Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Forskare och doktorander berättar om sin genusforskning under fyra olika teman: jämställdhet, genus i relation till andra maktordningar, våld och arbete. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2019 : Maskulinitet och våld i förändringDela
  1. När genusregimerna förändras
    som vi har sett dem göra i Skottland-

  2. -skapas det en sorts "vertigo",
    yrsel, kring de här identiteterna-

  3. -och våld kan då fungera
    som en slags gränsdragning.

  4. Tack! Mitt namn är Sara Skott.
    Jag jobbar som lektor i kriminologi.

  5. I dag tänkte jag prata om forskning-

  6. -som bygger på min avhandling om
    maskulinitet och våld i förändring.

  7. Jag ska också prata om mitt ramverk
    "the vertigo of masculinity".

  8. Det baserar jag på två grundpelare:

  9. Den ena är genusteori,
    och speciellt idéer om genusregimer.

  10. Den andra är Jock Youngs idéer
    om "the vertigo of late modernity".

  11. Jag ska försöka ta oss igenom
    det här teoretiska ramverket.

  12. Det här bygger på min forskning-

  13. -där jag studerade olika subtyper
    av mord och våld-

  14. -och hur de har förändrats över tid
    i Skottland.

  15. Jag fann att både dödligt
    och ickedödligt våld mellan unga män-

  16. -på offentliga platser
    har minskat över tid.

  17. Vi har sett en tydlig nedgång av det
    här våldet på offentliga platser.

  18. Samtidigt är det vanligare att
    dödligt våld sker i privata miljöer-

  19. -mellan personer som känner varandra
    väl. Vi ser en ökning av partnervåld.

  20. Det har också blivit mer vanligt
    över tid.

  21. Så vi ser här att det har varit en
    förändring av strukturen på våldet.

  22. Det teoretiska ramverket handlar om-

  23. -hur vi kan förstå förändringen
    från det offentliga till det privata.

  24. Ja, hur kan vi teoretiskt förstå den?

  25. Jag använde mig främst av genusteori
    och maskuliniteter som en slags lins.

  26. Jag tänker: att "göra" våld är också
    att "göra" maskulinitet.

  27. Våld och maskulinitet är
    nära sammankopplat.

  28. Jag har ett citat här av John
    Carnochan som är polis i Skottland-

  29. -och har jobbat mycket
    med våldsprevention-

  30. -och implementerat många program.
    Han säger:

  31. Han illustrerar kopplingen mellan
    våld, maskulinitet, marginalisering.

  32. Även om våld förekommer
    i alla samhällsskikt och strukturer-

  33. -så finns en viss koppling,
    specifikt i Skottland, kring det här-

  34. -för många unga män har inte
    nåt annat val i sin egen värld.

  35. De tänker:
    "Att vara man är att vara våldsam."

  36. "Det är så jag uttrycker
    min genusidentitet."

  37. Så det finns en stark koppling
    mellan maskulinitet och våld.

  38. Våld är ett manligt problem.

  39. Det är i huvudsak män
    som är våldsamma mot andra män.

  40. Hatty har beskrivit det som "violence
    is integral to masculinity".

  41. Det här med marginalisering,
    maskulinitet och våld kommer igen.

  42. Unga från marginaliserade bakgrunder-

  43. -tenderar att begå våld i offentliga
    miljöer, snarare än i det privata.

  44. Man kan se att en social publik,
    alltså våld där det finns vittnen-

  45. -kan fungera
    som en dödlighetsmekanism-

  46. -där ickedödligt våld kan eskalera
    till dödligt våld-

  47. -för att man inte har råd att backa.

  48. Våld ses då som det förväntade sättet
    att lösa konflikter på.

  49. Och i olika kontext, beroende på var
    det här våldet utspelar sig-

  50. -så kan man också tänka
    på olika mekanismer.

  51. Vi ser att privat våld-

  52. -främst partnerrelaterat, kan vara
    grundat i ett patriarkalt förtryck.

  53. Vi pratar om våld i förhållande
    till äganderättskänslor, svartsjuka-

  54. -men också våld som konfliktlösning.

  55. Offentligt våld handlar snarare
    om en annan bild av maskulinitet-

  56. -som i Skottland går tillbaka
    till idéer om "the fighting man"-

  57. -maskulina idealtyper som har funnits
    länge, där det handlar om det här:

  58. En man som inte backar från ett bråk-

  59. -utan en man som använder våld
    för att uttrycka sin genusidentitet.

  60. Det är den ena delen av ramverket-

  61. -att tänka kring genusteorier om våld
    och genusregimer.

  62. Den andra delen är det Young pratar
    om: "The vertigo of late modernity."

  63. Vad det handlar om är hur vi tänker
    kring vår samtid, sen modernitet-

  64. -och ett samhälle i förändring.

  65. Young pratar mycket om att vi
    upplever en slags identitet i kris.

  66. På grund av alla samhällsförändringar
    och förändrade samhällsstrukturer-

  67. -så upplever vi en slags existentiell
    osäkerhet kring vår identitet-

  68. -som ger en känsla av "vertigo", som
    kanske bäst översätts till "yrsel"-

  69. -där vi inte vet upp eller ner kring
    vår identitet. Vilka är vi och inte?

  70. Young argumenterar att vi lever
    i förändring i samhällsstrukturen-

  71. -och det har lett till det som han
    kallar "the paradigm of violence"-

  72. -där våld inte bara är neutraliserat
    i vår kultur som vi lever i-

  73. -utan även väldigt påtagligt
    och glorifierat.

  74. När våld är neutraliserat
    och glorifierat-

  75. -rättfärdigas vissa typer av våld
    mot vissa specifika grupper-

  76. -medan andra grupper
    och vissa typer av våld osynliggörs.

  77. Det här är relaterat till olika typer
    av maktstrukturer och maktordningar-

  78. -där grupperna som synliggörs har att
    göra med vilka grupper som har makt.

  79. Young argumenterar att våld, kontroll
    och straffinriktade ideologier-

  80. -alltså att vi blir mer punitiva,
    mer benägna att straffa-

  81. -är responser på känslan av "vertigo"
    som vi känner i vår samtid-

  82. -och att det kan leda
    till ett "andrande".

  83. "De där borta är våldsamma, inte vi."

  84. Det blir en slags markering
    kring vilka vi är i känslan av yrsel.

  85. Jag tänker att maskulinitet
    också är i förändring.

  86. Inte bara jag tänker det, men det är
    ett naturligt led i mitt ramverk.

  87. Hur vi "gör" maskulinitet
    ändras över tid.

  88. Ett bra exempel är
    "the fighting man" i Skottland-

  89. -som var idealtypen för ett tag sen,
    men som är på väg att förändras.

  90. Idén om maskulinitet har blivit
    mer nyanserad. Den är i förändring.

  91. Det här leder till spänningar,
    dels mellan maskulint och feminint-

  92. -men även mellan maskuliniteter. Vad
    betyder det att vara man i Skottland?

  93. Vad jag då lägger till är en tanke om
    att en genusregim har förändrats.

  94. En genusregim är
    strukturella maktordningar-

  95. -som gör vissa typer av
    genusidentiteter synliga, osynliga-

  96. -legitimerade och olegitimerade,
    och premierade och opremierade.

  97. Min argumentation är då att när
    de här genusregimerna förändras-

  98. -så skapas det en sorts "vertigo",
    yrsel, kring de här identiteterna-

  99. -och våld kan då fungera
    som en slags gränsdragning-

  100. -nåt som både bekräftar, men
    samtidigt också "gör" maskulinitet.

  101. Det här är
    mitt "vertigo of masculinity"-

  102. -där jag kombinerar genusregimer
    och "vertigo of late modernity".

  103. Tanken är att förstå
    hur och varför våld kan förändras.

  104. Vi ser att våld i offentliga miljöer
    mellan unga män har minskat-

  105. -medan partnervåldet ökat. Det har
    blivit en privatisering av våldet.

  106. Våldet har "flyttat in".
    Det är mer privat, både i miljö-

  107. -men också i förhållande till
    vem vi är våldsamma mot.

  108. Vi kan förstå förändringen av våld
    i Skottland över tid-

  109. -som en privatisering av våld i en
    kontext av förändrade genusregimer-

  110. -där våld blir uttryck
    för upplevd maktlöshet-

  111. -i relation till genus och identitet.

  112. Våld blir ett uttryck för
    maskulinitet, men även en markering-

  113. -för maskuliniteternas gränser.

  114. Det här är viktigt för att förstå
    hur våld kan förändras-

  115. -och om vi studerar våldet så här-

  116. -så kan vi också förstå och
    synliggöra genusregimerna som finns-

  117. -och som ligger bakom
    de här våldsamma aktionerna.

  118. "The vertigo of masculinity" bygger
    egentligen bara på EN maktordning-

  119. -nämligen genus, men framåt
    tänker jag kring våldsregimer-

  120. -och kring flera maktordningar-

  121. -så att man ser till genus,
    men också klass, ålder och etnicitet.

  122. Hur kan de här sakerna samagera-

  123. -och vad för slags våld blir då
    legitimerat, olegitimerat-

  124. -synligt, osynligt,
    premierat och opremierat?

  125. Tack så jättemycket!

  126. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Maskulinitet och våld i förändring

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Studier från Skottland har visat att både dödligt och icke dödligt våld på offentliga platser mellan unga män har minskat över tid. Studier visar också att våld i relationer har ökat i relativa termer. Sara Skott, universitetslektor i kriminologi, berättar om hur vi kan förstå förändringar i våld över tid och hur det hänger ihop med ändrade normer om maskulinitet och genusstrukturer. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusforskning, Genusfrågor, Juridik, Kriminologi, Män, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Våld, Våld i nära relationer, Våld mot kvinnor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid - så funkar det

Sveriges kommuner har under en längre tid haft problem med att anställa och behålla personal i socialtjänsten. För att råda bot på problemen erbjuder nu flera kommuner förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid. Forskaren Malin Bolin analyserar här olika modeller för att se hur effektiva de är. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Ojämlikt friluftsliv - hur män och kvinnor speglas i turistmedia

Att spendera tid i naturen har kopplats till bättre hälsa och välmående. En grupp forskare har undersökt deltagandet i olika friluftsaktiviteter i fjällen från ett genusperspektiv. Här presenterar Kristin Godtman Kling, doktorand Mittuniversitetet, en studie i hur kvinnors och mäns deltagande i olika friluftsaktiviteter i fjällen skiljer sig och hur de speglas olika på fem stora fjällstationers hemsidor. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställda villkor inom skogsindustrin

Cirka 85 procent av dem som jobbar inom skogsindustrin är män. Nu vill många inom skogsindustrin arbeta för mer jämställdhet och öka andelen kvinnor, men först måste man se över vad det är som gör att kvinnor väljer andra branscher. Malin Bolin, fil dr i sociologi, ger här en lägesbild av attityder och erfarenheter av ojämställdhet inom skogsindustrin. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet i transportplaneringen

Transportsystemet är inte bara viktigt för klimatet utan har även med social och ekonomisk rättvisa att göra. Här berättar forskaren Charlotta Faith-Ell från Nätverket Jämställdhet i transportsektorn om en metod som kan användas på både lokal och regional nivå för att anpassa transportsystemen till jämställdhetsmålen i Agenda 2030, FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet - är övriga Europa ikapp Sverige?

Håller övriga Europa på att komma ifatt Sverige när det kommer till jämställdhet? Studier tyder i alla fall på att så är fallet när det gäller kvinnors deltagande i arbetslivet och mäns engagemang i familjelivet, berättar Mikael Nordenmark, professor vid institutionen för hälsovetenskap. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Efter nedläggningen - blivande föräldrars upplevelser

Det har gått mer än två år sedan nedläggningen och ockupationen av BB Sollefteå. Emelie Larsson, doktorand vid Mittuniversitetet, berättar om hur det har påverkat blivande föräldrars oro och tankar inför förlossningen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering

I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Vem tar ansvar för klimatet?

Inför det växande klimathotet läggs i Sverige ett stort fokus på individens ansvar. Här berättar Karin Jarnkvist, lektor i sociologi, om hur bostadsägare på olika platser i Sverige resonerar kring sig själva i relation till klimat, risk och ansvar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet i vardagslivet

I Sverige har kvinnor och män i hög grad samma möjligheter till utbildning, arbete och politiskt deltagande. Men forskning visar på att ojämlikheter finns kvar i den privata sfären och att kvinnor står för en större del av (obetalt) hushållsarbete jämfört med män. Lasse Reinikainen, universitetsadjunkt, presenterar här en ny studie som tittat på hur män och kvinnor resonerar kring detta. Det handlar bland annat om hur män har tillgång till olika strategier för att undkomma hushållsarbete som inte kvinnor har tillgång till. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Den ofrivilligt politiska och politik med litet p

Mia Liinasson, professor vid Göteborgs universitet, talar om feministisk aktivism och rättighetskamper i världen och tittar på relationen mellan kvinnoorganisationer och staten i Sverige. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Representationer av mäns våld mot kvinnor

För att stötta kommunerna i sitt arbete med dem som utsätts för våld i nära relationer har Socialstyrelsen publicerat utbildningsmaterial får de grupper som är särskilt sårbara - kvinnor med missbruksproblematik, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, äldre kvinnor och personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Dessa kunskapsstöd har en normativ roll då de säger något om hur ett problem tolkas och förstås och hur man ska komma till rätta med problemet. Helena Hoppstadius, doktorand vid Mittuniversitetet, ger här en alternativ bild av hur dessa representationer kan tolkas. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Har sexuella trakasserier ökat?

Under hösten 2017 fick problemet med sexuella trakasserier mycket uppmärksamhet. En fråga som många ställde sig var om sexuella trakasserier ökat bland unga. Katja Gillander Gådin, professor vid institutionen för hälsovetenskap, berättar om hur vi genom att identifiera faktorer som kan ha medverkat till att sexuella trakasserier ökat också kan hitta strukturer som vi behöver arbeta med för att komma till rätta med problemen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Multi-utsatthet för våld - mönster med tydligt genustema

Våld bland unga är vanligt och har visat sig ha ett starkt samband med psykisk ohälsa. Vissa grupper är dessutom utsatta för fler typer av våld. Heléne Dahlqvist, universitetslektor och programansvarig för folkhälsovetenskapliga programmet, berättar om multi-utsatthet bland ungdomar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

När det fattas bitar i pusslet - hur politik översätts till praktik

Sara Nyhlén, forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, presenterar en studie om hur nationella riktlinjer används i vardagen på lokal och regional nivå för att arbeta mot genusrelaterat våld i svensk glesbygd. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet och våld i förändring

Studier från Skottland har visat att både dödligt och icke dödligt våld på offentliga platser mellan unga män har minskat över tid. Studier visar också att våld i relationer har ökat i relativa termer. Sara Skott, universitetslektor i kriminologi, berättar om hur vi kan förstå förändringar i våld över tid och hur det hänger ihop med ändrade normer om maskulinitet och genusstrukturer. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska i de finländska arkiven

I Sverige bor hundratusentals människor med rötter i Finland. Här berättar Arja Rantanen om hur de finländska arkiven är strukturerade, vad de omfattar och hur man går tillväga för att söka i dem. Hon inleder med en historisk beskrivning av arkiven. Här finns handlingar som kan vara intressanta för släktforskare, exempelvis studentmatriklar från 1500-talet, amerikansk emigration, krigsdokument och bouppteckningar. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Alla kollar på porr

Barn är i snitt 12 år första gången de tittar på porr. Men vad är det för slags porr de ser? De stora porrsajterna erbjuder både våldsporr och porr som anspelar på incest. Vi hör barn och unga berätta om det som vuxna aldrig frågar om.