Titta

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Om UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Föreläsningar från Klimatfestivalen 2018. Bland annat handlar det om klimatförändringar, vad som orsakar dem och vad vi kan göra åt dem. Inspelat den 21-23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018 : Klimatförändringar - finns det hopp?Dela
  1. Hur vi tar oss hem från Stockholms
    universitet i dag påverkar klimatet.

  2. Varje koldioxidmolekyl
    som inte släpps ut är ett framsteg.

  3. Varmt välkomna till Bolincentret för
    klimatforskning och Klimatfestivalen.

  4. I morgon kommer Susan Solomon
    att få Crafoordpriset-

  5. -som är motsvarigheten
    till Nobelpriset för geovetare.

  6. Hon får det eftersom hon gjorde
    en väldigt viktig upptäckt-

  7. -och den upptäckten har lett till
    att vi i dag kan njuta av solen-

  8. -utan en enorm risk att få hudcancer.

  9. Susan Solomon upptäckte ozonhålet,
    och det är en "story of success".

  10. Klimatförändringar - finns det hopp?

  11. Jag tänkte börja med ozon och visa
    vad vi kan göra när vi enas om nåt.

  12. Ozon ser ut så här, här är molekylen.

  13. Tre syreatomer uppe i stratosfären.

  14. Den skyddar oss
    från skadlig UV-strålning.

  15. Men klorfluorkarboner
    snabbar på nedbrytningen av ozon-

  16. -och de kom från gamla kylskåp.

  17. År 2006 fanns
    ett ozonhål över Antarktis-

  18. -på 30 miljoner kvadratkilometer.

  19. Och elva år senare, 2017-

  20. -har det minskat i storlek
    till 20 miljoner kvadratkilometer.

  21. Hade inget hänt
    hade det nu varit enormt.

  22. Då hade det varit omöjligt för oss
    att gå ut i solen.

  23. Så det här är en framgångssaga.

  24. 1985 skrev några forskare-

  25. -under ledning av Farman
    om upptäckten av ozonhålet.

  26. Det publicerades i Nature,
    en av våra bästa tidskrifter.

  27. Ett år efter bekräftades upptäckten
    av Susan Solomon, som nu ska få pris.

  28. 1987 skrevs Montrealprotokollet under
    och man fick inte längre släppa ut-

  29. -klorfluorkarbonerna
    som skadade ozonet.

  30. Det tar tid
    innan man får nån respons.

  31. Men nästan tjugo år senare-

  32. -var ozonhålet större än nånsin,
    som ni såg på bilden jag visade-

  33. -men nu har det redan
    minskat med en tredjedel.

  34. Enligt NASA
    kan det mycket väl vara läkt år 2070.

  35. Här har vi en framgångssaga
    där vi har lyckats som människor.

  36. Nu har vi en ny utmaning -
    inte ozon, utan koldioxid.

  37. Det är en större utmaning
    och en vi måste lösa tillsammans.

  38. Koldioxid är en växthusgas som bidrar
    till den förstärkta växthuseffekten.

  39. Man kanske har hört talas om metan
    och ozon, som också är växthusgaser-

  40. -men koldioxid är den viktigaste.

  41. Den varierar med tiden
    och ligger kvar i atmosfären länge.

  42. Den frigörs genom användning av fos-
    sila bränslen och cementproduktion-

  43. -och den ligger kvar i atmosfären.

  44. Syftet med den här föreläsningen...

  45. Jag ska hjälpa er att förstå
    varför koldioxiden är så viktig.

  46. Vad spelar den för roll?

  47. Sen ska vi prata om de lösningar
    vi har och det som vi redan gör.

  48. Budskapet här i dag är hopp.

  49. Vi är verkligen på rätt väg, och det
    är tack vare er, vilket ni ska få se.

  50. Jag tänkte inleda med att förklara
    hur jordens klimat fungerar-

  51. -och hur jorden
    reglerar sin temperatur.

  52. Jorden har
    ett helt fantastiskt inbyggt system-

  53. -för att vi ska ha
    ett klimat som är "just right".

  54. Jorden kan vara den enda planeten-

  55. -som har ett sånt bra system,
    trots att planeterna är många.

  56. Vi har verkligen fått
    rätt hem att vistas i.

  57. Klimatsystemet är inte så svårt.
    Vad är det som styr det, egentligen?

  58. Jo, det är som följer. Det absolut
    viktigaste vet ni redan vad det är.

  59. Den absolut viktigaste faktorn
    som styr klimatet? Solenergi.

  60. Det känner ni säkert redan till.
    Nästa faktor som styr klimatet är-

  61. -nånting som jag gissar
    att inte så många känner till.

  62. Det är inte växthuseffekten,
    utan nånting som heter albedo.

  63. Sen är det så klart växthuseffekten.

  64. Dessa tre faktorer
    är drivkrafter bakom klimatsystemet.

  65. Men med bara de här tre
    skulle det inte fungera.

  66. Jorden har också
    ett regleringssystem-

  67. -en kemisk reaktion
    som heter vittring.

  68. Snart ska jag förklara hur vittring
    funkar och varför det är så viktigt-

  69. -och hur det håller klimatet jämnt.

  70. Det är verkligen
    ett regleringssystem.

  71. Men först tänker jag förklara sol-
    energi, albedo och växthuseffekten-

  72. -och jag ska göra det med en fråga
    som besvaras med en handuppräckning.

  73. Vilken planet är varmast och varför?

  74. Vi tar den första delen. Vilken pla-
    net är varmast - Venus eller jorden?

  75. En hand upp i luften
    om man anser att Venus är varmast.

  76. Nästan alla. Jorden?

  77. Några enstaka tror på jorden.

  78. Medeltemperaturen på jorden
    är 15 grader.

  79. I dem ligger 1 grad
    som vi själva har bidragit med.

  80. För hundra år sen
    var medeltemperaturen 14 grader.

  81. Vi har fört in 1 extra grad Celsius.

  82. Venus har en medeltemperatur på
    460 grader, så Venus är varmast.

  83. Men vad är svaret på varför?

  84. Det borde vara ganska enkelt.
    Om vi tänker på solenergin...

  85. Jo...

  86. Jag representerar solenergi
    med ett värmeelement.

  87. Du vill bli varmare, vad gör du?

  88. Antingen vrider du på ratten
    och höjer temperaturen-

  89. -eller så flyttar du dig framåt,
    mot elementet.

  90. Venus ligger närmare solen.
    Den får mer värme från solen.

  91. Vi kan mäta hur mycket värme Venus
    får. Det mäter vi i en vanlig enhet.

  92. Samma enhet som vi mäter hur kraftig
    en lampa är med. Vi mäter det i watt.

  93. Om vi tar
    en kvadratmeter av Venus yta-

  94. -så kommer den att få
    645 watt från solen i snitt.

  95. Vi kan beräkna hur varm Venus blir
    om den får 645 watt per kvadratmeter.

  96. Vi får en temperatur på 340 grader.

  97. Vi får inte 460, som är den faktiska
    temperaturen, så nånting saknas här.

  98. Jorden får mycket mindre värme
    eftersom den är längre bort.

  99. Den får 342 watt
    per kvadratmeter av jordytan.

  100. Det skulle egentligen ge en högre
    temperatur än vi har - 52 grader.

  101. Så det är nånting som saknas,
    nånting vi inte har räknat med.

  102. Nu tar jag steg två.
    Nu tar jag in albedo.

  103. För att förklara albedo
    har jag valt att använda min katt.

  104. Och som tur är så är min katt vit.

  105. Hon heter Ellen. Jag tycker att hon
    är söt, ni kan tycka vad ni vill.

  106. Men Ellen har ett bekymmer.
    Ellen har högt albedo.

  107. Varför? Hon är vit.

  108. När solens värme kommer till Ellen,
    så skickar hon bara tillbaka den.

  109. Den här vita pälsen speglar tillbaka
    solens värme. Det är albedo.

  110. Förmågan att spegla tillbaka värme.

  111. Men Ellen är en klok katt.
    Hon sitter på en svart stol.

  112. Med en svart tröja blir man varmare.
    Den tar in värme och har lågt albedo.

  113. Så den smarta katten har satt sig på
    en svart stol och tar värme från den.

  114. Hon har högt albedo,
    stolen har lågt albedo.

  115. Så om vi tittar på våra planeter...

  116. Vilken planet tror ni har
    högst albedo - Venus eller jorden?

  117. Upp med händerna för Venus.
    Hur många tror att det är Venus?

  118. Hur många tror på jorden?
    Nu är det många fler som tror jorden.

  119. Då ska vi titta.

  120. Av de 645 watten per kvadratmeter
    som Venus får skickas 515 tillbaka-

  121. -på grund av det väldigt ljusa
    molntäcket som har högt albedo.

  122. Då får Venus endast
    130 watt per kvadratmeter.

  123. Om vi gör lite beräkningar så borde
    Venus temperatur vara -136 grader.

  124. Så vi är ännu längre ifrån de
    460 grader som det faktiskt är.

  125. Och jorden, då?
    Jorden är faktiskt ganska mörk-

  126. -inte minst på grund av världshaven
    som upptar 80 procent av jordytan.

  127. Så jorden har lågt albedo
    och behåller mycket värme.

  128. Den skickar bara tillbaka
    100 watt per kvadratmeter.

  129. Det innebär att jorden får
    mer värme från solen än Venus.

  130. Den får 242 watt per kvadratmeter.

  131. Och... Men...

  132. Jorden blir varmare än Venus.
    Den blir -18 grader.

  133. Det skiljer sig fortfarande mot den
    faktiska temperaturen med 33 grader.

  134. Vad finns det mer? Solenergi
    och albedo räcker inte till-

  135. -för att jorden och Venus ska få
    de temperaturer de faktiskt har.

  136. Ja, men då har vi den tredje faktorn
    som styr klimatet: växthuseffekten.

  137. Kloka Ellen
    ska förklara den för oss också.

  138. Här har hon skapat sitt eget växthus
    genom att ligga under ett täcke.

  139. Och precis som när vi gör det,
    bibehålls kroppsvärmen av täcket.

  140. Den här katten är inte dum alls,
    så den har valt ett svart täcke.

  141. Det svarta täcket har lågt albedo och
    tar in värme, så hon ligger bra där.

  142. Så vad är jordens täcke?
    Jo, jordens täcke är en atmosfär-

  143. -och den viktigaste beståndsdelen-

  144. -som gör att täcket blir varmt
    är koldioxid.

  145. I jordens atmosfär
    är det 0,04 procent koldioxid.

  146. Det räcker gott och väl.

  147. Av de här 0,04 procenten
    har vi bidragit med en fjärdedel.

  148. För hundra år sen
    hade det stått 0,03 procent.

  149. Vad gäller temperaturen
    ger det oss 33 grader till.

  150. Då är vi uppe på 15 grader.

  151. Venus, å andra sidan,
    har ett mycket tjockare täcke.

  152. Hela 96,5 procent av dess atmosfär
    är koldioxid.

  153. Det ger
    en temperaturhöjning på 596 grader.

  154. Då får vi 460 grader -
    Venus medeltemperatur.

  155. Så genom solenergi,
    albedo och växthuseffekten-

  156. -lägger vi ribban för temperaturen.

  157. Men temperaturen är inte statisk.
    Den kan gå upp och ner.

  158. Jag är geolog,
    så jag arbetar med långa tidsskalor.

  159. För tre miljarder år sen-

  160. -var solen 20 procent svagare än nu.

  161. Men jorden hade fortfarande flytande
    vatten, det var inte helt fruset.

  162. Hur kommer det sig
    att vi kan justera solenergin-

  163. -men ändå ha flytande vatten?

  164. Det innebär att det måste vara mellan
    0 och 100 grader, inte 120 eller -20.

  165. Jorden har
    ett inbyggt regleringssystem-

  166. -och det är kemisk vittring,
    vittring av sten.

  167. Det här är en bild från mitt hemland,
    Skottland.

  168. Bilden kommer från Cairngorms,
    som är vår största bergskedja.

  169. Vad ni ser här är en liten skål,
    och i skålen är det en liten boll.

  170. Det är en helt vanlig bergart,
    en helt vanlig sten.

  171. Ni som är svenskar kan den eftersom
    ni har två sorts stenar i Sverige.

  172. Prickig korv eller bacon. Prickig
    korv är granit, bacon är gnejs.

  173. Nu är det här prickig korv, granit.
    En helt vanlig sten.

  174. I den här helt vanliga stenen
    finns en helt vanlig mineral.

  175. Den här mineralen heter fältspat.
    Det är ett kaliumaluminiumsilikat.

  176. Den är oerhört vanlig,
    du kan hitta den överallt.

  177. I tunnelbanan finns det en klippa-

  178. -som är fältspat till 50 procent.

  179. Den här fältspaten är viktig.

  180. Fältspaten i graniten reagerar
    med koldioxid från atmosfären-

  181. -och produkten av
    den kemiska reaktionen blir lera.

  182. Men lera innehåller inte lika mycket
    kalium, så kalium blir över-

  183. -och då blir det katjoner
    med en positiv laddning.

  184. Man måste ha laddningsbalans-

  185. -så den motsvarande anjonen är
    bikarbonat, koldioxid i vatten.

  186. Så genom kemisk vittring av sten-

  187. -hamnar koldioxid från atmosfären,
    som är en växthusgas, i vatten-

  188. -och då är det inte längre en
    växthusgas, när den är upplöst.

  189. Det påverkar klimatet. Koldioxiden
    kommer ur atmosfären in i vatten-

  190. -och i vattnet
    åker den ner i bäckar och floder.

  191. Slutligen hamnar den i världshaven,
    och där ligger den i rätt många år.

  192. Ibland går den upp till atmosfären,
    men ibland sjunker den ner djupare.

  193. Hamnar den i havets djupare delar-

  194. -så fälls den så småningom ut.

  195. Det som bildas då är...

  196. Jag ljög faktiskt förut - ni har tre
    bergarter. Ni har en till på Gotland.

  197. Här har vi kalksten.

  198. Här är en bit kalksten från Gotland.
    Den är full med massor av fossiler.

  199. Den bildas
    från koldioxid löst i vatten-

  200. -som har hamnat på havets botten.

  201. Här inne är det inte en växthusgas.

  202. Det här är 44 procent koldioxid.

  203. Det påverkar inte...
    Det orsakar ingen växthuseffekt.

  204. Och kalciten...

  205. Den finns faktiskt i den här vackra
    mineralen. Kalcit, kalciumkarbonat.

  206. Den här stenen är uppbyggd av det.
    Det här är koldioxid i kristallform.

  207. Så vittring är en process
    där koldioxid från atmosfären-

  208. -så småningom hamnar
    i stenar på havets botten.

  209. Vittring är en kemisk reaktion.

  210. Och alla kemiska reaktioner...
    Vad händer när det blir varmare?

  211. Jo, de blir snabbare.

  212. Så vi föreställer oss
    att jorden blir varmare.

  213. Inte p.g.a. oss, utan naturligt.

  214. Kontinenter flyttar sig
    eller nåt annat naturligt.

  215. Vad händer med vittringen
    om jorden blir varmare?

  216. Jo, vittring är en kemisk reaktion,
    så då kommer den att bli snabbare.

  217. Och i så fall, vad händer med
    mängden koldioxid i atmosfären?

  218. Om vittringen är snabbare hamnar mer
    koldioxid från atmosfären i vattnet.

  219. Därför blir det
    mindre koldioxid kvar i luften.

  220. Med mindre koldioxid i luften,
    vad händer med växthuseffekten?

  221. Jo, den minskar.

  222. Om växthuseffekten minskar,
    vad händer med jordens temperatur?

  223. Jorden blir kallare. Om jorden blir
    kallare, vad händer med vittringen?

  224. Den blir långsammare.

  225. Om vittringen blir långsammare, vad
    händer med koldioxiden i atmosfären?

  226. Det kan inte tas upp lika mycket,
    så det blir mer koldioxid i luften.

  227. Om vi har mer koldioxid i luften, vad
    händer med växthuseffekten? Den ökar.

  228. Så här har vi en reglering. Det
    blir varmare, vad är konsekvensen?

  229. Det blir kallare, vad är
    konsekvensen? Det blir varmare.

  230. Det här kallas för
    en negativ återkoppling.

  231. Förändringen som sker
    motverkar sig själv.

  232. Ni har kanske läst om det i kemi
    med namnet Le Chateliers princip.

  233. En negativ återkoppling.

  234. Jorden har ett briljant system
    för att hålla temperaturen jämn.

  235. Så snart det blir varmt, så ökar
    vittringen, och så blir det kallt.

  236. Då blir det mindre vittring,
    och så blir det varmare igen.

  237. Det är ett briljant system som gör
    att vi har ett stabilt, bra klimat.

  238. Nu oroar vi oss för växthus-
    effekten och mänsklig påverkan.

  239. Vad händer om det här inte fungerar?

  240. Vad händer om det här
    fantastiska systemet slutar fungera?

  241. Där är geologer värda att prata med
    eftersom vi kan titta bakåt i tiden.

  242. Har det hänt förut? Det har det.
    Det finns tider i jordens historia-

  243. -där det här systemet, som är
    helt perfekt, har slutat fungera.

  244. Endast tillfälligt,
    men under en viss tid-

  245. -och för geologer en kort tid,
    nämligen några hundra tusen år.

  246. För att titta på det måste vi färdas
    56 miljoner år bakåt i tiden.

  247. Jorden såg helt annorlunda ut.

  248. Ni kanske kan känna igen Australien.
    Ni kanske kan känna igen Antarktis.

  249. Men det är en liten skillnad:
    Antarktis är inte istäckt.

  250. Det är så långt tillbaka i tiden att
    kontinenterna låg på andra ställen.

  251. Under den tiden hände nånting-

  252. -och för att vara ärlig
    så vet vi inte exakt vad.

  253. Men temperaturen steg från rimliga
    14-15 grader upp till 28 grader.

  254. Vad kan vara orsaken? Vi vet inte.

  255. Ett gäng forskare har en förklaring.

  256. De pekar på det här materialet.
    Det här ser ut som vanlig is-

  257. -men det är inte vanlig is,
    för det består ju av vatten.

  258. Den här isen består
    till stor del av frusen metan.

  259. Så metanhaltig is.

  260. Metan är också en växthusgas,
    precis som koldioxid.

  261. Den ligger inte kvar i atmosfären
    lika länge men är mycket effektiv.

  262. Vissa forskare tror att temperaturen
    steg av nån anledning-

  263. -och metanhaltig is, som finns na-
    turligt i sediment överallt, smälte.

  264. Så i stället för metan i den här
    formen, som inte är en växthusgas-

  265. -blev det en gas i atmosfären.

  266. Vi går tillbaka
    till det här regleringssystemet.

  267. Jorden har blivit varmare.

  268. Nånting händer, vi vet inte vad,
    men det gör jorden mycket varmare.

  269. Det är tillräckligt varmt för att
    den metanhaltiga isen ska smälta.

  270. Och om den smälter,
    så blir jorden ännu varmare.

  271. Nu har vi haft ett läge
    där det har blivit varmt-

  272. -och det har lett till
    att det har blivit ännu varmare.

  273. Det här är en positiv återkoppling,
    motsatsen till Le Chateliers princip.

  274. Då har vi en effekt
    som förstärker sig själv.

  275. Det är precis motsatsen
    till vittringens kretslopp.

  276. Men vittringen fortsatte,
    och efter några hundra tusen år-

  277. -kunde den snabba kemiska vittringen
    suga ner koldioxid och så vidare-

  278. -och sen satte kretsloppet i gång
    igen och jorden var räddad.

  279. Men för oss är några hundra tusen år
    ganska lång tid.

  280. Så även om jorden kan återhämta sig
    efter precis vad som helst vi gör-

  281. -så kanske vi inte är
    kvar att uppleva det.

  282. Vad blev konsekvenserna
    av en värld som är 28 grader-

  283. -alltså 13 grader varmare än i dag?

  284. Spännande nog ökade temperaturen
    snabbt, med 2 grader på 10 000 år.

  285. Det låter inte snabbt, eller hur?

  286. Men för en geolog är det oerhört
    snabbt. Det blev 28 grader varmt.

  287. Här har vi en bild på havssediment.

  288. Det här havssedimentet hämtades
    utanför Sydafrika i Atlanten.

  289. Man kan se nåt spännande
    när man tittar på det.

  290. Det här sedimentet borde vara vitt
    eftersom det innehåller små skaldjur-

  291. -som när de dör hamnar på havsbotten,
    men en viss period här är det brunt.

  292. Det är brunt eftersom det inte finns
    några skal eftersom de har lösts upp.

  293. Havet blev så surt att de kalkhaltiga
    arter som levde där löstes upp.

  294. Det är så vi vet att detta har hänt.

  295. Vissa arter trivdes. Den här gigant-
    iska ormen, Titanoboa, trivdes bra-

  296. -och växte sig enligt fossilerna
    rätt stor under den tiden.

  297. Men hästen blev väldigt liten.
    Till höger har ni ett hästfossil.

  298. Så arter modifierade sig
    för att klara den tiden.

  299. Som jag sa var en snabb förändring
    2 grader på 10 000 år.

  300. I dag ökar jordens temperatur-

  301. -ungefär 40 gånger snabbare än innan
    vi kom in i den här värmeperioden.

  302. Så... Klimatförändringar i dag.

  303. Jag har ett jättelångt perspektiv.

  304. Låt oss titta på
    koldioxid i atmosfären.

  305. Och låt oss titta
    800 000 år bakåt i tiden-

  306. -som för en geolog
    är väldigt kort tid.

  307. Men för mänskligheten
    är det oerhört långt.

  308. Vi tittar på koldioxidmängden
    i atmosfären. Den gör så här.

  309. Det är ett sicksackmönster.
    Det går upp och ner hela tiden.

  310. Det här är helt naturlig variation.

  311. Vi lever just nu i en istid, och
    under en istid har vi nedisningar.

  312. Varje gång koldioxidhalten faller
    ner till 200 ppm är det nedisning.

  313. Sen stiger den till 250-300 ppm, som
    i dag, då vi är mellan nedisningar.

  314. Men om vi tittar på i dag-

  315. -så har vi en mänsklig påverkan,
    extra koldioxid som lagts till.

  316. Det är mer än variationen-

  317. -från en nedisning
    till en icke-nedisning.

  318. Nu kommer vi närmare i dag, och
    vi tittar bara på den sista biten.

  319. Koldioxid i atmosfären
    från 1850 till i dag.

  320. Skalan är i parts per million,
    en enhet som vi använder-

  321. -och vi har data från NASA och NOAA.

  322. Vi ser hur den successivt stiger
    med 2 parts per million varje år-

  323. -och det har
    en direkt effekt på temperaturen.

  324. Vi ändrar axeln på vänstersidan
    till temperatur-

  325. -och vi tar data från IPCC:s rapport.

  326. Då ser vi
    att temperaturen också ökar.

  327. Temperaturen har ökat
    med 0,8 grader på 100 år.

  328. För 56 miljoner år sen, en av
    de varmaste tider vi känner till-

  329. -var det 2 grader på 10 000 år.
    Det är det jag menar med snabbt.

  330. Global uppvärmning. Vad betyder
    global uppvärmning egentligen?

  331. Vi tar kretsloppet som jag visade.

  332. Vi tänker på hur jorden
    reglerar sin temperatur.

  333. Så här är läget: Vi människor
    släpper ut för mycket koldioxid.

  334. Det är för mycket.
    Vi måste släppa ut mindre.

  335. Vad händer?
    Jo, vi får mer koldioxid i luften.

  336. Vad händer med växthuseffekten?
    Jo, den ökar.

  337. Och jorden blir varmare.

  338. Vi lever i en istid.

  339. För 56 miljoner år sen
    fanns det ingen is alls.

  340. Just nu har vi is på polerna. Vad
    händer med den om det blir varmare?

  341. Isen smälter vid polerna.

  342. Is är vit - som min katt, Ellen.

  343. Vad händer med albedot
    om isen smälter? Den minskar.

  344. Om albedot minskar,
    vad händer med temperaturen?

  345. Jorden blir ännu varmare.
    Det här är positiv återkoppling.

  346. Det är ett av många exempel
    på positiva återkopplingar.

  347. Vi har även
    metanhaltig is som smälter.

  348. Vi har permafrost i de nordliga
    delarna av världen som smälter.

  349. Vi har många exempel, men jag valde
    det här för att dra nytta av Ellen.

  350. Men det finns många återkopplingar.
    Men det är lugnt! Vi har en lösning.

  351. Eller USA:s president, vars namn
    vi inte nämner här, har en lösning.

  352. Så här löser vi problemet:
    Geoengineering. Det låter bra.

  353. Vi tar ett flygplan
    och sätter kanoner på vingarna.

  354. Sen pumpar vi ut små partiklar
    högt upp i luften.

  355. Varför gör vi det?
    Jo, för att de fungerar som speglar.

  356. Det är ju jättebra,
    för speglar ökar albedot.

  357. Så vad händer då? Vi testar.

  358. Vi människor släpper ut
    för mycket koldioxid.

  359. Det ger mer koldioxid i luften
    och en ökad växthuseffekt.

  360. Vad gör vi åt problemet?
    Jo, vi släpper ut partiklar-

  361. -i den högre delen av atmosfären,
    som kallas för stratosfären.

  362. Vi får högre albedo och kan se till
    så att temperaturen blir densamma.

  363. Så jordens temperatur förändras inte
    trots en ökad växthuseffekt.

  364. Det låter bra. Eller gör det det?

  365. Partiklarna varar i atmosfären
    i sju dagar, sen faller de ner.

  366. Då måste vi ut med flygplanet igen.

  367. Vi har brist på pengar, det är nya
    politiska beslut. Mycket kan hända.

  368. Så vi slutar släppa ut partiklar.

  369. Under den här tiden har växthus-
    effekten ökat ändå, så vad händer?

  370. Jo, jorden blir mycket varmare,
    och det plötsligt.

  371. Alla de här återkopplingarna
    händer ändå, ännu mer kraftigt.

  372. Minskat albedo,
    och jorden blir ännu varmare.

  373. Vi kan inte bromsa återkopplingen
    så här eftersom vi döljer problemet-

  374. -med geoengineering
    av den sort som jag har visat.

  375. Efter den här mörka föreläsningen
    undrar man igen: Finns det hopp?

  376. Mitt svar kommer att vara
    ett väldigt tydligt ja.

  377. Vi i rummet är hoppet-

  378. -och jag är inte den bästa här alls.

  379. Man kan gå in och beräkna sitt kol-
    dioxidutsläpp, och jag har gjort det.

  380. Här har vi Klimatkontot. Det hittar
    man om man googlar på "Klimatkontot".

  381. Här för man in detaljer om sitt liv,
    hur mycket man reser, vad man äter-

  382. -och sen får man fram vilken mängd
    koldioxid man släpper ut per år.

  383. Hur ser det ut för mig, då?

  384. Mitt största problem är
    att jag reser för mycket.

  385. Den här stapeln som går upp till sju
    är mitt resande. Jag flyger mycket.

  386. Sen är det lite annat,
    hur mycket jag äter och så.

  387. Mitt sammanlagda koldioxidutsläpp är-

  388. -tio ton per år.

  389. Det är högre än... M står för medel-
    svensk, V för världen, H för hållbar.

  390. Det är alldeles för högt.

  391. Vi kan alla titta på
    vårt eget koldioxidavtryck.

  392. Men jag kan också titta på
    vad jag kan göra för att minska det.

  393. Jag kanske kan ta semester hemma.

  394. Jag kanske inte behöver flyga i väg.
    Det är 30 grader just nu i Stockholm!

  395. Behöver jag flyga till Thailand?
    Nej, jag kan bara gå utomhus här.

  396. Behöver jag ändra mina attityder?

  397. Mina barn sa att jag borde äta mer
    veganskt. Det ska jag absolut göra.

  398. Ni tjatar säkert på era föräldrar.

  399. Ni fattar det här, vi är bovarna.

  400. Vi vänder oss till er ungdomar,
    för ni är smartare i den här frågan.

  401. Så här presterar Sverige just nu.
    Siffrorna är från Naturvårdsverket.

  402. Detta är Sveriges årliga koldioxid-
    utsläpp - hemma, vilket är viktigt.

  403. Det är det vi gör på hemmaplan,
    och det mäts i miljarder kilogram.

  404. Under de senaste tjugo åren har det
    faktiskt minskat, vilket är jättebra.

  405. Tyvärr finns det en balans här.

  406. Samtidigt som det har minskat hemma-

  407. -har våra årliga koldioxidutsläpp
    i andra länder ökat-

  408. -i alla fall fram till 2005,
    sen började det bli mer stabilt.

  409. Kompenserar det ena det andra?

  410. Vi är ganska nära ett ja,
    men inte helt och hållet.

  411. Jag summerar
    våra koldioxidutsläpp i hela landet-

  412. -och vad vi ansvarar för utomlands.

  413. Då ser figuren ut så här.
    Det här är osäkra siffror.

  414. Varför det? För att de har beräknats
    fram. Det är modellerade siffror.

  415. Siffrorna för vad vi konsumerar hemma
    är mätningar.

  416. Utomlands är det en modell,
    så den kan ha felaktigheter.

  417. Jag föredrar att inte titta på lin-
    jerna utan att ta punkter i stället.

  418. Jag gör en anpassning
    och ser vad trenden är.

  419. Varje år
    representeras nu bara av en punkt.

  420. Då ser vi att utsläppen har ökat
    fram till ungefär 2005-

  421. -och då planar de ut, och så börjar
    de förhoppningsvis sakta gå nedåt.

  422. Det är det vi gör nu, och vi kan bli
    hur mycket bättre som helst.

  423. Kurvan börjar vända,
    men nu tar vi bara...

  424. Vi tar bort de sista åren
    och tittar bara fram till 2008-

  425. -och tänker att vi
    inte hade gjort nåt.

  426. Då hade vi haft
    en linjär trend uppåt.

  427. Så våra koldioxidutsläpp
    hade bara ökat och ökat och ökat.

  428. Den svarta linjen
    tar inte med de senaste sju åren.

  429. Den röda linjen är från den tidigare
    bilden, där det började plana ut.

  430. Redan nu finns det en liten skillnad-

  431. -men den ser ut
    att vara obefintligt liten.

  432. Vi har inte lyckats med mycket,
    men vi har lyckats med nånting.

  433. Allt man har gjort börjar ha
    en effekt. Hur stor är den?

  434. Det är så svårt att fatta
    vad siffrorna faktiskt betyder.

  435. Det är en minskning för Sverige
    på 12 miljarder kilogram koldioxid-

  436. -från vad det skulle ha varit
    om vi inte hade gjort nånting.

  437. Hur många ppm koldioxid i atmosfären
    är det? Det ökar med 2 ppm varje år.

  438. Det är 0,006 ppm koldioxid.
    Det låter inte alls mycket.

  439. Okej... Så...

  440. Här har vi ett rör vi ska fylla
    med minskning av koldioxidutsläpp.

  441. Först lägger jag in Sveriges bidrag
    hittills, och 2 ppm är alltså målet.

  442. Sveriges insats ser liten ut,
    men vi tänker ett steg längre.

  443. Sverige är ett oerhört viktigt land.

  444. Jag har blivit svensk medborgare nu.
    Jag är svensk, men jag är även britt-

  445. -och i Storbritannien ser vi Sverige
    som en förebild. Vi lyfter fram er.

  446. När vi pratar om bra politik
    ser vi Sverige som en ledare-

  447. -så ponera att hela Europa
    gör en liknande insats.

  448. Då börjar vi se en skillnad.

  449. Den nuvarande presidenten i USA
    kommer inte vara i all evighet.

  450. De får en ny president, ny politik,
    och så gör Nordamerika samma sak.

  451. Vi behöver inte göra så mycket.
    Om alla skulle göra lite mer...

  452. Om jag älskar kött, kanske jag kan
    behålla det och minska flygresorna.

  453. Alla kan göra nåt. Börja med det du
    inte tycker om och ta sen andra steg.

  454. Vi fördubblar våra insatser.
    Då börjar vi göra en skillnad.

  455. Är de här siffrorna hela lösningen?
    Nej, det här är bara ett exempel.

  456. Andra faktorer påverkar också.

  457. Vi kan stå här och argumentera fram
    och tillbaka om vad vi borde göra-

  458. -men börja med det ni kan göra nu.

  459. Hur vi tar oss hem från Stockholms
    universitet i dag påverkar klimatet.

  460. Varje koldioxidmolekyl
    som inte släpps ut är ett framsteg.

  461. Jo, det finns hopp.

  462. Här ser vi kurvan.
    Det här är det vi vet.

  463. Ska det fortsätta uppåt så här?
    Eller ska vi tillsammans böja kurvan?

  464. Så finns det hopp? Absolut, men
    endast om vi behandlar sjukdomen-

  465. -och för klimatet är sjukdomen
    koldioxid - inte bara symtomen.

  466. Ingen geoengineering-lösning med
    partiklar. Vi behandlar sjukdomen.

  467. Det kan var och en av oss
    i det här rummet göra i dag.

  468. Sen kan vi påverka politiker.

  469. Vi är konsumenterna, vi köper saker,
    vi bestämmer. Tack så mycket.

  470. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Klimatförändringar - finns det hopp?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Upptäckten av ozonhålet och dess orsaker har hjälpt oss människor att vända utvecklingen. Om vi tar oss an koldioxidutsläppen lika resolut, så kan vi minska den globala uppvärmningen också. Professor Alasdair Skelton förklarar på ett enkelt sätt hur allt hänger ihop. Inspelat i Geovetenskapens hus den 23 maj 2018. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Föroreningsfrågor, Geofysik, Klimatförändringar, Koldioxid, Meteorologi, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Mammutar, kol och klimat

För tjugotusen år sedan var koldioxidhalten i atmosfären bara hälften av vad den är idag. Men var gömde sig kolet då och vad innebär det för framtiden? Amelie Lindgren, doktorand i naturgeografi vid Stockholms universitet, berättar om jakten på det försvunna kolet. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så påverkar luftpartiklar jordens klimat

Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har en uppvärmande effekt på jordens klimat. Denna uppvärmning har dock hittills dämpats på grund av utsläpp av luftpartiklar. Lars Ahlm, meteorologiforskare vid Stockholms universitet, berättar om hur luftpartiklar påverkar jordens klimat och om vad vi kan förvänta oss i framtiden. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Kan marken smälta?

Under ungefär en fjärdedel av norra halvklotets landyta kan man hitta mark som är frusen året runt - permafrost. I permafrosten finns sand, grus och sten, men också is som kan smälta när Arktis blir varmare. Ylva Sjöberg, naturgeografiforskare vid Stockholms universitet, berättar om permafrost och om vad som kan hända med den när temperaturen stiger. Inspelat den 21 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så mår växter och djur när klimatet förändras

Växter och djur påverkas när klimatet förändras. Till exempel påverkar klimatförändringar när fjärilar vaknar om våren. Fyra klimatforskare från Stockholms universitet berättar om konkreta exempel från sin forskning. Bland annat om hur växter kan gömma sig från ett varmare klimat i skogen och varför strandängar har så många rödlistade arter. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatet och människan under 12 000 år

Under historiens lopp har klimatförändringar påverkat människans utveckling i olika delar av världen, bland annat påverkades stenåldersmänniskorna som levde i Sahara och Mayaindianerna i Centralamerika. Fredrik Charpentier Ljungqvist, författare, historiker och klimatforskare, ger olika exempel på positiva och negativa konsekvenser av historiska klimatförändringar. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar i Arktis

Bilden på en isbjörn som balanserar på ett isflak omgiven av öppet vatten har nästan blivit en ikon för den pågående klimatförändringen. Nina Kircher, ställföreträdande föreståndare för Bolincentret för klimatforskning, berättar om uppvärmningen som pågår i Arktis just nu. Vilka effekter har den på glaciärer och havsis? Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Vulkanaska och flygkaos

I april 2010 vaknade den isländska vulkanen Eyjafjallajökull till liv efter nästan 200 år och lamslog flygtrafiken i Västeuropa. Stefan Wastegård, professor i kvartärgeologi vid Stockholms universitet, berättar om både Eyjafjallajökull och andra vulkaner. Om hur askan från deras utbrott kan användas inom klimatforskningen och hur stora vulkanutbrott kan påverka klimatet. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Min forskningsresa till Antarktis

Hur ser en vanlig dag ut för en forskare på Antarktis? Hur tar man sig ens dit? Robin Blomdin berättar om sina upplevelser i en på alla sätt extrem miljö. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Hållbar utveckling - vad är det?

Världens befolkning växer i snabb takt och allt fler bor i städer. Hur påverkar det klimatet? Forskaren Zahra Kalantari ger förslag på vad varje enskild person kan göra för att bidra till en hållbar framtid. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar - finns det hopp?

Upptäckten av ozonhålet och dess orsaker har hjälpt oss människor att vända utvecklingen. Om vi tar oss an koldioxidutsläppen lika resolut, så kan vi minska den globala uppvärmningen också. Professor Alasdair Skelton förklarar på ett enkelt sätt hur allt hänger ihop. Inspelat i Geovetenskapens hus den 23 maj 2018. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så mår växter och djur när klimatet förändras

Växter och djur påverkas när klimatet förändras. Till exempel påverkar klimatförändringar när fjärilar vaknar om våren. Fyra klimatforskare från Stockholms universitet berättar om konkreta exempel från sin forskning. Bland annat om hur växter kan gömma sig från ett varmare klimat i skogen och varför strandängar har så många rödlistade arter. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Glas

I Sverige återvinns 93 % av allt förpackningsglas. Glas har använts i tusentals år och kan i princip återvinnas hur många gånger som helst. Kjell besöker Svensk Glasåtervinning AB. Där visar vd Hans Standár och affärsområdeschef Magnus Andersson hur processen går till. Avfallssamordnare i Södertälje kommun, Tomas Thernström, beskriver avfallstrappan och den cirkulära ekonomiska modellen. Avslutningsvis får komikern Zinat Pirzadeh 60 sekunder på sig att rädda jorden.