UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2019
Forskare och doktorander berättar om sin genusforskning under fyra olika teman: jämställdhet, genus i relation till andra maktordningar, våld och arbete. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.
Dela serien
Dela serien på FacebookDela serien på TwitterDela serien på PinterestDela serien via e-post Kopiera länkTangentbordskontroller för spelaren
- ␣Mellanslag,
- ↵Retur:
- Spela / pausa programmet
- M
- Ljud på / av
- ↑Pil upp:
- Höj ljudvolymen
- ↓Pil ned:
- Sänk ljudvolymen
- →Pil höger:
- Hoppa framåt 5 sekunder
- ←Pil vänster:
- Hoppa bakåt 5 sekunder
- 0 - 9
- Hoppa direkt till 0% - 90% av programmets längd
- C
- Välj språk för undertextning
- F
- Visa spelaren i helskärmsläge
- Esc
- Avsluta helskärmsläge

När genusregimerna förändras
som vi har sett dem göra i Skottland--skapas det en sorts "vertigo",
yrsel, kring de här identiteterna--och våld kan då fungera
som en slags gränsdragning.Tack! Mitt namn är Sara Skott.
Jag jobbar som lektor i kriminologi.I dag tänkte jag prata om forskning-
-som bygger på min avhandling om
maskulinitet och våld i förändring.Jag ska också prata om mitt ramverk
"the vertigo of masculinity".Det baserar jag på två grundpelare:
Den ena är genusteori,
och speciellt idéer om genusregimer.Den andra är Jock Youngs idéer
om "the vertigo of late modernity".Jag ska försöka ta oss igenom
det här teoretiska ramverket.Det här bygger på min forskning-
-där jag studerade olika subtyper
av mord och våld--och hur de har förändrats över tid
i Skottland.Jag fann att både dödligt
och ickedödligt våld mellan unga män--på offentliga platser
har minskat över tid.Vi har sett en tydlig nedgång av det
här våldet på offentliga platser.Samtidigt är det vanligare att
dödligt våld sker i privata miljöer--mellan personer som känner varandra
väl. Vi ser en ökning av partnervåld.Det har också blivit mer vanligt
över tid.Så vi ser här att det har varit en
förändring av strukturen på våldet.Det teoretiska ramverket handlar om-
-hur vi kan förstå förändringen
från det offentliga till det privata.Ja, hur kan vi teoretiskt förstå den?
Jag använde mig främst av genusteori
och maskuliniteter som en slags lins.Jag tänker: att "göra" våld är också
att "göra" maskulinitet.Våld och maskulinitet är
nära sammankopplat.Jag har ett citat här av John
Carnochan som är polis i Skottland--och har jobbat mycket
med våldsprevention--och implementerat många program.
Han säger:Han illustrerar kopplingen mellan
våld, maskulinitet, marginalisering.Även om våld förekommer
i alla samhällsskikt och strukturer--så finns en viss koppling,
specifikt i Skottland, kring det här--för många unga män har inte
nåt annat val i sin egen värld.De tänker:
"Att vara man är att vara våldsam.""Det är så jag uttrycker
min genusidentitet."Så det finns en stark koppling
mellan maskulinitet och våld.Våld är ett manligt problem.
Det är i huvudsak män
som är våldsamma mot andra män.Hatty har beskrivit det som "violence
is integral to masculinity".Det här med marginalisering,
maskulinitet och våld kommer igen.Unga från marginaliserade bakgrunder-
-tenderar att begå våld i offentliga
miljöer, snarare än i det privata.Man kan se att en social publik,
alltså våld där det finns vittnen--kan fungera
som en dödlighetsmekanism--där ickedödligt våld kan eskalera
till dödligt våld--för att man inte har råd att backa.
Våld ses då som det förväntade sättet
att lösa konflikter på.Och i olika kontext, beroende på var
det här våldet utspelar sig--så kan man också tänka
på olika mekanismer.Vi ser att privat våld-
-främst partnerrelaterat, kan vara
grundat i ett patriarkalt förtryck.Vi pratar om våld i förhållande
till äganderättskänslor, svartsjuka--men också våld som konfliktlösning.
Offentligt våld handlar snarare
om en annan bild av maskulinitet--som i Skottland går tillbaka
till idéer om "the fighting man"--maskulina idealtyper som har funnits
länge, där det handlar om det här:En man som inte backar från ett bråk-
-utan en man som använder våld
för att uttrycka sin genusidentitet.Det är den ena delen av ramverket-
-att tänka kring genusteorier om våld
och genusregimer.Den andra delen är det Young pratar
om: "The vertigo of late modernity."Vad det handlar om är hur vi tänker
kring vår samtid, sen modernitet--och ett samhälle i förändring.
Young pratar mycket om att vi
upplever en slags identitet i kris.På grund av alla samhällsförändringar
och förändrade samhällsstrukturer--så upplever vi en slags existentiell
osäkerhet kring vår identitet--som ger en känsla av "vertigo", som
kanske bäst översätts till "yrsel"--där vi inte vet upp eller ner kring
vår identitet. Vilka är vi och inte?Young argumenterar att vi lever
i förändring i samhällsstrukturen--och det har lett till det som han
kallar "the paradigm of violence"--där våld inte bara är neutraliserat
i vår kultur som vi lever i--utan även väldigt påtagligt
och glorifierat.När våld är neutraliserat
och glorifierat--rättfärdigas vissa typer av våld
mot vissa specifika grupper--medan andra grupper
och vissa typer av våld osynliggörs.Det här är relaterat till olika typer
av maktstrukturer och maktordningar--där grupperna som synliggörs har att
göra med vilka grupper som har makt.Young argumenterar att våld, kontroll
och straffinriktade ideologier--alltså att vi blir mer punitiva,
mer benägna att straffa--är responser på känslan av "vertigo"
som vi känner i vår samtid--och att det kan leda
till ett "andrande"."De där borta är våldsamma, inte vi."
Det blir en slags markering
kring vilka vi är i känslan av yrsel.Jag tänker att maskulinitet
också är i förändring.Inte bara jag tänker det, men det är
ett naturligt led i mitt ramverk.Hur vi "gör" maskulinitet
ändras över tid.Ett bra exempel är
"the fighting man" i Skottland--som var idealtypen för ett tag sen,
men som är på väg att förändras.Idén om maskulinitet har blivit
mer nyanserad. Den är i förändring.Det här leder till spänningar,
dels mellan maskulint och feminint--men även mellan maskuliniteter. Vad
betyder det att vara man i Skottland?Vad jag då lägger till är en tanke om
att en genusregim har förändrats.En genusregim är
strukturella maktordningar--som gör vissa typer av
genusidentiteter synliga, osynliga--legitimerade och olegitimerade,
och premierade och opremierade.Min argumentation är då att när
de här genusregimerna förändras--så skapas det en sorts "vertigo",
yrsel, kring de här identiteterna--och våld kan då fungera
som en slags gränsdragning--nåt som både bekräftar, men
samtidigt också "gör" maskulinitet.Det här är
mitt "vertigo of masculinity"--där jag kombinerar genusregimer
och "vertigo of late modernity".Tanken är att förstå
hur och varför våld kan förändras.Vi ser att våld i offentliga miljöer
mellan unga män har minskat--medan partnervåldet ökat. Det har
blivit en privatisering av våldet.Våldet har "flyttat in".
Det är mer privat, både i miljö--men också i förhållande till
vem vi är våldsamma mot.Vi kan förstå förändringen av våld
i Skottland över tid--som en privatisering av våld i en
kontext av förändrade genusregimer--där våld blir uttryck
för upplevd maktlöshet--i relation till genus och identitet.
Våld blir ett uttryck för
maskulinitet, men även en markering--för maskuliniteternas gränser.
Det här är viktigt för att förstå
hur våld kan förändras--och om vi studerar våldet så här-
-så kan vi också förstå och
synliggöra genusregimerna som finns--och som ligger bakom
de här våldsamma aktionerna."The vertigo of masculinity" bygger
egentligen bara på EN maktordning--nämligen genus, men framåt
tänker jag kring våldsregimer--och kring flera maktordningar-
-så att man ser till genus,
men också klass, ålder och etnicitet.Hur kan de här sakerna samagera-
-och vad för slags våld blir då
legitimerat, olegitimerat--synligt, osynligt,
premierat och opremierat?Tack så jättemycket!
Textning: Maria Åhman
www.btistudios.com
Skapa klipp
Klippets starttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Klippets sluttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.Maskulinitet och våld i förändring
- Produktionsår:
- Längd:
- Tillgängligt till:
Studier från Skottland har visat att både dödligt och icke dödligt våld på offentliga platser mellan unga män har minskat över tid. Studier visar också att våld i relationer har ökat i relativa termer. Sara Skott, universitetslektor i kriminologi, berättar om hur vi kan förstå förändringar i våld över tid och hur det hänger ihop med ändrade normer om maskulinitet och genusstrukturer. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.
- Ämnen:
- Samhällskunskap > Lag och rätt, Värdegrund > Genus och jämställdhet
- Ämnesord:
- Genusforskning, Genusfrågor, Juridik, Kriminologi, Män, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Våld, Våld i nära relationer, Våld mot kvinnor
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande
Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2019

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid - så funkar det
Sveriges kommuner har under en längre tid haft problem med att anställa och behålla personal i socialtjänsten. För att råda bot på problemen erbjuder nu flera kommuner förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid. Forskaren Malin Bolin analyserar här olika modeller för att se hur effektiva de är. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Ojämlikt friluftsliv - hur män och kvinnor speglas i turistmedia
Att spendera tid i naturen har kopplats till bättre hälsa och välmående. En grupp forskare har undersökt deltagandet i olika friluftsaktiviteter i fjällen från ett genusperspektiv. Här presenterar Kristin Godtman Kling, doktorand Mittuniversitetet, en studie i hur kvinnors och mäns deltagande i olika friluftsaktiviteter i fjällen skiljer sig och hur de speglas olika på fem stora fjällstationers hemsidor. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Jämställda villkor inom skogsindustrin
Cirka 85 procent av dem som jobbar inom skogsindustrin är män. Nu vill många inom skogsindustrin arbeta för mer jämställdhet och öka andelen kvinnor, men först måste man se över vad det är som gör att kvinnor väljer andra branscher. Malin Bolin, fil dr i sociologi, ger här en lägesbild av attityder och erfarenheter av ojämställdhet inom skogsindustrin. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Jämställdhet i transportplaneringen
Transportsystemet är inte bara viktigt för klimatet utan har även med social och ekonomisk rättvisa att göra. Här berättar forskaren Charlotta Faith-Ell från Nätverket Jämställdhet i transportsektorn om en metod som kan användas på både lokal och regional nivå för att anpassa transportsystemen till jämställdhetsmålen i Agenda 2030, FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Jämställdhet - är övriga Europa ikapp Sverige?
Håller övriga Europa på att komma ifatt Sverige när det kommer till jämställdhet? Studier tyder i alla fall på att så är fallet när det gäller kvinnors deltagande i arbetslivet och mäns engagemang i familjelivet, berättar Mikael Nordenmark, professor vid institutionen för hälsovetenskap. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Efter nedläggningen - blivande föräldrars upplevelser
Det har gått mer än två år sedan nedläggningen och ockupationen av BB Sollefteå. Emelie Larsson, doktorand vid Mittuniversitetet, berättar om hur det har påverkat blivande föräldrars oro och tankar inför förlossningen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering
I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Vem tar ansvar för klimatet?
Inför det växande klimathotet läggs i Sverige ett stort fokus på individens ansvar. Här berättar Karin Jarnkvist, lektor i sociologi, om hur bostadsägare på olika platser i Sverige resonerar kring sig själva i relation till klimat, risk och ansvar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Maskulinitet i vardagslivet
I Sverige har kvinnor och män i hög grad samma möjligheter till utbildning, arbete och politiskt deltagande. Men forskning visar på att ojämlikheter finns kvar i den privata sfären och att kvinnor står för en större del av (obetalt) hushållsarbete jämfört med män. Lasse Reinikainen, universitetsadjunkt, presenterar här en ny studie som tittat på hur män och kvinnor resonerar kring detta. Det handlar bland annat om hur män har tillgång till olika strategier för att undkomma hushållsarbete som inte kvinnor har tillgång till. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Den ofrivilligt politiska och politik med litet p
Mia Liinasson, professor vid Göteborgs universitet, talar om feministisk aktivism och rättighetskamper i världen och tittar på relationen mellan kvinnoorganisationer och staten i Sverige. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Representationer av mäns våld mot kvinnor
För att stötta kommunerna i sitt arbete med dem som utsätts för våld i nära relationer har Socialstyrelsen publicerat utbildningsmaterial får de grupper som är särskilt sårbara - kvinnor med missbruksproblematik, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, äldre kvinnor och personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Dessa kunskapsstöd har en normativ roll då de säger något om hur ett problem tolkas och förstås och hur man ska komma till rätta med problemet. Helena Hoppstadius, doktorand vid Mittuniversitetet, ger här en alternativ bild av hur dessa representationer kan tolkas. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Har sexuella trakasserier ökat?
Under hösten 2017 fick problemet med sexuella trakasserier mycket uppmärksamhet. En fråga som många ställde sig var om sexuella trakasserier ökat bland unga. Katja Gillander Gådin, professor vid institutionen för hälsovetenskap, berättar om hur vi genom att identifiera faktorer som kan ha medverkat till att sexuella trakasserier ökat också kan hitta strukturer som vi behöver arbeta med för att komma till rätta med problemen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Multi-utsatthet för våld - mönster med tydligt genustema
Våld bland unga är vanligt och har visat sig ha ett starkt samband med psykisk ohälsa. Vissa grupper är dessutom utsatta för fler typer av våld. Heléne Dahlqvist, universitetslektor och programansvarig för folkhälsovetenskapliga programmet, berättar om multi-utsatthet bland ungdomar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
När det fattas bitar i pusslet - hur politik översätts till praktik
Sara Nyhlén, forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, presenterar en studie om hur nationella riktlinjer används i vardagen på lokal och regional nivå för att arbeta mot genusrelaterat våld i svensk glesbygd. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Maskulinitet och våld i förändring
Studier från Skottland har visat att både dödligt och icke dödligt våld på offentliga platser mellan unga män har minskat över tid. Studier visar också att våld i relationer har ökat i relativa termer. Sara Skott, universitetslektor i kriminologi, berättar om hur vi kan förstå förändringar i våld över tid och hur det hänger ihop med ändrade normer om maskulinitet och genusstrukturer. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande