur mycket
    av strålningen som reflekteras.

  162. Snö har högt albedo och reflekterar
    55-95 procent, beroende på vithet.

  163. Havsis och sand
    reflekterar ganska mycket.

  164. Gräs och skog ligger lägre. Vatten
    absorberar nästan all solstrålning.

  165. Moln reflekterar strålning.

  166. Täta moln reflekterar 70-90 procent.
    Tunna moln lite lägre.

  167. Sen har vi aerosolpartiklar. Vi
    kan se effekten på en satellitbild.

  168. Här är ett utflöde
    av sulfat och organiska partiklar-

  169. -från Nordamerikas ostkust
    ut över Atlanten. Det vitare området-

  170. -är reflektion av solstrålning
    från luftpartiklar i atmosfären.

  171. De bidrar till
    reflektionen av solstrålning.

  172. Lägger vi till det ser vi att 30 %
    av solstrålningen reflekteras ut.

  173. Det kallas det planetära albedot.

  174. Så 238 watt per kvadratmeter kommer
    jordens klimatsystem till godo.

  175. Om vi ska ha balans strålar
    samma mängd ut med värmestrålning.

  176. Vi kan se vilken temperatur som
    motsvarar utgående värmestrålning.

  177. Vi sätter sigma gånger temperaturen
    upphöjt i fyra är lika med 238-

  178. -så får vi en temperatur av jordytan
    på 255 K, alltså minus 18 grader.

  179. Det är mycket lägre än den verkliga
    medeltemperaturen på plus 15 grader.

  180. Det är 33 grader kallare här.

  181. Skälet till det är att vi inte har
    tagit hänsyn till växthuseffekten.

  182. Den temperaturen skulle vi ha utan
    växthuseffekten, 33 grader lägre.

  183. Vad är växthuseffekt? Växthusgaser
    absorberar utgående värmestrålning-

  184. -och återsänder den.

  185. Luften består av 78 procent kvävgas
    och 21 procent syrgas-

  186. -och 1 procent argon. Ingen av de
    gaserna bidrar till växthuseffekten.

  187. Sen har vi andra gaser
    i betydligt lägre koncentrationer.

  188. Vattenånga, metan, koldioxid, ozon,
    och klor- och fluorhaltiga gaser.

  189. De absorberar den utgående
    värmestrålningen och återsänder den.

  190. Här är en mer korrekt bild-

  191. -där den utgående värmestrålningen
    absorberas av atmosfären-

  192. -och återsänds.

  193. Den utgående strålningen kommer från
    atmosfären i stället för markytan.

  194. För att ha balans
    har vi 238 som går ut-

  195. -detsamma
    som absorberas vid markytan.

  196. Vi kan också anta att samma mängd
    strålning strålar nedåt som uppåt-

  197. -från växthusgaserna i atmosfären,
    vilket också är en förenkling.

  198. Om vi summerar inkommande strålning
    plus växthusgasernas reflektion-

  199. -har vi 238 plus 238,
    vilket blir 476.

  200. Så vi har en betydligt högre utgående
    värmestrålning från markytan-

  201. -när vi tar hänsyn till växthusgaser.

  202. Om vi sätter in det i Boltzmanns lag
    får vi en högre temperatur.

  203. Marktemperaturen blir 303 K,
    eller 30 grader Celsius.

  204. Växthuseffekten har
    en väldigt stor inverkan på markytan.

  205. Men den här modellen ger en för hög
    temperatur jämfört med observationer.

  206. Plus 30
    i stället för de 15 vi faktiskt har.

  207. Bilden är förenklad. Växthusgaserna
    absorberar inte all värmestrålning.

  208. Här syns
    absorbering för olika våglängder.

  209. Vattenånga absorberar
    nästan all utgående värmestrålning-

  210. -för våglängder över 20 mikrometer.

  211. Koldioxid, metan, dikväveoxid och
    ozon absorberar i specifika band.

  212. Men i vissa band går värmestrålningen
    ut i rymden utan att absorberas.

  213. Vi måste räkna med att viss strålning
    fortfarande sker från markytan.

  214. Vi får göra en modell som beskriver
    det i flera olika skikt i atmosfären-

  215. -eftersom vi har olika mängd
    växthusgaser i olika skikt-

  216. -eftersom densiteten av atmosfären
    avtar med höjden.

  217. Dessutom har vi turbulenta flöden som
    vill jämna ut temperaturgradienter.

  218. Allt sker inte genom utstrålning.

  219. Om man visar det i klimatmodeller
    kan man beskriva växthuseffekten bra.

  220. Det mesta av växthuseffekten är
    helt naturligt och gynnsamt för oss.

  221. Även reflektionen av solstrålningen
    är också mestadels naturlig-

  222. -från moln och markytan.

  223. Men nu förstärker vi växthuseffekten
    och ökar aerosolmängden i atmosfären.

  224. Vi har en uppvärmande effekt
    av växthusgaser-

  225. -och en kylande effekt av aerosoler.

  226. Hur vet vi det? Här är mätningar av
    koldioxid i atmosfären från Hawaii.

  227. De har ägt rum från 50-talet.

  228. Vi ser att koldioxidkoncentrationen
    har ökat relativt fort.

  229. Vi kommer längre tillbaka genom
    att borra i iskärnor på Antarktis.

  230. Vi kommer långt tillbaka eftersom
    isen byggs upp utan avsmältning.

  231. Genom att borra i isen
    borrar man sig bakåt i tiden.

  232. Vi har luftbubblor i isen-

  233. -och kan analysera koncentrationen
    av växthusgaser vid en viss tidpunkt.

  234. På den här bilden
    går vi tillbaka till år 1000.

  235. Vi kan komma tillbaka till för
    800 000 år sen med den här metoden.

  236. Då får vi en ännu bättre bild av
    koldioxidhalten nu jämför med förr.

  237. Samma sak kan vi göra
    med metan och dikväveoxid.

  238. Människan har stor inverkan
    på växthusgaserna.

  239. Men samtidigt har vi ökat
    reflektionen av solstrålningen-

  240. -när vi släpper ut framför allt
    mycket svaveldioxid från industrier-

  241. -och organiska partiklar från trafik.

  242. Det har en direkt nedkylande effekt
    då det sprider strålning ut i rymden.

  243. Dessutom verkar de som molndroppar-

  244. -vilket vi kan se här
    på Stilla havet bakom fartyg-

  245. -som avger partiklar och svaveldioxid
    som gör moln mer vita och reflektiva.

  246. Anledningen till det
    illustreras i den här bilden.

  247. Vi har en ren luftmassa till vänster,
    där vi har få partiklar i luften.

  248. Då tenderar vi att få
    få molndroppar i molnen-

  249. -som blir relativt stora,
    givet samma mängd vatten.

  250. Till höger är det mer förorenat
    med fler partiklar.

  251. Det ger många molndroppar, som
    blir mindre och utgör en större yta-

  252. -så mer strålning
    reflekteras tillbaka till rymden.

  253. Det är en nedkylande effekt
    från mänsklig aktivitet.

  254. Den här bilden
    är från IPCC:s senaste rapport.

  255. Den visar hur människan, eller...

  256. Den visar hur strålningsbudgeten
    har påverkats sen förindustriell tid-

  257. -när vi hade väldigt lite
    mänsklig påverkan på jordens klimat.

  258. Högst upp ser vi koldioxid-

  259. -som har haft en uppvärmande effekt
    om man ser till strålningsbalansen.

  260. Vi kan också se
    att osäkerheten är relativt liten-

  261. -om vilken effekt koldioxid har haft.

  262. Vi kan se att metan,
    dikväveoxid och andra växthusgaser-

  263. -också haft en uppvärmande effekt.

  264. Samtidigt har vi haft en nedkylande
    effekt från luftpartiklar, det blåa.

  265. Dels från direkt effekt
    genom spridning-

  266. -och mer osäkert hur molnen
    har påverkats av luftpartiklar.

  267. Osäkerheten är stor om människans
    totala påverkan på klimatet.

  268. Växthusgaserna har värmt upp klimatet
    sen förindustriell tid-

  269. -men det har dämpats
    av en ökad partikelhalt i atmosfären.

  270. Men vi vet inte hur mycket.

  271. Nu görs stora ansträngningar för att
    minska partikelmängden i atmosfären.

  272. Europa och Nordamerika
    har lyckats rätt bra-

  273. -men Asien har stora problem med höga
    halter som påverkar hälsan negativt-

  274. -med risk för lung- och hjärtsjukdom.

  275. När vi minskar partikelutsläppen
    sänks också den nedkylande effekten.

  276. Då får vi se den totala inverkan
    som växthusgaser har.

  277. Dessutom har många växthusgaser
    lång livslängd.

  278. Även när utsläppen minskar
    ökar koncentrationen.

  279. Aerosoler regnar bort på en vecka.

  280. När partikelutsläppen minskar får vi
    snabb effekt på strålningsbalansen.

  281. En sammanfattning:

  282. Aerosolpartiklar sprider eller
    absorberar inkommande solstrålning.

  283. Växthusgaser absorberar den utgående
    värmestrålningen från jorden.

  284. Aerosoler har i allmänhet
    en nedkylande effekt, förutom sot.

  285. Växthusgaser
    har en uppvärmande effekt.

  286. Aerosoler har en kort livstid
    i troposfären, upp till en vecka.

  287. Därför
    har vi stora lokala variationer.

  288. Växthusgaser har långa livstider i
    atmosfären, utom vattenånga och ozon.

  289. Därför har vi ungefär samma
    koncentration i hela atmosfären.

  290. Det var vad jag hade tänkt visa.

  291. Om ni har frågor är ni välkomna
    att ställa dem. Tack så mycket!

  292. Textning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så påverkar luftpartiklar jordens klimat

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har en uppvärmande effekt på jordens klimat. Denna uppvärmning har dock hittills dämpats på grund av utsläpp av luftpartiklar. Lars Ahlm, meteorologiforskare vid Stockholms universitet, berättar om hur luftpartiklar påverkar jordens klimat och om vad vi kan förvänta oss i framtiden. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Föroreningsfrågor, Geofysik, Meteorologi, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Växthuseffekten, Växthusgaser
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Mammutar, kol och klimat

För tjugotusen år sedan var koldioxidhalten i atmosfären bara hälften av vad den är idag. Men var gömde sig kolet då och vad innebär det för framtiden? Amelie Lindgren, doktorand i naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om jakten på det försvunna kolet. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så påverkar luftpartiklar jordens klimat

Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har en uppvärmande effekt på jordens klimat. Denna uppvärmning har dock hittills dämpats på grund av utsläpp av luftpartiklar. Lars Ahlm, meteorologiforskare vid Stockholms universitet, berättar om hur luftpartiklar påverkar jordens klimat och om vad vi kan förvänta oss i framtiden. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Kan marken smälta?

Under ungefär en fjärdedel av norra halvklotets landyta kan man hitta mark som är frusen året runt - permafrost. I permafrosten finns sand, grus och sten, men också is som kan smälta när Arktis blir varmare. Ylva Sjöberg, naturgeografiforskare vid Stockholms universitet, berättar om permafrost och om vad som kan hända med den när temperaturen stiger. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så mår växter och djur när klimatet förändras

Växter och djur påverkas när klimatet förändras. Till exempel påverkar klimatförändringar när fjärilar vaknar om våren. Fyra klimatforskare från Stockholms universitet berättar om konkreta exempel från sin forskning. Bland annat om hur växter kan gömma sig från ett varmare klimat i skogen och varför strandängar har så många rödlistade arter. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatet och människan under 12 000 år

Under historiens lopp har klimatförändringar påverkat människans utveckling i olika delar av världen, bland annat påverkades stenåldersmänniskorna som levde i Sahara och Mayaindianerna i Centralamerika. Fredrik Charpentier Ljungqvist, författare, historiker och klimatforskare, ger olika exempel på positiva och negativa konsekvenser av historiska klimatförändringar. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar i Arktis

Bilden på en isbjörn som balanserar på ett isflak omgiven av öppet vatten har nästan blivit en ikon för den pågående klimatförändringen. Nina Kircher, ställföreträdande föreståndare för Bolincentret för klimatforskning, berättar om uppvärmningen som pågår i Arktis just nu. Vilka effekter har den på glaciärer och havsis? Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Vulkanaska och flygkaos

I april 2010 vaknade den isländska vulkanen Eyjafjallajökull till liv efter nästan 200 år och lamslog flygtrafiken i Västeuropa. Stefan Wastegård, professor i kvartärgeologi vid Stockholms universitet, berättar om både Eyjafjallajökull och andra vulkaner. Om hur askan från deras utbrott kan användas inom klimatforskningen och hur stora vulkanutbrott kan påverka klimatet. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Min forskningsresa till Antarktis

Hur ser en vanlig dag ut för en forskare på Antarktis? Hur tar man sig ens dit? Robin Blomdin berättar om sina upplevelser i en på alla sätt extrem miljö. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Hållbar utveckling - vad är det?

Världens befolkning växer i snabb takt och allt fler bor i städer. Hur påverkar det klimatet? Forskaren Zahra Kalantari ger förslag på vad varje enskild person kan göra för att bidra till en hållbar framtid. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar - finns det hopp?

Upptäckten av ozonhålet och dess orsaker har hjälpt oss människor att vända utvecklingen. Om vi tar oss an koldioxidutsläppen lika resolut, så kan vi minska den globala uppvärmningen också. Professor Alasdair Skelton förklarar på ett enkelt sätt hur allt hänger ihop. Inspelat i Geovetenskapens hus den 23 maj 2018. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Hur 17 ska vi nå hållbarhetsmålen?

Det finns en stor tilltro till FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen och vad de kommer att leda till, men frågan är vem som ska göra vad, hur och när? Sara Gustafsson, biträdande professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, berättar om hur man kan tänka kring dessa mål på regional och lokal nivå. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Textil

Att tillverka kläder och textil påverkar klimatet och tär på jordens resurser. Processen släpper ut koldioxid, mikroplaster och kemikalier, och kräver mängder av vatten. Kjell Eriksson möter Maria Elander på IVL Svenska miljöinstitutet, som berättar om ett projekt med att återvinna textil. Han besöker också Nina Adler på Myrorna och pratar datummärkning på kläder i garderoben. Avslutningsvis tar sig Staffan Lindberg, känd som koldioxidbantaren, an den svåra uppgiften att rädda jorden på 60 sekunder.