Titta

SOS - skolan och Sverige

SOS - skolan och Sverige

Om SOS - skolan och Sverige

Antalet människor på flykt i världen har aldrig varit så många sedan andra världskriget. År 2015 kom 160 000 människor till Sverige varav 46 000 av dem var skolbarn. För många nyanlända är det svenska skolsystemet väldigt annorlunda och innebär stora utmaningar. I SOS - Skolan och Sverige ger sig programledaren Siham Abdul Aziz ut i Sverige för att träffa några nyanlända barn och deras familjer. Hur går det för dem i den svenska skolan? Vilka är deras största utmaningar?

Till första programmet

SOS - skolan och Sverige : MöjaDela
  1. Om man inte har en social kontext
    har man svårare att förstå-

  2. -och när man inte riktigt förstår
    är det lätt att man blir rädd.

  3. Då är det lätt hänt
    att man isolerar sig.

  4. Det är viktigt, även om du ibland
    kan känna dig jättedum som ny...

  5. Om man är i ett land där man inte
    förstår språket känner man sig dum.

  6. Så att våga ge sig ut, trots att man
    inte riktigt vet vad som händer-

  7. -är viktigt för att inte isolera sig.

  8. Det är nu drygt ett år sen
    situationen blev ohållbar.

  9. Det har inte varit så många människor
    på flykt sen andra världskriget.

  10. 2015 kom 160 000 människor
    till Sverige.

  11. Jag vill till min familj i Sverige.

  12. 46 000 av dem var skolbarn.

  13. Det som är bäst är matte,
    för det är bra för min tanke.

  14. Här ska de lära sig ett nytt språk
    och ett nytt skolsystem.

  15. Skillnaden mellan skolor i Sverige
    och Syrien är mycket stor.

  16. Mycket i den svenska skolan är annor-
    lunda och innebär stora utmaningar.

  17. -Det är inte som i Syrien.
    -Skolan:

  18. Skolans uppfostran krockar
    med föräldrarnas.

  19. -Föräldrarna:
    -Här är skolan en demokratisk miljö.

  20. Barnen:

  21. Jag tänkte: "Varför lämnade du mig?
    Hur ska jag klara mig ensam i skolan?"

  22. Jag heter Siham Abdul Aziz. I mitt
    jobb som lärare träffar jag elever-

  23. -som är helt nya
    i den svenska skolan.

  24. Självklart har de utmaningar framför
    sig, men även många möjligheter.

  25. I den här programserien träffar jag
    nyanlända barn och familjer-

  26. -för att se hur de har det-

  27. -och om vi med hjälp av experter kan
    ge nyanlända föräldrar råd och tips-

  28. -så att de kan hjälpa sina barn.

  29. I det här avsnittet besöker jag en
    familj från Syrien som bor på Möja.

  30. Det finns inga andra nyanlända på ön.
    I skolan går det bara svenska elever.

  31. Hur påverkas
    barnens språkutveckling av det?

  32. Och så träffar jag fler föräldrar
    och pratar om integration.

  33. Jag har hört talas om
    en familj från Syrien-

  34. -som lever på ett rätt ovanligt sätt.

  35. För att komma dit måste jag åka båt.

  36. Jag ska träffa Ruba och Farhan
    och deras fem barn som bor på Möja-

  37. -långt utanför Stockholm.
    Familjen är de enda nyanlända där.

  38. Fyra av deras barn går i skolan
    och har bara svenska klasskompisar.

  39. Jag har bott i Sverige i mer än 30 år
    men har aldrig varit i skärgården.

  40. Jag har förstått att livet på
    en skärgårdsö är ganska annorlunda-

  41. -även för svenskar.

  42. Pappa Farhan ska möta mig
    vid bryggan.

  43. På telefon sa han att jag skulle få
    en rolig åktur hem till familjen.

  44. -Hej!
    -Hej!

  45. -Välkommen! Jag ska skjutsa dig.
    -Var ska jag sitta?

  46. -Här. Framför mig.
    -Där?! Allvarligt?

  47. Känn dig som hemma. Varsågod.

  48. Nån gång måste ju vara den första.

  49. Nu ska jag visa dig runt.
    Ön är väldigt vacker. Välkommen!

  50. Jag kom till Sverige ensam.

  51. Jag hade kollat upp landet ordentligt
    på internet först.

  52. Sverige verkade ligga i framkant-

  53. -vilket passade perfekt
    för mina barn och deras framtid.

  54. Jag bestämde mig för att ta mig hit
    ensam först, och sen...

  55. ...skulle familjen komma efter.

  56. Här är mataffären.
    Det är den enda som finns här på ön.

  57. Det var så klart inte lätt att lämna
    sin familj, sina barn och sitt land-

  58. -men jag var tvungen
    att vara realistisk-

  59. -och inte låta mig styras av känslor-

  60. -utan fokusera på att skaffa jobb.

  61. När man jobbar och är produktiv
    tjänar man pengar-

  62. -och man kan försörja sin familj
    och få hit dem, för det är dyrt.

  63. -Välkommen, min vän! Här bor vi.
    -Tack!

  64. I stugan väntar Ruba
    och minstingen Barbour.

  65. De andra barnen har inte kommit hem
    från förskolan och skolan än.

  66. När Farhans pappaledighet är slut
    hoppas han kunna börja jobba igen.

  67. Från en stor stad i Syrien
    till en liten ö i Sverige.

  68. Hur känns det? Hur hamnade de här?

  69. Vad visste du, eller vad hade du hört
    om skärgården och att bo här?

  70. -Vi blev bjudna hit först.
    -Det var vinter.

  71. Det var för mindre än ett år sen.

  72. -Så ni fick uppleva vintern?
    -Först var jag tveksam till att bo här.

  73. -Varför var du tveksam?
    -Här är vi långt från allt. Min skola...

  74. Vi bodde i Stockholm först.
    Ruba hade varit här i drygt ett år.

  75. -I drygt ett år. Och du?
    -I ungefär tre år.

  76. Det var tufft. Jag brukade
    stanna hemma med barnen.

  77. Min mamma bodde hos oss då.
    Det var bara vi.

  78. Farhan var ensam,
    och vi var ensamma i Syrien.

  79. Vi saknade honom mycket.

  80. Det var jobbigt att han var ifrån oss.

  81. Till slut löste det sig, tack gode Gud!

  82. När jag hade varit i Sverige
    i tre månader började jag söka arbete-

  83. -för med arbete kan man fylla sin tid.

  84. Det slog mig att det bästa sättet
    att träffa människor är-

  85. -att gå till olika församlingar.

  86. I Stockholm finns det många kyrkor.

  87. Jag tänkte: "Jag ska gå till kyrkor
    och prata med och lära känna folk."

  88. Det var genom en av kyrkorna som jag
    träffade Eva. Det var på Mariatorget.

  89. Jag heter Eva Ejemyr.
    Jag bor numera på Möja.

  90. Jag har jobbat som volontär
    på Ny Gemenskaps fik på Södermalm.

  91. Det var här jag träffade Farhan.

  92. Han hade fått en lapp.
    Han kom från Skellefteå.

  93. Det var vinter. Han hamnade på Åhléns
    och fick en jacka där-

  94. -och så fick han en lapp med adressen
    till fiket på Söder, så han kom hit.

  95. Han ville inget hellre
    än att få ett jobb.

  96. -Vilket år kom de?
    -Han kom -15. Då träffades vi här.

  97. Sen tog det tre år för familjen
    att komma hit. Alltså, det är...

  98. ...inte...

  99. Det är inget för klena människor
    att ge sig ut på flykt.

  100. Familjen hade ingenstans att bo. Jag
    hade en liten lägenhet på Södermalm.

  101. Jag fick inte hyra ut i andra hand-

  102. -så efter tio månader
    blev vi vräkta därifrån.

  103. Då stod de utan bostad igen.

  104. När de inte hade nånstans att bo
    fick de flytta till Möja.

  105. Jag hade ett hus där de kunde bo-

  106. -men det är speciellt att flytta
    långt ut i skärgården-

  107. -så det var vågat av dem, modigt.

  108. Ja, verkligen modigt. Det tar tre
    timmar att komma in till Stockholm.

  109. Familjen är de enda nyanlända, och
    i skolan går det bara svenska elever.

  110. -Ni har fyra barn i skolan.
    -Ja, fyra.

  111. Är det nån skillnad mellan skolan
    i Stockholm och den här på ön?

  112. Skolorna i Sverige är väldigt bra.

  113. De ger barnen en bra utbildning,
    och det är bra med långa dagar.

  114. Där vi kommer ifrån går barnen 8-12.
    Här går de 8-16.

  115. Det är lektioner och lek.
    Barnen är trötta när de kommer hem.

  116. -Är skolan bättre här?
    -Ja, och jag har märkt en sak...

  117. Barnen gick ett år i skolan
    i Stockholm...

  118. Hazaa, 7 år, och Hagar, 6 år, fick
    ett jättebra mottagande av skolan.

  119. En fantastisk start!

  120. Eftersom inga andra pratade arabiska
    lärde de sig språket snabbt.

  121. När barnen kom hit
    började de i första klass...

  122. Den äldsta började i första klass,
    och de tre små i förskolan.

  123. Det var inte det minsta jobbigt,
    för lärarna hjälpte barnen-

  124. -och de ordnade tolkar och en lärare
    som pratade arabiska och svenska.

  125. De andra barnen ville bli kompisar
    med våra barn.

  126. Trots att de är i skolan 8-16...
    När jag ska hämta dem kl. 16-

  127. -så vill de stanna kvar och leka.

  128. Och när det är helg blir de ledsna,
    för de vill vara i skolan.

  129. Det är
    ett bevis på att de älskar skolan.

  130. Då ska jag fråga dig:
    Vad är det som är gult, Hagar?

  131. -Vad är det för nånting?
    -Solen.

  132. Det bästa med skolan är
    att leka med kompisar-

  133. -och att leka med fröknarna
    och spela spel.

  134. -Vilken färg har vattnet?
    -Blå.

  135. Ja.

  136. Jag gillar att pyssla med lego
    och att leka med dockor.

  137. Skolan är jättebra.

  138. De går på samma ställe, så vi
    kan hämta och lämna dem samtidigt.

  139. Och de trivs med sina klasskamrater.

  140. Det är inte så stora klasser. Lärarna är
    bra, och de är fina med barnen.

  141. Vad tycker du? Han säger
    att det var bra att ni flyttade hit.

  142. Hur kände du när ni flyttade hit?

  143. I början var det jobbigt.
    Det fanns ingen här. Vi träffade ingen.

  144. Vi hade det bra i Syrien
    med livet och allt.

  145. Vi var nöjda där.

  146. Vi mådde bra. Släkten är stor.
    Min släkt är stor-

  147. -och även min mans släkt är stor där.

  148. Vi hade ett väldigt bra socialt liv,
    och vi hade ett stort umgänge.

  149. Jag har många syskon.
    Vi brukade träffas ofta.

  150. Jag saknar släkten, för jag
    brukade umgås mycket med dem.

  151. När Ruba kom hit från Syrien bodde vi
    i Stockholm. Hon hade nära till skolan.

  152. På tio minuter var hon i skolan.

  153. Nu, när vi bor här, tar det tre timmar
    för henne att ta sig dit.

  154. Hon visste att det skulle bli så.

  155. "Det är jobbigare
    att ta sig till skolan."

  156. "Där kunde jag gå upp halv åtta.
    Här måste jag gå upp klockan sex."

  157. Är det nåt mer
    som hon tycker är jobbigt?

  158. Vännerna, så klart. Vi flyttade från ett
    område där hon hade ett umgängesliv.

  159. Här på ön känner vi inte nån.

  160. Jag hämtar barnen.

  161. -Sover Barbour?
    -Ja.

  162. -Jag tittar till honom.
    -Vi ses sen, när vi ska handla.

  163. -Hej då!
    -Hej då! Vi ses!

  164. -Hej då!
    -Hej då!

  165. Jag är glad och nöjd, för jag är
    med mina barn. Det känns bra-

  166. -men man saknar sin släkt.
    Man tänker mycket på släkten.

  167. Vi vill vara med dem, och de med oss.

  168. Våra barn ska inte känna som vi.
    De ska se det här som sitt land.

  169. Om de reser utomlands ska de säga
    att de åker hem när de åker hit.

  170. Vi var vuxna när vi kom hit.

  171. Barnen blev glada när vi flyttade hit-

  172. -för när vi besökte ön lekte de
    och hade roligt med grannbarnen.

  173. När vi flyttade hit kändes det som om
    de var med släkten i Syrien igen.

  174. De var väldigt glada.

  175. Många nyanlända har svårt
    att komma in i det svenska samhället.

  176. Ofta bor det inte några svenskar
    i området där de bor.

  177. För den här familjen är det precis
    tvärtom. Här bor det bara svenskar.

  178. De möter kulturen och språket
    på ett naturligt sätt i vardagen.

  179. Kanske är det här
    perfekt integration.

  180. Det är viktigt
    att vara stolt över sin kultur.

  181. Jag vet ju hur vi svenskar beter oss
    när vi är utomlands.

  182. Vi dras gärna till andra svenskar
    och äter svensk mat.

  183. Att vara stolt över sin kultur och
    att träffa andra från samma kultur-

  184. -det tror jag bara är positivt.

  185. Men man måste också vara positiv för
    den nya kulturen och ta del av den-

  186. -och kanske bjuda oss svenskar på en
    del av kulturen som man kommer ifrån.

  187. Jag tror att svenskar behöver få ta
    del av det positiva i andra kulturer.

  188. Många nyanlända har grannar
    som kommer från samma del av världen.

  189. Det kan ge trygghet,
    men även skapa avstånd.

  190. Jag ska träffa några som har
    olika erfarenheter av integrationen-

  191. -och mötet med svenskar i vardagen.

  192. Hur hanterar man avståndet till
    sin släkt? Hur håller man kontakten?

  193. Nu för tiden finns det många
    nya medel som Messenger och WhatsApp.

  194. Man håller kontakt genom dem.
    Med tiden minskar det här...

  195. Det blir vanligt. I början är det
    svårt, men sen blir det lätt.

  196. Man vänjer sig.
    I början är det nog svårt för alla.

  197. När man kommer hit
    söker man sig till släktingar här.

  198. Man försöker kolla. "Finns det
    palestinier här?" Man saknar nåt.

  199. Man saknar gruppkänslan,
    men med tiden minskar det.

  200. Att komma in i det svenska samhället
    är krävande, man måste plugga.

  201. Det är krävande.

  202. Man söker fortfarande tillhörighet.
    "Jag tillhör den gruppen."

  203. Jag känner mig jättetrygg i Akalla
    och vill inte flytta därifrån.

  204. Man känner det hela tiden,
    även om man har bott här länge.

  205. Men relationerna minskar lite,
    eller hur?

  206. -Ja, det sociala, men...
    -Det minskar inuti, men så fort...

  207. Är det viktigt att man känner
    den här...samhörigheten?

  208. Med släkten? Ja, självklart.

  209. Samhörighet är viktigt för människan.
    Mycket viktigt.

  210. Upplever ni integration mellan
    svenskar och nyanlända i skolan?

  211. Jag har två döttrar, 15 och 10 år.
    För det första:

  212. Integration är det viktigaste som
    nyanlända behöver i ett nytt land.

  213. Min lilla dotter, till exempel-

  214. -hon är den enda som är nyanländ
    i sin klass-

  215. -så det gick fort och jättebra
    med integrationen.

  216. Den andra...
    De är två eller tre i samma klass.

  217. De pratar och leker tillsammans.

  218. De är alltid tillsammans,
    så integrationen går inte så bra.

  219. I början följde jag med min son Omar
    till skolan.

  220. I början målade han bara
    och satt ensam.

  221. Jag frågade
    varför han inte lekte med de andra.

  222. Han kunde inte prata svenska, och jag
    undrade hur jag kunde hjälpa honom.

  223. Jag anmälde honom till flera sporter.

  224. Fotboll, skidor...
    Jag öppnade dörren till barn.

  225. Efter det har Omar integrerats bra.

  226. Samtidigt, när det är kalas,
    födelsedagskalas...

  227. Jag... Han är med.

  228. Jag köper presenter,
    och han går till sina vänner.

  229. -Jag tror...
    -Det hjälper.

  230. Det är jätteviktigt för barnen
    för att de ska integreras.

  231. -Kontakt med andra?
    -Ja.

  232. Alla kan inte bo på en ö-

  233. -och på vissa skolor i Sverige
    går det väldigt få svenska elever.

  234. Föräldrar måste hitta tillfällen
    att umgås med andra svenskar.

  235. Det betyder mycket och gör skillnad
    för hur det går för barnen i skolan.

  236. Det har blivit kväll på Möja.
    Jag ska äntligen få träffa barnen.

  237. Vi ses i mataffären för att göra
    inköp till grillen i kväll.

  238. -Vad heter du?
    -Adam.

  239. Jag heter Hagar.

  240. Hazaa.

  241. Och du?

  242. Vad heter du?

  243. Hur känns det att de går i en skola
    med bara svenskar?

  244. Bra.
    De lär sig språket och har fått vänner.

  245. De får ut mycket av det. Lärarna är bra.

  246. De känns tryggare, och de lär sig mer.

  247. -Lär de sig språket snabbare?
    -Ja.

  248. Skolan är jättebra.
    Syskonen är samlade.

  249. Vi lämnar och hämtar dem samtidigt.
    Det är jätteroligt att de har kompisar.

  250. Klasserna är små. De trivs i skolan,
    och lärarna är jättebra.

  251. De är snälla.

  252. Det är jättebra.

  253. Vi och våra barn är tvungna
    att lära oss svenska-

  254. -för vi måste använda det dagligen.

  255. Vi lär oss det fortare
    än dem som mest pratar arabiska.

  256. Har vi allt till grillkvällen?

  257. Ja, det tror jag.
    Min man har lite också.

  258. Jag ska få träffa Eva, som är orsaken
    till att familjen bor på ön.

  259. Tack, Eva!

  260. Hon är som en mormor för barnen
    och betyder mycket för hela familjen.

  261. Hur känns det med så många barn här?

  262. -Det är min räddning.
    -På vilket sätt?

  263. Min man dog för knappt två år sen.
    Livet förändrades på ett ögonblick.

  264. Det blev så tomt,
    så trist och så ensamt.

  265. Jag hittade aldrig riktigt rätt
    i det där-

  266. -så de här barnen har räddat mig.
    Det är ingen överdrift.

  267. -Hej, hej!
    -Hej, Hazaa! Välkommen!

  268. -Tack!
    -Nu ska vi baka muffins.

  269. Nu måste vi läsa i receptet.

  270. "Give me ten..." Känn på den!

  271. Eva kompenserar lite för vår släkt.
    Hon har fått oss att känna oss hemma.

  272. Hon är som en mamma
    och som en mormor till barnen.

  273. "Tillsätt mjölk och smör."
    - Då tar du och sätter dit det där.

  274. Och så tar du och sätter dit det där.

  275. -Räcker det så?
    -Nej, vi ska ha i hela den här.

  276. Rör.

  277. För barnen är det bra.
    Svenska är det enda språket i skolan.

  278. För integrationens skull är nog
    det här väldigt bra för en familj.

  279. -Glass!
    -Det är lika gott som glass.

  280. Eva är rolig och snäll.

  281. Det är kul att vara med Eva.

  282. Jag hörde hur viktig du är för dem.
    Det här med mormor.

  283. Det är väldigt roligt!

  284. Det är verkligen ömsesidigt.

  285. Det är faktiskt en väldigt bra roll
    att spela i ett barns liv.

  286. Jag har tio barnbarn och ett elfte
    på gång, så jag är van vid rollen.

  287. Det är inte så att hjärtat är fullt.
    Det får plats många fler.

  288. Jag längtar till att bli mormor
    och farmor, men mina barn säger:

  289. "Vänta, mamma."

  290. Vad är klockan nu?

  291. -Hon är bara halv sex.
    -Vad var det halv sju?

  292. Då är det barngympa i Möjahallen.

  293. Som förälder är det viktigaste-

  294. -att vara delaktig i sina barns
    och ungdomars verklighet.

  295. Då behöver du själv förstå lite om
    hur Sverige fungerar-

  296. -och vara med barnen och ungdomarna
    i skolan, på fritidsaktiviteter-

  297. -bjuda hem kompisar
    och helt enkelt finnas där.

  298. Hur känns det att barnen
    kommer att växa upp här på ön?

  299. Här lever de nästan
    som sina mor- och farföräldrar.

  300. Här lär de sig
    att älska andra människor.

  301. Här träffas man, pratar med varandra
    och hälsar på varandra, som i Syrien.

  302. När man möter nån, så hälsar man.

  303. -Det är en skillnad mot Stockholm.
    -Känner man en starkare koppling här?

  304. Att bo här är bättre
    än att bo i Stockholm.

  305. Det är bättre,
    för man lever närmare naturen.

  306. Man känner naturen.
    Man ser solen gå upp.

  307. Man ser horisonten genom fönstret
    och när man går ut.

  308. Man blir glad
    av att se sina barn leka framför huset.

  309. -Jag hoppas att du har haft det bra här.
    -Det har jag verkligen.

  310. Jag frågade Ruba om jag
    och min familj får hälsa på i sommar.

  311. -Ni är hjärtligt välkomna!
    -Tusen tack!

  312. -Ni är välkomna!
    -Tack så mycket!

  313. Ruba, Farhan och deras barn har
    en ovanligt bra situation.

  314. Många nyanlända har
    andra förutsättningar.

  315. Det finns flera sätt för föräldrar
    och barn att ta del av Sverige.

  316. Man tar olika vägar för att nå dit.

  317. Jag lämnar familjen, trygg i
    vetskapen om att de har hittat hem-

  318. -och att framtiden för Hazaa, Hagar
    och deras småsyskon ser ljus ut.

  319. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

  320. Översättning:
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Möja

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Siham åker ut till ut skärgårdsön Möja utanför Stockholm för att träffa en fembarnsfamilj från Syrien. De lever ett annorlunda liv långt från storstaden men barnen stormtrivs och de har snabbt integrerats. Det finns inga andra nyanlända på ön och i skolan går det bara svenska elever. Hur påverkas familjen och barnens språkutveckling av det?

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Svenska som andraspråk och sfi
Ämnesord:
Emigration, Immigration, Integration av invandrare, Invandrarelever, Invandrarundervisning, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Språkutveckling, Stockholms skärgård , Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i SOS - skolan och Sverige

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Eshan

Avsnitt 1 av 8

Siham träffar Eshan som är 13 år. Han och hans familj har precis kommit till Sverige från Syrien och han är helt ny i en skola där han känner sig väldigt ensam och osäker. Samtidigt försöker Eshans familj förstå hur det svenska skolsystemet fungerar. Under avsnittets gång följer vi Eshans första tid under sex månader i den svenska skolan. Siham träffar också Maria och Ashlam som trots stora kulturskillnader och språkbarriärer blivit kompisar tack vare sociala medier.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Wafaa

Avsnitt 2 av 8

Siham träffar familjen Alelewi som kom till Sverige från Syrien för fyra år sedan. Krig, flykt och det nya språket är några orsaker till att nyanlända barn ibland placeras i en lägre årskurs än sina jämnåriga klasskamrater - så blev det även för familjens äldsta dotter Wafaa, 13 år. Det var en jobbig process för både Wafaa och hennes familj. Som många nyanlända lämnade familjen allt hemma i Syrien men en sak tog de med sig - sitt teaterintresse.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Qusai

Avsnitt 3 av 8

Över 6,5 miljoner människor har flytt från Syrien sedan kriget bröt ut 2011. För många av dem som lyckades ta sig hela vägen till Sverige är minnena från kriget och flykten ständigt närvarande. Siham besöker en familj som betalade ett ofattbart högt pris när de flydde från kriget i Syrien - deras yngsta dotter omkom när deras flyktbåt sjönk på Medelhavet. Hur påverkas barn som upplevt traumatiska händelser? Vilken hjälp finns för att de ska få en god fungerande vardag här i Sverige?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Muntaha

Avsnitt 4 av 8

Trångboddhet är inget ovanligt för många nyanlända de första åren i Sverige. Efter att ha flytt från krig och osäkerhet kanske det spelar mindre roll. Vardagen måste gå vidare. Siham träffar en familj där tonåringarna Ola och Ali har svårt att hitta studiero och behöver hjälp med läxorna. Men familjens trångboddhet samt att deras mamma Muntaha inte behärskar det svenska språket innebär en del utmaningar. Vilken hjälp finns det att få när det är trångt hemma och de vuxna har svårt med språket?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Alaa

Avsnitt 5 av 8

Den svenska skolan håller isär utbildning och religion. Så hur gör man som nyanländ från ett land där religionen är en del av ens vardag? Hur tar man till sig en ny kultur samtidigt som man behåller sin egen? Vilka rättigheter har man och vilka krav ställer skolan? Siham träffar Alaa och hennes dotter Mirna från Syrien som under deras första tid i Sverige tyckte att det var svårt att göra både och. Siham besöker även modedesignern Iman Aldebe som gjorde karriär tack vare sina två kulturer.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Eli

Avsnitt 6 av 8

Siham träffar en tvåbarnsfamilj från Syrien som hade en tuff start med sin tonåring Eli under sin första tid i Sverige. Både tonårstiden och språkbarriären gjorde det svårt för föräldrarna att hantera läget. Skolan blev lidande och Elis föräldrar kände sig vilsna. Hur gör man som förälder och ny i ett land när ens tonåring gör revolt? Siham möter familjen och pratar om deras uppleveIser och om hur de till slut fick ordning i familjen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Munser

Avsnitt 7 av 8

Varför får många nyanlända barn sämre betyg i Sverige än i sitt hemland? Siham träffar familjen Lutfi vars två äldsta söner Omran och Muhammed fick sämre betyg och kände sig felplacerade när de började i den svenska skolan. Vad gör skolan när språket gör att resultaten försämras? Och hur kan hela familjen lära sig svenska snabbare? Vi följer med när de umgås med sin svenska "vänfamilj".

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Möja

Avsnitt 8 av 8

Siham åker ut till ut skärgårdsön Möja utanför Stockholm för att träffa en fembarnsfamilj från Syrien. De lever ett annorlunda liv långt från storstaden men barnen stormtrivs och de har snabbt integrerats. Det finns inga andra nyanlända på ön och i skolan går det bara svenska elever. Hur påverkas familjen och barnens språkutveckling av det?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nyanlända föräldrar

Skolplikt

Vad gör man om man inte har bott i Sverige så länge och inte klarar av alla ämnen i skolan? Vår knattereporter Kaylee, nio år, tar reda på allt du behöver veta om skolplikt. Tema: Fatta svensk skola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Systerskapet

Linda och Ida tröttnade på att känna sig osäkra och kränkta av vissa killgäng i skolkorridorerna, därför startade de gruppen Systerskapet på S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna. I den här gruppen kan både tjejer och killar träffas och prata om saker som de har blivit utsatta för. Det kan till exempel handla om sexism och mobbning. De diskuterar också jämställdhet, könsroller och normer. Trots att många i skolan tycker att Systerskapet är ett bra initiativ, finns det också de som jämställer feminism med manshat och därför har Linda och Ida ibland mött motstånd.