Titta

SOS - skolan och Sverige

SOS - skolan och Sverige

Om SOS - skolan och Sverige

Antalet människor på flykt i världen har aldrig varit så många sedan andra världskriget. År 2015 kom 160 000 människor till Sverige varav 46 000 av dem var skolbarn. För många nyanlända är det svenska skolsystemet väldigt annorlunda och innebär stora utmaningar. I SOS - Skolan och Sverige ger sig programledaren Siham Abdul Aziz ut i Sverige för att träffa några nyanlända barn och deras familjer. Hur går det för dem i den svenska skolan? Vilka är deras största utmaningar?

Till första programmet

SOS - skolan och Sverige : MuntahaDela
  1. Det är viktigt att man ställer krav
    från första dagen.

  2. Kraven är viktiga för nyanlända,
    både för föräldrar och barn–

  3. –för att förstå sitt ansvar.

  4. Och det hjälper dem
    att komma över alla sina trauman.

  5. För drygt ett år sen
    blev situationen ohållbar.

  6. När situationen blev ohållbar...

  7. Antalet flyktingar har inte varit
    så stort sen andra världskriget.

  8. 2015 kom 160 000 människor
    till Sverige.

  9. Jag vill åka till min familj i Sverige.

  10. 46 000 av dem var skolbarn.

  11. Det som är bäst är matte.
    Det är bra för min tanke.

  12. Här ska de lära sig ett nytt språk,
    och ett nytt skolsystem.

  13. Skillnaden mellan skolor i Sverige
    och Syrien är mycket stor.

  14. Den svenska skolan är annorlunda
    och innebär stora utmaningar.

  15. –De pratar inte som i Syrien.
    –Skolan.

  16. –Skolan krockar med föräldrarna.
    –Föräldrarna.

  17. Det är jättestor skillnad.

  18. Här har de en demokratisk miljö.

  19. Jag tänkte: "Varför lämnar du mig här?
    Hur ska jag klara mig ensam i skolan?"

  20. Jag heter Siham Abdul Aziz.
    I mitt jobb som modersmålslärare–

  21. –träffar jag elever som är helt nya
    inför den svenska skolan.

  22. Självklart har de utmaningar framför
    sig, men även många möjligheter.

  23. I den här serien träffar jag
    nyanlända barn och familjer–

  24. –för att se hur de har det.

  25. Om vi med hjälp
    av några av de bästa experterna–

  26. –kan ge fler nyanlända föräldrar råd,
    så kan de hjälpa sina barn.

  27. I det här avsnittet träffar jag Ola
    och Ali som inte kan hitta studiero–

  28. –eftersom de bor så trångt.

  29. Mamma Muntaha har svårt
    att hjälpa dem med läxorna.

  30. Sen träffar jag några ungdomar
    som har varit i Sverige ett tag.

  31. Gratis läxhjälp finns i hela Sverige.
    Jag ska se hur det funkar.

  32. Jag har åkt till Råcksta
    för att träffa Muntaha med familj.

  33. Hon flydde från Irak och bor
    på ett gammalt sjukhem med sin mamma–

  34. –och sina tre barn:
    Ali, 15, Ola, 14, och Roula, 5.

  35. Jag har hört att de bor trångt.
    Det är ingen ovanlig situation.

  36. Vem sover här, till exempel?

  37. Där sover Roula. Där sover jag.
    Här sover Ola.

  38. I andra rummet sover Ali
    och min mamma.

  39. Det här rummet är kök-

  40. -matsal, vardagsrum...

  41. -Sovrum...
    -...och studierum.

  42. Det var ett modigt beslut
    som är oåterkalleligt.

  43. Mellan liv och död.

  44. Men jag tänkte på mina barn
    och deras framtid.

  45. Så jag lämnade allt
    och flydde landet.

  46. Välkomna.

  47. -Hur gick det?
    -Det var ett svårt prov.

  48. -Hej, älskling. Är du hungrig?
    -Ja.

  49. Resan var svår och tröttsam.
    Antingen var det att stanna kvar i Irak-

  50. -och sen dö, eller att lämna allt
    och hoppas på att överleva resan.

  51. Det var inte så mycket till val.

  52. Har du sagt att du vill göra om det?
    Varför är du orolig?

  53. Jag ska säga det.

  54. Jag saknar mina vänner hemma i Irak.

  55. Gå och byt om, så lagar jag mat.

  56. -Vad blir det för mat?
    -Det blir en överraskning.

  57. -Ska jag ta mina grejer?
    -Ja, lägg dem på ditt rum.

  58. Jag tänker på min familj
    och mina fyra barn.

  59. Hur hade det varit att skapa ett hem
    och en ny vardag på den här ytan?

  60. Jag saknar skolan, klasskompisar
    och andra vänner.

  61. Jag saknar området.

  62. Att komma hemifrån. Jag känner ingen
    här. Jag sitter bara hemma.

  63. Jag har inga vänner här.

  64. Så det finns inte mycket att göra
    för dem, bara skola och här?

  65. Det enda de gör
    är att leka med mobilen.

  66. Det är inte som i Irak.

  67. Vi gick ut, var på fester...

  68. De fick utlopp för sin energi.

  69. På fotbollsplanen är det ofta bråk.

  70. -Finns det nån lekplats?
    -Ja, en liten.

  71. Vad gör de när de kommer hem?
    Har de aktiviteter?

  72. De har mycket prov.

  73. -Hjälper du dem med det efter skolan?
    -Inte alls!

  74. I Irak kunde jag hjälpa dem
    med alla deras läxor.

  75. Men i Sverige blev allt mycket svårare,
    eftersom språket är väldigt svårt.

  76. Jag är 46 år,
    och det är svårt och tröttsamt.

  77. -Har ni bytt om? Var då nånstans?
    -I andra rummet. Jag kan visa dig.

  78. Jag är imponerad av
    att Muntaha har skapat ett hem–

  79. –trots att man måste gå ut
    för att komma till den andra ettan.

  80. Hej! Hur mår du? Är allt väl med dig?

  81. Här bor Ali med sin mormor–

  82. –och jag undrar hur det känns
    för en tonårskille.

  83. Är det ens möjligt
    att få känslan av ett hem här?

  84. Efter skolan äter jag, gör vad jag
    måste och spelar Playstation.

  85. Jag tänker på att alla i familjen
    verkar så glada och tacksamma.

  86. Men det måste ändå vara svårt
    att hitta plats–

  87. –för allt som tonåringar gör,
    som att plugga.

  88. Det är svårt att plugga hemma.

  89. Om vi gör läxorna hemma
    måste alla vara tysta.

  90. Annars går det inte.

  91. Det är svårt,
    eftersom det är väldigt trångt.

  92. Okej, jag måste gå nu.

  93. Som lärare har jag mött många barn–

  94. –som tycker att den första tiden
    i Sverige är svår.

  95. Många föräldrar är frustrerade.

  96. Samtidigt måste alla gå till skolan.

  97. Alla nyanlända familjer och barn–

  98. –har svårt att förstå
    och landa i det nya landet.

  99. Dels behöver man de viktigaste,
    basala behoven.

  100. Nånstans att bo, mat i magen,
    lite trygghet–

  101. –och ett system som tar hand om dem.

  102. Och när de känner sig lite trygga
    kan skolan ställa krav–

  103. –på att de ska lyssna på
    vad skolan vill säga.

  104. Föräldrarna säger:
    "Jag kan inte svenska."

  105. Många lärare tror att barnen lär sig
    när föräldrarna hjälper till.

  106. Föräldrarnas roll är viktig.
    Att sitta bredvid barnen.

  107. Att de jobbar med att ta hand om
    respekten till skolan–

  108. –och att visa att skolan är viktig.
    Den kan man förmedla på alla språk.

  109. Det var läskigt när jag inte
    kunde svenska, men jag var vuxen då.

  110. Jag ska träffa några av mina elever,
    som har varit i Sverige ett tag.

  111. Vilken grej var svår att förstå
    om Sverige?

  112. –Det var språket.
    –Språket?

  113. Vad trodde du
    att de pratade i Sverige?

  114. Jag vet inte,
    men det är inte som engelska.

  115. Jag trodde först att de pratade
    engelska. Det gör de inte.

  116. Men innan jag kom hit trodde jag det,
    eller att de pratade nåt liknande.

  117. –Vad tycker du?
    –Svenska var inte svårt.

  118. Men det var svårt när andra pratade,
    för jag kunde inte engelska.

  119. Det var lätt att tro
    att de snackade dåliga saker om mig.

  120. Det blev teckenspråk.
    Det var ganska svårt–

  121. –att förklara vad jag ville säga.

  122. Man kände sig misslyckad också.
    Man förstår inget.

  123. Man kan inte språket.
    Man kände ingen.

  124. Så man kände sig...

  125. Första skolan jag gick i,
    där gick det bara helsvenskar.

  126. Då satt man ofta ensam.

  127. Men det var också det som gjorde
    att man lärde sig språket lättare.

  128. –Det var tufft, men blev en fördel.
    –Ja, precis.

  129. Det är så man lär sig,
    i en svensk omgivning.

  130. Det var lättare
    att kunna umgås med andra–

  131. –till exempel på rasten
    när vissa spelar fotboll.

  132. Man kunde spela fotboll, prata
    och komma närmare.

  133. Man kunde prata och bli vänner.

  134. –Så när man har intresse...
    –Ja, då kan man få vänner.

  135. –Tjejerna, brukar ni spela nåt?
    –Bara i skolan.

  136. –På idrotten?
    –Ja.

  137. –Men ni går inte och spelar fotboll?
    –Jag gillar inte idrott. Aldrig.

  138. För både barn och vuxna–

  139. –är aktiviteter eller sammanhang
    där det finns andra svenskar–

  140. –nyckeln till språket
    och självförtroendet.

  141. En femtedel går fem gånger
    i fem femtedelar.

  142. Så det var därför svaret är fem.

  143. Det var svårt,
    för jag förstod inte språket.

  144. Ingen förstod arabiska,
    vilket gjorde det svårt.

  145. Men jag insåg att jag verkligen
    behövde lära mig språket.

  146. Alla araber är mina vänner, men
    svenskarna är svåra att bli vän med.

  147. När man pratar med dem säger de:

  148. "Vad säger du? Jag förstår inte.
    Säg igen."

  149. Som om man är dum: "Förstår du inte?"

  150. –Hur kan man tänka då?
    –Så här.

  151. Det blir två, ett
    och sex, tio. Sen blir det...

  152. Det är inte så många svenskar
    i min skola.

  153. De som går i skolan hälsar jag på,
    men inget mer.

  154. I Irak bodde vi i en bostadsrätt,
    en trea med utsikt över gatan-

  155. -i ett väldigt fint område
    som heter Adhamiyah.

  156. Den är mycket bekväm.
    Solen kommer in från alla håll.

  157. Barnen hade ett rum, och jag ett.
    Vi kunde samlas i vardagsrummet.

  158. Det var bra för oss,
    men det var som sagt en bostadsrätt.

  159. Jag önskar att de väljer
    en yrkesutbildning-

  160. -så att de kan jobba
    efter sin examen.

  161. Särskilt Ali önskar jag väljer
    ett yrke som han får nytta av-

  162. -och inte nåt
    där han sitter hemma efteråt.

  163. Jag ska göra om provet
    med min lärare.

  164. -Vilken lärare?
    -Matte.

  165. -Det som du berättade om i går?
    -Ja.

  166. Vi gjorde den farliga resan
    så att han kan studera-

  167. -och sen jobba och må bra.

  168. Jag ska vara stolt över dem.
    Det är min dröm.

  169. -Vad är det där för rött ljus?
    -The Voice.

  170. -Vem är det?
    -Dudi! Muhameds mamma.

  171. När mammas vänner kommer
    och min syster vill leka med mobilen-

  172. -blir det riktigt kaos-

  173. -och jag kan inte koncentrera mig.

  174. Läs lite till innan du lägger dig!

  175. Det är svårt för mig att plugga.

  176. Alla sitter i samma rum och pratar,
    och en del pratar i telefon.

  177. Då är det svårt att koncentrera sig.

  178. -Sa jag inte att hon ska stanna?
    -Vadå? Ska hon stanna?

  179. Jag trodde att du skulle stanna.

  180. Du vill inte sova! Sitt, sitt.
    Ta av dig skorna.

  181. Ge mig den. Det räcker nu.

  182. Som alla högstadieelever behöver Ola
    plugga hemma och få hjälp ibland.

  183. Men Ola har svårt att hitta studiero,
    och det går inte bra för henne.

  184. På många orter kan man få läxhjälp,
    och jag har hittat ett sånt ställe.

  185. –Hej.
    –Välkomna.

  186. Många ungdomar har svårt med matte.
    Vi hjälper dem att komma i gång.

  187. Vi vill ge alla samma möjligheter.

  188. En del föräldrar kan inte matte,
    speciellt inte gymnasiematte.

  189. Sen tycker vi att föräldrarna inte
    ska behöva hålla på på sin fritid.

  190. –Säg till om du undrar över nåt.
    –Allting.

  191. Många har problem med den enklaste
    matten som de borde kunna.

  192. Det är dumt
    att de använder kalkylator.

  193. Du lär dig inte att du först måste
    räkna ut det här uttrycket.

  194. –Och hela det där.
    –Och sen minus. Då förstår jag!

  195. Den här. Först den.

  196. De sitter i lugn och ro och räknar.
    Då blir det av att göra matten också.

  197. Det är viktigt för många
    att det blir en vana att komma dit.

  198. –Det blir 2,5.
    –Precis.

  199. –Det var rätt!
    –Då skriver du av samma sak igen.

  200. Är det svårt att få hit folk?

  201. Det är inte så många som kommer,
    men ibland är det fyra–åtta stycken.

  202. –Har ni varje dag?
    –Varje torsdag.

  203. Varje torsdag, en gång i veckan.

  204. Det kommer alla möjliga.
    Till biblioteken kommer yngre.

  205. Sen finns vi ju på webben.

  206. Men om du... Fyra P. Gånger P.

  207. De flesta är jättepositiva,
    så det är roligt att vara volontär.

  208. "Tänk att ni finns. Fantastiskt!"
    Så säger de.

  209. Det handlar om att vi människor
    lär oss av–

  210. –att se hur andra agerar och tänker,
    och lär oss genom det.

  211. Inte minst språket, gester, koder.
    Så småningom förstår man.

  212. När man bor som man bor i förorter
    har man ingen kontakt med svenskar.

  213. Då är det svårt att ta till sig–

  214. –det nya landets kultur. Det saknas.

  215. Jag hade en elev som var nio
    och hade bott hela livet i Rinkeby.

  216. Han var bekymrad: "Nabila, varför
    finns det inte svenskar i Sverige?"

  217. Det har gått några veckor
    sen jag träffade Muntaha.

  218. I går ringde hon och sa
    att hon har nåt roligt att berätta.

  219. Men hon ville inte säga vad det var,
    så jag är på väg till Råcksta.

  220. -Hej!
    -Hej.

  221. -Hur är det?
    -Bra, tack. Det var länge sen.

  222. Du behöver inte ta av dig skorna.

  223. Man är inte van vid det i Sverige.
    - Hur mår mormor?

  224. Är allt väl med dig?

  225. Hur är det med dig, sötnos?

  226. Du sitter fortfarande på samma plats.

  227. Hur är det? Vad har du för nyheter?

  228. Jag fick fina nyheter.
    Jag ska flytta till en ny lägenhet.

  229. -Wow, ska du? Äntligen.
    -Ja, äntligen.

  230. Det är en liten lägenhet, men inte
    som här med en korridor emellan.

  231. Det är en tvåa.

  232. Det lilla rummet
    ska vara sovrum för oss alla.

  233. Det stora ska vara vardagsrum.

  234. -Hur känns det?
    -Mycket bra.

  235. Jag har velat att vi samlas
    runt ett matbord.

  236. -Du kommer att få större kök.
    -Ja, jag såg det på videon.

  237. Vill du åka och se den tillsammans?
    Vi kan åka och se den nu.

  238. -Är det långt bort?
    -Det är väldigt nära.

  239. Okej, vi kan åka tillsammans
    med min bil.

  240. –Tillsammans?
    –Ja, tillsammans. Du pratar svenska.

  241. -Kan du ta ner väskorna?
    -Jag kan försöka.

  242. Du är längre än jag, så du kan nå.
    Den där vill jag ha.

  243. -Vänta lite. Den här?
    -Akta dig! Ramla inte.

  244. Den är tung. Vi kunde knappt
    lyfta den, min son och jag.

  245. -Fick du hjälp av Ali?
    -Ja, Ali har hjälpt till.

  246. -Var ska du sätta dem?
    -I den här påsen.

  247. -Det finns plats.
    -Ja.

  248. Vad är det där? En garderob?

  249. Det är första gången som jag ser
    en dusch som är garderob.

  250. Det finns ingen plats.

  251. Här la jag... Vad heter det?
    En liten matta för golvet.

  252. -En matta?
    -Vi har ingen källare här.

  253. En gång la jag dem
    i ett barnvagnsrum, men då fick vi böter.

  254. -Men jag var tvungen.
    -Vad gör du när du behöver nåt?

  255. På vintern tar jag fram
    vintergrejerna som behövs-

  256. -och lägger in sommargrejerna
    i stället.

  257. Du har kommit hela vägen från Irak
    för dina barns skull.

  258. Tycker du att du har det
    som du hoppades på?

  259. Ja, verkligen. Det finns trygghet och
    säkerhet. Jag är inte orolig för dem.

  260. Förut var jag orolig.

  261. -Hej!
    -Välkommen!

  262. -Hej! Hur är det med dig?
    -Bra.

  263. -Var är Ali?
    -Han har mycket plugg i skolan.

  264. Vet du vart vi ska? Vi ska se den nya
    lägenheten. Har du inte sett den?

  265. Jag ska bara klä på Lala.

  266. Kom, Lala.

  267. Vill du följa med
    och se den nya lägenheten?

  268. -Är du glad?
    -Ta det lugnt!

  269. -Vilken väg ska vi ta?
    -Först rakt fram och sen vänster.

  270. Hur känner ni er i dag?

  271. Ny fas i ert liv
    med den nya lägenheten?

  272. Vi är vana vid att flytta-

  273. -men enligt grannarna är den fin.

  274. Ola, vad är det som är bra
    med att flytta?

  275. Det är större.

  276. Alla är tillsammans, alla personer
    som i den här lägenheten.

  277. –Menar du grannarna?
    –Ja, det är samma grannar.

  278. –Så det blir inte...
    –Nej, jag kommer inte att sakna nån.

  279. –Är det lika långt till skolan?
    –Ja, men man kan gå till centrum.

  280. Det är jättenära.

  281. Här är det.

  282. Nej, nej!
    Man måste gå in med höger fot först.

  283. Man ska in med höger fot.

  284. -Oj, oj, oj! Vad fint!
    -Det är ett kök.

  285. -Köket.
    -Vad är det här?

  286. Spisen är ny. Här sätter man på den.

  287. Ja, här sätter man på den.

  288. -Du behöver en diskmaskin.
    -Kom hit!

  289. Ser du det här också?
    Det finns kanske en kniv...

  290. Var ska Roula sova? Här?

  291. Ska du sova här?
    Var ska Ola sova då?

  292. –Här!
    –Och mamma? Ali?

  293. –Här!
    –Mormor?

  294. Alla ska sova här!
    Var ska jag sova då?

  295. –Du kan inte komma hit.
    –Det är bara ni.

  296. Det är klart
    att det bara är ni som ska sova här.

  297. Jag förstår att de är överlyckliga.
    Det är inte mycket större–

  298. –men nu får de bo tillsammans,
    och Ali och Ola kan plugga hemma.

  299. De kanske till och med
    kan ta hem kompisar.

  300. Och när Ola behöver hjälp med matten
    kan hon gå till läxhjälpen.

  301. Översättning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Muntaha

Avsnitt 4 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Trångboddhet är inget ovanligt för många nyanlända de första åren i Sverige. Efter att ha flytt från krig och osäkerhet kanske det spelar mindre roll. Vardagen måste gå vidare. Siham träffar en familj där tonåringarna Ola och Ali har svårt att hitta studiero och behöver hjälp med läxorna. Men familjens trångboddhet samt att deras mamma Muntaha inte behärskar det svenska språket innebär en del utmaningar. Vilken hjälp finns det att få när det är trångt hemma och de vuxna har svårt med språket?

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Svenska som andraspråk och sfi
Ämnesord:
Emigration, Immigration, Invandrarelever, Invandrarundervisning, Läxläsning, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Språkförståelse, Språkinlärning, Trångboddhet, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i SOS - skolan och Sverige

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Eshan

Avsnitt 1 av 8

Siham träffar Eshan som är 13 år. Han och hans familj har precis kommit till Sverige från Syrien och han är helt ny i en skola där han känner sig väldigt ensam och osäker. Samtidigt försöker Eshans familj förstå hur det svenska skolsystemet fungerar. Under avsnittets gång följer vi Eshans första tid under sex månader i den svenska skolan. Siham träffar också Maria och Ashlam som trots stora kulturskillnader och språkbarriärer blivit kompisar tack vare sociala medier.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Wafaa

Avsnitt 2 av 8

Siham träffar familjen Alelewi som kom till Sverige från Syrien för fyra år sedan. Krig, flykt och det nya språket är några orsaker till att nyanlända barn ibland placeras i en lägre årskurs än sina jämnåriga klasskamrater - så blev det även för familjens äldsta dotter Wafaa, 13 år. Det var en jobbig process för både Wafaa och hennes familj. Som många nyanlända lämnade familjen allt hemma i Syrien men en sak tog de med sig - sitt teaterintresse.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Qusai

Avsnitt 3 av 8

Över 6,5 miljoner människor har flytt från Syrien sedan kriget bröt ut 2011. För många av dem som lyckades ta sig hela vägen till Sverige är minnena från kriget och flykten ständigt närvarande. Siham besöker en familj som betalade ett ofattbart högt pris när de flydde från kriget i Syrien - deras yngsta dotter omkom när deras flyktbåt sjönk på Medelhavet. Hur påverkas barn som upplevt traumatiska händelser? Vilken hjälp finns för att de ska få en god fungerande vardag här i Sverige?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Muntaha

Avsnitt 4 av 8

Trångboddhet är inget ovanligt för många nyanlända de första åren i Sverige. Efter att ha flytt från krig och osäkerhet kanske det spelar mindre roll. Vardagen måste gå vidare. Siham träffar en familj där tonåringarna Ola och Ali har svårt att hitta studiero och behöver hjälp med läxorna. Men familjens trångboddhet samt att deras mamma Muntaha inte behärskar det svenska språket innebär en del utmaningar. Vilken hjälp finns det att få när det är trångt hemma och de vuxna har svårt med språket?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Alaa

Avsnitt 5 av 8

Den svenska skolan håller isär utbildning och religion. Så hur gör man som nyanländ från ett land där religionen är en del av ens vardag? Hur tar man till sig en ny kultur samtidigt som man behåller sin egen? Vilka rättigheter har man och vilka krav ställer skolan? Siham träffar Alaa och hennes dotter Mirna från Syrien som under deras första tid i Sverige tyckte att det var svårt att göra både och. Siham besöker även modedesignern Iman Aldebe som gjorde karriär tack vare sina två kulturer.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Eli

Avsnitt 6 av 8

Siham träffar en tvåbarnsfamilj från Syrien som hade en tuff start med sin tonåring Eli under sin första tid i Sverige. Både tonårstiden och språkbarriären gjorde det svårt för föräldrarna att hantera läget. Skolan blev lidande och Elis föräldrar kände sig vilsna. Hur gör man som förälder och ny i ett land när ens tonåring gör revolt? Siham möter familjen och pratar om deras uppleveIser och om hur de till slut fick ordning i familjen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Munser

Avsnitt 7 av 8

Varför får många nyanlända barn sämre betyg i Sverige än i sitt hemland? Siham träffar familjen Lutfi vars två äldsta söner Omran och Muhammed fick sämre betyg och kände sig felplacerade när de började i den svenska skolan. Vad gör skolan när språket gör att resultaten försämras? Och hur kan hela familjen lära sig svenska snabbare? Vi följer med när de umgås med sin svenska "vänfamilj".

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Möja

Avsnitt 8 av 8

Siham åker ut till ut skärgårdsön Möja utanför Stockholm för att träffa en fembarnsfamilj från Syrien. De lever ett annorlunda liv långt från storstaden men barnen stormtrivs och de har snabbt integrerats. Det finns inga andra nyanlända på ön och i skolan går det bara svenska elever. Hur påverkas familjen och barnens språkutveckling av det?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta H som i Harry

När elvaåriga Harry börjar i en ny specialskola i utkanten av London kan han varken läsa eller skriva. Han är tredje generationen i en familj med analfabeter. I Storbritannien är kopplingen stark mellan inkomst och kunskapsnivå. Bara en femtedel av barn med fattig bakgrund uppfyller de statliga målen när de går ut grundskolan. Vi får följa Harrys första år på skolan, hans möte med läraren Sophie och hans pappas kamp för att Harry ska få gå kvar i skolan och få chansen till ett annat liv.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

4 år som hemmasittare

När Tilda var 11 år ville hon gå i skolan och lära sig nya saker, men hon lärde sig för snabbt för lärarnas smak och fick mest sitta och rita. Till slut brast det. Sedan fjärde klass har hon varit hemma från skolan i sammanlagt fyra år. Nu är det sista terminen i nian och Tilda kämpar för att finna en väg tillbaka till en fungerande vardag.