Titta

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Om UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Föreläsningar från Klimatfestivalen 2018. Bland annat handlar det om klimatförändringar, vad som orsakar dem och vad vi kan göra åt dem. Inspelat den 21-23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018 : Klimatförändringar i ArktisDela
  1. Under en vecka har glaciären
    dragit sig tillbaka 10-12 meter.

  2. Det är en stor hastighet
    för en glaciär.

  3. Välkomna återigen till Bolincentret.
    Jag är en av centrets föreståndare.

  4. Men jag är också forskare, och
    nu ska jag berätta om min forskning-

  5. -om klimatförändringar i Arktis.

  6. Det är roligt att vi är en sån härlig
    grupp, så kan vi diskutera efteråt.

  7. Vi kommer att prata om Arktis,
    som är ett fruset hav egentligen-

  8. -om temperaturförändringar i Arktis-

  9. -och hur havet och glaciärer
    växelverkar.

  10. Vad vet vi egentligen
    om denna växelverkan?

  11. Jag ska först ta er till Nordpolen.
    Jag var på Nordpolen år 2012.

  12. Det är ganska "same, same".
    Den arktiska packisen ser ut så här.

  13. Ni måste lita på mig
    att det här är Nordpolen.

  14. Jag har vänt lite på Fredriks kartor-

  15. -för på Fredriks kartor
    var Arktis alltid bortklippt.

  16. Vi ser Nordpolen i mitten.

  17. På kartan finns ingen is
    på Nordpolen, fast den finns ju där.

  18. Arktis är ett fruset hav,
    inget landområde-

  19. -medan Antarktis är en kontinent.

  20. Det är en stor skillnad
    mellan Arktis och Antarktis:

  21. Det ena är ett fruset hav,
    det andra är en kontinent.

  22. Vi måste prata om havet först
    om vi vill prata om Arktis.

  23. Vi börjar
    med en av mina favoritbilder.

  24. Det här är alltså vårt jordklot.

  25. Arthur Clarke sa:

  26. "Så opassande att kalla vår planet
    för jorden, när den består av hav."

  27. Om man tittar från rymden
    kan man se jorden på det sättet.

  28. Den är till 70 % täckt av vatten.

  29. Och allt liv började i havet
    för ungefär 3,5 miljarder år sen.

  30. Det var under ytan som livet började.

  31. Vi människor började segla på haven
    ganska nyligen-

  32. -sett ur ett långt tidsperspektiv,
    ungefär kring 5 000 f. Kr.

  33. Livet började under ytan i haven-

  34. -men människor seglade på havsytan-

  35. -och havsytan har
    fascinerat människor ganska lång tid.

  36. Här är ännu ett citat på engelska,
    från den berömda sagan-

  37. -som Homeros skrev ungefär 700 f. Kr.

  38. Ett spöke sa så här till Odysseus.

  39. "Ta upp en åra och gå inåt landet"-

  40. -"och fortsätt gå tills nån tror
    att åran är en skovel."

  41. "Det är en plats
    där ingen har drabbats av havet."

  42. Så att vara på ytan på havet
    var alltid farligt.

  43. Under ytan
    var det hemlighetsfullt och mystiskt.

  44. Det ser vi i den nordiska mytologin.

  45. På den här bilden ser ni det finaste
    smycket i den nordiska mytologin:

  46. Gudinnan Frejas smycke Brisingamen.

  47. Det är en rolig historia. Smycket
    är tillverkat av fyra dvärgar.

  48. När Freja ville köpa det
    sa dvärgarna:

  49. "Då måste du tillbringa en natt
    med var och en av oss."

  50. Hon gjorde det. Oden blev rasande,
    för han hade ett gott öga till Freja.

  51. Odens vän Loke ville hjälpa honom.
    Han gömde smycket på havsbotten.

  52. Under ytan, och havet,
    har alltid varit-

  53. -en plats för mysterier
    och mytologiska grejer.

  54. Det syns faktiskt
    in i den moderna historien också.

  55. Här ser vi en bild på två norrmän
    på 1800-talet.

  56. Då trodde man inte
    att det fanns nåt liv i havet.

  57. De fångade den här sjöstjärnan
    på 400 m djup utanför norska kusten.

  58. De kände till mytologin och kallade
    den elvaarmade sjöstjärnan Brisinga.

  59. Den fick sitt namn
    efter smycket i mytologin.

  60. Lite efter det, år 1864, blev
    Georg Ossian Sars, som ni ser här-

  61. -Norges och världens första
    oceanograf med lön från staten.

  62. Det är då havsforskningen börjar.
    Det är ganska sent.

  63. Och 1864 är precis innan-

  64. -en av världens mest framgångsrika
    expeditioner genomförs:

  65. Den berömda Challenger-expeditionen
    1872.

  66. Där tänker man inte ens klimat.
    Man vet så lite om haven.

  67. Första målet är att kartera.
    Var är det grunt? Var är det djupt?

  68. Hur ser det ut under ytan?
    Hur djupa är haven?

  69. Hur är landfördelningen?
    Hur många områden är grunda?

  70. Hur många är riktigt djupa? Sen finns
    det också stora "ocean trenches".

  71. Man tänkte inte ens på klimat.

  72. Sen har ni kanske också hört-

  73. -att vårt jordklot har genomgått
    olika konstellationer under sin tid.

  74. En tid var jorden i ett tillstånd
    som kallas "Snowball Earth".

  75. Från början såg jorden ut så här
    Då var det öppet hav på jordklotet.

  76. Sen kom en kall period då hela jord-
    klotet frös till - "Snowball Earth".

  77. Sen försvann det igen,
    för så ser det ju inte ut i dag!

  78. Jorden hade öppet hav, fruset hav
    och sen öppet hav igen.

  79. Växande och krympande inlandsisar
    påverkar havsnivån.

  80. Här ser ni att under den senaste
    istiden var Skandinavien täckt av is.

  81. När den drog sig tillbaka
    blev Östersjön till-

  82. -så Östersjön är ett ganska ungt hav.

  83. Så här kan det ha sett ut
    när Östersjön var ung.

  84. Den här bilden är tagen i Arktis.

  85. Och vi ska dit nu efter
    den här korta historien om haven.

  86. Vi går till Arktis nu. Det som
    alla känner till, och som ofta nämns-

  87. -är att havsisen
    i Arktis blir mindre.

  88. Här måste vi skilja på olika saker.

  89. På Grönland har vi is på land
    - inlandsis.

  90. Och vi har inlandsis
    på kontinenten Antarktis.

  91. Havsisen är nåt annat.
    Det är fruset havsvatten.

  92. Inlandsisar blir till genom snöfall.

  93. Inlandsisarna blir till
    genom nederbörd, det är sötvatten.

  94. Havsis är saltvatten, så det är
    olika komponenter i klimatsystemet.

  95. Havsisen har alltså minskat i Arktis.

  96. Den gula linjen visar den genom-
    snittliga utbredningen av havsisen-

  97. -sen vi började
    med satellitmätningar.

  98. De började ganska sent, på 70-talet.

  99. Sen dess
    kan vi titta på Arktis från rymden.

  100. Den gula linjen är genomsnittet
    av alla utbredningar under alla år.

  101. Men nu har vi
    kraftigt minskad havsisutbredning.

  102. År 2012 hade vi den minsta
    havsisutbredningen i Arktis-

  103. -sen mätningarna började 1979.

  104. Den här bilden är med i alla populär-
    vetenskapliga föredrag om Arktis.

  105. Isbjörnen får svårt att överleva.

  106. Isbjörnen har blivit en ikon
    för klimatförändringen.

  107. Det är ensidigt
    att bara visa en sån här bild.

  108. Det finns andra bilder
    som man lika gärna kan ta i Arktis.

  109. Ni ser här att det är ganska mycket
    packis, och ni ser många valrossar.

  110. Och isbjörnar
    kommer in från olika håll.

  111. Det är rena picknicken för dem.
    De kan verkligen frossa!

  112. Man behöver inte tycka synd om de här
    isbjörnarna. De har gott om mat.

  113. De får den energi de behöver.

  114. Så det finns båda sidor
    i Arktis i dag.

  115. Vi ska nu gå in på
    temperaturförändringarna i Arktis.

  116. Jordklotet blir allt varmare.

  117. Det är genomsnittliga siffror när man
    pratar om klimatförändringar globalt.

  118. Det är alltid genomsnittliga siffror.

  119. Här är ett helt år.
    Temperaturen går upp sommartid.

  120. Vi ser att det har blivit
    mycket varmare med åren.

  121. 2016 var det varmaste året hittills.

  122. 2017 var näst varmaste året sen man
    började mäta med termometrar år 1880.

  123. Det är ganska tydligt
    att det blir varmare.

  124. Man måste också ta ett steg tillbaka-

  125. -och inte enbart titta
    på globala genomsnittsvärden.

  126. Hur ser det ut mer lokalt?

  127. Bilden visar
    att speciellt Arktis blir varmare.

  128. Det kallas "Arctic amplification".
    Uppvärmningen går fortare i Arktis-

  129. -och den är kraftigare där.

  130. Det röda betyder naturligtvis värme.

  131. Här är allting relativt
    till ett medelvärde-

  132. -från en trettioårsperiod: 1981-2010.

  133. Sen har man kollat hur det var 2017-

  134. -jämfört med medelvärdet
    från den här trettioårsperioden.

  135. Då ser man ett stort område här
    över norra Europa och Ryssland-

  136. -som har blivit mycket varmare,
    upp till 16 grader varmare-

  137. -en lokal uppvärmning som är extrem.

  138. Det är ett av många tecken
    på klimatförändringen.

  139. Vi har fler extrema "events", och på
    Arktis är uppvärmningen kraftigare.

  140. Det här är baserat på mätningar.

  141. För att se in i framtiden
    behövs numeriska modeller.

  142. Utifrån mätningarna kan jag
    bara säga vad som redan har hänt.

  143. Jag kan inte mäta vad som händer
    i morgon. Numeriska modeller behövs.

  144. När man gör de här bilderna
    har man använt datormodeller-

  145. -för att beräkna hur varmt det blir.

  146. Man måste låtsas att man vet
    i vilken takt uppvärmningen sker.

  147. De olika scenarierna betecknas
    med olika bokstavskombinationer.

  148. De kan visa "business as usual"
    eller det mest extrema för Arktis.

  149. Då ser man samma mönster.

  150. Vid "worst case scenario" blir det
    väldigt mycket varmare i Arktis.

  151. Det blir 9-11 grader varmare
    i slutet av nästa århundrade.

  152. Om vi tittar på havsisen igen,
    så kan man faktiskt följa på nätet-

  153. -hur utbredningen ändrar sig
    från dag till dag.

  154. Här har man sammanställt
    kurvorna för Arktis-

  155. -från januari till december. På norra
    halvklotet blir minimum i september.

  156. Under sommaren har värmen
    hunnit smälta en del av havsisen-

  157. -så minimum är alltid i september.

  158. Som jag sa
    var absoluta minimum år 2012.

  159. Då var det den minsta havsis-
    utbredningen sen mätningarna började.

  160. För att föreställa sig
    hur stor yta som täcks-

  161. -så har jag räknat om ytan
    i antal gånger Sverige.

  162. Här ser man hur stor minskningen är.

  163. Men vart tar den här värmen vägen?

  164. Det är en global uppvärmning,
    men vart tar värmen vägen?

  165. Nu kommer vi in på växelverkan
    mellan glaciärer och inlandsisar.

  166. Havet spelar återigen en viktig roll.

  167. Alla pratar om att vi ska hålla
    uppvärmningen under två grader-

  168. -eller till och med 1,5 grader.
    Alla pratar om uppvärmning i luften-

  169. -men vi måste också prata om
    uppvärmning av haven. Här ser man-

  170. -energimängd,
    och årtal på den här ledden.

  171. Sen har man olika klimatkomponenter:
    det blå är haven.

  172. En liten bit står för inlandsisarna,
    och en brun bit står för land.

  173. En lila bit, som är så smal att man
    nästan inte ser den, är atmosfären.

  174. Bilden visar vart överskottsenergin
    från växthuseffekten går.

  175. Atmosfären och inlandsisarna tar upp
    liten andel av överskottsenergin.

  176. Vi pratar mycket om uppvärmningen av
    atmosfären och hur isarna påverkas-

  177. -men det är faktiskt haven som tar
    upp den största delen av energin.

  178. De kommer att värmas upp - långsamt.

  179. De tar den största delen av energin
    som finns i överflöd.

  180. Det leder till att haven blir
    varmare, och det har konsekvenser-

  181. -för hela klimatsystemet är kopplat.
    Det gör också förutsägelser svåra.

  182. Det som händer
    när haven blir varmare-

  183. -det blir att såna här händelser
    inträffar allt oftare.

  184. Här är en satellitbild
    på en glaciär på Grönland-

  185. -som flyter ut i en fjord.

  186. När glaciärer kommer i kontakt med
    vatten kan de flyta på vattenytan.

  187. De kommer från land,
    når kusten och börjar flyta-

  188. -och bildar flytande glaciärtungor.

  189. Havsvatten kommer in under dem.
    Samma sak händer i Antarktis också.

  190. Det varma vattnet kommer in
    underifrån och börjar gnaga på isen-

  191. -och gör den tunnare. Det blir
    instabilt, och delar bryts loss.

  192. Vi har sett stora isberg brytas loss
    från Petermann-glaciären här.

  193. År 2010 och 2012 lossnade stora bitar
    från den flytande glaciärtungan:

  194. 130 kvadratkilometer
    - som Huddinge kommun.

  195. Isberget bryts loss för att systemet
    blir instabilt, och flyter sen i väg.

  196. Samma processer har vi i Antarktis.
    Här ser man hur kontinenten ser ut.

  197. Här ser vi halvön
    som sticker ut lite.

  198. Isen som har bildats på land
    rör sig av sin egen tyngd mot havet.

  199. Isen flyter på havet. Havet, som blir
    varmare, är under glaciärbitarna.

  200. De äts upp och blir instabila.

  201. Förra sommaren var det en nästan
    6 000 kvadratkilometer stor bit-

  202. -som lossnade från shelf-isen.

  203. Det kan ha stora konsekvenser
    för hela det dynamiska systemet-

  204. -på den antarktiska halvön.

  205. Det låter uppenbart
    att ett varmare hav påverkar-

  206. -flytande inlandsisar
    och glaciärtungor underifrån.

  207. Men det räcker inte
    att tro att det är så.

  208. Som forskare måste man ha fakta.

  209. Vi måste bevisa att det är så,
    annars är det inte pålitligt.

  210. Vi ger oss ut och kollar om vi kan
    hitta fakta som bekräftar hypotesen-

  211. -att varmt vatten kommer in
    och destabiliserar glaciärkanterna.

  212. Här är en bild från Svalbard.
    Glaciären trycker sig in i en fjord.

  213. Den hinner aldrig bli flytande.

  214. Det kalvar isberg rakt från fronten.

  215. Glaciären fortsätter under vattenytan
    långt ner till fjordens botten.

  216. Sen ramlar det ner stora bitar.

  217. Den har så mycket fart framåt att
    den aldrig hinner flyta på havsytan.

  218. Det som vi gör
    är att gå dit med båtar.

  219. Den här är bara 15 m lång och lätt
    att manövrera längs glaciärkanterna.

  220. Vi sätter dit instrument
    som kanske syns nere på bilden.

  221. Det är i princip avancerade ekolod.

  222. Det här är ett ekolod. Vi skickar ut
    akustiska signaler till havsbotten.

  223. Vi ser hur lång tid det tar
    för signalerna att studsa tillbaka.

  224. Då kan vi bestämma hur djupt det är.

  225. Det vi gör är att vända det i sidled.

  226. Då kan vi
    mäta avståndet till glaciären-

  227. -och visualisera
    hur glaciärfronten ser ut under ytan-

  228. -där vi inte kan se med blotta ögat.

  229. Här ser man hur ekolodet fungerar.

  230. Vi skickar ut akustiska signaler. I
    vanliga fall vill man se havsbotten.

  231. De studsar mot botten. Man tar tiden,
    och kan räkna ut djupet.

  232. Men sen vrider vi det i sidled
    för att titta på glaciärfronten.

  233. Första gången såg vi nåt oväntat.

  234. Vi hittade ett vrak.
    Det var lite kul.

  235. När vi vrider det på rätt sätt-

  236. -kan man se den delen av glaciären
    som fortsätter under vattnet.

  237. Vi kör med båten
    ganska nära glaciärkanten.

  238. Bilderna vi får från ekolodet
    ser ungefär ut så här.

  239. Jämför bilden som är överst
    med den här nere.

  240. Pinnen som sticker upp över ytan
    fortsätter under ytan.

  241. Vi fångar in det med instrumentet-

  242. -och kan se
    att den står förankrad på havsbotten.

  243. Alla pinnar som är här,
    det är glaciärfronten.

  244. Vi får en helbild på glaciärfronten-

  245. -och ser hur den fortsätter
    ner mot havsbotten.

  246. Då ser vi-

  247. -att de här fronterna
    går tillbaka väldigt fort.

  248. Vi kör längs en glaciärfront
    många gånger fram och tillbaka.

  249. Sen lägger vi alla bilder som vi får
    ovanpå varann.

  250. Därmed kan vi säga hur mycket fronten
    har dragit sig tillbaka.

  251. Ni ser
    att det är två olika linjer här.

  252. Den ena är fronten när vi började-

  253. -och den andra är när vi slutade
    våra mätningar efter en vecka.

  254. Under en vecka hade glaciären
    dragit sig tillbaka med 10-12 meter.

  255. Det är en stor hastighet
    för en glaciär.

  256. Vi vill förstå varför det händer
    och om det påverkas av temperaturen.

  257. Det som sker är de här kalvningarna.

  258. Vi tror
    att de är inducerade av varmt vatten.

  259. Jag ska spela upp det här.
    Nu ska vi observera vad som händer.

  260. Det är alltså kalvningar som sker.

  261. De händer ofta,
    och vi kan inte förutsäga när.

  262. Och så kommer det vågor också.

  263. Man tror att de sätts i gång-

  264. -därför att varmt vatten kommer in
    långt ner.

  265. Det smälter bort is
    från glaciärfronten.

  266. Det blir en instabilitet eftersom
    isen hänger över. Sen tippar den ner.

  267. För att förstå det här bättre-

  268. -har vi utvecklat LoTUS-bojar.
    Det är smarta termometrar.

  269. Det är ett samarbete
    med KTH i Stockholm.

  270. Vi kan programmera dem
    att ta temperaturen.

  271. Vi bara kastar dem i havet. De
    kommer upp till ytan efter ett tag.

  272. De gör mätningar hela tiden.

  273. Sen rostar förankringen,
    och de flyter upp.

  274. När de inte enbart är i kontakt
    med vatten skickar de hem data-

  275. -via satellit till våra datorer,
    så vi behöver inte plocka upp dem.

  276. Vi lade ut en massa såna här bojar
    runt hela Svalbard år 2016.

  277. Vi har placerat dem framför
    glaciärkanter för att få veta-

  278. -hur varmt vattnet faktiskt är
    framför en sån glaciär.

  279. Det här är Kronebreen, en glaciär
    i Svalbard. Vi sätter ut LoTUS-bojar-

  280. -ungefär 1 km från fronten. Det är
    mycket närmare än andra har vågat.

  281. Då fångar man verkligen upp
    uppvärmningar närmast glaciärkanten-

  282. -som troligen påverkar att den kalvar
    och förlorar större isbitar.

  283. Den här glaciären
    var där den blå linjen är år 1869.

  284. Sen dess har den dragit sig tillbaka
    ganska fort.

  285. Våra bojar var där i ett år.
    De gjorde mätningar var tionde minut-

  286. -hur varmt vattnet var längst ner
    ganska nära glaciärfronten.

  287. Bara under det året har
    glaciärfronten dragit sig tillbaka-

  288. -som de färgglada linjerna visar.

  289. Det har kommit in varmt vatten,
    och glaciären drar sig tillbaka-

  290. -några tiotals meter på ett år.

  291. LoTUS-bojarna
    satt på två olika ställen.

  292. Vi karterade havsbotten, och såg
    att det fanns två bassänger där.

  293. Tyvärr har vi tappat LoTUS nummer 3.
    Den kom inte upp och är försvunnen.

  294. Men från LoTUS nummer 8
    har vi fått alla data.

  295. Kurvan visar temperaturen
    i vattnet nära glaciärfronten.

  296. Det är en ganska liten "range"
    på temperaturerna:

  297. Aldrig varmare än fem grader,
    och det blev några minusgrader.

  298. Vi har saltvatten här, som inte
    fryser förrän vid -1,8 grader.

  299. Nu har vi temperaturdata
    från ett helt år-

  300. -och kan jämföra med glaciären.

  301. De här frontpositionerna kommer
    från satellitbilder med exakta datum.

  302. Vi kan försöka korrelera
    nåt som händer i havet-

  303. -med nåt som vi ser på ytan.

  304. Vi har datum på båda två
    och kan kolla efter samband.

  305. Då behöver vi inte längre tro. Då kan
    vi säga att det finns ett samband-

  306. -om man nu hittar ett samband.
    Vi har data i alla fall.

  307. Det kan vara spektakulärt och farligt
    att vara så nära en glaciärkant.

  308. Om bitarna ramlar ner och man är för
    nära, kan det vara det sista man gör.

  309. Vi utvecklar teknik
    så att vi inte behöver gå så nära.

  310. Vi vill skicka farkoster-

  311. -till områden
    där det är lite farligt att vara-

  312. -för att det är så oförutsägbart
    vad som händer.

  313. Vi har stora expeditioner
    med isbrytaren Oden nästan varje år.

  314. Och man kan använda sig av såna här
    autonoma undervattensfarkoster.

  315. De är som robotar,
    vi programmerar dem. De är jättedyra.

  316. De kör sina egna "missions".

  317. Dem kan vi skicka till områden där
    vi själva inte vill eller kan vara.

  318. En sån kan göra mätningar
    under havsisen-

  319. -eller under de flytande glaciär-
    tungorna, dit vi inte kommer med båt.

  320. Vi kan bryta oss genom packis, men
    en glaciärtunga har alltför tjock is.

  321. För att komma under en sån glaciär-
    tunga behöver vi autonoma farkoster.

  322. Sen hoppas man verkligen
    att de kommer tillbaka.

  323. Det är mest försvaret och olje-
    industrin som äger såna farkoster.

  324. De har
    förhållandevis enkla förutsättningar.

  325. De är programmerade att gå upp till
    ytan i en nödsituation. "Hämta mig!"

  326. Men det går inte om de är under isen.
    Då fastnar de och är borta.

  327. Farkosterna är inte billiga,
    så vi vill att de kommer tillbaka.

  328. Där kommer teknikvetenskap
    in i klimatforskningen.

  329. Det här gör vi för att vi vet att
    haven påverkar glaciärerna kraftigt.

  330. Vi har hållbarhetsmålen, som ni
    kanske har sett på aktivitetstorget.

  331. Några hänger verkligen ihop
    med haven och glaciärerna-

  332. -framför allt mål nummer 14: "Life
    below water". Där måste vi agera.

  333. Jag vet inte om vi kan stoppa klimat-
    förändringen, men vi måste göra nåt.

  334. Min kollega Alasdair ska prata om
    i fall det finns hopp.

  335. Vi kan avrunda här. Tack så mycket.

  336. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Klimatförändringar i Arktis

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bilden på en isbjörn som balanserar på ett isflak omgiven av öppet vatten har nästan blivit en ikon för den pågående klimatförändringen. Nina Kircher, ställföreträdande föreståndare för Bolincentret för klimatforskning, berättar om uppvärmningen som pågår i Arktis just nu. Vilka effekter har den på glaciärer och havsis? Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Geografi > Polarområdena, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Arktis, Geofysik, Glaciärer, Global uppvärmning, Klimatförändringar, Meteorologi, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Mammutar, kol och klimat

För tjugotusen år sedan var koldioxidhalten i atmosfären bara hälften av vad den är idag. Men var gömde sig kolet då och vad innebär det för framtiden? Amelie Lindgren, doktorand i naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om jakten på det försvunna kolet. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så påverkar luftpartiklar jordens klimat

Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har en uppvärmande effekt på jordens klimat. Denna uppvärmning har dock hittills dämpats på grund av utsläpp av luftpartiklar. Lars Ahlm, meteorologiforskare vid Stockholms universitet, berättar om hur luftpartiklar påverkar jordens klimat och om vad vi kan förvänta oss i framtiden. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Kan marken smälta?

Under ungefär en fjärdedel av norra halvklotets landyta kan man hitta mark som är frusen året runt - permafrost. I permafrosten finns sand, grus och sten, men också is som kan smälta när Arktis blir varmare. Ylva Sjöberg, naturgeografiforskare vid Stockholms universitet, berättar om permafrost och om vad som kan hända med den när temperaturen stiger. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så mår växter och djur när klimatet förändras

Växter och djur påverkas när klimatet förändras. Till exempel påverkar klimatförändringar när fjärilar vaknar om våren. Fyra klimatforskare från Stockholms universitet berättar om konkreta exempel från sin forskning. Bland annat om hur växter kan gömma sig från ett varmare klimat i skogen och varför strandängar har så många rödlistade arter. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatet och människan under 12 000 år

Under historiens lopp har klimatförändringar påverkat människans utveckling i olika delar av världen, bland annat påverkades stenåldersmänniskorna som levde i Sahara och Mayaindianerna i Centralamerika. Fredrik Charpentier Ljungqvist, författare, historiker och klimatforskare, ger olika exempel på positiva och negativa konsekvenser av historiska klimatförändringar. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar i Arktis

Bilden på en isbjörn som balanserar på ett isflak omgiven av öppet vatten har nästan blivit en ikon för den pågående klimatförändringen. Nina Kircher, ställföreträdande föreståndare för Bolincentret för klimatforskning, berättar om uppvärmningen som pågår i Arktis just nu. Vilka effekter har den på glaciärer och havsis? Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Vulkanaska och flygkaos

I april 2010 vaknade den isländska vulkanen Eyjafjallajökull till liv efter nästan 200 år och lamslog flygtrafiken i Västeuropa. Stefan Wastegård, professor i kvartärgeologi vid Stockholms universitet, berättar om både Eyjafjallajökull och andra vulkaner. Om hur askan från deras utbrott kan användas inom klimatforskningen och hur stora vulkanutbrott kan påverka klimatet. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Min forskningsresa till Antarktis

Hur ser en vanlig dag ut för en forskare på Antarktis? Hur tar man sig ens dit? Robin Blomdin berättar om sina upplevelser i en på alla sätt extrem miljö. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Hållbar utveckling - vad är det?

Världens befolkning växer i snabb takt och allt fler bor i städer. Hur påverkar det klimatet? Forskaren Zahra Kalantari ger förslag på vad varje enskild person kan göra för att bidra till en hållbar framtid. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar - finns det hopp?

Upptäckten av ozonhålet och dess orsaker har hjälpt oss människor att vända utvecklingen. Om vi tar oss an koldioxidutsläppen lika resolut, så kan vi minska den globala uppvärmningen också. Professor Alasdair Skelton förklarar på ett enkelt sätt hur allt hänger ihop. Inspelat i Geovetenskapens hus den 23 maj 2018. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Mänsklighetens sista dagar

Klimatkollaps

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På fjärde plats i domedagslistan kommer utsläpp av växthusgaser som får klimatet att kollapsa och polerna att smälta.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i världen

Trafficking i Europa

FN har gjort en grov beräkning att cirka 1,2 miljoner barn varje år utsätts för människohandel, så kallad trafficking. Handel med människor är idag den tredje största brottsliga verksamheten i världen, näst efter narkotika- och vapenhandel. Både flickor och pojkar utnyttjas sexuellt, som billig arbetskraft och soldater, adopteras bort eller tvingas begå stölder, tigga och smuggla narkotika. Vi träffar Kajsa Wahlberg som är kommissarie inom polisen i Stockholm. Hon berättar om ett tillslag i en lägenhetsbordell nära hennes arbetsplats. Där hade sex unga kvinnor från Östeuropa och Nigeria hållits kvar mot sin vilja.