Titta

UR Samtiden - Gräv 2019

UR Samtiden - Gräv 2019

Om UR Samtiden - Gräv 2019

Föreläsningar och samtal från Gräv 2019. Inspelat den 5-6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2019 : Varför grävs det så lite på klimatet?Dela
  1. Vi behöver mer av den ansvars-
    utkrävande grävande journalistiken-

  2. -där vi vill se huvuden rulla.

  3. Mer populism i miljöjournalistiken,
    tror jag.

  4. Jag tänkte börja med att ge er
    en bakgrund till att vi har panelen.

  5. Vi i arrangörsgruppen
    pratade om aktuella ämnen-

  6. -och saker vi ville ta upp
    under årets Gräv.

  7. Vi pratade så klart om klimatet,
    som diskuterades mycket-

  8. -inte minst i höstas, tidig höst,
    när vi pratade om det här.

  9. När vi funderade på folk som gjort
    bra klimatrelaterade granskningar-

  10. -som man kunde bjuda in,
    insåg vi att vi hade lite svårt-

  11. -att komma på en lång lista med namn.

  12. Då väcktes lite den här tanken:
    "Ja... Är det svårt, kanske?"

  13. Sen har jag varit i kontakt med många
    journalister som jobbar med det här-

  14. -och det har varit
    väldigt delade meningar.

  15. Om man håller med om att det grävs
    för lite om klimatet eller inte.

  16. Så jag tänkte att vi ska börja med
    att göra en "temperatur på publiken".

  17. Ni ska få ladda era händer och
    köra en fråga med handuppräckning.

  18. Vilka här inne tycker att det grävs
    för lite på klimatrelaterade frågor?

  19. Upp med handen. Oj! Ja, wow.
    Det är nästan hela publiken, då.

  20. Men jag ska se om några vågar stå på
    andra sidan. Vilka här inne tycker-

  21. -att det grävs alldeles tillräckligt
    på klimatrelaterade frågor?

  22. -Det är faktiskt... Är det nån?
    -De är och fikar.

  23. De fikar. De kanske inte valde att gå
    på just det här panelsamtalet. Nåväl.

  24. Till min hjälp har jag panelen med
    olika bakgrund och infallsvinklar.

  25. Jag tänkte nu att vi ska gå över
    till dem och fråga lite.

  26. Björn, hur ser du på det här?
    Tycker du det och varför?

  27. Det tycker jag absolut. Vi börjar med
    hur läget ser ut enligt forskarna.

  28. Vi har drygt tio år på oss,
    ett decennium-

  29. -att på global nivå få ner utsläppen
    av växthusgaser med hälften.

  30. Om vi misslyckas, säger forskningen
    att vi riskerar att släppa lös-

  31. -global uppvärmning på en skala som
    hotar hela människans civilisation.

  32. Det är världens genom tiderna
    största pågående nyhetshändelse.

  33. Om man sätter det i relation till
    hur vi inom journalistiken, medierna-

  34. -hittills har behandlat
    denna gigantiska story-

  35. -så är det otillräckligt. Det är
    en grotesk disproportion däremellan.

  36. Så absolut både granskas det-

  37. -och bevakas för lite generellt sett
    kring klimatkrisen.

  38. -Johanna, vad säger du om det här?
    -Jag håller absolut med Björn.

  39. Av nån anledning har den här frågan
    inte sipprat ner i...

  40. Det finns klimatreportrar, men det är
    ingen fråga bland alla reportrar.

  41. Det är ett jättestort problem.
    Jag är politisk reporter-

  42. -och andra politiska reportrar är
    okunniga och ointresserade av frågan.

  43. Den har väldigt låg status.
    Så är det absolut.

  44. -Ylva, vad tänker du?
    -Det grävs inte tillräckligt.

  45. Men jag tycker samtidigt att det
    grävs ganska mycket kring klimatet.

  46. Vi är i en bubbla på Sveriges Natur.
    Vi håller på med det hela tiden.

  47. I vår lilla bubbla finns också
    Johanna och några reportrar på Ekot-

  48. -så vi tycker att vi gör jättemycket,
    men det kanske inte riktigt når ut-

  49. -och det är nog ett problem.

  50. Daniel,
    håller du med eller inte och varför?

  51. Framför allt håller jag med om
    att det inte går tillräckligt bra.

  52. Om man kollar
    på de granskningar som prisas-

  53. -så är det ganska sällan nåt
    som har med miljö att göra-

  54. -och ännu mer sällan nåt
    som har med klimatet att göra. Och...

  55. Jag tror att det här har att göra med
    att det här är ett ämne-

  56. -där det är lite svårt att hitta nåt
    som passar in i den här grävmallen.

  57. Vi ska ha ett missförhållande,
    en skurk och ett offer.

  58. Här är det ett känt missförhållande.
    Alla vet att världen går under.

  59. Vi har väldigt kända bovar ofta.
    Det är de stora kol- och oljebolagen.

  60. Och vi har offer som är vi allihopa,
    och många av dem finns i framtiden.

  61. Det blir lite svårt att ta på.

  62. Om man delar in det i små tårtbitar,
    går det att göra mer begripligt.

  63. Det har blivit mer
    som en aktivistfråga.

  64. Vi har låtit aktivisterna
    sköta det här.

  65. De skriker bäst när det gäller det
    här, inte vi grävande journalister.

  66. Jag håller inte riktigt med dig om
    att det inte grävs och ges priser.

  67. Sveriges Natur har vunnit Guldspaden
    de två senaste åren på klimatgräv.

  68. Men Stora journalistpriset
    har det aldrig vunnit.

  69. Jag säger inte att ni är dåliga,
    men det är... Inte en branschtidning.

  70. Jag tänker gå vidare till nästa fråga
    för ni är ändå inne och nosar på den.

  71. Jag gillar spänningen i panelen.

  72. Ni verkar mena att det kan göras mer
    och inte görs tillräckligt av gräv-

  73. -på den här typen av frågor.
    Varför? Vad är det som stoppar?

  74. Jag slänger ut frågan,
    så får den som vill fånga.

  75. Eftersom jag är kulturjournalist
    vill jag gå tillbaka till 1600-talet.

  76. I grunden handlar det om människans
    syn på vår rätt gentemot naturen-

  77. -och den felaktiga föreställning
    vi levt i sen dess om-

  78. -att vi står i ett särförhållande
    till vår omgivning.

  79. Att vi är separerade från naturen och
    att vi och våra tankar och drömmar-

  80. -är helt frikopplade
    från den omgivning vi är beroende av.

  81. Först på senare tid har vi kommit
    till insikt om att det inte är så.

  82. Vi hörde keynote-föreläsningen om
    skogsbränderna, där man ser tydligt-

  83. -att klimatförändringarna inte är nån
    abstraktion som kan ske i framtiden.

  84. Klimatkrisen är inte bara här nu
    - den har varit här ett tag redan.

  85. Vi talar om naturkatastrofer i dag.
    Det är ett felaktigt begrepp.

  86. Det är extremväder som blivit
    vanligare och kraftigare-

  87. -på grund av människans utsläpp
    av koldioxid i atmosfären.

  88. Vi måste börja binda samman
    skeendet i klimatet och i vädret-

  89. -med det som sker i samhället. Kriget
    i Syrien är ett utmärkt exempel.

  90. Vi har inte lyckats förmedla
    forskningsresultaten-

  91. -från Nasa som visade hur den stora
    torkan i slutet på 00-talet-

  92. -skapade den demografiska vågen som
    ledde till syriska inbördeskriget.

  93. En brist på förståelse och intresse
    har lett till ett statusförhållande-

  94. -där sånt som har med naturen och
    miljö att göra har fått låg status-

  95. -medan allt annat har högre status.

  96. Du tänkte kanske också lite så,
    Daniel.

  97. -Ylva, förlåt.
    -Om man ser mer prosaiskt på det...

  98. Vi identifierar inte klimatfrågan
    i väldigt mycket runtomkring oss.

  99. Klimatet finns i jättemycket
    av det vi har i vår vardag-

  100. -i vår vanliga bevakning
    av det politiska livet.

  101. Man kan tänka att klimatet är
    nåt svårt med siffror och tabeller.

  102. Man får inte ner det på vardagsnivå.

  103. Man ser inte
    att biodiesel också är klimat.

  104. Man kan granska där man står,
    på en gång.

  105. Hur flyger vi till Kalmar?
    Vad äter vi till lunch? Ja, så.

  106. -Vi flyger inte, vi tar tåget.
    -Jag är inne på det Ylva pratar om.

  107. Det finns en idé om
    att klimatfrågan är jättesvår-

  108. -att miljöfrågorna är tekniska och
    att en del av oss håller på med det.

  109. Men för en reporter på Barometern
    handlar det om-

  110. -att börja ställa
    de där små frågorna hela tiden.

  111. "Ska ni bygga nya hus här?
    Funkar det om 50 år, 100 år?"

  112. "Ska ni bygga ny flygplats?" kan man
    fråga politikerna i Eskilstuna.

  113. "Hur har ni tänkt?"
    Hela tiden få in de där små frågorna.

  114. Då lär man sig.
    Man ska inte känna sig hämmad av-

  115. -att man inte kan
    FN:s klimatpanelsrapport.

  116. Börja i det väldigt lilla,
    för det finns ju överallt. Så är det.

  117. Det handlar nog också om att många
    som har ägnat sig åt klimatfrågan-

  118. -kommer från vetenskapshållet.

  119. Man är van vid en journalistik
    som inte är så hårt slående-

  120. -där man får stora avslöjanden
    som får ministrar att fällas och så-

  121. -utan man är van vid gråskalor. Man
    redovisar ena sidan och andra sidan.

  122. Det handlar nog också väldigt mycket
    om: "Hur ska vi lösa det här?"

  123. Det är förståeligt,
    för vi står inför en enorm kris.

  124. Men klimatfrågan är inte ny.

  125. Vi har känt till den sen 80-talet,
    att den kommer att påverka oss.

  126. Så det finns en enorm tid
    av händelser som har pågått-

  127. -där väldigt många med makt har
    fejlat, och fejlat fruktansvärt.

  128. Vi har fastnat i att titta på:
    "Vad är bästa lösningen nu?"

  129. Vi går med miljökonferenserna.

  130. Men vi som journalister är bättre på
    att titta på: "Vad har ni gjort?"

  131. "Har ni gjort tillräckligt? Har ni
    gjort fel?" Och sen utkräva ansvar.

  132. Det gäller att komma bort... Det är
    inget fel på vetenskapsjournalistik-

  133. -men vi behöver mer av den ansvars-
    utkrävande grävande journalistiken-

  134. -där vi vill se huvuden rulla.

  135. Mer populism i miljöjournalistiken,
    tror jag.

  136. Jag håller med om det också. - Och
    det är viktigt som du säger, Ylva.

  137. Klimatfrågan har behandlats
    som en miljö- eller vetenskapsfråga.

  138. Vetenskapligt är frågan avgjord. Det
    här genomsyrar varje detalj i livet-

  139. -på lokal och internationell nivå.

  140. Det är ett kunskapsproblem att
    omdefiniera det från en miljöfråga-

  141. -till en samhällsfråga,
    för det är en samhällsfråga.

  142. Ni pratar ju om kris nu.
    Jag har hört flera säga det ordet.

  143. Många kritiserar journalistiken
    för att bli för alarmistisk-

  144. -när det kommer
    till klimatjournalistik.

  145. Det gör att folk inte vågar
    ta till sig artiklarna-

  146. -när man ser bränder, stigande vatten
    och allt som kopplas med domedagen.

  147. Sen säger andra:
    "Vi löser allt med teknik!"

  148. "Vi har fantastiska lösningar."
    Det har blivit två läger, tycker jag.

  149. Hur ställer ni er i det förhållandet?

  150. Hur ska man kunna berätta
    om de här sakerna som journalist?

  151. Man behöver inte ställa sig i nåt
    läger, utan man berättar vad man ser.

  152. Ibland ser man nånting,
    och ibland ser man nåt annat.

  153. Man ska inte dra sig för att granska
    miljörörelsens argument heller.

  154. Allt ska granskas, tycker jag.

  155. När man pratar om krigsjournalistik
    finns en tendens-

  156. -att det är de döda som når
    hela vägen fram, det dramatiska.

  157. Det finns en tanke här också, att
    man drar på stort över katastrofen.

  158. Jag tänker att vår roll
    som grävande journalister-

  159. -skiljer sig från en nyhetsjournalist
    som går in och säger:

  160. "Å ena sidan kan det vara så,
    å andra sidan kan det vara så."

  161. Vår uppgift är alltid att ta reda på
    vem som har rätt och sen berätta det.

  162. Det kan vara svårt,
    men då får man anstränga sig mer-

  163. -och ta reda på det så långt man kan.

  164. Det finns väldigt många områden
    inom klimatjournalistiken-

  165. -där man vet hur det ligger till,
    där det inte är ord som står mot ord-

  166. -som man kan granska.

  167. Inte bara journalistiken-

  168. -utan hela den offentliga berättelsen
    kring vår roll i klimatkrisen-

  169. -har fastnat kring ett individuellt,
    moraliserande perspektiv.

  170. Vi har ägnat oss för mycket åt tips,
    råd och rekommendationsjournalistik-

  171. -kring hur du och du och du
    som enskilda kan agera-

  172. -förändra livsstil och konsumtions-
    mönster för att göra skillnad.

  173. Det är viktigt - normförskjutningar
    påverkar stora strukturella beslut.

  174. Men jag har skrivit om det här länge
    och är ute och pratar om frågan.

  175. Det är inget tillfälle
    som väcker så stark entusiasm-

  176. -som när man talar
    om just det du sa, Daniel.

  177. Behovet av skarp, granskande och
    avslöjande journalistik på området-

  178. -som i stället för att rikta kraften
    mot enskilda människor-

  179. -riktar kraften utåt mot dem som är
    ansvariga, tjänar pengar på det här-

  180. -mot dem som har fattat besluten-

  181. -och sitter på de stora, reella
    möjligheterna till förändring snabbt.

  182. Det behövs ju. När man talar om att
    journalistiken är kapabel till det-

  183. -att det skulle kunna finnas en slags
    klimatområdets Swedbankgranskning...

  184. Människor fylls av hopp när man
    påminner om att det skulle kunna ske.

  185. Där ligger journalistikens potential
    när det gäller att bevaka frågan.

  186. Det finns ju inte antingen eller.
    Man måste skriva om den här tekniken-

  187. -men man kanske inte ska presentera
    det som enkla lösningar, som man gör.

  188. Sen har vi isen i Arktis
    och andra saker.

  189. Det är superstora grejer,
    inget man kan ducka för.

  190. Det finns mer och mer polarisering,
    som vi inte har haft förut i Sverige.

  191. Det finns ett växande motstånd
    mot klimatfrågan.

  192. Den är kanske inte
    vår uppgift att hantera-

  193. -men den är ju både intressant
    och bekymmersam, absolut.

  194. -Yes.
    -Jag tänkte säga en sak till.

  195. Jag kanske pratar emot mig själv,
    att man vill få huvuden att rulla.

  196. Det är en enorm möjlighet med klimat-
    frågan att man kan ta upp lösningar-

  197. -som ett komplement
    till den granskande biten.

  198. Jag och en kollega, Malin Olofsson,
    gjorde radioserien "Matens pris".

  199. Det är sju, åtta år sen
    vi började göra den.

  200. Där gick vi in och tittade på: Vad är
    fel med maten, hur den produceras?

  201. Hur påverkar det klimatet? Det var
    jättebra som väckarklocka för många.

  202. Många fick det som...
    "Fan, vad är det som händer?"

  203. Men sen kom ju följdfrågan: "Vad ska
    vi äta, då? Det blir ju så jobbigt."

  204. Då var det väldigt bra, när man
    föreläste, att också kunna peka på-

  205. -att det inte behöver vara jobbigt,
    det finns massa lösningar.

  206. Vi behöver inte väja för att också
    gå in och titta och ge en ljusglimt.

  207. Det behöver inte vara så att allt är
    hemskt med att göra nåt åt klimatet.

  208. Det kan ju finnas en massa...
    Livet kan bli bättre efteråt ändå.

  209. Ja. Du är inne på ett gott exempel.

  210. Men när vi letade hade vi svårt att
    hitta riktigt bra klimatgranskningar.

  211. Vi har en fantastisk panel, så ni ska
    få ge era bästa läs- eller titt-tips-

  212. -om man vill bli inspirerad och hitta
    en riktigt bra klimatgranskning.

  213. Så jag slänger ut bollen igen.
    Vem vill fånga?

  214. Jag kan... Jag ska inte riktigt
    rekommendera en specifik granskning-

  215. -men några som håller på med
    granskningar är ju Sveriges Natur.

  216. Ni har ju blivit nominerade här också
    tre år i rad.

  217. Så vill man läsa
    väldigt djupgående granskningar-

  218. -är det bra att gå dit, tycker jag.

  219. Sen görs det mycket annat också.
    Radion gör mycket med, verkligen.

  220. Tack. - Jag kan rekommendera ett
    nyhetsbrev som heter Carbon Brief.

  221. Där kan man få idéer och uppslag till
    granskningar som man kan göra hemma.

  222. Det är väldigt allmänbildande
    och ger en baskunskap.

  223. -Säg en gång till vad det hette.
    -Carbon Brief, och det är gratis.

  224. Jag läste en fantastisk granskning
    som är superlång.

  225. Man kan ta den en söndag
    när man har mycket tid.

  226. New York Times gjorde den i höstas.

  227. Jag tror att den hette: "Decenniet
    när vi nästan räddade världen".

  228. Den var fruktansvärt intressant.

  229. Vi är vana vid att prata om att kol-
    och oljebolagen lurade oss länge.

  230. Men innan 80-talet
    berättade de allt det här.

  231. De var medvetna om
    att klimatförändringarna kom.

  232. Det var bara att besluta
    om en koldioxidskatt.

  233. Det hade varit så lätt. Det var innan
    alla flög på semester till Thailand.

  234. Vi hade inte behövt försaka nåt.

  235. Det handlar om hela det politiska
    spelet. Otroligt intressant.

  236. Och väldigt sorgligt, när man
    tänker efter på vad det betydde.

  237. Jag tänkte vara
    lite chauvinistisk här-

  238. -och påminna om min kollega
    Lisa Röstlunds pågående granskning-

  239. -av Lundin Petroleum,
    som hållit på i ganska många år-

  240. -och som flera journalister,
    som Kerstin Lundell, var verksam i.

  241. Det är ett exempel på en granskning-

  242. -som i första hand inte ser ut
    att handla om klimatområdet-

  243. -men som med tiden har kommit
    att visa vad det faktiskt handlar om.

  244. En del av problemet, nämligen fossil-
    industrins helt hänsynslösa beteende-

  245. -gentemot människor.

  246. Det kan handla
    om deras enorma lobbyingkampanjer-

  247. -och deras sätt att i praktiken köpa
    det republikanska partiet i USA.

  248. Men också det som har hänt kring de
    misstänkta folkrättsbrotten i Sudan.

  249. Det som troligen
    kommer att leda till ett åtal.

  250. Där ser man inte klimatimplikationer
    i förstone, men det handlar om det.

  251. En bra klimatgranskning behöver inte
    handla om miljö eller rent vatten-

  252. -utan den kan handla precis om dem
    som är skyldiga, huvudansvariga-

  253. -och delaktiga i det här
    samhällssystemet som är fel.

  254. Det har den här granskningen visat,
    och dessutom visar den på nu-

  255. -hur fossilindustrin är på väg...
    Det är en djupt otidsenlig industri-

  256. -som redan visar tecken på
    att vara på nedgång.

  257. Men om man tänker
    utifrån de här två sista...

  258. Man pratar om förlorade årtionden.
    Vilket ansvar har vi som kår för det?

  259. Borde inte vi ställt dem till svars?
    Hur har vi låtit det passera?

  260. Och varför?

  261. Ja, vi har ett jätteansvar. Jag har
    en teori till varför det blivit så.

  262. Om man tittar på klimatfrågan
    är det väldigt lätt att tänka sig...

  263. Om du går in
    på ett enskilt företag eller land-

  264. -ser det ut som om det blir bättre.

  265. Utsläppen sjunker, om de själva visar
    det. Det kan vara svårt att hitta...

  266. Det är lättare för journalister att
    peka på en utveckling som blir sämre.

  267. Här måste man in och peta lite mer,
    det är lite svårare.

  268. -Ylva?
    -Och man hittar inte alltid en skurk.

  269. Det här händer kanske inte
    för att nån varit medvetet dum.

  270. Det är ett system som man behöver
    sätta ljuset på och lyfta upp.

  271. Det skulle man ha gjort tidigare,
    men det behöver man fortfarande göra.

  272. Sätta strålkastarljuset
    på olika system.

  273. Din tidning berättade i går
    om utsläppen i Sverige förra året-

  274. -som ökade med 445 000 ton
    i stället för att minska-

  275. -vilket politikerna har lovat och det
    finns en bred enighet om i Sverige.

  276. I stället ökar de.
    De tre största utsläppsbovarna var:

  277. SSAB, stålindustrin, Cementa, cement-
    industrin, och Preem, oljeindustrin.

  278. Ja, där är ett fält på högst gripbar,
    skulle jag vilja påstå-

  279. -nivå för granskande journalistik.
    Vilka är det som tjänar på detta?

  280. Vilka tillåter att det får fortgå?
    Varför ingriper vi inte?

  281. Som kollektiv har vi anledning
    att vara ganska självkritiska.

  282. Vi har misslyckats med att formulera
    betydelsen av berättelsen-

  283. -till våra läsare och vår publik,
    och det är dags att göra nåt åt det.

  284. Var ser ni de här vita fläckarna?

  285. Var borde vi titta mer?

  286. Det är väl alltid bra att följa
    pengarna. Mycket handlar om...

  287. Var har vi våra pengar? Var har
    kommunerna och staten sina pengar?

  288. Det finns ju nåt som har börjat där,
    men där tror jag att man måste...

  289. Man kan inte göra nog där. Och börja
    ifrågasätta fossila subventioner mer.

  290. Det går ju oerhört många miljarder
    till fossilindustri på olika sätt.

  291. Så det är väl två bra områden.

  292. Jag skulle vilja att man tittade
    lite mer på åtgärderna.

  293. När det kommer, det här medvetandet
    om att vi måste göra nånting-

  294. -vad är det vi gör och är det
    verkligen åtgärder som spelar roll-

  295. -eller är det saker som stjälper?
    Det finns nog massor att göra där.

  296. Ibland vet man inte, när man går in
    i det där, om det är nåt skadligt.

  297. Det kan vara värt att titta på det.
    Premier för elcyklar, är det nåt bra?

  298. Det kan vara bra, om folk köper
    elcykel och sen slutar åka bil.

  299. Men om man köper en elcykel och
    slutar cykla vanligt, är det dåligt.

  300. Eller solpaneler.
    Det kan vara jättebra.

  301. Men det kanske skulle varit mycket
    bättre att ha bergvärme i stället.

  302. Det finns väldigt mycket som sker nu,
    och det kommer att bli fler frågor-

  303. -när vi ska kavla upp ärmarna
    och göra nåt.

  304. Vi kavlar kanske upp ärmarna
    helt åt helvete fel.

  305. Men det är krångligt, för man måste
    verkligen sätta sig in i det-

  306. -och folk lär säga att man har fel.

  307. -Ja, förlåt.
    -Nej.

  308. Ta du, för jag tänkte gå åt ett annat
    håll. Om det var ett svar...

  309. Jag håller med dig, Johanna, om
    att man behöver följa pengarna.

  310. Det finns också jättemycket att göra
    inom lokaljournalistiken.

  311. Titta på skolor.
    Vad har de för upphandlingspolicy?

  312. Kalmar kommun, hur jobbar de? Hur
    mycket släpps det ut i hamnen här?

  313. Det är frågor som inte ställs ofta.

  314. Absolut. Och vad vi i dag definierar
    som en journalistisk skandal-

  315. -eller ett journalistiskt avslöjande,
    lär förändras när normerna förändras.

  316. I dag har vi det klassiska
    avslöjandet i spritnotorna-

  317. -som kommunpamparna missbrukar.
    I morgon kan det handla om annat.

  318. Jag pratade med Malin Crona på tåget,
    och hon poängterade detta.

  319. I morgon handlar det om att kommunen
    har köpt en felaktig fordonspark-

  320. -eller att politikerna
    flyger för mycket.

  321. Vad vi kallar skandal förändras fort
    när normerna i samhället förändras.

  322. Journalister ska inte tänka: "Jag kan
    inte göra nåt åt kolkraften i Kina."

  323. Nej, det kan man inte,
    men man kan vara lyhörd för-

  324. -att det som är oegentligheter och
    missförhållanden kan vara nya saker-

  325. -som vi i dag inte tänker på att
    våra läsare uppfattar som upprörande.

  326. Jag lärde mig en sak av keynote:
    att klimatkrisen inte bara är EN sak.

  327. Det är tre fält. Det handlar om
    utsläppsminskningar, anpassning-

  328. -och framtida lidande för människor.

  329. Förhållandet mellan de tre
    kan vi påverka.

  330. Minskade utsläpp kräver mindre
    anpassningar och minskar lidandet.

  331. Men om utsläppen fortsätter, ökar
    behovet av anpassning och lidandet.

  332. Hon pratade framför allt
    om journalistik kring anpassning.

  333. Hur granskar man nånting
    som redan är ett faktum?

  334. Det tror jag också vi ska tänka på.

  335. Det här kommer att bli
    alltmer väsentligt.

  336. Hur granskar man stigande havsnivåer
    i en enskild kommun?

  337. Jag vet att du har gjort det.
    Risken för framtida förstörelse.

  338. Ja, bland annat.
    Men det jag undrar är...

  339. Ganska många redaktioner
    har börjat ha specifika reportrar-

  340. -som är avsedda för granskningar...
    Eller klimat- och miljöreportrar.

  341. Får vi se mer av det i framtiden,
    att det blir ett nytt fält?

  342. Kommer det att finnas klimatsidorna
    i DN i framtiden? Vad tror ni?

  343. -Vad tror ni om klimatsidorna i DN?
    -Det får du säga. Men det tror jag.

  344. Det blir nödvändigt att ha reportrar
    som kan miljö och klimat.

  345. Och det kommer så småningom att bli
    en fråga som alla reportrar...

  346. Det blir nödvändigt. Där ligger
    företagen före, regeringen är före.

  347. Det kommer att bli som vi vill, men
    det borde gå väldigt mycket snabbare.

  348. Vi lär ha mer på de vanliga sidorna,
    men också speciella sektioner.

  349. Jag hoppas inte på klimatsidor
    utan på miljösidor.

  350. Det tippar över mot att man tror
    att det finns en sak som är klimat-

  351. -och sen miljö,
    som inte är lika viktigt.

  352. Man brukar prata om planetens gränser
    och att vi spränger olika områden.

  353. Vi lär få se en massa jättespännande
    och dåliga saker som händer-

  354. -när vi i panik
    för att lösa klimatproblemen-

  355. -orsakar gigantiska andra problem.

  356. Allt från att paja kvävebalansen.

  357. Vi kan utrota en massa djurarter.

  358. Det kan hända hur mycket som helst
    i den goda viljans tecken.

  359. Är det skillnad mellan klimat- och
    miljöjournalistik? Ska de förenas?

  360. Som Daniel säger hänger de ihop.

  361. Biologisk mångfald hänger ihop med
    klimat och energi. De är hopflätade.

  362. Det går inte
    att sätta det i en låda på nåt sätt.

  363. Nej, och du ställde frågan om det ska
    finnas klimatsidor i DN i framtiden.

  364. Min förhoppning är
    att vi inte ska ha det.

  365. Det här är en fråga som... Ni har
    helt rätt i att den hänger samman-

  366. -med frågan om biologisk mångfald
    och frågan om massutrotning av arter.

  367. Det ena hänger samman med det andra.

  368. Min absoluta tro är att betydelsen av
    frågan kommer att växa sig så stark-

  369. -hos vår publik, hos våra läsare
    och hos oss som yrkesmänniskor-

  370. -att den genomsyrar rapporteringen
    inom alla journalistiska fält-

  371. -inom en ganska snar framtid.
    Den situation som vi levde i nyligen-

  372. -där klimatfrågan fick plats lite vid
    sidan av, efter de riktiga nyheterna-

  373. -kommer att framstå som absurd, helt
    verklighetsfrämmande, för den är det.

  374. Så ser inte verkligheten ut.

  375. Men hur gör vi för att inte
    ryckas med i en masshysteri-

  376. -där alla springer på samma boll
    och tycker samma sak? - Ylva?

  377. Jag knyter an till det Björn sa. Alla
    journalister får jobba med det här.

  378. Men det är också viktigt
    att det finns, på större redaktioner-

  379. -några som har specialkompetens i att
    granska... Det är ju vetenskapstungt.

  380. Prognoser för vad som komma ska
    och också när det gäller lösningarna.

  381. Det kommer att finnas
    behov av kompetens-

  382. -att kunna tränga igenom
    ganska svåra vetenskapliga rapporter-

  383. -och se vad de grundar sig på.

  384. Det är också så vi måste göra-

  385. -för att inte bli populistiska,
    så att säga.

  386. Eller inte ryckas med
    och bli oseriösa.

  387. Det här är ju en fråga
    som är krånglig och svår.

  388. Det behövs mycket mer av kompetenser
    som många duktiga grävare besitter.

  389. Man är envis
    och kan hålla på hur länge som helst.

  390. Gå igenom alla små detaljer i
    ett mordfall och ägna månader åt det.

  391. Det är perfekta kompetenser för att
    läsa vetenskapliga utredningar-

  392. -där man kan komma fram till nånting
    på miljöområdet.

  393. Det är också, tycker jag,
    en väldigt fin känsla...

  394. När man gör avslöjanden inom området
    finns en möjlighet till förändring.

  395. När man gör andra gräv är den största
    besvikelsen som kommer efteråt...

  396. "Nu har jag berättat allt.
    Nån avgick kanske"-

  397. -"men egentligen löpte allt på
    som vanligt efter den här skandalen."

  398. När man går in i den här frågan...
    Här kan man faktiskt påverka.

  399. Man kan påverka människors beteenden.
    Hela deras livsval går att påverka.

  400. Det är en jättefin present efteråt.

  401. Det kan leva kvar
    efter att granskningen är över.

  402. Jag rekommenderar alla
    att ägna sig åt det.

  403. Sen har vi snart ett EU-val på g.

  404. Vad tänker ni där ur
    ett klimatjournalistiskt perspektiv?

  405. Hur ska man titta där? Vilka frågor
    skulle ni vilja se från journalister?

  406. Jag tänkte på en sak som har passerat
    lite under radarn, märkligt nog.

  407. Uppgiften om att kinesiska
    energimyndigheten har planer på-

  408. -att fram till år 2030
    bygga 300-500 nya kolkraftverk.

  409. Hur hanterar vi det som svenska
    journalister? Om det blir verklighet-

  410. -kan vi säga adjö till tvågraders-
    målet i Parisavtalet, rakt av-

  411. -för den påverkan som kolkraftverken
    skulle innebära är så omfattande.

  412. Det är en fråga som... I den mån
    vi över huvud taget kan angripa den-

  413. -så kan den bara angripas på högsta
    internationella nivå, och omedelbart.

  414. Samma sak gäller den situation som
    har fallit i glömska sen i höstas:

  415. Brasilien.
    Vad gör EU gentemot Brasilien-

  416. -som har planer på att avverka ännu
    mer av Amazonas än man redan gör?

  417. Det angår inte bara Brasilien, utan
    det angår alla människor på jorden.

  418. Det är ju världens lunga. Vilka krav
    ställer EU på Brasiliens president?

  419. Vad avser EU att göra
    gentemot Kinas planer?

  420. Den typen av frågor,
    de absolut största ödesfrågorna-

  421. -kan bara hanteras på den nivån.

  422. Nån annan
    som vill skicka med nån fråga?

  423. Jag vill läsa mer om EU:s utsläpps-
    handelssystem, en underbevakad story.

  424. Det är jättespännande, och det finns
    en enorm potential i systemet.

  425. Du får en minut här.
    Förklara snabbt vad det innebär.

  426. Nej, jag kan faktiskt inte det.
    Kan nån annan?

  427. När man har kommit in en bit i det
    förstår man att man inte förstår-

  428. -och att man inte kan förklara det,
    och då blir det svårt att granska.

  429. Det är totalt haveri hittills.
    Det har gått skitdåligt.

  430. -En enorm potential, om det fungerar.
    -Men hittills har det gått åt skogen.

  431. Jag skulle också vilja höra...
    Man vill ju granska...

  432. Det man vill höra om i valet
    är ju de stora frågorna.

  433. Vad gör de åt vår matkonsumtion,
    att vi äter väldigt mycket kött?

  434. Vad gör de åt flygtrafiken?
    Gör de det lättare att resa med tåg?

  435. Absolut. I EU-valet blir det lätt
    att man fokuserar...

  436. Man frågar vad kandidaterna vill göra
    och ifrågasätter inte vad de gjort-

  437. -som man gör i vanliga riksdagsval.

  438. Sen är det många miljörelaterade
    frågor som handlar om EU och så.

  439. Kol, till exempel. Energifrågorna är
    stora. Det finns mycket att kolla på.

  440. Miljöorganisationerna i Östeuropa
    har fått det svårare att jobba.

  441. Det påverkar oss i förlängningen.
    Det finns oändligt mycket.

  442. Man behöver vara lite tuffare
    mot partierna i EU-valet, absolut.

  443. Temat för årets Gräv
    är också "samarbete".

  444. Inom de här frågorna, finns det behov
    av samarbete journalister emellan?

  445. Då tänker jag
    både internationellt och nationellt.

  446. Vi har jobbat mycket med att se hur
    det vi konsumerar, hur vi lever här-

  447. -påverkar där det produceras. Då har
    vi jobbat med lokala journalister.

  448. Det är väldigt bra att kunna göra
    det, tänker jag spontant.

  449. Nej, ensam är stark. Nej...
    Nej, självklart. Jag håller med helt.

  450. Det är klart att det gör. Altinget,
    där jag jobbar, har danska ägare.

  451. Vi samarbetar en del,
    men man får också lite perspektiv.

  452. Bara att hålla koll
    på ett annat lands klimatpolitik-

  453. -gör att man kan balansera saker lite
    grann, och det är ganska nyttigt.

  454. Yes. Om folk i publiken är taggade,
    var hittar ni era bästa uppslag?

  455. Du var inne på nyhetsbrevet. - Har ni
    fler såna här...? Följ, titta, tänk.

  456. Det finns ett jättebra Twitterkonto
    som heter Klimatbevakaren-

  457. -som retweetar både internationella
    och svenska nyheter.

  458. Den allra bästa breda nyhetskällan
    är fortfarande The Guardian-

  459. -som bevakar den här frågan
    både nyhetsmässigt och idémässigt-

  460. -på ett sätt
    som är eftersträvansvärt.

  461. Twitter är ganska bra. Jag har
    ett roligt och glatt Twitterflöde.

  462. Där kan man plocka så mycket
    folk, idéer och input.

  463. Sen läser jag mycket över huvud
    taget. Och att prata med folk är bra.

  464. Det finns otroligt mycket experter
    på myndigheter och överallt.

  465. De är väldigt tillmötesgående och
    hjälper till. Inga frågor är dumma.

  466. Många väntar på att man ska ringa.

  467. Jag har grävtipset "Vem släpper ut
    mest i din kommun? Lista företagen."

  468. Se statistik på Naturvårdsverket. Sen
    kan man ställa tuffa frågor till dem.

  469. För mig börjar allt i vardagen.

  470. När jag går och handlar eller när jag
    går runt. Det jag ser omkring mig.

  471. Hur påverkar det miljön och klimatet?

  472. Om man nördar ner sig lite,
    har man en story.

  473. Det är bara att gå ut och grabba tag.

  474. Jag hoppas det.

  475. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Varför grävs det så lite på klimatet?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Är klimatet en lågstatusfråga för grävande journalister? Ja, det tycks vara så. Var kan journalister hitta bra uppslag och på vilket sätt kan man göra frågan intressant i media? En panel bestående av Björn Wiman, kulturredaktör DN, Johanna Alskog, reporter på Altinget, Ylva Johnson, chefredaktör för Sveriges Natur och Daniel Öhman, granskande reporter på Sveriges Radio. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Geofysik, Klimatförändringar, Klimatförändringar i massmedia, Massmedia, Meteorologi, Naturvetenskap, Radio, TV, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Fjorton år med Uppdrag granskning

Man skulle kunna kalla det här en granskning av Uppdrag granskning. Medieforskaren Magnus Danielson har gått igenom 1036 avsnitt ur SVT:s serie och gjort en avhandling späckad med analyser kring arbetsmetoder, form och gestaltning. Tillsammans med Nils Hanson, tidigare chef och ansvarig utgivare för serien, visar han klipp och berättar om programmets historia. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävande journalistik i Ryssland

Att arbeta som journalist i Ryssland innebär många risker och utmaningar, men det finns också en transparens som möjliggör intressanta avslöjanden. Roman Dobrokhotov, journalist på ryska The Insider, berättar bland annat om arbetet som ledde fram till avslöjandet om den ryska underrättelsetjänstens inblandning i förgiftningsskandalen i Salisbury. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Det ljudliga grävet

Hur bär man sig åt för att gestalta ett gräv med bara ljud? Daniel Velasco är en av Sveriges Radios mest kända dokumentärmakare. För Hästgården, en serie om sexuella övergrepp, belönades han med Stora Journalistpriset. Här delar han med sig av sina bästa tips, varnar för fallgropar och spelar upp exempel. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Att arbeta som brandreporter

Kaliforniens bränder 2018 ödelade en yta på 800 hektar. Martha Mendoza, journalist vid Associated Press, bevakade bränderna. Vad upplevde hon som reporter mitt i ett hav av eld? Vad och hur kan man utreda och vilka berättelser gör sig bäst i media? Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Varför grävs det så lite på klimatet?

Är klimatet en lågstatusfråga för grävande journalister? Ja, det tycks vara så. Var kan journalister hitta bra uppslag och på vilket sätt kan man göra frågan intressant i media? En panel bestående av Björn Wiman, kulturredaktör DN, Johanna Alskog, reporter på Altinget, Ylva Johnson, chefredaktör för Sveriges Natur och Daniel Öhman, granskande reporter på Sveriges Radio. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävarens sju dödssynder

Nils Hanson, mångårig chef för Uppdrag Granskning visar exempel och presenterar handfasta tips för blivande och aktiva journalister. Grävande journalister drabbas ofta av motstånd och perioder av uppgivenhet. Nyckeln till framgång är att från början kartlägga noga vad man ger sig in på och att hela vägen genom arbetet ställa sig själv en rad viktiga frågor som säkerställer att man behåller kompassen. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Undercover med livet som insats

I åtta månader gick den indiska journalisten Rana Ayyub undercover för att avslöja omständigheterna kring en massaker i den indiska delstaten Gujarat. Iklädd åtta dolda kameror tog hon sig in i den blivande premiärministerns innersta krets. Men när hon hade avslöjandet i sin hand vågade ingen publicera. Då fann hon en annan väg att nå ut. Moderator: Sofia Hultqvist. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävet om Swedbank

Uppdrag gransknings avslöjande om penningtvätt i Swedbank blev en av årets största nyheter. SVT-teamet bakom avslöjandena; Axel Gordh Humlesjö, Linda Larsson-Kakuli och Per Agerman, berättar om betydelsen av att bygga kontaktnät och relationer utanför den egna redaktionen. Och om att våga dela med sig av sin research. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Nostalgisoffan: Gräv som förändrade Sverige

Britt-Marie Citron och Janne Josefsson, pionjärer inom svensk grävande journalistik, berättar om hur de började sin bana och om minnen längs vägen. I nostalgisoffan ansluter också Åsa Nicander, Jenny Küttim och Mathias Ståhle - journalister bakom en rad historiska gräv. Moderator: Björn Häger. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sant eller falskt - vem bryr sig?

Har sanningen blivit alltmer oviktig när vi skapar våra världsuppfattningar? Är bra och övertygande berättelser viktigare än vad som faktiskt hänt? I denna debatt diskuteras även filterbubblor, myter, faktaresistens och konspirationsteorier. Medverkar gör journalisterna Jack Werner och Anders Mildner, kulturgeografen Maja Essebo och idéhistorikern Svante Nordin. Moderator: Andreas Ekström, journalist. Inspelat den 14 mars 2016 på Akademiska föreningen i Lund. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning