Titta

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Om UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Föreläsningar från Klimatfestivalen 2018. Bland annat handlar det om klimatförändringar, vad som orsakar dem och vad vi kan göra åt dem. Inspelat den 21-23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018 : Hållbar utveckling - vad är det?Dela
  1. Befolkningsökningen innebär
    att vi behöver mer vatten.

  2. Vi behöver mer resurser och energi.
    Fler människor behöver mer mat.

  3. Välkomna till det här föredraget
    som handlar om miljöutmaningar-

  4. -och en hållbar utveckling.

  5. Jag heter Zahra Kalantari och är vid
    institutionen för naturgeografi vid SU.

  6. Jag är väldigt glad att se er här!

  7. Vi ska tala om hållbarhet.

  8. Hållbarhet
    är en väldigt komplicerad värld.

  9. Dessutom är det en värld
    av sammanlänkade utmaningar.

  10. När vi talar om en hållbar utveckling
    finns det olika saker vi bör tänka på.

  11. Det är olika frågor
    som påverkar vår planet.

  12. De här frågorna måste lösas innan vi
    kan ta oss an hållbara lösningar.

  13. Det kan exempelvis
    handla om människors hälsa-

  14. -om utsläpp av växthusgaser
    eller problem med vattenkvaliteten.

  15. Det handlar även om vattenkvantiteten.

  16. Ibland finns det inget vatten,
    och vissa platser drabbas av torka.

  17. Sen har vi frågan om hur vi använder
    och förändrar den mark vi har.

  18. Exempelvis hur vi hugger ner skog
    för att bygga hus på skogsmark.

  19. Transportsystem är en annan fråga.

  20. Energianvändning.
    Vissa platser har energibrist.

  21. Andra platser har energi,
    så den måste transporteras.

  22. Segregation. Den finns i vårt samhälle,
    till och med här i Stockholm.

  23. Skolornas kvalitet, grön infrastruktur,
    jordbrukssystem-

  24. -social jämlikhet och klimatfrågor.

  25. Vi hör mycket om klimatförändringar
    och deras påverkan på olika system.

  26. Så när vi talar om hållbar utveckling
    måste vi ha alla dessa frågor i åtanke.

  27. Då får vi ett komplex av frågor
    som vi måste länka samman.

  28. Så om man talar om
    den globala urbaniseringen-

  29. -så kan man se
    att jordens befolkning växer.

  30. Om man tittar på 2017-

  31. -så uppgick hela jordens befolkning
    till ungefär 7,6 miljarder.

  32. Vi håller oss till siffrorna från 2017.

  33. Det handlar alltså
    om en stor population.

  34. Men befolkningen
    är inte jämnt fördelad globalt sett.

  35. Som ni ser bor det flest människor
    i Kina, Indien-

  36. -och på ett par andra platser,
    exempelvis i USA och Indonesien.

  37. Befolkningen
    är alltså inte jämnt fördelad.

  38. Och jämför man befolkningen
    i urbana regioner och på landsbygden-

  39. -så ser man en drastisk förändring
    från 1950 till 2050.

  40. 2050 visar framtidens scenario.

  41. Så mycket ökar befolkningen och så
    mycket förändras dess fördelning.

  42. Om vi tittar på 1950-

  43. -så ser vi den urbana utvecklingen
    på den svarta linjen-

  44. -och landsbygdsbefolkningen
    på den här linjen.

  45. Så från 1950 till 2015-

  46. -har befolkningen på landsbygden
    utgjort den större delen.

  47. Människor har bott på landsbygden.

  48. Men sen ungefär 2005,
    eller däromkring-

  49. -har trenden förändrats drastiskt.
    Människor lämnar landsbygden-

  50. -och flyttar till städerna.

  51. Den trenden kommer
    att ha intensifierats år 2050.

  52. Om vi ser
    på urbaniseringstrenden regionalt-

  53. -så framgår det hur befolkningen
    är fördelad globalt.

  54. Färgerna här visar utvecklingen
    från 1950 till 2000 och sen 2030.

  55. Men om man ser till olika regioner,
    exempelvis Afrika-

  56. -ser man att befolkningens fördelning-

  57. -inte är densamma som i Asien,
    Latinamerika eller i i-länderna.

  58. Så hela jordens befolkning växer-

  59. -och fördelas på olika regioner,
    och de urbana områdena växer mest.

  60. Och växande populationer betyder
    att mer vatten behövs.

  61. Ökade resurser och mer energi krävs.
    Fler människor behöver mer mat.

  62. Det här leder in på frågan
    om en hållbar utveckling-

  63. -och hur vi kan nå det målet.

  64. I det här exemplet ser vi
    hur det såg ut i Manaus år 1500.

  65. Ungefär så här såg det nog ut
    där Manaus ligger år 1500.

  66. Så här ser det ut i dag.

  67. Så mycket har det förändrats.

  68. Här är ett exempel från Atlantkusten-

  69. -där man kan se hur mycket
    regnskogen har förändrats.

  70. Området har blivit väldigt tätbefolkat.

  71. Så här ser det ut i Los Angeles
    och Mexico City.

  72. Som ni ser
    är det extremt tätbefolkade städer.

  73. Folk bor tätt inpå varandra.

  74. Och så här ser det ut i New Delhi.

  75. Fler människor betyder fler hus,
    så de måste byggas så här tätt.

  76. Det finns inget utrymme
    för grönområden.

  77. Så här kan det se ut i Amazonas.

  78. Här ser vi Bangladesh och Ryssland.

  79. Maldiverna. Det är en väldigt liten ö,
    men se på den...

  80. Det här är ett turistmål.

  81. Det kanske är orsaken
    till att ön är så tätt bebyggd.

  82. Här ser man Dubai i Mellanöstern.
    Så här såg det ut 1990.

  83. Och här ser vi det 2003.
    Ni ser att jag har markerat-

  84. -att det här är samma byggnader.

  85. Men se hur mycket det har förändrats
    på bara 13 år.

  86. Det är ingen lång tidsperiod.

  87. Så när vi pratar om urbanisering...

  88. Urbaniseringen
    har även en global effekt.

  89. Den påverkar klimatet.
    Om vi tittar på klimatet-

  90. -ser vi att urbaniseringen har lett till
    att koldioxidutsläppen har ökat.

  91. Så man ser att högre temperaturer-

  92. -och ökade koldioxidutsläpp
    orsakar fluktuationer.

  93. I dag ser vi redan
    mer eller mindre rekordnoteringar.

  94. Vi överskrider alla tidigare värden
    som uppmätts i vår historia.

  95. Om man ser till mängden koldioxid
    i atmosfären...

  96. Här ser vi vår resa.
    Det här har människan orsakat.

  97. Om vi ser på perioden mellan år 1000
    och år 2000, alltså 1 000 år-

  98. -kan vi se hur mängden koldioxid
    i atmosfären har ökat.

  99. Och den fortsätter att öka.

  100. Men de här...

  101. De här koldioxidutsläppen
    har orsakats av olika faktorer.

  102. De kan handla om jordbruk, kol-

  103. -olja, gas eller andra naturresurser.

  104. Om man tittar på perioden
    från 1880 till 2000, eller 2050-

  105. -så kan man se att olika saker
    har bidragit till problemen.

  106. Om vi tar jordbruket...

  107. Om vi tittar här...

  108. Min fjärrkontroll fungerar inte så bra.

  109. Det får jag leva med.

  110. Sen har vi kolet.

  111. Utsläppen av koldioxid
    på grund av kolanvändning har ökat.

  112. Särskilt sen 1940.

  113. Sen har vi oljan,
    den leder till koldioxidutsläpp.

  114. Samma sak med naturgas
    och andra resurser.

  115. Okej, om vi tittar på koldioxidutsläppen
    per capita kan vi se hur...

  116. ...hur mycket koldioxid
    vi släpper ut per person.

  117. Där har vi också en ökning
    historiskt sett.

  118. Det räcker
    att se till perioden 1950-2050.

  119. Och om vi visar ett diagram
    med olika länders flaggor-

  120. -och jämför hur mycket koldioxid
    länderna släpper ut per capita-

  121. -så ser det ut så här.

  122. Befolkningen i USA
    orsakar koldioxidutsläpp-

  123. -som är mycket högre än människor
    som bor i Indien, Kina eller Mexiko.

  124. Så var och en av oss
    bidrar till koldioxidutsläppen.

  125. Var vi bor och våra konsumtionsvanor-

  126. -avgör om våra utsläpp
    är högre eller lägre.

  127. Nu tittar vi på utsläppen av
    växthusgaser mellan 1970 och 2010.

  128. Vi kan se hur utsläppen
    orsakade av fossila bränslen-

  129. -har förändrats
    och att utsläppen av andra gaser-

  130. -har ökat i omfattning.

  131. Jag tycker att byggsektorn
    är väldigt intressant.

  132. Där beror utsläppen på
    att man bygger fler hus.

  133. Byggsektorn står globalt sett
    för stora utsläpp av växthusgaser-

  134. -och 76 %
    av all kraftverksproducerad el-

  135. -går till driften av byggnader.

  136. Så det här räcker för att inse att när
    vi pratar om befolkningsökningen-

  137. -och om att bygga ut städer-

  138. -så innebär det även
    att utsläppen av koldioxid ökar.

  139. Vi kan återigen
    fördela siffrorna på olika länder.

  140. Vi kan se hur ökningen är fördelad-

  141. -genom att titta på Indien, USA,
    Kina och EU-länderna.

  142. Det är intressant och lovande
    att utvecklingen inom EU-

  143. -med alla nya regler
    p.g.a. klimatförändringen-

  144. -leder till att koldioxidutsläppen
    från EU-länderna kommer att minska.

  145. Det är bra för oss som bor inom EU.

  146. Men tyvärr kan man se
    en drastisk ökning i några av länderna.

  147. Det framgår av diagrammet.

  148. Men sanningen är att de länder-

  149. -som släpper ut minst växthusgaser-

  150. -är de som drabbas mest
    av klimatförändringarna.

  151. Om ni tittar på kartorna
    ser ni utsläppen per capita högst upp.

  152. Där ser man vilka länder
    som släpper ut mest.

  153. Rött står för höga utsläpp.

  154. Men den undre kartan-

  155. -visar sårbarheten
    för klimatförändringar.

  156. Även här betyder rött stor sårbarhet
    och blått låg sårbarhet.

  157. Kontrasten är uppenbar.

  158. De länder
    som släpper ut mest koldioxid-

  159. -har en blå färg på den undre kartan.

  160. Visst är det sorgligt?
    De länder som släpper ut minst-

  161. -är de sårbaraste.

  162. Så var och en måste komma ihåg
    att planeten inte bara tillhör dem.

  163. Om jag själv bidrar
    till ökade utsläpp av koldioxid-

  164. -kan det göra människor
    i andra delar av världen mer utsatta-

  165. -för effekterna av klimatförändringar.

  166. Här har vi siffror som visar
    den globala energiförbrukningen.

  167. Vi kan se hur förbrukningen
    är fördelad på atomenergi-

  168. -förnybar energi, naturgas och kol.
    Även det här har förändrats över tid.

  169. Vi kan se en minskning
    i användningen av kol-

  170. -men användningen av naturgas
    har ökat sen 2010.

  171. Användningen av förnybar energi
    har också ökat, vilket är bra.

  172. Här ser vi
    energiförbrukningen per capita-

  173. -alltså hur mycket energi
    individen i varje land förbrukar.

  174. Om vi tittar på exempelvis USA
    och Australien-

  175. -ser vi att energiförbrukningen
    per capita är mer än 10 toe.

  176. Så påverkar urbanisering och global
    uppvärmning våra naturresurser?

  177. Vad tror ni?
    - Ni som sitter där, vad tror ni?

  178. Påverkar urbanisering och global
    uppvärmning våra naturresurser?

  179. Ja. Okej, du vet inte.

  180. Vi pratar ju om urbanisering
    och global uppvärmning.

  181. Och vi pratar om naturgas.

  182. Jag tror att svaret på frågan är ja.

  183. Effekterna av den globala
    uppvärmningen och urbaniseringen-

  184. -visar sig exempelvis på havsnivån.

  185. Här kan vi se att havsnivån stiger.

  186. Odlingsbar kustmark försvinner
    på en del platser-

  187. -exempelvis i Vietnam, Bangladesh
    och andra regioner i östra Asien.

  188. Vi förlorar alltså odlingsbar mark,
    eftersom havsnivån stiger.

  189. Vi förlorar även biologisk mångfald-

  190. -eftersom den globala
    skogsarealen minskar.

  191. Vi ser en ökad frekvens
    av extrema väderförhållanden.

  192. Översvämningar och torka
    blir allt vanligare i vissa områden.

  193. Även fisk och skaldjur påverkas.

  194. Jag menar mängden fisk.
    Det händer mycket omkring oss.

  195. Jag tycker
    att de här bilderna är intressanta.

  196. De visar hur glaciärerna försvinner.

  197. Om man jämför 1979 med 2004
    på den här bilden tagen av Nasa-

  198. -ser man hur den här glaciären
    har krympt.

  199. Om vi tittar på förändringarna
    i det globala jordbruket-

  200. -ser vi att vi redan använder
    en stor del av den odlingsbara marken.

  201. Och det medför...

  202. Den odlingsbara marken
    måste brukas-

  203. -för att tillgodose behoven
    hos den växande befolkningen.

  204. Jag ska inte
    gå in på statistiken i detalj.

  205. -men alla trender vi kan se visar-

  206. -att klimatförändringarna
    accelererar på vår planet.

  207. Det går väldigt fort.

  208. Vi kan iaktta ytterligare effekter,
    t.ex. i djurens migrationsmönster.

  209. När temperaturerna stiger-

  210. -så får det till följd
    att vissa djurarter flyttar på sig.

  211. Vi kan även se förändringar
    i regn- och snömängd.

  212. På vissa platser
    ser vi ökade vindstyrkor.

  213. På andra stiger havsnivån.

  214. Varmare hav är inte bra
    - utom för att bada i.

  215. Men det är inte bra för djurlivet
    eller för de växter-

  216. -som växer under vatten.
    Där ser vi skador.

  217. Vi ser även förändringar
    i växternas livscykel.

  218. Man har indelat riskfaktorerna
    i olika kategorier.

  219. Exempelvis risker beroende på klimat-
    förändringar. Och som ni ser...

  220. Vattenkrisen ligger i topp
    de närmaste tio åren.

  221. Så om man ser till våra resurser...

  222. Påverkar urbanisering och klimat-
    förändringar våra naturresurser?

  223. Som ni ser är
    en av de största riskerna vattenbrist.

  224. Sen kommer misslyckad anpassning
    till klimatförändringarna.

  225. Alltså om vi inte klarar det.

  226. Men EU har lagt stor möda på
    att ta fram ny miljölagstiftning-

  227. -och på forskning.

  228. Extrema väderfenomen:
    översvämningar, torka och jordskred.

  229. Livsmedelskris. När man ser
    hungersnöden i olika länder-

  230. -tror man att det kommer först,
    men nej, det är vattenbrist.

  231. Nummer tre är livsmedelsbrist.

  232. Och social instabilitet. Alla de här
    faktorerna är kopplade till varandra.

  233. Så låt oss formulera frågan så här...

  234. Är tiden inne att diskutera det här nu
    när vi ser de här förändringarna-

  235. -och de drastiska trenderna
    i statistiken?

  236. Självklart är det dags.

  237. Det pågår redan. Politiker
    och beslutsfattare pratar om det här.

  238. Men det kan inte
    bara ske på den nivån.

  239. Diskussionen måste föras
    av oss forskare och studenter också.

  240. Ni kommer att växa upp
    och bli framtidens beslutsfattare.

  241. Ni skapar framtidens politik.
    Ni är framtidens resurser.

  242. Så det är dags att börja prata.

  243. På skolnivå, på universitetsnivå
    och på politikernivå.

  244. Vad ska vi då diskutera?

  245. Är ruralisering lösningen,
    ska vi inte bygga fler städer?

  246. Ska vi hushålla
    med resurserna bättre?

  247. Bör vi investera i klimatåtgärder?

  248. Eller krävs det
    en hållbar miljöstrategi?

  249. Vad tycker ni? Vad kommer först?

  250. Miljöstrategin? Ja, det är
    en avgörande fråga att fundera över.

  251. Hur bevarar vi naturen? Hur använder
    vi naturen för att rädda naturen?

  252. Det här handlar om förlusten
    av biologisk mångfald.

  253. Det säger mycket: "Människan
    är bara en art bland miljoner."

  254. Vi är bara en av miljontals arter
    i världen.

  255. Men vi är den enda arten-

  256. -som faktiskt förstör planeten
    för andra arter. Tyvärr.

  257. Så jag tycker
    att det gör det till vårt ansvar-

  258. -att också lyckas rädda planeten.

  259. Hur? Genom verksammare åtgärder.
    Eller genom att sluta använda kol.

  260. Ett annat sätt är att sluta köra bil,
    om det går.

  261. Går det att cykla, så varför inte?
    Annars får man köra bil.

  262. Det här är åtgärder på individuell nivå.

  263. Det är sätt att bidra till
    att bevara miljön.

  264. Det kan även
    handla om förnybar energi-

  265. -och att investera
    exempelvis i solpaneler.

  266. Det känns bra att investeringarna
    i förnybara energikällor-

  267. -har ökat, främst i utvecklingsländer.

  268. De här siffrorna är glädjande.

  269. Men man kan även
    se sjunkande siffror i i-länderna.

  270. Varför? För att vi är så utvecklade
    att vi inte behöver investera mer...?

  271. Jag hoppas att siffrorna
    kan förändras med politiska medel.

  272. Och...

  273. EU-kommissionens målsättning
    fram till år 2050-

  274. -är en minskning av utsläppen
    med 80 %.

  275. Vi ser att de började 1990-

  276. -och vi kan se en minskning
    i utsläppen från industrin-

  277. -transportsektorn och energisektorn.

  278. Så här ser
    den nuvarande politiken ut.

  279. Fram till 2050 hoppas man-

  280. -att våra utsläpp
    ska ha minskat med 80 %.

  281. Men mer måste göras för att
    få till stånd en hållbar utveckling.

  282. Temat för dagens föredrag
    var frågan om det är möjligt-

  283. -att uppnå målen
    för en hållbar utveckling-

  284. -genom att hushålla
    med våra naturresurser.

  285. Ni har lärt er
    vilka utmaningar vi står inför.

  286. De har funnits under lång tid.

  287. De är en produkt av förändringar som
    urbanisering och befolkningsökning.

  288. Och av
    en ständigt växande konsumtion.

  289. Utmaningarna finns där,
    men vi vill samtidigt ha utveckling.

  290. Vi vill ha en hållbar utveckling.

  291. Då måste vi tänka på utmaningarna
    vi står inför-

  292. -och på att resurserna är begränsade.
    Det måste vara ett samspel.

  293. Och i framtiden - eftersom ni
    är framtidens beslutsfattare-

  294. -så måste ni överväga allt det här
    när ni fattar politiska beslut.

  295. Tack och lycka till!

  296. Översättning: Andreas Palm Meister
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hållbar utveckling - vad är det?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Världens befolkning växer i snabb takt och allt fler bor i städer. Hur påverkar det klimatet? Forskaren Zahra Kalantari ger förslag på vad varje enskild person kan göra för att bidra till en hållbar framtid. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Befolkningsutveckling, Demografi, Folkmängd, Livsstilar, Miljöarbete, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Mammutar, kol och klimat

För tjugotusen år sedan var koldioxidhalten i atmosfären bara hälften av vad den är idag. Men var gömde sig kolet då och vad innebär det för framtiden? Amelie Lindgren, doktorand i naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om jakten på det försvunna kolet. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så påverkar luftpartiklar jordens klimat

Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har en uppvärmande effekt på jordens klimat. Denna uppvärmning har dock hittills dämpats på grund av utsläpp av luftpartiklar. Lars Ahlm, meteorologiforskare vid Stockholms universitet, berättar om hur luftpartiklar påverkar jordens klimat och om vad vi kan förvänta oss i framtiden. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Kan marken smälta?

Under ungefär en fjärdedel av norra halvklotets landyta kan man hitta mark som är frusen året runt - permafrost. I permafrosten finns sand, grus och sten, men också is som kan smälta när Arktis blir varmare. Ylva Sjöberg, naturgeografiforskare vid Stockholms universitet, berättar om permafrost och om vad som kan hända med den när temperaturen stiger. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så mår växter och djur när klimatet förändras

Växter och djur påverkas när klimatet förändras. Till exempel påverkar klimatförändringar när fjärilar vaknar om våren. Fyra klimatforskare från Stockholms universitet berättar om konkreta exempel från sin forskning. Bland annat om hur växter kan gömma sig från ett varmare klimat i skogen och varför strandängar har så många rödlistade arter. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatet och människan under 12 000 år

Under historiens lopp har klimatförändringar påverkat människans utveckling i olika delar av världen, bland annat påverkades stenåldersmänniskorna som levde i Sahara och Mayaindianerna i Centralamerika. Fredrik Charpentier Ljungqvist, författare, historiker och klimatforskare, ger olika exempel på positiva och negativa konsekvenser av historiska klimatförändringar. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar i Arktis

Bilden på en isbjörn som balanserar på ett isflak omgiven av öppet vatten har nästan blivit en ikon för den pågående klimatförändringen. Nina Kircher, ställföreträdande föreståndare för Bolincentret för klimatforskning, berättar om uppvärmningen som pågår i Arktis just nu. Vilka effekter har den på glaciärer och havsis? Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Vulkanaska och flygkaos

I april 2010 vaknade den isländska vulkanen Eyjafjallajökull till liv efter nästan 200 år och lamslog flygtrafiken i Västeuropa. Stefan Wastegård, professor i kvartärgeologi vid Stockholms universitet, berättar om både Eyjafjallajökull och andra vulkaner. Om hur askan från deras utbrott kan användas inom klimatforskningen och hur stora vulkanutbrott kan påverka klimatet. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Min forskningsresa till Antarktis

Hur ser en vanlig dag ut för en forskare på Antarktis? Hur tar man sig ens dit? Robin Blomdin berättar om sina upplevelser i en på alla sätt extrem miljö. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Hållbar utveckling - vad är det?

Världens befolkning växer i snabb takt och allt fler bor i städer. Hur påverkar det klimatet? Forskaren Zahra Kalantari ger förslag på vad varje enskild person kan göra för att bidra till en hållbar framtid. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar - finns det hopp?

Upptäckten av ozonhålet och dess orsaker har hjälpt oss människor att vända utvecklingen. Om vi tar oss an koldioxidutsläppen lika resolut, så kan vi minska den globala uppvärmningen också. Professor Alasdair Skelton förklarar på ett enkelt sätt hur allt hänger ihop. Inspelat i Geovetenskapens hus den 23 maj 2018. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Världsvattendagen

Världsvattendagen, vad är det?

Världsvattendagen, vad är det? Johan Kuylenstierna från Stockholm environment institute inleder en serie korta föreläsningar om vatten. Arrangör: Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Klimatkris och klimatångest

Nu ska det ska pratas kris och klimatångest. Klimatforskaren Beatrice Crona talar om situationens allvar och vilka förändringar vi står inför. Författaren och journalisten Anna-Maria Stawreberg berättar vad som krävs för att klara en katastrof utan hjälp från samhället. Och Paula Richter, legitimerad psykolog, har koll på vår ångest. Ida Texell från Agenda 2030-delegationen förklarar hållbarhetsmål elva och tolv: "Hållbara städer och samhällen" och "Hållbar konsumtion och produktion"..