Titta

UR Samtiden - Littfest 2019

UR Samtiden - Littfest 2019

Om UR Samtiden - Littfest 2019

Seminarier med författare och konstnärer inspelade den 14-16 mars 2019 på Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Till första programmet

UR Samtiden - Littfest 2019 : Röster från norrDela
  1. Det har blommat upp nåt otroligt
    den senaste tiden-

  2. -med både Sápmi
    och meänkieli Tornedalen.

  3. Både i massmedia
    och även på sociala medier.

  4. Välkommen, Björn Ylipää, författare
    och matkonstnär. Stämmer det?

  5. En typisk tornedaling: lite av varje.
    Kan lite av allt.

  6. Sen har vi Mona Mörtlund.
    Du har också mycket på ditt cv.

  7. Du är poet och dramatiker.
    Men också översättare. Stämmer det?

  8. Ja. Jag är från samma trakter som
    Björn. Jag är också diversearbetare.

  9. Ni har grupperat er här.
    Vi har Tornedalen och Sápmi.

  10. Anne Wuolab,
    du har också mycket på ditt cv.

  11. Du är journalist, författare,
    modersmålslärare, och mycket mer.

  12. -Det stämmer.
    -Tomas Colbengtson, du är konstnär.

  13. Du har andra strängar på din lyra,
    men i dag är du här som konstnär.

  14. -Ja, fast nu är jag författare också.
    -Konstnär och författare. Självklart.

  15. Ja, precis. Jag ser texten
    som bild också. Ett budskap.

  16. Det hänger ihop. Det ser vi i din bok
    som du ska prata om sen.

  17. Och så Jan-Erik Lundström, curator
    och skribent. Och kanske nåt mer.

  18. -Ja, det räcker ganska bra.
    -Om du får prioritera...

  19. Museichef, konst, med mera.
    F.d. museichef.

  20. Ni får möta våra föreläsare i sina
    olika punkter under eftermiddagen.

  21. De har rätt mycket tid att berätta om
    sina konstnärskap och författarskap.

  22. Men nu ska vi värma upp lite,
    och prata en stund tillsammans.

  23. Jag tänkte att vi börjar med temat
    vi valde: "Röster från norr".

  24. Vi har valt Sápmi och Tornedalen,
    som ju är två väldigt stora områden.

  25. Och det handlar om
    språk och litteratur.

  26. Tycker ni, utifrån era perspektiv,
    att... Får alla röster...?

  27. Kan alla röster, och får alla röster,
    höras? Alla röster och berättelser?

  28. Är det en mångstämmig kör av röster,
    eller är den mer enstämmig?

  29. Hur upplever ni möjligheterna
    att utöva era konstnärskap?

  30. -Vi börjar med Björn.
    -Jag tycker att det är intressant.

  31. Jag tar upp det i min föreläsning.
    Vem har rätt till kulturen?

  32. Vad tillhör en minoritet?
    Vem är det som står för olika saker?

  33. Det har blommat upp nåt otroligt
    på senaste tiden med både Sápmi-

  34. -och meänkieli Tornedalen, både i
    massmedia och tv, och allt sånt här.

  35. Och även i sociala medier.
    Så det är på gång.

  36. Nånting har hänt.
    Är det bara de senaste åren?

  37. Det har hänt en hel del,
    men Mona har varit inne i det längre-

  38. -med att skriva, och så.
    Hon kanske kan berätta mer.

  39. -Då fortsätter du helt naturligt.
    -När det gäller tornedals...

  40. Om vi tar meänkieli, t.ex.,
    så skrev jag och Monika Johansson-

  41. -en bok i början av 80-talet, den
    första barnboken på meänkieli nånsin.

  42. När vi började, så samlade vi in
    gamla ramsor och lekar.

  43. Det fanns inget sånt, och det fanns
    bara två böcker skrivna på meänkieli.

  44. En kom på 40-talet, och en på
    70-talet. Nu finns det ett hundratal.

  45. -Du har varit med om detta.
    -Jag har sett det blomstra.

  46. Och det gör det, precis som Björn sa.
    Vi kommer på bred front!

  47. -Du har varit med och skapat det.
    -Ja, att använda språket till skrift.

  48. Det var väldigt nytt.
    Det fanns många farhågor om-

  49. -att det inte går
    att skriva på det språket.

  50. De nationella minoritetsspråken
    är nya som skriftspråk, många av dem.

  51. Anne?

  52. Mitt historiska sammanhang är
    att den första samiska boken-

  53. -firar 400 år i år.
    Så vi har haft skriftspråk länge.

  54. Det finns förstås biblar, och så,
    men om man tänker en bok som ska-

  55. -läsas och lära ut språket,
    så är den 400 år i år.

  56. Så skrifthistorien i Sápmi är lång.

  57. Men om man går till biblioteket
    och vill låna böcker på samiska-

  58. -så hittar man kanske tio böcker
    som är skrivna av samer-

  59. -och så hittar man 110 böcker
    som är skrivna om samer.

  60. Att vi berättar våra egna historier...
    där finns det mycket att göra.

  61. Den andra ytterligheten med
    vår långa och fina skrifthistoria är-

  62. -att vi för fem år sen
    fick statistik på-

  63. -att det kommer ut 0,2 böcker
    på samiska... Alltså, originalmanus.

  64. Det kan jämföras med
    att läsa samma tweet i ett helt år.

  65. Det är min tillgång till litteratur.

  66. Jag kan se fram emot samma tweet
    varje kväll, i 365 dagar.

  67. Då var det inte lika bra längre.

  68. Men situationen nu, från den
    långa skrifthistorien och få böcker...

  69. Nu har vi Samisk Litteraturfestival
    och Samiskt Författarcentrum.

  70. Nästa vecka
    föreläser jag om samisk litteratur-

  71. -på Samernas Utbildningscentrum.
    Plötsligt är vi med igen.

  72. Littfest har varit en viktig arena för
    oss att ens börja prata om det här.

  73. I år har vi en tusenprocentig ökning
    av bokutgivningar.

  74. Från 0,2 till... Det har kommit ut fem,
    sex böcker på samiska i originalmanus.

  75. Alltså på svenska sidan.
    - Du kanske nämner det, men...

  76. På sydsamisk sida
    har man översatt många barnböcker.

  77. Det är en explosion.

  78. Nästan så att vi föräldrar klagar på att
    barnen har för många böcker att läsa.

  79. Det är olika perspektiv.

  80. Men vi ska inte klaga på
    att det finns böcker på samiska.

  81. -Tomas?
    -Ja, alltså...

  82. Det är bra att det finns barnböcker,
    så att vi som inte är-

  83. -så uppdaterade på sydsamiska
    kan förstå dem.

  84. Hur är läget? Vi har äntligen gått
    från s.k. minoritet till urfolk.

  85. Äntligen kan vi få den rättmätiga...

  86. Rättigheterna att ha ett eget språk.

  87. Min resa till den här boken
    startade när jag var barn.

  88. Jag kommer från Tärnaby, Umeälvens
    källområden. Jag minns när fem byar-

  89. -dämdes över där,
    utan större protester, och...

  90. Det där fastnade i mig.
    "Varför...? Är det så det ska vara?"

  91. De äldre talade sydsamiska,
    men det var skambelagt.

  92. Inte riktigt rumsrent, helt enkelt.

  93. Tillsammans med Jan-Erik här,
    så började vi diskutera detta.

  94. Det är snart fyra år sen. Vi ville
    formulera och synliggöra språket.

  95. Den skulle ha varit helt på sydsam-
    iska, men det begränsar läsekretsen.

  96. Nu hoppas jag att man kan ta till sig
    det språket, och våga tala det lite.

  97. -Håller du med, Jan-Erik?
    -Javisst.

  98. Jag har också ett ganska...
    Med tanke på det Björn och Anne sa.

  99. Jag har skrivit... När jag har jobbat
    med konstnärer och utställningar-

  100. -så har jag skrivit om
    samisk konst och samiska konstnärer.

  101. Det är helt riktigt att det
    har hänt en hel del på senare år.

  102. Jag tänker tillbaka också,
    lite som du säger...

  103. Vi gjorde en utställning i Umeå 2004
    som hette "Same same but different".

  104. Då möttes vi med fullständig
    yrvakenhet och renons på kunskap.

  105. Så det har skett en utveckling, där
    samisk konst och samiska konstnärer-

  106. -lyfts fram och får ta utrymme
    i publikationer och utställningar.

  107. Men jag blir ändå lite nervös
    av formuleringar-

  108. -som "explosion" och "stora
    framsteg". Mycket återstår att göra.

  109. Det är stor brist på historie-
    skrivning, på allmänkunskap-

  110. -på publikationer, och synlighet
    på de nationella institutionerna.

  111. -Så vägen är lång fortfarande.
    -Det är lite det ni alla säger.

  112. I olika grad har ni varit med om
    den fantastiska utvecklingen-

  113. -men det finns så mycket kvar.
    Ni är stolta, men ni vill mer.

  114. Vi sitter här på scenen i dag. Det
    kunde vi kanske inte för tre år sen.

  115. När du säger att 2004
    så möttes den utställningen av...

  116. Den kan ju inte
    ha mötts av negativ respons.

  117. Undrade man vad det var? Vad var det
    som...? Det är ju inte så länge sen.

  118. Det är inte så länge sen,
    men i samtidskonsten-

  119. -så var nånting som hade en samisk...

  120. Samisk identitet
    var i stort sett osynlig.

  121. Det är ett intressant exempel. Den
    bemöttes inte negativt, egentligen-

  122. -men på så vis att...

  123. Det fanns kritiker som tyckte att det
    var trevligt att samiska konstnärer-

  124. -får synas, men de borde slippa
    att tala om sin samiskhet.

  125. Det fanns fortfarande ett slags
    förbud på identitetspolitisk konst.

  126. Det var okej om samiska konstnärer
    uppträdde som alla andra konstnärer-

  127. -och inte underströk sin egen
    historia, sina egna berättelser.

  128. Den rösten var fortfarande
    lite problematisk-

  129. -för majoritetssamhället.

  130. Modersmålet eller hjärtats språk...
    Hur viktigt är det för ert skapande?

  131. Anne, för dig är berättandet viktigt.

  132. Vilket språk du väljer är
    kanske inte det absolut viktigaste?

  133. Som konstnär måste jag få göra det.

  134. Det kan inte få avgöra om jag ska välja
    engelska, norska eller samiska.

  135. Men med det sagt,
    så är jag väldigt medveten-

  136. -om att jobba på samiska.
    Det är viktigt och jag mår bra av det.

  137. Då är jag en bättre berättare.

  138. Ni hör att jag pratar
    det fina språket svorska, också.

  139. Ibland undrar jag om jag kan skriva
    norska bra med den inblandningen.

  140. Då blir samiska det språk
    jag verkligen kan jobba med.

  141. Jag träffade en samisk författare
    från finsk sida, poeten Helga West.

  142. Hon valde att inte översätta sina dikter
    till finska eller engelska, eller så.

  143. Då får man höra att när man väljer
    samiska, så är man exkluderande.

  144. Vi har inga läsare. För vem skriver vi?

  145. Vi gör samiska tankar otillgängliga.
    Men för henne är det ett medvetet val.

  146. Det är för den samiska befolkningen
    som kan läsa det.

  147. Jag tänker på Nils-Aslak Valkeapää
    som fick Nordiska rådets litteraturpris.

  148. Den samiska boken är ganska tjock.
    Den norska är tunnare-

  149. -och den engelska är tunnast. Han sa
    att vissa saker är bara för samerna.

  150. Det krävs mod att säga det, och det
    krävs kanske mod att acceptera det.

  151. Att vi ser att det är så.

  152. Det är inte tillgängligt för oss,
    men det är okej.

  153. Det finns många sidor av det här, men
    jag kunde nog inte välja bort samiskan.

  154. I så fall får jag välja bort svorskan.

  155. Hur tänker ni andra
    om hjärtats språk?

  156. Jag skriver ju inte på meänkieli.
    Tanken har inte ens funnits förut.

  157. Men i och med att jag började skriva
    på svenska, min första bok-

  158. -så hade jag berättelser
    på meänkieli.

  159. Jag hade svårt att översätta det till
    svenska. Jag hade inte det språket.

  160. Hur en älvfåra är, och hur
    en liten ås innan en grop i älven...

  161. Jag hittade inte det på svenska,
    och började söka de här orden.

  162. Men jag hittade inte...

  163. Många säger att det är låtsasfinska,
    men orden finns inte på finska.

  164. Det är ett eget språk som jag har
    blivit intresserad av att skriva-

  165. -med kompisar på sociala medier. Det
    är en ny väg, med stavfel och allt.

  166. Men vi gör det. Det är underbart.
    Men det tog lång tid för mig att...

  167. Jag hörde att du var med i
    ett jaktlag och ville kunna språket.

  168. -Var det så?
    -Nja, jag jobbade som skogsarbetare.

  169. Det var i slutet av 70-talet.
    Då sa gubbarna på meänkieli...

  170. "Om inte du pratar finska, så får du
    äta i snödrivan." Hungern drev mig.

  171. -Jag är så tacksam för det!
    -Det är den hårda linjen.

  172. Jag sökte efter ordet för "snövall".
    Det finns inte på finska.

  173. Det var också intressant. "Va? Finns
    det inte?" Det är ett riktigt språk.

  174. Svenskan fick mig
    mer intresserad av meänkieli.

  175. Känner ni igen det?
    Att det inte går...?

  176. -Man kan inte säga det på svenska.
    -Javisst.

  177. Jag är inte samisktalande, och jag
    skriver på svenska eller engelska.

  178. Men det är ju...

  179. Det är en resurs åt båda hållen,
    som Björn är inne på. I Tomas fall...

  180. Det jag har upplevt i samarbetet
    med dig har varit så speciellt.

  181. Den bildkonst som Tomas arbetar med-

  182. -ger saker tillbaka till sydsamiskan
    i arbetet med bild.

  183. På samma vis som Tomas konst berikas
    av att mötas av en sydsamisk text.

  184. Det finns en växelverkan på olika
    sätt när språket återtas, återfås-

  185. -eller återerövras,
    som ju är fallet med sydsamiskan.

  186. Det är ett av de samiska språken
    som har minst antal talare.

  187. Att återta språket är väl det som
    händer nu, av många yngre människor.

  188. Hur ser det ut
    för meänkieli och ungdomar?

  189. Det finns ett jättestort intresse
    bland ungdomar.

  190. Man undervisar här på universitetet,
    och i början var köerna långa-

  191. -för att få vara med
    på de här kurserna.

  192. Intresset växer
    och attityderna blir bättre-

  193. -men språket är ändå i farozonen.

  194. Minoritetsspråken behöver oändligt
    mycket stöd för att överleva-

  195. -även om vi säger att det blomstrar.
    Vi är inte så stora grupper.

  196. Och svenskan är väldigt dominant,
    även i vår generation.

  197. Jag har växt upp med två språk,
    och jobbar också på två språk.

  198. För mig är det viktigt att hålla dem
    vid liv, även meänkielin.

  199. Men svenskan är också mitt modersmål.

  200. Jag kan inte bara prata meänkieli
    eller bara skriva på meänkieli.

  201. Det vore som att hugga av ena handen.

  202. Så är det för många i den här gener-
    ationen. Svenskan är också modersmål.

  203. Det är upp till var och en hur mycket
    man vill använda ursprungsspråket.

  204. Det är individuellt hur viktigt
    det är. Men överlag är attityderna-

  205. -till meänkieli fantastiskt
    mycket bättre än för 40 år sen.

  206. Man sa att det var ett låtsasspråk,
    en köksfinska, ingen riktig finska.

  207. Men det är ett jättegammalt språk.
    Det har förstås lånat från svenskan.

  208. Vi har alltid funnits i Sverige. Och
    utsatts för en kraftig försvenskning.

  209. Det finns svenska låneord, men alla
    språk lånar. Det är inget konstigt.

  210. Jag gör samma misstag som
    mina föräldrar. De pratade finska-

  211. -men de lärde inte oss barn.
    Och jag lär inte mina. Det är hemskt.

  212. -Tomas?
    -Per-Martin Israelsson saknas här.

  213. Vi är tremänningar.
    Han har översatt till sydsamiskan.

  214. Ska man prata väder eller renskötsel-

  215. -så finns det många fler ord
    än på engelska eller svenska.

  216. Han har fått Jan-Eriks text, som är
    ganska explicit och djuplodande-

  217. -att beskriva konst
    och konsthistoria.

  218. Per-Martin har verkligen fått
    arbeta med att skapa ny sydsamiska.

  219. -Vad spännande! Han nyskapar.
    -Precis.

  220. Han sitter i norska Sametingets
    språknämnd. Han hittar inte bara på.

  221. Det är inte bara låneord
    som "skoter" eller "computer"...

  222. Språket är ju en identifikations...

  223. Det är vår
    kraftigaste identitetsskapare.

  224. Tar man bort språket, så är
    en människa enklare att hantera.

  225. Det var ett bra slutord från dig,
    Tomas.

  226. Det handlar mycket om identitet.
    Utan språket, vad blir kvar då?

  227. Vi sätter punkt för samtalet, och
    tackar vår panel med en varm applåd.

  228. Översättning: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Röster från norr

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtal mellan författare och konstnärer, som var och en för en kamp för att synliggöra urfolk och rädda sitt hjärtas språk. Medverkar gör Björn Ylipää, Mona Mörtlund, Anne Woulab, Tomas Colbengtson och Jan-Erik Lundström. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Konst och politik, Kreativt skrivande, Litteraturvetenskap, Meänkieli, Minoriteter, Minoritetsspråk, Samiska språk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Littfest 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Röster från norr

Samtal mellan författare och konstnärer, som var och en för en kamp för att synliggöra urfolk och rädda sitt hjärtas språk. Medverkar gör Björn Ylipää, Mona Mörtlund, Anne Woulab, Tomas Colbengtson och Jan-Erik Lundström. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Med smak av Tornedalens terroir

Hur klär man Tornedalens smaker i ord och bild? Björn Ylipää, matkonstnären och författaren bakom boken "Smak av norrsken", berättar om allt det goda från sin barndoms trakter, om karaktärer han träffat genom åren och om sitt hjärtas språk - meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Samisk feelgood

Litteratur på samiska är fortfarande sällsynt - i synnerhet romaner som utspelar sig i nutid. Författaren Anne Woulab har brutit ny mark genom att skriva en feelgoodroman på nordsamiska. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Språkförlust och konstens makt

Mitt i det samiska kulturlandskapet står de - gestalter från förr som en gång levt och verkat på platsen - avbildade på glas. Konstnären Tomas Colbengtson vill levandegöra människor ur den samiska befolkningen som dåtiden velat förminska och radera ut. Nu har hans konst uppmärksammats internationellt och samlats i boken Faamoe. Moderator: Jan-Erik Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Strindberg och Mörtlund på meänkieli

Hur låter Strindberg på meänkieli? Och varför är Strindberg lättare att översätta än Försäkringskassans informationstexter? Möt författaren och översättaren Mona Mörtlund som berättar och läser ur sin rika produktion på svenska och meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Meg Rosoff

Som barn hade Meg Rosoff en stor kärlek till hundar. Kanske såddes redan då ett frö till böckerna om den duktiga hunden McTavish? 2016 belönades hon med Almapriset för sina livfulla barn- och ungdomsböcker. Möt författaren i ett samtal om livet, böcker och om hur Astrid Lindgrens ord hjälpte henne att förklara varför barnlitteratur är så viktig. Moderator: Ada Wester. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangörer: Littfest och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Syrien, sexualitet och Sverigebilder

När författaren Khaled Alesmael kom från Syrien till Sverige 2014 hade han aldrig kunnat föreställa sig att han några år senare skulle kunna stå bland arabisktalande personer och prata öppet om homosexualitet. Moderator: Carl Åkerlund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norrländska litteratursällskapet och Riksteatern.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Att debutera på tre språk

De samiska poeterna Juvvá Pittja och Johan Sandberg McGuinne skriver på flera språk, men drivkrafterna bakom orden är delvis olika. Pittja vill skildra samiska miljöer och balansera den stereotypa bilden av samer. Sandberg McGuinne brinner för att hålla sina språk - gaeliska och sydsamiska - levande. Moderator: Pernilla Berglund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Lone Aburas

I romanen "Det är ett jag som talar (Räkenskapens timme)" ställer Lone Aburas den åldrande vänsterflygeln i Danmark mot yngre politiska krafter. Boken väcker diskussioner och hon har både hyllats och kritiserats. Möt den danska författaren i ett samtal med Olav Fumarola Unsgaard. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Göteborgs litteraturhus och Anti Bok.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Jörn och Rafael Donner - mellan far och son

Möt Jörn Donner, författare, regissör och debattör, och hans son Rafael Donner, författare, filmarbetare och chefredaktör. Här samtalar de om föräldraskap, manlighet och skrivande. Moderator: Pekka Heino. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Förlaget och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nathacha Appanah

I Nathacha Appanahs roman "Våldets vändkrets" möter flyktingpojken Moïse laglösheten och våldet i en kåkstad på den franska ön Mayotte. Här berättar författaren berättar hur hon noga mejslat fram karaktärerna i romanen. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Franska institutet och Elisabeth Grate Bokförlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Bengt Pohjanen

Försedd med basker och pipa som förebilden Gunnar Ekelöf skrev Bengt Pohjanen sina första dikter som sjuttonåring. Här, 58 år senare, bjuder han på berättelser om sitt liv och författarskap. Moderator: Anders Persson. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Sápmi i litteraturen och litteraturen i Sápmi

Bilderna av det samiska ser väldigt olika ut, sett inifrån gruppen eller ur majoritetssamhällets ögon. Författarna Annica Wennström och Sigbjørn Skåden vill genom sitt skrivande skapa en mer mångfacetterad och rättvis bild. Moderator: Malin Nord. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nuckan

Malin Lindroth har levt ensam i nära trettio år. Med boken "Nuckan" vill hon tvätta skammen ur ett av våra mest nedsättande tillmälen. Tillsammans med författaren Tone Schunnesson går hon till botten med ordets uppkomst, hur det påverkar människor och hoppet om en mer tolerant syn på kvinnor som lever i ensamhet. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norstedts och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Audur Ava Ólafsdóttir

Auður Ava Ólafsdóttirs böcker är både melankoliska och humoristiska och har gått hem hos de svenska läsarna. Romanen "Ärr" tilldelades Nordiska rådets Litteraturpris 2018. Moderator: Johan Swedenmark. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Världen genom novellen

Hur skiljer sig novellens uppbyggnad och berättarstil från romanens? Möt två författare, norska Roskva Koritzinsky och finlandssvenska Susanne Ringell, som båda nominerats till Nordiska rådets författarpris för sina novellsamlingar. Moderator: Ida Linde. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Få brev! Fatta noll?

Myndigheter kommunicerar oftast med oss på ett krångligt och byråkratiskt språk som kan vara svårt att förstå. Vi ska försöka knäcka koden med myndighetsspråket. Vi träffar Jonas Klintberg som suttit bakom lås och bom. När han insåg att det enda han var bra på var att sälja knark så bestämde han sig för att välja en annan väg. Han gjorde om sin cell till ett kontor där han hjälpte andra intagna att förstå myndighetsspråket. Och det är något han fortsätter med nu när han är fri. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.