Titta

Fatta historia

Fatta historia

Om Fatta historia

En introduktion till högstadiets historieundervisning där språket är anpassat för de som inte har svenska som modersmål. Serien riktar sig främst till de som inte har bott så länge i Sverige. Programledaren Arantxa Àlvarez utforskar tillsammans med två ungdomar historien på ett lekfullt sätt. Fakta förklaras med animerade inslag. Serien följer högstadiets kursplan med ett tillägg från mellanstadiet om svensk historia. Den spänner från flodkulturerna fram till efterkrigstiden.

Till första programmet

Fatta historia : Frihetstid till industrialismMaterialDela
  1. Välkomna!
    Solen skiner, himlen är blå.

  2. Visst vore det kul med historia?
    För att göra det ännu roligare-

  3. -har jag till min hjälp
    Farnaz och Beatrice. - Hej, tjejer!

  4. -Hur mår ni?
    -Bra.

  5. Jag heter Beatrice. Jag är 15 år.

  6. Jag föddes i Rumänien,
    men bodde i Irland.

  7. Jag har varit i Sverige
    i ett år och fem månader.

  8. Farnaz, 15 år från Iran. Jag har
    varit här ett år och åtta månader.

  9. -Vad gör du på fritiden?
    -Jag gillar att måla och rita.

  10. -Vad ritar du då?
    -Jag ritar Picassos...

  11. "Girl can paint!"

  12. Jag gillar Picasso jättemycket.
    Han är jätteintressant.

  13. Han målar och ritar jättebra.

  14. Jag gillar hans perspektiv
    när han ritar. Det är intressant.

  15. -Säg det svåraste svenska ordet.
    -Sjuksköterska.

  16. -Varför är sjuksköterska så svårt?
    -Det är så många "sch" i ordet.

  17. Sjuksköterska, sjuksköterska,
    sjuksköterska.

  18. Jag älskar att vara med kompisar.
    Leka med barn, det gillar jag.

  19. Att ha skoj och gå på bio.
    Leka med mobil, social media.

  20. Social media? Hashtag sjuksköterska.

  21. Hashtag museumiscool. Hashtag!

  22. -Använder du dem? Eller är de ute?
    -Ute.

  23. Det är ute med hashtags?

  24. Arantxa är kul.
    Men hon måste sluta med hashtags.

  25. Då så, det här
    är Kungliga Vetenskapsakademien.

  26. Den bildades på 1700-talet. Det var
    viktigt med forskning och vetenskap.

  27. Vi svenskar ville bli bland
    de bästa i världen. Vilket vi blev.

  28. Vet ni vem Anders Celsius var?

  29. -Nej.
    -Ingen aning?

  30. Du som är social media-queen
    vet att på Instagram och Snapchat-

  31. -kan man lägga till temperaturer.
    Som 22 grader C.

  32. C står för Celsius.

  33. Det var Anders Celsius som kom på
    det här sättet att mäta temperatur.

  34. -Bra, va?
    -Ja.

  35. Tjejer, vi ska göra
    nåt ännu roligare. Vi ska byta om.

  36. Ni ska få se era kläder.

  37. Tada! Här är våra kläder.

  38. Farnaz, vi börjar med dig.

  39. Då ska vi se... Vad tungt!
    Den ska du ha på dig.

  40. -Vad tycker du?
    -Den är okej.

  41. Du ska få läsa vem du ska vara.
    Varsågod.

  42. "Du är Ida Aronsson. Du arbetar
    på Rosenlunds spinnerifabrik."

  43. -"Du är fjorton år gammal."
    -Okej, fjorton år.

  44. Beatrice? Inte ska du
    vara utan outfit. Då ska vi se...

  45. Du ska få läsa vem du ska vara.
    Varsågod.

  46. "Du är Kristina Aronsson. Du arbetar
    också på spinnerifabriken."

  47. -"Du är tretton år."
    -Fjorton, tretton... Okej.

  48. Då ska vi se vem jag ska vara.

  49. "Du är Hulda Aronsson. Änka med två
    barn, döttrarna Ida och Kristina."

  50. -Ni kommer vara mina döttrar.
    -Mamma!

  51. Nu måste ni sköta er!
    "Du arbetar som tvätterska."

  52. Spinnerifabrik, tvätterska.
    Då vet vi det.

  53. Vi vet vad vi ska ha på oss.
    och vilka vi är. Då byter vi om.

  54. Ni kan ta era grejer.

  55. Tjejer, vi kommer inte in där.
    Vi ska byta om här borta.

  56. -Ska vi byta om i bilen?
    -De släpper inte in oss. Här borta!

  57. -Oj!
    -Wow, hör ni.

  58. Så här ser vi ut.
    - Farnaz, vad tycker du om Beatrice?

  59. -Bra, tycker jag. Hon ser vacker ut.
    -Jag vet.

  60. Okej...

  61. -Vad tycker du om Farnaz?
    -Hon ser ut som min mormor.

  62. Tack, Beatrice. Tack.

  63. Hashtag grandmastyle.

  64. Jag sa "fin", och du "mormor"...

  65. Ni jobbar från sju till sju.
    Förutom lördag: Från sju till sex.

  66. På söndagar är ni lediga.
    Schemat är rätt hårt. Ganska tufft.

  67. 1833 kom en lag om att inga barn
    under nio år fick arbeta.

  68. Ända till 1900-talet jobbade barn
    i alla fall. Inte så bra.

  69. Ni jobbar i en spinnerifabrik.
    Vet ni vad man gör där?

  70. -Spinner.
    -Spinner vad?

  71. -Textil.
    -Man spinner garn. Ni har rätt.

  72. Nu ska vi gå vidare till ett
    sidenväveri. Är ni redo? Då går vi.

  73. Följ med mig.

  74. Frihetstiden. Stormaktstiden tog slut
    i början av 1700-talet.

  75. Efter många krig hade Sverige
    förlorat pengar och soldater.

  76. Den nya tiden kallas för
    frihetstiden. Folk fick mer frihet-

  77. -och kungens makt minskade. Riksdagen
    bestämde hur Sverige skulle styras.

  78. Där satt adel, präster och borgare.
    Bönderna hade ganska lite makt.

  79. Nu bildades Sveriges första två
    politiska partier: Hattar och mössor.

  80. De ville ha makten i riksdagen.

  81. Hattarna från adeln ville att Sverige
    skulle starta krig mot Ryssland.

  82. De ville ha tillbaka stormaktstiden.
    Mössorna ville satsa på ekonomin-

  83. -genom att utveckla jordbruk
    och tillverkning av till exempel tyg.

  84. Först hade mössorna makten.
    1738 fick hattarna makten.

  85. Då förklarade de krig mot Ryssland.
    Resultatet blev katastrofalt.

  86. Det var kallt där. Kyla och sjukdomar
    dödade många innan striderna började.

  87. 1743 samlades 4 500 bönder i Dalarna-

  88. -för att protestera mot kriget
    i Stockholm.

  89. Hattarna kapitulerade mot Ryssland,
    det vill säga gav upp.

  90. Eftersom politiken var osäker, gjorde
    kung Gustav III en statskupp 1772.

  91. En statskupp
    är när några plötsligt tar makten.

  92. Nu var det kungen som bestämde allt
    och frihetstiden var över.

  93. Vi har kommit till
    Almgrens sidenväveri i Stockholm.

  94. När man pratar industrialism
    måste man prata om textilindustrin.

  95. Här har man vävt tygerna
    vi har på huvudet. Vad tycker ni?

  96. De är jättefina.

  97. Här har man vävt sidentyger i 170 år.
    Det gör man än i dag.

  98. I början på 1800-talet
    kom textilindustrin till Sverige.

  99. De mekaniska fabrikerna kom senare.

  100. I min gamla hemstad Norrköping gjorde
    man ylle. Men här ska ni få se.

  101. Det här är varken bomull eller ylle,
    utan fina sidentyger. Kolla här!

  102. -Vad tycker ni?
    -Det är jättefint.

  103. De är jättefina. Vem köpte tygerna?

  104. Det var faktiskt massindustri,
    så även fattiga hade råd med siden.

  105. Arantxa, jag har en fråga.
    Hur många jobbade här?

  106. -Ungefär 300 jobbade här.
    -Vad många.

  107. -Hur var arbetsförhållandena?
    -De var relativt bra.

  108. Om man jämför med andra tyger,
    dammar inte siden lika mycket.

  109. Luften var rätt bra.
    Man jobbade förstås många timmar-

  110. -och fick inte bra betalt.
    Men luften var bra.

  111. Industrialismen i Sverige.

  112. När en stor förändring sker
    använder man ordet revolution.

  113. En känd revolution
    är industrialismen.

  114. Tidigare arbetade de flesta
    inom jordbruket.

  115. På 1700-talet i Storbritannien
    arbetade alltfler inom industrin.

  116. I Sverige började industrialismen
    i mitten av 1800-talet.

  117. Det fanns mycket råvaror. Vi började
    exportera, sälja till andra länder.

  118. Vi tjänade mycket pengar. Trä till
    Storbritannien och järn från gruvor.

  119. Vi byggde järnvägen. Den var viktig.

  120. Varor och människor kunde
    transporteras längre och snabbare.

  121. Det blev nu viktigt
    med en gemensam tid i hela Sverige.

  122. Hur vet man annars när tågen går?

  123. Tidigare hade städerna haft sin egen
    tid, som sattes efter solens läge.

  124. Med industrialiseringen växte
    en ny grupp fram: Industriarbetaren.

  125. Arbetet var hårt. Många hade svårt
    att klara sig på sin lön.

  126. Därför bildade de fackföreningar.
    De försökte tillsammans höja lönerna.

  127. Man bildade också ett eget parti,
    socialdemokraterna.

  128. Med tiden fick arbetarna det bättre.
    Varorna gjordes också billigare.

  129. Arbetarnas löner räckte till mer.

  130. Potatis, potatis, skala potatis.

  131. -Bra jobbat, tjejer.
    -Tack, mamma.

  132. Det var ingen som ville odla potatis.

  133. Men 1748 kom grevinnan Ekeblad på
    att man kunde göra sprit av potatis.

  134. Innan gjorde man sprit på säd.
    Det var dyrt och behövdes till mjöl.

  135. Plötsligt började alla odla potatis
    och göra sprit hemma.

  136. Följden var
    att det blev stora alkoholproblem.

  137. Man lärde sig i alla fall att odla
    och käka potatis. Speciellt fattiga.

  138. Grevinnan blev första kvinnan i
    Kungliga Vetenskapsakademien. Det ni!

  139. Nu vet ni.

  140. -Hej, hej.
    -Vilka är de?

  141. Ja...
    Jo det är så här, mina döttrar...

  142. Vi är väldigt fattiga,
    hyran är väldigt hög.

  143. Vi måste hyra ut till inneboende.

  144. Det var stor bostadsbrist.
    Alla ville flytta in till stan.

  145. Vi får hyra ut till människor.

  146. Känns det okej? Ni har inget val.
    Hyran ska betalas, den är hög.

  147. Vad trångt det blev.

  148. Japp.

  149. Den stora utvandringen.

  150. Många har under olika tider
    flyttat till Sverige: Invandring.

  151. Men också från Sverige: Utvandring.
    I dag bor det 10 miljoner i Sverige.

  152. I mitten av 1800-talet
    bodde det 3,5 miljoner här.

  153. Mellan 1840 och 1930-

  154. -utvandrade ungefär 1,3 miljoner
    svenskar, framförallt till USA.

  155. Sverige förlorade mycket arbetskraft,
    alltså människor som jobbar.

  156. Två viktiga orsaker till utvandringen
    var missväxt och svält.

  157. Missväxt? Skördarna slog fel. Vintern
    och våren kunde vara för kall-

  158. -och skörden blev misslyckad.
    Då svalt människorna.

  159. I USA fick nybyggare gratis jord
    av staten.

  160. Många hoppades få ett bättre liv där.

  161. Man flyttade också på grund av
    arbetslöshet och religiöst förtryck.

  162. Och politiskt förtryck,
    att man inte fick säga sin åsikt.

  163. De flesta svenskar bosatte sig
    i områden i USA som liknade Sverige.

  164. Hemma var markägare och militären
    oroliga över att så många flyttade.

  165. Hur skulle de nu
    få soldater och arbetare?

  166. På 1920-talet minskade utvandringen-

  167. -då USA inte lät
    lika många flytta dit.

  168. Samtidigt blev Sverige rikare, då
    industrialiseringen gav många jobb.

  169. Färre svenskar flyttade utomlands.

  170. Vi har fått brev från Amerika!

  171. Det är morbror! Vad kul!

  172. Här satt ni och gjorde ingenting.

  173. Vad spännande! Kom, kom.

  174. "Era åkrar kan inte jämföras med
    prärien där gyllene skördar växa."

  175. "Lägger man därtill att
    man kan få jorden till skänks..."

  176. Va? Man får jorden gratis i Amerika.
    Fatta! Jorden gratis?

  177. -Nej, vi måste åka dit. Ska vi?
    -Så klart.

  178. Det här måste firas. Spännande!
    Är ni redo, tjejer?

  179. Fantastiskt! Vad kul!

  180. Så himla kul! Vi måste börja packa.

  181. Innan vi börjar packa
    ska vi sammanfatta dagens program.

  182. Vi har lärt oss att frihetstiden
    hette så då kungens makt minskade.

  183. -De första partierna var hattarna...
    -...och mössorna.

  184. Industrialiseringen,
    då folket gick från jordbruksarbete-

  185. -till fabriksarbete
    började i mitten av...

  186. -1800-talet.
    -Ungefär 1,3 miljoner svenskar...

  187. ...flyttade till USA under den
    stora utvandringen. Och så vi tre.

  188. Så kul! Nu måste vi packa. Yes!

  189. Gud, vad kul!

  190. Nu förstår jag
    bättre industrialismen.

  191. Man fick ha roligare här än i skolan,
    där man bara läser böcker.

  192. Jag förstår mycket mer.

  193. Det var roligare.
    Jag har prov på det här nästa vecka.

  194. Det var jättebra hjälp för mig.

  195. Det roligaste var att klä sig
    i de här roliga kläderna.

  196. Man fick lära sig grejer
    som jag inte visste.

  197. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 4 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den svenska historien och utvecklingen efter stormaktstidens slut, fram till mitten av 1800-talet. Arantxa får sällskap av Beatrice och Farnaz, tillsammans utforskar de hur det var att leva då, och får en inblick i textilindustrin. Vi får lära oss om de första svenska politiska partierna, hattarna och mössorna, och om hur vetenskapen tog plats. Vi får också en djupare insyn i orsakerna till den stora utvandringen från Sverige till Amerika. Historiska miljöer blandas med faktafyllda animerade inslag.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Sverige och Norden > 1800-talet, Historia > Nya tiden - Sverige och Norden > Frihetstiden, Historia > Nya tiden - Sverige och Norden > Gustavianska tiden, Teknik > Teknikhistoria
Ämnesord:
1700-talet, 1718-1772 (frihetstiden, Sverige), 1772-1809 (gustavianska tiden, Sverige), 1800-talet, Historia, Industrialismen, Industriella revolutionen, Sverige, Sveriges historia
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Flodkulturer

Avsnitt 1 av 8

Serien tar avstamp i de olika flodkulturerna längs Eufrat och Tigris, Nilen, Huang He och Indusfloden. Om hur människor blev bofasta, samhällen uppstod och nya yrken skapades. Tillsammans Arantxa Àlvarez och ungdomarna Ahmad och Jerry, alla i tidstypiska kläder, utforskas egyptiska skapelsemyter och Mesopotamien. Och vi träffar Konfucius, Kung Hammurabi och den kvinnliga faraon Hatschepsut. Allt varvat med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Romarriket

Avsnitt 2 av 8

Vi lär oss om romarrikets uppgång och fall. Hur Rom gick från att vara en liten by vid floden Tibern till att bli ett imperium med över 1 miljon invånare - för att slutligen delas i ett Östrom och ett Västrom. Programledaren Arantxa Àlvarez och ungdomarna Abdennour och Saghar visar oss hur det var att leva under romarriket och om dess olika politiska system. Vi får också veta hur kristendomen blev ny religion. Allt varvat med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Medeltid till stormaktstid

Avsnitt 3 av 8

Vi följer Sveriges utveckling från medeltiden på 1000-talet till stormaktstidens slut. Tillsammans med programledaren Arantxa och ungdomarna Alejandro och Hala får vi bland andra träffa Gustav Vasa och drottning Kristina. Vi får en inblick i medeltidens brott och straff, och får följa hur Sverige går från asatro till ett protestantiskt arvrike. Under den här tiden genomgår Sverige stora förändringar, till exempel grundandet av riksdagen, tidningar och universitet. Allt varvas med animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 4 av 8

Den svenska historien och utvecklingen efter stormaktstidens slut, fram till mitten av 1800-talet. Arantxa får sällskap av Beatrice och Farnaz, tillsammans utforskar de hur det var att leva då, och får en inblick i textilindustrin. Vi får lära oss om de första svenska politiska partierna, hattarna och mössorna, och om hur vetenskapen tog plats. Vi får också en djupare insyn i orsakerna till den stora utvandringen från Sverige till Amerika. Historiska miljöer blandas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Upplysningen

Avsnitt 5 av 8

Varför kom tiden på 1700-talet att kallas för upplysningen? Programledaren Arantxa och ungdomarna Farnaz och Majed tar oss med på en historisk resa. Vi möter dåtidens filosofer och tänkare såsom Montesquieu, Rousseau och Mary Wollstonecraft. Och vi lär oss om upplysningsidéerna; förnuft, framtidstro, jämlikhet, åsiktsfrihet och religionsfrihet, och deras betydelse för eftervärlden, till exempel för kvinnors rättigheter.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Första världskriget

Avsnitt 6 av 8

Två ungdomar, Candela och Saghar, och programledaren klär sig i tidsenliga kläder och provar hur det är att leva vid tiden för första världskriget. Detta varvas med faktafyllda animerade inslag där vi reder ut orsakerna till att kriget bröt ut, om skotten i Sarajevo, öst- och västfronten samt om freden i Versailles. Vi studerar också tre propagandaaffischer från tre perspektiv och får veta mer om ryska revolutionen och bildandet av Nationernas Förbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Andra världskriget

Avsnitt 7 av 8

Om perioden efter första världskriget och vad som ledde fram till ett andra världskrig. Svåra ekonomiska tider gjorde att starka ledare kunde ta makten, Lenin och senare Stalin i Sovjetunionen, och Hitler i Tyskland. Vi får följa vad som hände under kriget och krigsslutet. Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Alejandro och Farnaz, får vi följa med tillbaka till den här tiden och lära känna människor som stod upp mot nazismen. Allt varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Efterkrigstiden

Avsnitt 8 av 8

Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Abdoulrahmaan och Ponlawat, förflyttar vi oss till tiden efter andra världskriget. Vi får veta vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi lär oss om koloniernas frigörelse och får en glimt av kvinnorörelsen, det svenska folkhemmet och rekordåren. Besöken i de historiska miljöerna varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Min samiska historia - syntolkat

Vi får aldrig glömma

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Samernas tid - sydsamiska

Stölden av Sápmi

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.