Titta

UR Samtiden - Food Planning

UR Samtiden - Food Planning

Om UR Samtiden - Food Planning

Föreläsningar och samtal från Food Planning - var finns maten i samhällsplaneringen? Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Till första programmet

UR Samtiden - Food Planning : Livsmedelsplanering - trender och tendenserDela
  1. Trots en stor klimatpåverkan, så syns
    inte maten mycket i klimatarbetet.

  2. Den syns inte mycket i klimatbudgetar
    och klimatstrategier.

  3. Jag är docent i landskapsplanering
    på Sveriges Lantbruksuniversitet.

  4. De senaste tio åren har jag jobbat
    med frågor om mat och planering.

  5. Min forskning handlar främst
    om fysisk planering-

  6. -landskapsplanering,
    och även planering för matlandskap.

  7. Det är våra kommuner som har ansvar
    för den fysiska planeringen-

  8. -genom planeringsmonopolet, som är
    en viktig del för självbestämmandet.

  9. Planering för matlandskap handlar om
    relation människa, mat och landskap.

  10. Den kan förklaras
    som flöden och relationer-

  11. -mellan konsumenter och producenter.

  12. Det är här som jag rör mig.

  13. När det gäller planering...
    Planering handlar om avvägningar-

  14. -mellan olika intressen och aktörer.

  15. I planeringsarbetet
    är det en mängd styrande faktorer-

  16. -som man behöver ta hänsyn till.
    Till exempel lagstiftning, styrmedel-

  17. -förordningar, planer.
    Olika typer av kunskap och forskning.

  18. Jag tycker det är intressant
    att se vad som händer i praktiken.

  19. Varför saker och ting händer.

  20. Det här är de områden som
    har fångat mitt särskilda intresse.

  21. Frågor om närodlad mat. Hur
    kommuner jobbar med det och varför.

  22. Hur aktörer definierar och använder
    sig av begrepp som lokal mat-

  23. -närodlad mat,
    närproducerad, lokalproducerad.

  24. Finns massor med olika begrepp,
    som betyder lite olika också.

  25. Särskilt för olika aktörer.

  26. En annan fråga är hur kommuner
    ser på bevarande av jordbruksmark.

  27. Vad har man
    för policy och strategier kring det?

  28. Sen har vi frågor
    rörande livsmedelsberedskap-

  29. -som jag tycker
    är jätteintressant att följa.

  30. Lite om trender. Hur har utvecklingen
    varit det senaste decenniet?

  31. Och vad har vi för förutsättningar
    i Sverige?

  32. Övergripande ser vi att den globala
    befolkningsmängden fortsätter öka.

  33. Likaså konkurrensen
    om den odlade marken.

  34. Den svenska jordbruksmarken
    är mer bördig än världsgenomsnittet.

  35. Samtidigt har Sverige relativt stor
    import av mat, ungefär 50 %.

  36. Att jämföra med innan vi gick med
    i EU, då självförsörjningen var 85 %-

  37. -på baslivsmedel.

  38. Vi ser att antalet lantbruk i Sverige
    minskar.

  39. De bästa jordbruksmarkerna
    exploateras i allt högre grad.

  40. Men samtidigt ser vi att det finns
    andra värden i dag som finns med-

  41. -på den svenska livsmedelsmarknaden.
    Det handlar om miljö, klimat-

  42. -och djuretik.
    Solidaritet, rättvisa och så vidare.

  43. Som också har slagit igenom
    senaste tio-femton åren.

  44. Vi ser också
    att det finns ett ökat intresse-

  45. -för närodlad mat generellt.

  46. Både bland konsumenter
    och olika aktörer i livsmedelskedjan.

  47. Vi kan se, när det gäller policy-
    utveckling kopplat till lokal mat-

  48. -att det händer saker.

  49. Regionkommittén, EU:s församling
    för regionala och lokala företrädare-

  50. -har gjort inspel till kommissionen-

  51. -och poängterar vikten av
    att stödja lokala livsmedelssystem.

  52. Det har lett till att det kommit in
    såna skrivningar i en förordning-

  53. -där man trycker på korta
    leveranskedjor, lokala marknader-

  54. -betydelsen av stad-
    och landinteraktion. Och så vidare.

  55. Det här kan fungera som ett stöd
    i kommuners arbete.

  56. När det gäller Sveriges kommuner
    och intresset för närodlad mat-

  57. -så vet vi i dag
    att intresset absolut har ökat.

  58. Man jobbar med att främja
    närodlad mat på en massa olika sätt.

  59. Ett sätt är att man gör
    en lokal policy om närodlad mat-

  60. -genom strategier
    eller handlingsprogram.

  61. När jag gjorde min första
    mer övergripande studie...

  62. Det var för tio år sen.
    Då gjorde jag en stor inventering.

  63. Det var 75 % av Sveriges kommuner
    som var med, 220 stycken.

  64. När man frågade om policy för tio år
    sen, var det 8 % av kommunerna-

  65. -som uppgav att de hade en policy.
    Jag tror att den siffran-

  66. -är ganska så mycket större i dag,
    om vi hade frågat igen.

  67. Många kommuner jobbar
    med olika kommunikationsinsatser.

  68. Att försöka nå närproducenter
    för att få till olika samarbeten.

  69. Och att få dem att svara på anbud
    i upphandlingsprocesser.

  70. Vissa kommuner har en support,
    för att särskilt små producenter-

  71. -tycker det är så byråkratiskt
    att man har stöd från kommunerna-

  72. -med att även hjälpa till
    att svara på anbud.

  73. Sen ser vi att kommuner jobbar med
    olika typer av logistiska lösningar.

  74. Till exempel samlastningscentraler.

  75. Det finns lite överallt. Inte bara
    i Dalarna, som var först med det.

  76. Sen kan vi se
    att i upphandlingsförfaranden-

  77. -där är kommuner verkligen på hugget.

  78. De försöker vara kreativa
    och innovativa.

  79. Samtidigt som man inte får bryta
    mot lagen om offentlig upphandling.

  80. Några exempel på kommuner...
    Hur man jobbar med frågorna.

  81. När det gäller just upphandling,
    så har vi en aktuell handlingsplan-

  82. -där jag bor i Uppsala.

  83. Där har man en handlingsplan för
    ekologiska och närodlade livsmedel.

  84. Där man skriver i den planen-

  85. -att man vill få fler
    lokala leverantörer att lägga anbud-

  86. -i kommunens livsmedelsupphandling.

  87. Man vill öka återtaget från
    naturbruksgymnasiet i Uppsala kommun.

  88. Det är några exempel på insatser
    relaterade till upphandling.

  89. Ett annat exempel
    när det gäller lokal mat...

  90. ...är Östergötlands livsmedels-
    strategi. De har ambitiösa mål.

  91. Där skriver man att man
    redan till nästa år vill uppnå 30 %-

  92. -som ska vara närodlat.
    Till 2025 ska hälften vara det.

  93. Här vill jag lägga in en fundering-

  94. -som är från en planerare
    i en kommun. Han säger så här:

  95. "Min generella reflektion är hur
    regionala planer ska få genomslag."

  96. "I min vardag är kommunpolitikernas
    prioriteringar viktigast."

  97. "Kommunen borde sätta egna mål för
    hur lokal produktion ska stöttas"-

  98. -"och hur mycket svensk lokal mat
    vi ska köpa."

  99. "Det var väl så det var tänkt. Att
    alla kommuner skulle anta målen"-

  100. -"om att köpa svenskt och lokalt,
    som finns i den regionala strategin."

  101. "Vet inte om det blivit så."

  102. Det är nåt att diskutera. Vi har
    en nationell livsmedelsstrategi-

  103. -och regionala, och så på kommunal
    nivå. Vad har man för roller?

  104. Ett annat exempel
    när det gäller närodlat är Göteborg.

  105. Där tar man fram
    en lokal livsmedelsstrategi-

  106. -inom ett EU-projekt man fått pengar
    till: Stadslandet Göteborg.

  107. Processen är intressant. Man försöker
    samverka mellan olika förvaltningar-

  108. -inom den kommunala organisationen
    och med andra aktörer.

  109. Målet är att samarbetet ska fortleva.

  110. Efter att strategin är klar, ska
    man försöka hålla liv i samarbetet.

  111. Jag kommer tillbaka
    till den frågan senare.

  112. Ett annat projekt,
    eller ett politiskt uppdrag-

  113. -gäller stadsnära odling generellt.
    Det har man jobbat med sedan 2012.

  114. Det började
    med fokus kring bostadsnära odling.

  115. Sen har det utvecklats
    till kommersiell småskalig odling-

  116. -och även mer storskalig odling.
    Det finns också med nu.

  117. Ett annat initiativ i Göteborg
    är Grow.

  118. Det handlar om att förmedla mark
    till odlingssugna aktörer.

  119. Stort som smått.
    De har en egen sajt för det här.

  120. Här är olika platser
    där det finns mark som man kan hyra.

  121. Ett annat exempel: Malmö.
    Här jobbar man med en förstudie-

  122. -för en lokal matstrategi.
    Syftet är att man ska få fram-

  123. -en gemensam vision
    för matfrågorna i Malmö.

  124. En viktig insikt
    som man har fått i det arbetet-

  125. -är att det saknas
    ett tydligt samarbete internt-

  126. -i den kommunala organisationen.

  127. Det är nåt man ser som ett problem.
    Man inser att man måste försöka-

  128. -åtgärda det här.

  129. Det finns ett förslag: Att man utser
    en sakkunnig i varje förvaltning-

  130. -med en matprofil. Det blir
    intressant att se om det blir så.

  131. Jag tänkte några trender generellt
    när det gäller närodlat.

  132. I Kalifornien
    har man numera en lag, som innebär-

  133. -att om man är fastighetsägare
    och till exempel har-

  134. -outnyttjade tak
    eller lokaler som står tomma-

  135. -kan man få skattelättnader-

  136. -om man upplåter dessa tak
    och lokaler till stadsodling.

  137. Det är ett styrmedel
    för att stimulera mer stadsodling.

  138. Sen ser vi att det växer fram
    olika matkooperativ.

  139. Distributionshubbar.

  140. I Barcelona har man med det
    i sin stadsplanering.

  141. En annan sak jag också ser finns,
    är att man har börjat värdera anbud.

  142. De leverantörer som erbjuder
    lokal mat värderas högre.

  143. De får högre poäng
    i värderingar och i anbudet.

  144. Vi har lite... När det gäller
    entreprenörskap och företag.

  145. Det finns ett svenskt företag som
    har utvecklat konceptet InsectCity.

  146. Man anlägger insektsfarmar
    i stadsmiljö.

  147. Tanken är att de ska äta vårt avfall
    från staden.

  148. Nåt annat som är på ingång, också
    ett initiativ av ett svenskt företag-

  149. -är att odla jätteräkor
    med hjälp av varmt spillvatten-

  150. -från industrier.

  151. Vi ser en utveckling av akvaponiska
    växthus i restaurangmiljö.

  152. Där restaurangavfallet
    går till att ge mat åt larver.

  153. Larverna föder sen fiskar
    som används i restaurangen.

  154. Det var bara några exempel
    på vad som är på gång.

  155. Nu tänkte jag gå över till ett
    annat område som är högst relevant:

  156. Jordbruksmarksfrågor. Det är aktuellt
    när det gäller våra kommuner.

  157. En stor relevans om man tänker
    på både nutid, och speciellt framtid.

  158. I dag har vi en del kunskap
    om hur det ser ut i kommunerna.

  159. Vad har man för policy och synsätt?
    Hur tillämpas lagen?

  160. Jag tänker främst på Miljöbalken,
    3 kapitlet 4 paragrafen.

  161. Den gäller jordbruksmark
    relaterat till exploatering.

  162. Jag och några kolleger har gjort
    flera studier. Även Jordbruksverket.

  163. Det man kan säga generellt är att
    det är en majoritet av våra kommuner-

  164. -som hävdar att det är jätteviktigt-

  165. -att bevara jordbruksmarken.
    Men om man tittar på praktiken-

  166. -exploateras ju jordbruksmark.
    Det gör den ju.

  167. I allt planeringsarbete
    som berör exploatering-

  168. -har kommunerna ett ansvar att beakta
    kvaliteten på jordbruksmarken.

  169. Att ta på allvar och undersöka om det
    här väsentliga samhällsintresset...

  170. Går det över
    andra väsentliga samhällsintressen?

  171. Är det värt att exploatera just här?

  172. Varför är det inte
    i såna fall tillfredställande-

  173. -att exploatera på annan mark?
    Vad finns det för alternativ?

  174. Att det kanske inte görs
    så djupa studier i många kommuner-

  175. -när det gäller detta, fast det står
    i lagen att man ska göra det...

  176. Det ser lite olika ut
    i det praktiska utfallet.

  177. Det finns ett förslag
    på att man ska kräva-

  178. -att man i kommunernas översikts-
    planer ska redogöra för sin plan-

  179. -för att bevara jordbruksmarken.

  180. Ett sätt att undvika exploatering
    på jordbruksmark-

  181. -är att inrätta
    så kallade jordbruksparker.

  182. Tanken med dem
    är att bevara jordbruksmark-

  183. -särskilt i urbana miljöer-

  184. -för att upprätthålla produktion
    och bevara landskapets karaktär.

  185. Parkerna är ett globalt fenomen.
    I Europa finns det i Italien-

  186. -i Spanien, Frankrike,
    Holland och England.

  187. Jag vet
    att Södertälje diskuterar det här.

  188. Kanske ni blir de första i Sverige
    som inrättar en park.

  189. Vi får hoppas på det.

  190. Ni ser det här
    som möjliga motiv till parken.

  191. Att skydda stadsnära jordbruksparker.

  192. Att det finns ett behov för mer
    närproducerade ekologiska livsmedel.

  193. Att få till fler arbetstillfällen.

  194. I och med det hjälper vi till
    att stärka livsmedelsberedskapen.

  195. Och...

  196. En jordbruksparksmodell-

  197. -är verkligen ett sätt att skapa
    ett multifunktionellt landskap-

  198. -där en massa olika intressen
    ryms och möts.

  199. Det handlar också om rekreativa
    värden och pedagogiska värden.

  200. Kanske kan det ses som en modell
    för framtida utveckling-

  201. -och en ny policy i Sverige.

  202. Kanske vi kallar nåt för
    jordbruksvårdsområden i framtiden-

  203. -på samma sätt som vi har
    naturvårdsområden. Kan vara tänkvärt.

  204. Jag tänkte gå över lite grand på...

  205. ...livsmedelsberedskap. Som kanske
    är det vi mest talar om idag.

  206. Det har verkligen kommit upp
    på den politiska agendan.

  207. Och då har vi en rapport från 2017.

  208. Det var Försvarsberedningen
    som konstaterade-

  209. -gällande det civila försvaret-

  210. -att beredskapen behöver byggas upp-

  211. -och att man kanske behöver införa
    beredskapslager av vissa livsmedel.

  212. Det här är frågor
    som flera myndigheter...

  213. Livsmedelsverket har ett stort
    uppdrag. Länsstyrelser och kommuner.

  214. Ett exempel är Naturvårdsverket.

  215. Naturvårdsverket
    fick ett regeringsuppdrag-

  216. -att i samband med sin fördjupade
    utvärdering av miljökvalitetsmål...

  217. ...ta fram konkreta styrmedelsförslag
    för att uppnå miljömålen.

  218. Det sker i en samverkansprocess
    med flera andra myndigheter.

  219. I det arbetet har man identifierat
    ett stort utvecklingsbehov-

  220. -att stärka livsmedelsberedskapen
    och öka självförsörjningen.

  221. Man har också tittat på
    att det finns ett stort behov-

  222. -av att stärka just transport-,
    arbetsmaskin-

  223. -och drivmedelsberedskapen.

  224. I det arbetet fick man i uppgift att
    ta fram konkreta styrmedelsförslag.

  225. Det är två stycken
    som man har arbetat på.

  226. Det handlar om beredskapskontrakt.

  227. Det gäller för tunga transporter
    och lokalproduktion av drivmedel.

  228. Det andra handlar om regionala noder.

  229. Eller, vad ska man säga,
    beredskapscenter-

  230. -för livsmedel och drivmedel.

  231. Och... Då ska vi se.

  232. Just det! Det här fick man...
    Det presenterades i går.

  233. I riksdagen,
    för miljö- och energidepartementet.

  234. Jag ska höra sen
    hur det gick för dem.

  235. Det presenterades i alla fall,
    de här två.

  236. Kommunernas roll
    vad gäller livsmedelsberedskap.

  237. De har ansvar
    för att bedriva sin verksamhet-

  238. -både i normala tider, i kris
    och vid höjd beredskap.

  239. De har det geografiska
    områdesansvaret på lokal nivå.

  240. Man har i uppgift
    att samverka och samordna internt-

  241. -inom kommunala organisationer
    och med andra aktörer.

  242. Och att samordna informationen
    till medborgare.

  243. Ett exempel som man jobbar med
    konkret på flera håll-

  244. -är upphandling
    och olika typer av avtal.

  245. För att teckna avtal med leverantörer
    som gäller just i kristid.

  246. Genom robusta upphandlingar, där man
    får in krisberedskapsperspektivet-

  247. -som en faktor i upphandlingen, för
    att förebygga för tänkta störningar.

  248. I det arbetet ingår också
    att stärka kompetensen-

  249. -hos upphandlingsfunktionen.
    Att lära sig att ställa de frågor-

  250. -som är relevanta i det sammanhanget.

  251. Det kan gälla
    att ta fram beredskapsplaner-

  252. -för kostenheter i kommuner.
    Krismenyer eller lagerhållning.

  253. Såna typer av frågor
    måste man arbeta med.

  254. Kommunalägd jordbruksmark
    kanske kan vara beredskapsmark-

  255. -där man skriver avtal
    med arrendatorer.

  256. En allmän reflektion kring det här
    med livsmedelsberedskapsperspektivet-

  257. -när det gäller mat och planering:

  258. Man kan se det
    som en slags drivkraft-

  259. -för en övergång till mer hållbara
    och resilienta livsmedelssystem.

  260. Vilket är bra både i normala tider
    och inför kristider.

  261. Att det kan pusha på lite.

  262. Beredskapen väcker
    frågor om försörjning generellt.

  263. Var produceras maten? Vilka insats-
    medel behövs? Hur ser transporterna?

  264. Hur och var sker lagring?

  265. De frågorna diskuteras verkligen
    i dag i kommunerna.

  266. Uppsala kommun som exempel.
    Här finns ambitioner att utveckla-

  267. -en lokal cirkulär livsmedelskedja-

  268. -byggd på en diversifierad
    primärproduktion, lokala marknader-

  269. -och en lokal återvinning.

  270. Det bygger absolut på en bred
    förankring med många olika aktörer-

  271. -men att det är kommunen
    som driver arbetet.

  272. Det kräver så klart
    en massa olika innovativa lösningar.

  273. Inte minst på hur vi samarbetar.

  274. Det behövs olika styrmedel och stöd
    i ett sånt här arbete.

  275. Kanske nya affärsmodeller.

  276. Och mer kreativa och innovativa
    lösningar för resurseffektivitet.

  277. Det här har vi försökt.
    Vi har sökt pengar från Vinnova.

  278. Vi fick steg ett. Ska vi göra
    fler försök för att få andra steg?

  279. Det finns en början till en
    konstellation. Vi försöker gå vidare.

  280. Generellt finns ett stort behov i dag
    av att utveckla planeringsmodeller-

  281. -som inte håller fast
    vid stuprörstänkandet-

  282. -mellan olika sektorer,
    förvaltningar, discipliner-

  283. -utan där olika funktioner
    planeras i ett sammanhang.

  284. Studier visar att stuprörstänkandet
    mellan förvaltningar-

  285. -när det gäller närodlad mat
    är...

  286. Det finns väldigt lite samarbete...

  287. ...mellan kostenheter,
    miljöförvaltning, stadsbyggnad-

  288. -strategiska avdelningar
    och upphandling.

  289. Man samarbetar i väldigt låg grad.

  290. Nu har vi sett, vi har fått
    lite exempel här från mig-

  291. -att man försöker ta tag i det
    till exempel i Malmö.

  292. Jag tror det är otroligt viktigt
    framöver om vi ska komma vidare.

  293. Ett exempel som vi skulle
    kunna etablera i svensk kontext-

  294. -pratade Kevin om.
    Han är mer uppdaterad än vad jag är.

  295. Jag har skrivit
    det jag hade fått reda på.

  296. Det är att det finns
    över hundra "food councils" i USA.

  297. Han visade på siffran 300.

  298. Jag tänker att det är nåt
    vi skulle kunna starta upp i Sverige.

  299. Råd för lokala livsmedelssystem.

  300. Just för att etablera kontinuerliga
    samarbeten mellan aktörer.

  301. I dag börjar vi få till
    en mängd samverkansprojekt-

  302. -mellan planerare, konsulter,
    företag, forskare och myndigheter.

  303. Men det är ju på projektbasis.

  304. Man börjar och det blir ett slut.
    Hur sker samarbetet sen?

  305. Det är problematiskt.
    Hur får vi kontinuitet?

  306. Så att vi faktiskt samarbetar,
    uppdaterar och planerar tillsammans.

  307. Kanske ett råd för lokala livsmedels-
    system kan vara ett alternativ.

  308. Rent organisatoriskt kan det tillhöra
    den lokala förvaltningen.

  309. Jag...
    Det hette ju trender och tendenser.

  310. Det är jättespännande
    att följa vad som är på gång.

  311. Jag kunde inte låta bli...
    Vad tänker vi om framtiden?

  312. Då drar jag några. Jag har fler,
    men jag drar några stycken.

  313. Nu har vi i tre decennier haft
    som ledstjärna hållbar utveckling.

  314. Kanske att det mer och mer
    kommer bli så att vi pratar om...

  315. ..."survivability"
    i stället för "sustainability".

  316. Det kanske kommer handla mer om mer
    direkt aktionsorienterade handlingar-

  317. -på kortare sikt.

  318. Kanske. Det är en spaning
    från mitt perspektiv.

  319. Jag tänker också
    att vi den senaste tiden hört mycket-

  320. -om vikten av att ha ett
    systemtänkande. Systemperspektivet.

  321. Det finns massor med policyskrivelser
    om detta...

  322. ...på många olika områden, inte minst
    när det gäller hållbar stadsbyggnad.

  323. Jag tror
    att ord som resurseffektivitet-

  324. -regenerativa och recirkulära system,
    kommer bli honnörsord framöver-

  325. -som betyder nåt i praktiken.

  326. Vi kommer se mycket mer innovativa
    och praktiska lösningar-

  327. -i verkligheten kring det här.

  328. Likaså en ökad konkurrens kring det
    vi i dag klassificerar som avfall-

  329. -och att det kommer
    att utvecklas starka marknader-

  330. -kring avfall.

  331. Vi måste bli betydligt bättre
    på att utnyttja inhemska resurser...

  332. ...för en högre självförsörjning
    i Sverige.

  333. Gällande jordbruksmark tror jag att
    vi får se en fortsatt exploatering-

  334. -men kanske några kommuner
    sätter ner foten-

  335. -och har nån slags nolltolerans.

  336. De får fungera
    som nån slags pilotkommuner-

  337. -som verkligen tar en mer långsiktig
    livsmedelsförsörjning på allvar.

  338. Jag tror gröna vågen håller i sig.
    Vi som konsumenter och medborgare...

  339. Allt fler blir vegetarianer
    och veganer.

  340. Att man vill odla själv,
    det håller i sig.

  341. Jag tror vi får se en instabil global
    marknad, där råvarupriser höjs.

  342. Det blir mer ryckigt och dynamiskt.

  343. En sak som jag tycker
    är lite fascinerande-

  344. -är att vi i dag vet att maten
    står för en stor klimatpåverkan.

  345. Det beror på hur maten produceras
    och vad vi äter.

  346. Trots en stor klimatpåverkan, så syns
    maten inte så mycket i klimatarbetet.

  347. Det syns inte mycket i klimatbudgetar
    och klimatstrategier.

  348. I stället är det transport, bostäder
    och industri som ges plats.

  349. Det är likadant
    med alla dessa olika verktyg.

  350. Indikatorer som man jobbar med
    apropå hållbar stadsbyggnad.

  351. Maten finns inte med som en faktor.

  352. Jag tycker det är anmärkningsvärt.

  353. Men spås av mig få ett
    mycket större genomslag i framtiden.

  354. Jag tror som avslutning
    att vi får se fler studier-

  355. -relaterade till fyra promille-
    initiativet och kolinlagring i jord.

  356. Sverige har skrivit under det.

  357. Fler studier
    om hur stor potentialen är-

  358. -för kolinlagring i jordbruksmark.

  359. Tack! Det här var ett försök
    att ge en slags övergripande bild-

  360. -av var vi befinner oss i Sverige.
    Tack.

  361. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Livsmedelsplanering - trender och tendenser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilken plats tar maten i samhällsplaneringen idag och hur kan det komma att se ut i framtiden? Spaningar med Madeleine Granvik, forskare vid SLU och Uppsala universitet. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Kemisk industri, Kemisk teknik, Livsmedel, Livsmedelsförsörjning, Livsmedelskonsumtion, Livsmedelspolitik, Njutningsmedel, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Food Planning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Var finns maten i samhällsplaneringen?

Hur skapar och bibehåller man ett hållbart livsmedelssystem? Kevin Morgan, professor vid Cardiff University, delar med sig av sin breda erfarenhet av forskning för samhällsförändring. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsplanering - trender och tendenser

Vilken plats tar maten i samhällsplaneringen idag och hur kan det komma att se ut i framtiden? Spaningar med Madeleine Granvik, forskare vid SLU och Uppsala universitet. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsförsörjning i ett förändrat klimat

Hos SMHI rustar man för kommande klimatförändringar. Jacob von Oelreich, sektorsansvarig inom klimatanpassning, berättar bland annat om gamla spannmålssorter, så kallade kulturspannmål, vars långa rötter har bättre förmåga att hämta vätska när det är torka. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsförsörjning i kris

Hur kan vi säkerställa att alla medborgare har tillgång till mat i händelse av kris? Therese Frisell från Livsmedelsverket berättar om arbetet med den nationella livsmedelsstrategin. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Strategier för odling och livsmedelsförsörjning

I ett krisläge är det viktigt att många har kunskap om odling och matlagning och se till att alla Sveriges skolkök är fullskaliga och tillgängliga om behov uppstår. Helena Nordlund, huvudförfattare till Södertälje kommuns livsmedelsförsörjningsstrategi, berättar. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i Stockholms län

I Sverige är vi beroende av en fungerande livsmedelsinförsel. Inte minst i Stockholms län. Hur klarar vi oss i händelse av kris? Kristina Nigell och Staffan Forsell från Länsstyrelsen berättar om arbetet med en regional livsmedelsstrategi. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i jordbruket

När stormen Alfrida slog till drabbades Norrtälje hårt. Men händelsen gav viktiga insikter och erfarenheter, berättar lantbrukaren Karin Broström. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i skolor och förskolor

Stormen Alfrida satte Norrtäljes invånare på prov. Anna Pedersen som arbetar med måltidsverksamhet inom skolor och förskolor vittnar om en stor vilja till samarbete. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskapen i vårt samhälle

Kan vi lita på livsmedelsförsörjningen? Ett panelsamtal om hur väl Sverige är rustat i händelse av kris. Medverkande: Anna Pedersen, Karin Broström, Anna-Lena Dahlberg, Therese Frisell och Staffan Forsell. Moderator: Madeleine Granvik. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Barnrättsperspektiv på nutrition

Vilka rättigheter har barn inom ämnet nutrition? Susann Swärd är människorätts- och barnrättsstrateg inom Region Kronoberg. Här pratar hon om vad det kommer att innebära om Barnkonventionen blir lag i Sverige från 2020. Hur bygger vi sunda nutritionsvanor som varar livet ut? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.