Titta

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Om UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Föreläsningar från Klimatfestivalen 2018. Bland annat handlar det om klimatförändringar, vad som orsakar dem och vad vi kan göra åt dem. Inspelat den 21-23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018 : Så mår växter och djur när klimatet förändrasDela
  1. Hoten mot strandängarna
    är väldigt stora-

  2. -för det är lite yta kvar, och
    det kommer framtida havsytehöjningar.

  3. Hej, allihop! Anna heter jag, och som
    ni kanske hör så kommer jag från USA.

  4. Jag har varit här som masterstudent
    på Stockholms universitet-

  5. -och har gjort mitt examensarbete om
    insekter som bor på ekar i Stockholm.

  6. Ni kan se tecken på dem här.

  7. Min handledare var Ayco Tack-

  8. -som ni ser här
    med mig och andra i vårt labb.

  9. Vi studerar interaktioner
    mellan olika typer av organismer-

  10. -och också hur det påverkas
    av klimatet.

  11. Ayco och jag har jobbat med filmen-

  12. -som ni kommer att få se
    om några minuter.

  13. Vi har jobbat
    med Ecomotion Studios i USA.

  14. Innan jag visar filmen
    vill jag visa er nåt speciellt.

  15. Det kanske inte ser speciellt ut-

  16. -men på den här ekkvisten
    har det funnits eller finns-

  17. -olika typer av insekter
    och andra organismer.

  18. Jag vet inte om ni ser de här.
    De här heter potatisgaller.

  19. I de här finns det
    mängder av pyttesmå steklar-

  20. -som kommer att kläckas ut
    om en till två månader.

  21. Tänk på hur många organismer
    som finns på bara den här-

  22. -och hur många fler det finns
    på ett helt träd.

  23. Alla som bor på eller besöker en ek,
    och eken själv-

  24. -bildar ett levande nätverk
    där alla är beroende av varann.

  25. Ni har kanske hört talas
    om en näringsväv.

  26. När årstiderna förändras-

  27. -förändras också eken
    och alla som bor på eken.

  28. Nu när klimatet förändras-

  29. -förändras tajmingen
    som håller ihop hela nätverket.

  30. Ni får höra mer om det i filmen
    och också i andra föreläsningar.

  31. Nu är det dags för världspremiären
    på den här. Nu ska vi se...

  32. Varsågoda.

  33. En ek är en levande varelse-

  34. -men den är också hem
    för en hel mängd mindre varelser.

  35. Kryp hittar du på varje del av en ek.

  36. En del lever djupt ner i marken,
    andra har sitt hem uppe i kronan.

  37. Ekorrar mumsar på frukterna.
    Svampar växer på löven.

  38. Insekter gnager på veden, knaprar
    på löven eller borrar sig in i dem.

  39. Många fjärilar är större delen
    av livet på en enda ek-

  40. -men en fågel kanske bara stannar ett
    ögonblick och plockar upp en munsbit.

  41. Vissa insekter lurar trädet
    att bygga en barnkammare åt sig.

  42. De barnkamrarna kallar vi galler.
    Inuti växer en liten larv.

  43. Fåglarna, ekorrarna, insekterna, eken
    och svamparna bildar en näringsväv.

  44. De är beroende av varann
    för mat och husrum.

  45. När årstiderna förändras, förändras
    eken och resten av nätverket.

  46. Många insekter väntar ut vintern
    i marken under eken.

  47. På våren vecklar löven ut sig,
    och blommorna slår ut.

  48. Alla varelser vaknar till liv,
    och nya besökare anländer.

  49. Våren är en livlig tid för lövätare.
    Löven är mjuka och färska.

  50. Och trinda insekter blir
    goda proteinkällor för fågelungar.

  51. Och för parasitoider. En del mammor
    lägger ägg inuti andra arters larver.

  52. Deras barn får ett smakligt mål larv
    - inifrån och ut.

  53. När vår blir sommar
    utvecklas en ny generation.

  54. Hösten för med sig
    fallande ekollon och hungriga fåglar.

  55. Och så kommer vintern igen.

  56. Varje medlem i nätverket
    har sin egen årstidscykel-

  57. -och tajmingen måste vara rätt.

  58. Nu förändras jordens klimat.
    Årstiderna är inte vad de har varit.

  59. Växter och djur förändras också.

  60. I en varmare omgivning växer insekter
    snabbare, blad öppnar sig tidigare.

  61. De små förändringarna i tajming
    kan splittra näringsväven i eken.

  62. Människor är också
    beroende av de naturliga cyklerna.

  63. Under lång tid har vi studerat
    naturens kalender, eller fenologi.

  64. Vi ser att många skeenden förändras,
    och inte alltid på samma vis.

  65. Vissa händelser
    inträffar nu tidigare eller senare.

  66. Vi försöker lära oss vad det betyder
    för växter och djur, och oss själva.

  67. Det är stora frågor, men vad kan vi
    göra? Vi kan fortsätta hålla utkik.

  68. Vi kan upptäcka vad som pågår på vår
    egen bakgård och hjälpa forskarna.

  69. Vi kan göra viktiga val i vår vardag.

  70. Från minsta stekel till största ek
    är vi alla delar i samma gemenskap.

  71. Jag hoppas att ni tyckte om filmen.

  72. Den kommer att laddas upp på Youtube
    och förhoppningsvis andra ställen.

  73. Projektet kommer också
    att ha en bok med aktiviteter-

  74. -kopplade till eken och dess system.

  75. På de webbsidorna finns information.

  76. Ni kan besöka DEEP:s bord
    på aktivitetstorget.

  77. Där kommer det att finnas
    några äkta galler och minor-

  78. -som ni kan titta närmare på-

  79. -och ni kan få häftiga klistermärken
    med labblogan.

  80. Tack så mycket!

  81. Hej, allihop!
    Jag heter Bengt Karlsson.

  82. Jag är professor
    vid zoologiska institutionen på SU.

  83. Jag ska prata om fenologi,
    som vi hörde lite grann om.

  84. Hur påverkas fjärilars fenologi
    av ett varmare klimat?

  85. Fenologi, vad är det?
    Ni hörde lite grann om det.

  86. Man kan kort säga att det är hur
    naturen förändras över årstiderna.

  87. Här i Norden har vi varit
    väldigt intresserade av fenologi.

  88. Vi ser årstidsväxlingarna-

  89. -och är fascinerade över
    när första blåsippan blommar.

  90. När kommer vårfåglarna?
    När flyttar de på hösten?

  91. När spricker eklöven ut?

  92. Det här vi varit intresserade av
    under lång tid.

  93. Linné var först med att systematiskt
    dokumentera fenologiska saker.

  94. Han tittade på lövsprickning.
    Det var på 1750-talet.

  95. Man har fortsatt över århundradena,
    och man har tittat mycket på fåglar.

  96. Det finns mycket data,
    och det blir mer och mer.

  97. Artportalen är en publik databas,
    som ni kanske har hört talas om-

  98. -som Artdatabanken
    organiserar och har hand om.

  99. Där kan allmänhet och forskare
    rapportera in.

  100. Det finns otroligt mycket data
    i den databasen-

  101. -om fåglar, blommor, fiskar,
    grod- och kräldjur, däggdjur-

  102. -och väldigt många insekter.

  103. Den började som en fågeldatabas, så
    det finns otroligt mycket om fåglar.

  104. Jag har använt den för att se
    hur fjärilsfenologin har förändrats.

  105. Jag tittar på dagfjärilar.
    De är ute på dagen och flyger.

  106. Det finns ungefär 120 arter
    i Sverige.

  107. Men i gruppen som kallas fjärilar,
    eller Lepidoptera, finns många fler.

  108. De flesta är nattaktiva, små nattflyn
    och så vidare. De är svårare att se.

  109. Men ni känner säkert igen
    många av dagfjärilarna.

  110. Man kan artbestämma dem
    utifrån färg och form.

  111. Man behöver oftast inte ta in dem
    på labb för att artbestämma dem-

  112. -så det finns jättemånga rapporter
    från allmänheten.

  113. Det kan vara bra att känna till
    att dagfjärilar är insekter-

  114. -och många insekter har
    så kallad fullständig förvandling.

  115. En hona lägger ett ägg,
    och från ägget kläcks en liten larv.

  116. Larven lever på en värdväxt. Den
    äter upp sig och blir allt större.

  117. När den har ätit färdigt
    går den in i puppstadiet.

  118. Den tillbringar en tid i puppstadiet-

  119. -och där förvandlar sig larven
    till den vuxna fjärilen-

  120. -som vi tycker är vacker
    och ser flyga omkring.

  121. Olika fjärilsarter övervintrar oftast
    i ett bestämt utvecklingsstadium.

  122. De kan övervintra som
    fullvuxna fjärilar, puppor, larver-

  123. -eller också i äggstadiet.

  124. Det här påverkar väldigt mycket
    vilka arter man ser på sommaren.

  125. De som övervintrar som adulter
    är de längst ner till vänster.

  126. Flygperiod är alltså
    när de är ute och flyger på sommaren.

  127. De är ute relativt tidigt,
    i mitten på maj.

  128. De som övervintrar som puppa
    kommer ut lite senare.

  129. De som övervintrar som larver måste
    äta färdigt och sitta i puppstadiet-

  130. -så det tar ett tag innan de
    kommer ut som fullvuxna fjärilar.

  131. Sist kommer de ut som har övervintrat
    som ägg. De ska äta och förpuppa sig.

  132. Det är ett ganska tydligt mönster-

  133. -att övervintringsstadiet
    påverkar flygperioden.

  134. Jag tittade på data för 66 arter,
    de vanligaste arterna.

  135. De ovanliga arterna
    hoppade jag över.

  136. Jag hade data för 20 år.

  137. Det är en kvarts miljon datapunkter
    i det här datasetet.

  138. Ett exempel är aurorafjärilen,
    som man kan se flyga omkring ute nu.

  139. Varje prick på kartan är en rapport.

  140. Diagrammet visar när de flyger.

  141. De börjar komma fram i maj-

  142. -och sen ökar antalet rapporter.

  143. Och sen försvinner de på sensommaren.

  144. Jag ville undersöka om fjärilar
    flyger tidigare på våren nu-

  145. -om vi ser en förskjutning
    i fenologi-mönstren.

  146. Finns det ett samband mellan
    temperaturförändringar och flygtiden?

  147. Det här är resultatet.
    ni kan se fenologiändring.

  148. Det är förändringen i dagar per år.

  149. Om det är minus flyger de tidigare.

  150. Det röda strecket betyder oförändrat.

  151. Varje prick är en art.

  152. Ganska många arter har förskjutit
    sin fenologi och flyger tidigare.

  153. Några flyger faktiskt lite senare,
    men de flesta flyger tidigare.

  154. Och det finns ett samband:

  155. De arter som är ute tidigt på våren
    verkar påverkas mest.

  156. Och som ni kanske kommer ihåg-

  157. -var det adult-övervintrare
    som var ute tidigast på våren.

  158. Det är alltså de som påverkas mest.

  159. Pupp-övervintrarna
    påverkas också ganska mycket-

  160. -medan larv- och ägg-övervintrarna
    inte påverkas lika mycket.

  161. Det här är data från SMHI
    som visar att det blir varmare.

  162. Om vi tar aurorafjärilen som exempel.

  163. Kalla vårar kommer de ut sent.

  164. Varma vårar
    flyger de relativt tidigt.

  165. Det är en klar koppling
    till temperatur.

  166. Så vi kan anta det här.

  167. Konsekvenser
    hinner jag inte gå in på.

  168. Det beror på art, värdväxt och så
    vidare. Det är komplicerade mönster.

  169. Det kan vara bra, men ofta
    är det dåligt när det ändrar sig.

  170. Tack så mycket.

  171. Hej! Caroline heter jag. Jag är inte
    från Sverige, utan från Tyskland.

  172. Nu är jag doktorand i växtekologi
    på Stockholms universitet.

  173. Jag ska berätta om hur och var växter
    kan gömma sig i den svenska skogen-

  174. -från ett varmare klimat.

  175. Jag forskar i skogen
    längs limes norrlandicus.

  176. Det är en skarp vegetationsgräns
    som går genom Mellansverige-

  177. -och separerar nordlig barrskog
    från sydlig blandskog.

  178. Det är en utbredningsgräns
    för många nordliga arter.

  179. De förekommer bara norr om gränsen.

  180. I ett varmare klimat
    börjar växter "flytta".

  181. De dör ut på ett ställe
    och koloniserar andra ställen.

  182. Nordliga arter trängs norrut,
    antingen för att det är för varmt-

  183. -eller på grund av
    för mycket konkurrens söderifrån.

  184. Men det är inte lika varmt överallt.

  185. Det finns soliga och varma ställen
    bredvid skuggiga och kalla ställen.

  186. De här platserna kan vara väldigt
    nära varann, och vi forskar om-

  187. -hur stora temperaturskillnaderna är
    nära marken.

  188. Detta fenomen kallas mikroklimat.

  189. Ni har säkert märkt att det finns
    platser där snön ligger kvar länge.

  190. Teorin är nu-

  191. -att nordliga arter kanske
    överlever på lokalt kalla platser-

  192. -i mikrorefugier.

  193. Vi ville hitta de kalla platserna,
    så då var frågan: var är det kallt?

  194. Ett problem var att de vanliga
    klimatkartorna har låg upplösning.

  195. De visar temperaturen i atmosfären.

  196. Vi behövde klimatkartor
    som visar temperaturen nära marken.

  197. Vi satte ut 200 väldigt små
    temperaturloggrar på skogsmark.

  198. De mätte temperatur över ett år.

  199. Utifrån deras data
    gjorde vi mikroklimat-kartor.

  200. Det var stora temperaturskillnader
    mellan loggrarna.

  201. I histogrammet ser man loggrarnas
    genomsnittliga sommartemperatur.

  202. En var i genomsnitt bara 15 grader-

  203. -medan en annan var 35 grader.

  204. Det är häftiga skillnader.

  205. Vi var ju intresserade
    av de kalla platserna.

  206. Var våra nordliga arter kan gömma sig
    när det blir för varmt.

  207. De kan gömma sig
    på nordliga sluttningar-

  208. -och på högre platser, eftersom
    temperaturen minskar högre upp.

  209. Därför ligger snön kvar
    på bergstoppar.

  210. Det är också svalare nära vattnet.

  211. De faktorerna kallas terräng-faktorer
    eller topografi-faktorer.

  212. Vegetationen påverkar mikroklimat.

  213. Det är svalare i en tät skog
    med mycket krontäckning-

  214. -men också djupt inne i skogen
    bort från skogsbrynet.

  215. Det kallas vegetationsfaktorer.

  216. Man kände till de processerna
    redan för 100 år sen, men vi kom på-

  217. -att vegetation påverkar mikro-klimat
    nära marken mer än vad terrängen gör-

  218. -i alla fall i vårt landskap.

  219. Här är ett utsnitt
    av en av våra mikroklimat-kartor.

  220. De blå fläckarna är kalla platser-

  221. -och på de röda
    blir det väldigt varmt.

  222. Vi kan se att de kalla platserna
    är täta skogar-

  223. -och de varma platserna är kalhyggen.

  224. Med de här mikroklimat-kartorna
    kan vi hitta kalla platser-

  225. -där nordliga arter kanske
    kan gömma sig när det blir för varmt.

  226. Vi kan hjälpa nordliga arter genom
    att hitta och skydda kalla platser.

  227. Men en sak är mycket viktig: eftersom
    vegetationen spelar en så stor roll-

  228. -för att skapa
    temperaturskillnader på marken-

  229. -så kan vi påverka mikroklimat
    genom att minska antalet skogskanter-

  230. -eller skapa buffertzoner
    kring kalla platser.

  231. Då hjälper vi nordliga arter att
    gömma sig från ett varmare klimat.

  232. Tack.

  233. Hej! Jag heter Sara Cousins
    och är professor i naturgeografi.

  234. Jag forskar på landskapsekologi.

  235. Jag befinner mig mittemellan
    biologerna och geovetarna.

  236. Jag ska prata om strandängar-

  237. -och varför landhöjningen är viktig
    för biologisk mångfald.

  238. Jag har tittat på klimatet för länge
    sen och vad som kommer att hända.

  239. Varför håller man på med gräsmarker?
    Strandängar är en form av gräsmark.

  240. Den här bilden tog jag för en vecka
    sen nere vid Sandemar på en gräsmark.

  241. Nu undrar jag: hur många växter
    kan ni se på den här bilden?

  242. Jag gissar att ni ser
    dem som är blommiga och syns-

  243. -som Adam och Eva och gullviva.

  244. Sen finns det växter
    som är svåra att se.

  245. När vi tittade noga på bilden-

  246. -hittade vi 27 olika arter-

  247. -på en yta som är ca 50 x 50 cm.

  248. Det här är ett av de artrikaste
    ekosystemen i norra Europa-

  249. -så det här är viktigt för insekter,
    fåglar och andra organismer.

  250. Och gräsmarken har försvunnit,
    så de är hotade.

  251. Biologer och ekologer har länge
    undrat varför det är så artrikt.

  252. Vi vet att det behövs
    bete och hävd av slåtter-

  253. -annars kommer några få arter
    att konkurrera ut det här.

  254. Men var fanns växterna innan det
    fanns bönder och betande kor och får?

  255. Strandängarna kan vara en pusselbit.

  256. Strandängar ligger vid havet
    eller vid sjöar. De är också artrika.

  257. De är viktiga för många fåglar,
    så vi har uppmärksammat dem.

  258. Men jag tror att man har förbisett-

  259. -att strandängarna är ett dynamiskt
    system som har flyttat på sig.

  260. Vi börjar lång tid tillbaka,
    för 20 000 år sen-

  261. -när inlandsisen
    låg över Stockholmsområdet.

  262. Den var ungefär 2,5 kilometer tjock,
    väldigt tung, och tryckte ner landet.

  263. Efter att inlandsisen försvann
    kom marken tillbaka.

  264. Först var det ungefär 160 meter hav
    över där vi är nu.

  265. Sen har marken
    långsamt tryckts upp ur vattnet.

  266. Här är en bild som visar
    80 år av landhöjning i Stockholm.

  267. Det här är samma plats.
    Här står en man ute på strandängen.

  268. Den här udden är nu en liten skog.

  269. Om det är flackt, innebär 40 cm att
    mycket mark kommer upp ur vattnet.

  270. Strandängarna skulle kunna vara
    ett habitat för många växter-

  271. -som är naturligt
    och inte handlar om betesdjur.

  272. Det vi gjorde var att modellera
    landhöjningen de senaste 4 000 åren.

  273. 4 000 år sen i Stockholmsområdet-

  274. -var ungefär innan människor blev
    bofasta med betesdjur och lantbruk.

  275. Bilden visar hur mycket land
    som kommit upp ur havet.

  276. Det svarta är antingen hav,
    alltså Östersjön-

  277. -eller mark som redan
    var uppe ur havet för 4 000 år sen.

  278. Vi kollade efter flacka stränder, för
    en strandäng bildas inte på en brant.

  279. Vi har bara tagit med
    de flacka ytorna som har kommit upp.

  280. Ungefär 8 000 kvadratkilometer
    har kommit upp.

  281. Hälften är potentiell strandäng,
    sånt som ligger på flackare ytor.

  282. Det är ungefär lika stor yta
    som Gotland i dag.

  283. Här tror vi att djur kan ha varit
    innan människor kom-

  284. -och betat gräsmarkerna
    som kom upp hur havet.

  285. Här kanske växterna fanns
    innan människan kom in i bilden.

  286. Vi har också jämfört antalet
    växter på såna här strandängar.

  287. Jag har tittat på 120 år gamla kartor
    vad som var strandäng då.

  288. Jag tog tio strandängar i Stockholms-
    området som betas än i dag-

  289. -och tio som är övergivna.

  290. Jag har jämfört artdiversiteten,
    räknat växterna i kvadratmeter-rutor.

  291. Och här ser man också relativ ålder.
    Stranden sluttar ju lite uppåt land.

  292. Punkterna längre till höger
    är lite äldre.

  293. De som är ohävdade, som har blivit
    vasshav, har betydligt färre arter-

  294. -än de som är hävdade med bete.

  295. Och de blir artrikare ju längre tiden
    går, ju högre de kommer upp ur havet.

  296. Betesdjuren är viktiga. De håller
    undan konkurrenter och sprider frön.

  297. Och de gör små blottor
    där fröna kan växa.

  298. Betesdjuren är centrala för det här,
    annars får vi vassruggar i stället.

  299. Och på de tio strandängarna
    som vi undersökte fanns det-

  300. -en oproportionerligt hög andel
    rödlistade arter - hotade arter.

  301. Det avspeglar att det här
    var ett större habitat förr-

  302. -så att växterna kunde komma dit.

  303. Vi har ett problem i dag:

  304. De senaste 100 åren har det kommit
    upp 80 kvadratkilometer strandäng.

  305. En yta stor som Lidingö
    - bara i Stockholmsområdet.

  306. Men i dag hävdas, med bete eller
    slåtter, bara 0,3 kvadratkilometer-

  307. -alltså 30 hektar. Väldigt lite!

  308. Hoten mot strandängarna
    är väldigt stora-

  309. -för det är lite yta kvar, och
    det kommer framtida havsytehöjningar.

  310. Man tror att fram till år 2100-

  311. -så kommer havsytan i de sämre
    scenarierna stiga med cirka 60 cm.

  312. Landhöjningen kan inte
    kompensera för havsytehöjningen.

  313. Jag gjorde en bild på
    hur mycket som kommer att försvinna.

  314. Till skillnad mot förut
    när landet hela tiden höjdes-

  315. -så kommer de här gräsmarkerna inte
    att kunna ta sig norrut eller uppåt-.

  316. -varken norrut i landet eller upp
    på land, om vi inte gör nåt åt det.

  317. Det vi skulle behöva göra... Det blir
    svårt att stoppa havsytehöjningen-

  318. -men vi skulle ju kunna restaurera.

  319. Vi kan öppna upp, så att gräsmarks-
    arterna kan flytta upp på land-

  320. -högre upp när havet kommer efter.

  321. Och framför allt se till att
    betesdjur kan knyta ihop strandängar-

  322. -så att växterna kan förflytta sig,
    inte bara upp på land utan norrut.

  323. Tack så mycket.

  324. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så mår växter och djur när klimatet förändras

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Växter och djur påverkas när klimatet förändras. Till exempel påverkar klimatförändringar när fjärilar vaknar om våren. Fyra klimatforskare från Stockholms universitet berättar om konkreta exempel från sin forskning. Bland annat om hur växter kan gömma sig från ett varmare klimat i skogen och varför strandängar har så många rödlistade arter. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Klimatförändringar, Meteorologi, Naturvetenskap, Rödlistning av djur, Zoologi
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Mammutar, kol och klimat

För tjugotusen år sedan var koldioxidhalten i atmosfären bara hälften av vad den är idag. Men var gömde sig kolet då och vad innebär det för framtiden? Amelie Lindgren, doktorand i naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om jakten på det försvunna kolet. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så påverkar luftpartiklar jordens klimat

Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har en uppvärmande effekt på jordens klimat. Denna uppvärmning har dock hittills dämpats på grund av utsläpp av luftpartiklar. Lars Ahlm, meteorologiforskare vid Stockholms universitet, berättar om hur luftpartiklar påverkar jordens klimat och om vad vi kan förvänta oss i framtiden. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Kan marken smälta?

Under ungefär en fjärdedel av norra halvklotets landyta kan man hitta mark som är frusen året runt - permafrost. I permafrosten finns sand, grus och sten, men också is som kan smälta när Arktis blir varmare. Ylva Sjöberg, naturgeografiforskare vid Stockholms universitet, berättar om permafrost och om vad som kan hända med den när temperaturen stiger. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så mår växter och djur när klimatet förändras

Växter och djur påverkas när klimatet förändras. Till exempel påverkar klimatförändringar när fjärilar vaknar om våren. Fyra klimatforskare från Stockholms universitet berättar om konkreta exempel från sin forskning. Bland annat om hur växter kan gömma sig från ett varmare klimat i skogen och varför strandängar har så många rödlistade arter. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatet och människan under 12 000 år

Under historiens lopp har klimatförändringar påverkat människans utveckling i olika delar av världen, bland annat påverkades stenåldersmänniskorna som levde i Sahara och Mayaindianerna i Centralamerika. Fredrik Charpentier Ljungqvist, författare, historiker och klimatforskare, ger olika exempel på positiva och negativa konsekvenser av historiska klimatförändringar. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar i Arktis

Bilden på en isbjörn som balanserar på ett isflak omgiven av öppet vatten har nästan blivit en ikon för den pågående klimatförändringen. Nina Kircher, ställföreträdande föreståndare för Bolincentret för klimatforskning, berättar om uppvärmningen som pågår i Arktis just nu. Vilka effekter har den på glaciärer och havsis? Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Vulkanaska och flygkaos

I april 2010 vaknade den isländska vulkanen Eyjafjallajökull till liv efter nästan 200 år och lamslog flygtrafiken i Västeuropa. Stefan Wastegård, professor i kvartärgeologi vid Stockholms universitet, berättar om både Eyjafjallajökull och andra vulkaner. Om hur askan från deras utbrott kan användas inom klimatforskningen och hur stora vulkanutbrott kan påverka klimatet. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Min forskningsresa till Antarktis

Hur ser en vanlig dag ut för en forskare på Antarktis? Hur tar man sig ens dit? Robin Blomdin berättar om sina upplevelser i en på alla sätt extrem miljö. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Hållbar utveckling - vad är det?

Världens befolkning växer i snabb takt och allt fler bor i städer. Hur påverkar det klimatet? Forskaren Zahra Kalantari ger förslag på vad varje enskild person kan göra för att bidra till en hållbar framtid. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar - finns det hopp?

Upptäckten av ozonhålet och dess orsaker har hjälpt oss människor att vända utvecklingen. Om vi tar oss an koldioxidutsläppen lika resolut, så kan vi minska den globala uppvärmningen också. Professor Alasdair Skelton förklarar på ett enkelt sätt hur allt hänger ihop. Inspelat i Geovetenskapens hus den 23 maj 2018. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi

Droger

Vad finns det för kemiska ämnen i droger och hur påverkar dessa hjärnan? Och vad är egentligen baksmälla? Programledaren Brita Zackari försöker tillverka egna droger men hejdar sig när kemiprofessor Ulf Ellervik berättar om dess effekter på hjärnan och kroppen. Kulturhistorikern Edward Blom får dricka sig berusad så att vi kan testa promillehalt och sinnesstämning. Vi får också lära oss om vår kanske vanligaste drog, kaffe. Hur påverkas våra hjärnor av kaffe och varför blir vi pigga av det?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fakta eller feeling

Psykisk ohälsa bland unga

Den psykiska ohälsan bland unga ökar och har fördubblats sedan 1980-talet. Men varför mår unga sämre idag? Ninni undrar om det är så att tjejer i större utsträckning drabbas av psykisk ohälsa eller är tjejer bättre på att prata om det? Kan det finnas några nackdelar med att dela med sig av sin psykiska ohälsa till andra? Gäst är Therese Lindgren, en av Sveriges mest framgångsrika influencers som var sjukskriven för psykisk ohälsa när hon började att läsa skönhetsbloggar och fick idén till sin egen.