Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Forskare och doktorander berättar om sin genusforskning under fyra olika teman: jämställdhet, genus i relation till andra maktordningar, våld och arbete. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2019 : När det fattas bitar i pusslet - hur politik översätts till praktikDela
  1. Det här är en väldigt komplex fråga.

  2. De mest framgångsrika strategierna
    för att motverka genusrelaterat våld-

  3. -kombinerar flera olika sektorer.
    Man arbetar intersektoriellt.

  4. Jag heter Sara Nyhlén, statsvetare.

  5. I det här projektet har jag arbetat
    med Katarina Giritli Nygren.

  6. Ni har hört flera presentationer nu
    som behandlar genusrelaterat våld.

  7. Genusrelaterat våld är ett oerhört
    stort problem i vårt samhälle-

  8. -och det skapar stort lidande
    för unga tjejer och kvinnor.

  9. Det här är inget
    som går obemärkt förbi-

  10. -utan Sverige arbetar hårt för att
    komma tillrätta med problematiken.

  11. I och med det skapas nya policyer,
    nya dokument och handlingsplaner-

  12. -för att komma tillrätta
    med problemen.

  13. I och med att det här hela tiden
    ökar, så ökar antalet dokument-

  14. -som ska omsättas till vardaglig
    praktik hos olika myndigheter-

  15. -hos kommuner,
    hos socialtjänster, hos skolor.

  16. Då ökar även mängden material som ska
    översättas till vardagligt arbete.

  17. Därför har vi tittat på
    hur den här processen går till.

  18. Hur förstår man uppdraget
    på länsstyrelser?

  19. Hur arbetar man med de här frågorna
    varje dag på skolor?

  20. Hur arbetar man på kommunerna
    med den här typen av frågor?

  21. Det vi vet sen innan är att det här
    är en väldigt komplex fråga.

  22. De mest framgångsrika strategierna
    för att motverka genusrelaterat våld-

  23. -kombinerar flera olika sektorer.
    Man arbetar intersektoriellt-

  24. -och handling krävs på olika nivåer,
    på individ-, grupp- och samhällsnivå.

  25. Men forskningsmässigt vet vi
    egentligen ganska lite om-

  26. -vad som avgör hur en policy mottas-

  27. -hur framgångsrik den blir
    och hur den implementeras.

  28. Vi vill i vår forskning bidra
    med kunskap om hur en policy färdas.

  29. Hur färdas den från nationell
    till regional och lokal nivå?

  30. Hur översätts den? Hur mottas den?
    Och hur implementeras den?

  31. Det övergripande syftet med den
    delstudie som jag ska presentera här-

  32. -handlar om att studera hur policyer
    översätts till förebyggande arbete-

  33. -på regional och lokal nivå,
    och hur det arbetet är organiserat.

  34. Om jag ska ge en kort bakgrund
    till området genusrelaterat våld-

  35. -så är det
    ett intersektoriellt arbete-

  36. -och det tillhör inte då endast ett
    politikområde, utan flera olika.

  37. "Genusrelaterat våld" översätts många
    gånger till "mäns våld mot kvinnor".

  38. Sverige har gjort ett stort arbete
    för att motverka våld mot kvinnor.

  39. I svensk lagstiftning finns ett eget
    avsnitt kring mäns våld mot kvinnor.

  40. Men fältet är spretande, och det är
    inte helt lätt att överblicka.

  41. Antalet riktlinjer, dokument och
    policyer inom området ökar ständigt.

  42. Ett viktigt dokument är utredningen
    som gjordes om mäns våld mot kvinnor.

  43. Den blev färdig 2015 och har
    resulterat i en ny svensk strategi-

  44. -som ska gälla 2015-2025.

  45. Den här strategin blev ett eget kap-
    itel i Sveriges jämställdhetspolitik.

  46. Den nya strategin som kom 2015
    innehåller flera nyheter.

  47. Bland annat fokuserar den tydligare
    på att förebygga genusrelaterat våld.

  48. Det skrivs att arbetet kommer att
    kräva en bredare ansats än tidigare-

  49. -och att det är viktigt att även unga
    pojkar och män involveras i arbetet.

  50. Det är viktigt
    att motverka de normer-

  51. -som gör våld mot kvinnor möjligt,
    att aktivt motverka sexhandel-

  52. -och att motverka strukturer som be-
    gränsar tjejers och kvinnors livsval.

  53. Arbetet med att följa upp
    och implementera de här policyerna-

  54. -görs av länsstyrelserna
    på regional nivå-

  55. -och av skolor, polis och annan
    kommunal verksamhet på lokal nivå.

  56. Det är nytt i strategin från 2015-

  57. -att skolorna pekas ut som särskilt
    viktiga aktörer i det här arbetet.

  58. Tidigare studier har visat att det är
    väldigt viktigt för skolan-

  59. -vilka politiska prioriteringar
    som görs regionalt och lokalt-

  60. -då det påverkar skolans resurser och
    hur de ska prioritera sitt arbete.

  61. Åtgärder handlar oftast inte bara om
    att diskutera våldets konsekvenser-

  62. -utan att också titta på orsaker-

  63. -och kopplar därför ofta ihop våld
    med ojämlikhet och ojämställdhet-

  64. -och siktar på att förändra genus-
    normerna för att motverka våldet.

  65. I Sverige görs också associationer
    till särskilt utsatta grupper.

  66. Det inkluderar kvinnor med
    funktionsvariation och unga kvinnor-

  67. -och särskilt äldre, invandrade
    och narkotikaberoende kvinnor.

  68. I Sverige har arbetet fokuserats till
    vuxna i heterosexuella parrelationer-

  69. -vilket har lett till en uppdelning
    mellan privat och offentligt.

  70. Våld i nära relationer ses som nåt
    annat än våld på offentliga platser.

  71. Våld mellan unga
    utan fasta parförhållanden-

  72. -och våld mellan samkönade par
    osynliggörs ofta.

  73. Vidare visar forskningen också-

  74. -att i skolor normaliseras lätt våld-
    et och de sexuella trakasserierna.

  75. Det ses helt enkelt som en del i
    att vara ung tjej och kille i dag.

  76. Inspirerade av Dorothy Smith
    har vi arbetat för att förstå-

  77. -hur arbetet med att förebygga
    genusrelaterat våld tar sig uttryck-

  78. -hur policyer färdas från nationell
    till regional och lokal nivå-

  79. -hur innehållet förhandlas
    på de olika nivåerna-

  80. -och även utifrån olika
    professionella roller.

  81. Som i klassisk institutionell
    etnografi börjar vår forskning-

  82. -i de sociala relationerna hos dem
    som arbetar inom policyområdet.

  83. Vi studerar deras vardagsaktiviteter.

  84. Genom samtal och observationer har vi
    följt arbetet. Vi hittar ledtrådar-

  85. -eller vi ritar en karta över
    varför det blir som det blir-

  86. -och hur vardagspraktikerna är
    länkade till trender och praktiker.

  87. Vi genomför studien
    i ett glesbygdsområde-

  88. -så vi behöver också ta hänsyn
    till föreställningar om landsbygd-

  89. -och de föreställningar
    om genusmönster i glesbygd-

  90. -som existerar hos våra deltagare.

  91. Vi har gjort ett strategiskt urval
    av deltagare, informanter.

  92. Vi har frågat dem: "Vilka tycker ni
    att vi ska intervjua?"

  93. "Vem jobbar du med i din vardag?"

  94. Vi har strävat efter
    att täcka in olika typer av aktörer-

  95. -så därför har vi pratat
    med aktörer på länsstyrelsen-

  96. -och aktörer från en gymnasieskola
    och den kommunpolitiska arenan.

  97. Vi har gjort fokusgruppsintervjuer
    med tjänstepersoner på länsstyrelsen-

  98. -kommunpersonal som ansvarar
    för frågor om mäns våld mot kvinnor-

  99. -kommunens säkerhetsansvariga
    och kommunchefen.

  100. Vi har också intervjuat skolpersonal.
    Rektor, elevhälsoteam, skolsköterska-

  101. -skolkurator och studievägledare.

  102. Vi har ställt frågor om
    hur de uppfattar regelverket-

  103. -vilka ramverk och policyer
    som de arbetar gentemot i sin vardag.

  104. Intervjuerna fokuserar därmed
    på det vardagliga arbetet-

  105. -och vi pratade om hur strategier-

  106. -och andra policydokument översätts
    till vardagligt arbete.

  107. Vi fokuserar på vilka berättelser
    de berättar om sitt eget arbete-

  108. -hur arbetet är organiserat och vilka
    arbetsuppgifter de ägnar sig åt.

  109. I materialet har vi kunnat se dels
    hur policyer färdas och översätts-

  110. -men också hur policyer
    om genus och våld förstås-

  111. -och hur de trasslas ihop
    med andra maktordningar.

  112. På länsnivå handlar arbetet mycket om
    att stödja arbetet på lokal nivå.

  113. De pratar om kostnader. "Vad blir
    den samhällsekonomiska kostnaden"-

  114. -"om arbetet med att motverka
    genusrelaterat våld misslyckas?"

  115. Arbetet, menar de, handlar mycket om
    att peka ut särskilt utsatta grupper-

  116. -och om att stödja aktörer och säker-
    ställa att de har "rätt" kunskap.

  117. Länsstyrelsen anser att arbetet med
    att motverka våldet lätt glöms bort.

  118. I första citatet här säger
    en intervjuperson från länsstyrelsen:

  119. Våld trasslas ihop med andra saker-

  120. -som så kallade särskilda grupper
    och uppfattningar om glesbygd.

  121. Informanten har uppfattningen
    att det är mer våld i glesbygd.

  122. Det hänger ihop med en föreställning
    om lägre jämställdhet-

  123. -på vissa platser.
    I citat två säger de:

  124. Här ifrågasätter man statistiken.

  125. Man kan inte acceptera det faktum
    att det kanske är lägre våld-

  126. -på just den här platsen.

  127. På den kommunala nivån
    uppstår det en situation-

  128. -där aktörerna inte förstår läns-
    styrelsens regionala prioriteringar.

  129. I arbetet med att förebygga våld
    anser sig kommunen ha resursbrist-

  130. -inte bristande kunskap, den position
    de tilldelas av länsstyrelsen.

  131. Det blir resurskrävande att resa
    till regionhuvudstaden från kommunen-

  132. -där länsstyrelsen anordnar
    nätverksmöten-

  133. -eftersom avstånden i glesbygd
    är långa.

  134. Kommunen anser att alla deras
    resurser går åt till nätverksmöten-

  135. -och de säger:

  136. På skolan blir genusbaserat våld
    lite annorlunda.

  137. I berättelserna är
    genusrelaterat våld en ny fråga.

  138. I citat ett säger man:

  139. Ett tema under intervjun med skol-
    personal är sexuella trakasserier.

  140. Det framstår i intervjuerna att
    sexuella trakasserier inte är våld-

  141. -men att det måste förebyggas
    när det påverkar skolresultaten.

  142. Det handlar om att utifrån individen
    förebygga psykisk ohälsa.

  143. Personalen säger: "Jag arbetar så.
    Jag arbetar med fysisk aktivitet."

  144. "Eleven ska förstå sitt eget ansvar
    och de egna valmöjligheterna."

  145. "Jag arbetar inte med terapisessioner
    utan vi träffas i gymmet"-

  146. -"och så har vi de här samtalen där."

  147. Vi har studerat
    hur policyer översätts-

  148. -och implementeras på olika nivåer
    och hur koordineringen går till.

  149. Översättningen
    till vardagligt arbete görs-

  150. -i relation till det globala,
    nationella, regionala och lokala-

  151. -och olika narrativ
    påverkar processen.

  152. Policyn implementeras inte neutralt-

  153. -utan översätts i relation till
    organisatorisk position och roll.

  154. Översättningsprocessen påverkas
    av makthierarkier och berättelser-

  155. -den om glesbygd som mer ojämställd
    och våldsam än andra platser-

  156. -och olika aktörer blir
    olika kunniga.

  157. -Tack så mycket!
    -Tack, Sara!

  158. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

När det fattas bitar i pusslet - hur politik översätts till praktik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sara Nyhlén, forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, presenterar en studie om hur nationella riktlinjer används i vardagen på lokal och regional nivå för att arbeta mot genusrelaterat våld i svensk glesbygd. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Glesbygd, Juridik, Kriminologi, Män, Rättsvetenskap, Våld mot kvinnor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid - så funkar det

Sveriges kommuner har under en längre tid haft problem med att anställa och behålla personal i socialtjänsten. För att råda bot på problemen erbjuder nu flera kommuner förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid. Forskaren Malin Bolin analyserar här olika modeller för att se hur effektiva de är. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Ojämlikt friluftsliv - hur män och kvinnor speglas i turistmedia

Att spendera tid i naturen har kopplats till bättre hälsa och välmående. En grupp forskare har undersökt deltagandet i olika friluftsaktiviteter i fjällen från ett genusperspektiv. Här presenterar Kristin Godtman Kling, doktorand Mittuniversitetet, en studie i hur kvinnors och mäns deltagande i olika friluftsaktiviteter i fjällen skiljer sig och hur de speglas olika på fem stora fjällstationers hemsidor. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställda villkor inom skogsindustrin

Cirka 85 procent av dem som jobbar inom skogsindustrin är män. Nu vill många inom skogsindustrin arbeta för mer jämställdhet och öka andelen kvinnor, men först måste man se över vad det är som gör att kvinnor väljer andra branscher. Malin Bolin, fil dr i sociologi, ger här en lägesbild av attityder och erfarenheter av ojämställdhet inom skogsindustrin. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet i transportplaneringen

Transportsystemet är inte bara viktigt för klimatet utan har även med social och ekonomisk rättvisa att göra. Här berättar forskaren Charlotta Faith-Ell från Nätverket Jämställdhet i transportsektorn om en metod som kan användas på både lokal och regional nivå för att anpassa transportsystemen till jämställdhetsmålen i Agenda 2030, FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet - är övriga Europa ikapp Sverige?

Håller övriga Europa på att komma ifatt Sverige när det kommer till jämställdhet? Studier tyder i alla fall på att så är fallet när det gäller kvinnors deltagande i arbetslivet och mäns engagemang i familjelivet, berättar Mikael Nordenmark, professor vid institutionen för hälsovetenskap. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Efter nedläggningen - blivande föräldrars upplevelser

Det har gått mer än två år sedan nedläggningen och ockupationen av BB Sollefteå. Emelie Larsson, doktorand vid Mittuniversitetet, berättar om hur det har påverkat blivande föräldrars oro och tankar inför förlossningen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering

I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Vem tar ansvar för klimatet?

Inför det växande klimathotet läggs i Sverige ett stort fokus på individens ansvar. Här berättar Karin Jarnkvist, lektor i sociologi, om hur bostadsägare på olika platser i Sverige resonerar kring sig själva i relation till klimat, risk och ansvar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet i vardagslivet

I Sverige har kvinnor och män i hög grad samma möjligheter till utbildning, arbete och politiskt deltagande. Men forskning visar på att ojämlikheter finns kvar i den privata sfären och att kvinnor står för en större del av (obetalt) hushållsarbete jämfört med män. Lasse Reinikainen, universitetsadjunkt, presenterar här en ny studie som tittat på hur män och kvinnor resonerar kring detta. Det handlar bland annat om hur män har tillgång till olika strategier för att undkomma hushållsarbete som inte kvinnor har tillgång till. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Den ofrivilligt politiska och politik med litet p

Mia Liinasson, professor vid Göteborgs universitet, talar om feministisk aktivism och rättighetskamper i världen och tittar på relationen mellan kvinnoorganisationer och staten i Sverige. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Representationer av mäns våld mot kvinnor

För att stötta kommunerna i sitt arbete med dem som utsätts för våld i nära relationer har Socialstyrelsen publicerat utbildningsmaterial får de grupper som är särskilt sårbara - kvinnor med missbruksproblematik, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, äldre kvinnor och personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Dessa kunskapsstöd har en normativ roll då de säger något om hur ett problem tolkas och förstås och hur man ska komma till rätta med problemet. Helena Hoppstadius, doktorand vid Mittuniversitetet, ger här en alternativ bild av hur dessa representationer kan tolkas. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Har sexuella trakasserier ökat?

Under hösten 2017 fick problemet med sexuella trakasserier mycket uppmärksamhet. En fråga som många ställde sig var om sexuella trakasserier ökat bland unga. Katja Gillander Gådin, professor vid institutionen för hälsovetenskap, berättar om hur vi genom att identifiera faktorer som kan ha medverkat till att sexuella trakasserier ökat också kan hitta strukturer som vi behöver arbeta med för att komma till rätta med problemen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Multi-utsatthet för våld - mönster med tydligt genustema

Våld bland unga är vanligt och har visat sig ha ett starkt samband med psykisk ohälsa. Vissa grupper är dessutom utsatta för fler typer av våld. Heléne Dahlqvist, universitetslektor och programansvarig för folkhälsovetenskapliga programmet, berättar om multi-utsatthet bland ungdomar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

När det fattas bitar i pusslet - hur politik översätts till praktik

Sara Nyhlén, forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, presenterar en studie om hur nationella riktlinjer används i vardagen på lokal och regional nivå för att arbeta mot genusrelaterat våld i svensk glesbygd. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet och våld i förändring

Studier från Skottland har visat att både dödligt och icke dödligt våld på offentliga platser mellan unga män har minskat över tid. Studier visar också att våld i relationer har ökat i relativa termer. Sara Skott, universitetslektor i kriminologi, berättar om hur vi kan förstå förändringar i våld över tid och hur det hänger ihop med ändrade normer om maskulinitet och genusstrukturer. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Vad är kosmopolitism?

Panelsamtal som utgår ifrån kosmopolitism och judendom, men också behandlar ämnen som flyktingkriser, Bonnier, hemlöshet och om judar verkligen är kosmopoliter. Medverkande: Lars Dencik, socialpsykolog; Diana Pinto, historiker, Frankrike; Agneta Pleijel, författare; Göran Rosenberg, författare och journalist och Natan Sznaider, sociolog, Israel. Moderator: Björn Wiman. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Har vi något val?

Hur fria är vi människor i de val vi gör? Och hur mycket är förutbestämt av olika saker vi inte kontrollerar? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.