Titta

SOS - skolan och Sverige

SOS - skolan och Sverige

Om SOS - skolan och Sverige

Antalet människor på flykt i världen har aldrig varit så många sedan andra världskriget. År 2015 kom 160 000 människor till Sverige varav 46 000 av dem var skolbarn. För många nyanlända är det svenska skolsystemet väldigt annorlunda och innebär stora utmaningar. I SOS - Skolan och Sverige ger sig programledaren Siham Abdul Aziz ut i Sverige för att träffa några nyanlända barn och deras familjer. Hur går det för dem i den svenska skolan? Vilka är deras största utmaningar?

Till första programmet

SOS - skolan och Sverige : AlaaDela
  1. Många föräldrar är oroliga för
    att barnen ska förlora sin kultur.

  2. De ser att mycket av det som de
    har med sig inte finns med i skolan.

  3. Inte många barn läser till exempel
    om den arabiska historien-

  4. -eller den somaliska historien.

  5. Därför blir många föräldrar oroliga.
    De ser detta som ett kulturarv.

  6. Det är nu drygt ett år sen
    situationen blev ohållbar...

  7. Ohållbar...

  8. Antalet människor på flykt är
    det största sen andra världskriget.

  9. 2015 kom 160 000 människor
    till Sverige.

  10. Jag vill till min familj i Sverige.

  11. 46 000 var skolbarn.

  12. Det som är bäst är matte,
    för det är bra för min tanke.

  13. Här ska de lära sig ett nytt språk
    och ett nytt skolsystem.

  14. Skillnaden mellan skolor i Sverige
    och Syrien är mycket stor.

  15. Den svenska skolan är annorlunda,
    och det innebär utmaningar för alla.

  16. De har ett annat sätt
    att prata med människor.

  17. Skolans uppfostran av elever
    krockar med föräldrarnas.

  18. Det är jättestor skillnad mot skolor
    i vårt land. Här är det demokrati.

  19. Jag tänkte: "Varför lämnar du mig här?
    Hur ska jag klara mig ensam i skolan?"

  20. Jag heter Siham Abdul Aziz.
    Som modersmålslärare och brobyggare-

  21. -träffar jag elever
    som är helt nya i den svenska skolan.

  22. Självklart har de utmaningar framför
    sig, men även stora möjligheter.

  23. I den här programserien träffar jag
    nyanlända barn och deras familjer-

  24. -för att se hur de har det-

  25. -och om vi med hjälp av experter kan
    ge nyanlända föräldrar råd och tips-

  26. -så att de på bästa sätt
    kan hjälpa sina barn.

  27. Jag träffar Alaa och Mirna, som
    tyckte att det var svårt i början-

  28. -men hittade en fungerande lösning
    ihop med skolan.

  29. Jag träffar också Iman, som
    har gjort karriär som modedesigner.

  30. Och jag träffar föräldrar.

  31. Hur tänkte de om kultur
    när de var nya i Sverige?

  32. God morgon, allihop!

  33. Mirna, kan du göra upprop?
    Du är klassvärd.

  34. Eileen. Ebba. Erland.

  35. Det här är Mirna. Hon är tio år.

  36. Hon har varit i Sverige i 1 1/2 år
    och har lätt för sig i skolan.

  37. Svenskalektionerna tycker hon
    är roliga, och engelskan är enkel-

  38. -men det finns saker i skolan
    som är svårare-

  39. -som att anpassa sig till den svenska
    kulturen och behålla sin egen.

  40. Vad gillar du mest med skolan?

  41. Jag tycker om att plugga
    - inte att leka.

  42. -Vill du inte ta rast?
    -Helst vill jag fortsätta att lära mig.

  43. Det är bra att utbilda sig som barn,
    så slipper man det när man är vuxen-

  44. -för då är det svårt att plugga och
    studera och man måste googla saker.

  45. Och om man lär sig språket
    känner man sig inte som en främling.

  46. -Känner du dig som en främling?
    -Inte så mycket.

  47. Jag var lärare i grundskolan,
    och min man var advokat.

  48. Jag hade bara Mirna
    och var gravid med Masa.

  49. Mitt liv var mycket lugnt och fint.

  50. Jag slutade jobbet klockan tolv. Jag
    brukade träffa kompisar och släkten.

  51. Men när Mirna började på förskola
    blev det krig i Syrien.

  52. I området där förskolan ligger-

  53. -föll det bomber,
    och det var explosioner och annat.

  54. Därför var jag tvungen
    att hålla henne hemma.

  55. Jag minns första dagen i Sverige.

  56. Min farbror och min kusin
    hämtade oss med bilen-

  57. -och vi åkte i väg till min faster.

  58. Min första dag i skolan var fin.
    Alla samlades runt mig.

  59. Den första jag träffade heter Lia.

  60. För många nyanlända
    är idrottslektionerna-

  61. -med omklädningsrum, och sim-
    undervisning för pojkar och flickor-

  62. -något helt nytt.

  63. Det är idrottsdag
    på Tullgårdsskolan i Stockholm.

  64. Alla är ombytta utom Mirna och hennes
    kompis, som har vanliga kläder.

  65. Det hände jobbiga saker.

  66. Mirna gillar inte att ha baddräkt
    eller byta om tillsammans med andra.

  67. Klasskompisarna blev sura för att Mirna
    byter om på toaletten och inte med dem.

  68. Hon blev ledsen. "Mina kompisar
    förstår inte att jag är blyg"-

  69. -"eller att det är mot religionen."

  70. "De blev arga och sa att de kommer
    att vara osams med mig"-

  71. -"om jag inte gör som de". Men hon
    höll fast vid det hon tycker är rätt.

  72. Vart ska ni?
    Har ni inte träningskläder?

  73. Vi visste inte att man ska ha
    speciella kläder när man springer.

  74. De har inte sagt det till oss.
    Men svenskarna visste det.

  75. Och hur gör ni annars på idrotten?

  76. Vi gillar inte
    att byta om inför andra.

  77. Vi går in på toaletten för att byta om.

  78. Först trodde jag
    att jag var ensam om det-

  79. -men andra arabiska tjejer gör likadant.

  80. Då kände jag mig inte ensam om det.
    Många gör likadant.

  81. Jag bytte om på toaletten,
    och visste inte att de också...

  82. När jag träffade mina kompisar sa de-

  83. -att de också byter om på toaletten.

  84. Men jag vill gå ett steg längre.
    Jag vill fasta och ha slöja.

  85. Idrott och hälsa är ett ämne
    precis som alla andra ämnen i skolan.

  86. Det är obligatoriskt. Alla barn
    ska gå på den undervisningen.

  87. Poängen som man får för det betyget
    räknas när man söker till gymnasiet.

  88. I Sverige ser vi det som viktigt att
    alla barn kan umgås med alla barn-

  89. -och att flickor och pojkar får
    samma rättigheter och möjligheter.

  90. Vi tycker att det är viktigt att
    flickor och pojkar undervisas ihop.

  91. Att lära sig simma
    är en del av idrott och hälsa-ämnet.

  92. Det ingår i bedömningen för betyget
    att man kan simma bröst- och ryggsim-

  93. -så det är jätteviktigt
    att alla deltar i undervisningen.

  94. Om man som förälder tycker att
    det känns svårt, ovant och obekvämt-

  95. -är det jätteviktigt att man
    pratar med läraren om det här.

  96. Den svenska skolan
    håller isär utbildning och religion.

  97. Svensk lag förbjuder
    religiösa inslag i utbildningen.

  98. Samtidigt är religionen
    en del av kulturen i många länder.

  99. Att omfamna en ny kultur och
    ändå behålla sin egen är ett dilemma.

  100. Det ser jag ofta i mitt jobb
    som modersmålslärare och brobyggare.

  101. Jag har samlat några föräldrar
    för att höra hur de tänker.

  102. Vad tänker ni
    om jag säger "svensk kultur"?

  103. Svensk kultur för mig
    är köttbullar och potatis.

  104. -Och sill också.
    -Titta!

  105. Jag skojar, det är ordning och reda.

  106. Punktlighet. Ett möte klockan ett
    - då ska man vara där klockan ett.

  107. Fem över ett - då är man invandrare!

  108. Nej, det går inte.
    Punktlighet. Ordning och reda i allt.

  109. Hur lång tid tog det för er att inse
    "i det här landet vill jag stanna"?

  110. "Nu är det Sverige."

  111. För mig
    var det när barnen började skolan.

  112. Då tänkte jag att jag ska stanna
    för barnens skull, för deras framtid.

  113. För mig är det tvärtom. När barnen
    började i skolan och förskolan-

  114. -tänkte jag:
    "Är det verkligen det här jag vill?"

  115. Man vill lära barnen sitt modersmål-

  116. -och att de ska växa upp
    i den kultur man vill att de lär sig.

  117. Men efter ett tag insåg jag:
    det kommer inte att funka.

  118. Det är många hinder,
    mycket står på spel.

  119. Vi bestämmer över barnen.
    "Okej, vi åker tillbaka."

  120. Sen valde jag att acceptera det.
    Det finns inget bättre faktiskt.

  121. Håller ni med om att man är
    orolig för att förlora sin kultur?

  122. Jag har löst det.
    Varje sommar åker vi till Syrien.

  123. Då kan mina barn möta kultur
    och tradition och vår familj där.

  124. Det räcker inte. Man åker tillbaka
    sen, så man lever som turist.

  125. Tanken var att stanna ett-två år.
    Jag tänkte inte stanna hela livet-

  126. -men ett-två år för att få arabiska,
    och vår kultur och tradition.

  127. Men det funkade inte heller!

  128. Vi försöker mycket
    att ha båda traditionerna.

  129. Vi försöker
    med modersmål och mina traditioner.

  130. Vi har våra traditioner och de sina
    - vi försöker integrera.

  131. Vi anpassar oss, jag som har det
    arabiska och de som har det svenska.

  132. Vi försöker.

  133. Vi kan uppleva vår kultur här.

  134. Sverige är ett demokratiskt
    och mångkulturellt land.

  135. Vi har assyriska föreningen,
    som har många aktiviteter.

  136. Det blir en krock
    när man åker tillbaka till hemlandet.

  137. Att planera och säga att de ska komma
    i tid - ingen förstår vad man menar.

  138. Jag tillhör inte här,
    även om jag anpassar mig.

  139. -Och jag tillhör inte där heller.
    -Jag känner igen mig!

  140. Vem är jag?

  141. Splittrad men samtidigt berikad,
    så är det för mig.

  142. Det som kändes främmande
    för 30 år sen är i dag självklart-

  143. -men vissa saker
    kommer jag aldrig att vänja mig vid.

  144. Jag ska fråga Alaa och Mirna-

  145. -hur religionen och kulturen
    påverkar skolgången.

  146. Eller påverkar skolgången religionen?

  147. Vad tycker du om idrottslektionerna?

  148. Vad gäller idrotten,
    är det bra att de tar hänsyn på idrotten-

  149. -och att varje barn får välja.

  150. Men det finns svårigheter med allt.
    Inget är helt lätt.

  151. Mirna tycker att det är jobbigt.
    För det första är hon blyg.

  152. Och hon vill inte visa sin kropp.
    Vi har lärt henne sen hon var liten-

  153. -att respektera sin kropp,
    också när hon väljer kläder.

  154. Hon tänker: "Min syster, mamma eller
    pappa får inte se mig när jag byter om."

  155. I svensk skola skiljer man
    på utbildning och undervisning.

  156. Undervisningen
    får inte vara konfessionell.

  157. Den får inte bygga på att alla elever
    har samma tro eller utgå från en tro.

  158. Men vissa inslag i utbildningen,
    aktiviteter utanför lektionerna-

  159. -kan få ha vissa religiösa inslag.

  160. På Tullgårdsskolan tror vi att
    om barnet mår bra, så går skolan bra.

  161. Därför behöver vi
    ha en bra dialog med föräldrarna-

  162. -så läraren försöker...
    Vi har ju veckobrev.

  163. Men när kommunikationen inte går fram
    ringer vi, mejlar eller träffas här-

  164. -så att det blir bra för barnet.

  165. Hej! Välkommen.
    - Hej, Mirna! Välkommen.

  166. -Hur står det till?
    -Bra tack.

  167. -Är Mirna duktig i skolan?
    -Ja.

  168. -Och matte?
    -Matte är väl favoritämnet?

  169. Alla mina ämnen är favoritämnen.

  170. Du har blivit
    väldigt duktig på att läsa.

  171. Mirna läser svårare böcker nu.

  172. Du skriver bra berättelser, och
    framför allt vill du lära dig massor.

  173. -Det går bra för Mirna i skolan.
    -Perfekt, Mirna.

  174. Ibland är det bra med kulturskillnader.

  175. Vi kan ta sånt som är bra och
    användbart från den svenska kulturen-

  176. -och de kan ta bra saker från vår kultur.

  177. Det finns förstås
    bra och dåliga saker i alla länder-

  178. -positiva och negativa traditioner.

  179. Vi har positiva och negativa traditioner.

  180. Man kan ta det bästa från båda
    kulturerna och bygga vidare på det.

  181. Snart är det ju ramadan.

  182. Vi pratade med din pappa förra året.
    Kommer du ihåg vad vi bestämde?

  183. Vi bestämde så här:

  184. Jag äter lunch i skolan.
    Jag äter allt i skolan.

  185. När jag kommer hem vill jag fasta.

  186. På lördag och söndag
    kan jag fasta en hel dag.

  187. Ja, det var så vi kom överens om.

  188. Precis som tidigare år
    får hon välja själv-

  189. -om hon ska fasta och i så fall hur.
    Förra året fastade hon delvis.

  190. Under ramadan ska man lära sig
    tålamod och känna med de hungriga.

  191. Hon har kanske mer tålamod i år
    och orkar fasta mer.

  192. Hon kan öka på det steg för steg
    tills hon fastar som vi.

  193. Känns det okej för dig? Då äter du
    här och fastar när du kommer hem.

  194. -Då är vi överens?
    -Yes.

  195. Alla har med sig något som är bra
    och saker man behöver bearbeta.

  196. Man kan komma från ett annat land
    eller från en annan skola i Sverige.

  197. Vi behöver höra vad som är bra
    och vad som inte fungerar-

  198. -oavsett var barnet kommer ifrån.

  199. Vi försöker se till helheten
    och att barnet mår bra.

  200. Det finns ett ämne i grundskolan
    som heter religionskunskap.

  201. Alla elever ska få undervisning om-

  202. -vad det innebär att ha en tro
    i olika religioner. Man lär sig om-

  203. -kristendom, islam, hinduism, buddism
    och andra religioner.

  204. Det syftar inte till att man ska bli
    troende. Det är allmänbildande.

  205. Man ska förstå vad olika religioner
    tror och hur de utövar sin tro.

  206. Det har ingenting
    med elevens egen tro att göra.

  207. Jag behöver islam. Det är viktigt
    för mig, för det är nåt viktigt.

  208. Jag ber inte på skolan, men jag ber
    hemma där det är lugnt och skönt.

  209. Mina vänner vet inte att jag ber, men
    jag vill be, och det är viktigt för mig.

  210. Jag tycker inte att det är konstigt.

  211. Jag kommer att fortsätta
    att vara muslim när jag blir stor.

  212. Maten vi äter, vårt språk,
    våra seder, lagar och värderingar-

  213. -men också konst och klädstilar
    - allt är kultur.

  214. Jag ska träffa
    den svenska modedesignern Iman.

  215. Hon har designat en slöja
    till den svenska polisuniformen.

  216. Iman vill modernisera det muslimska
    modet och göra det tillgängligt.

  217. Men slöjan som mode
    - så har jag aldrig tänkt.

  218. Själv tog jag på mig slöjan
    ganska sent och av helt andra skäl.

  219. När jag tog på mig slöjan
    - det var för tio år sen-

  220. -så var det mycket fördomar.
    Har du mött fördomar?

  221. Ibland sätter jag på mig sjalen
    på vanligt vis.

  222. Då märker jag blickarna
    som jag inte har fått på länge-

  223. -som jag inte gillar.

  224. Folk tittar på mig med mer fördomar.

  225. Jag sticker ut mer när jag har
    sjalen på det traditionella sättet-

  226. -än när jag har den som turban.

  227. Då vet de inte om det är
    av religiösa skäl eller av modeskäl.

  228. Det som jag tycker är intressant
    i debatten om slöjan-

  229. -är att man alltid ska tala om
    för kvinnan vad hon ska ha på sig.

  230. Man låter inte kvinnan välja själv.

  231. Vissa bär slöja en tid av sitt liv,
    och sen kanske de inte vill ha den.

  232. Jag tycker
    att man ska ha rätt att välja själv.

  233. Därför skapar jag plagg och turbaner
    som liksom rör om i grytan-

  234. -som är lite provocerande.
    Alla fördomar ska upp till ytan.

  235. Man ska börja ifrågasätta:
    vad är det jag är upprörd över?

  236. Den här... Tror ni inte
    att den funkar? En pride-turban.

  237. Det finns lite variation i dag.
    Man kan stajla själv-

  238. -och hitta plagg som känns rätt
    och följer de religiösa koderna.

  239. Förut fick man ta stora storlekar
    i plagg eller mammakläder-

  240. -för att hitta
    något som var mer täckande.

  241. Det är ett mycket bättre utbud i dag
    av kläder för muslimska kvinnor.

  242. -Hej då!
    -Hej då! Ta hand om dig.

  243. Var det någon skillnad
    när du bar slöja som ung?

  244. Jag tog på mig slöjan
    som en rebellisk handling.

  245. Pappa ville inte att jag
    skulle bära den. Då blev jag envis-

  246. -och ville härma min mamma.

  247. Unga bär klackar för att härma
    sin mamma - jag tog på mig slöja.

  248. Jag hade den inte enligt reglerna.

  249. Det var kort kjol och slöja.
    När jag tröttnade tog jag av den.

  250. -Påverkades du av miljön runtomkring?
    -Nej, jag ville bara härma min mamma.

  251. Vi kan ta en glittrig variant.
    Den passade du i. Det är dina färger.

  252. Nu är det lite för mycket fest över
    den, men kanske till en annan dag.

  253. Iman har lyckats göra karriär av
    sin passion utan att offra sitt arv.

  254. Mode är en del av kulturen.

  255. Tidigare träffade jag
    Mirna och hennes familj.

  256. I dag är de på utflykt
    på utomhusmuseet Skansen i Stockholm.

  257. Det här är
    en plats full av svenska traditioner.

  258. Sist pratade vi om svårigheterna
    för Mirna med två kulturer i skolan.

  259. Har det skett någon förändring?

  260. -Jag tänker rida på en häst!
    -Vilken färg väljer du?

  261. Hur har det gått för Mirna
    sen jag träffade er på skolan?

  262. -Hur mår Mirna?
    -Bättre. Hon trivs bättre.

  263. Hon är inte så blyg och törs säga
    att hon inte vill byta om med de andra.

  264. I skolan börjar de förstå våra
    traditioner, ceremonier och högtider.

  265. De började anpassa sig
    till vår livsstil, och vi till deras.

  266. Det som är bra här
    är att man fritt kan utöva-

  267. -traditioner, seder, högtider,
    och sånt man tror på-

  268. -på samma sätt som de kan.

  269. De önskade Mirna glad Eid.
    "Ni firar er högtid nu. Vad fint!"

  270. -Båda sidor accepterar varann.
    -Båda sidor! Så bra.

  271. -Hur är det i skolan nu?
    -Bra. Jag gillar den.

  272. Sist vi sågs sa du att du hade
    problem när du skulle byta om.

  273. Mina klasskompisar accepterar det nu.

  274. -Hur är det nu?
    -Bättre.

  275. Det är inget stort problem
    för dem längre.

  276. Förut tittade de på mig så här...

  277. Nu byter många om på toaletten
    - inte bara jag som är arab.

  278. Sist jag var i Syrien såg jag
    krig, hunger, och sjukdomar.

  279. Jag sa att vi måste stanna här-

  280. -och göra nåt för Syrien här,
    för jag tror inte att vi återvänder.

  281. Det är inte bara svårt
    utan omöjligt att bo där.

  282. Det är stor skillnad.
    Fattigdomen, undervisningen - allt!

  283. Man börjar känna sig
    som en främling i Syrien.

  284. Det är inte samma Syrien som förut.

  285. -Du vill till det gamla Syrien?
    -Nu är man en främling där.

  286. Här har vi blivit vana
    vid ordning och reda.

  287. Det är svårt att återvända. I Syrien
    är det ju som för hundra år sen.

  288. Är du orolig för att dina döttrar
    glömmer kulturen och traditionerna?

  289. Om man fortsätter med traditionerna
    glömmer de inte.

  290. Vi kommer att pynta vid ramadan-

  291. -och fira Eid och andra högtider.
    De kommer aldrig att glömma det.

  292. När man har lämnat allt man känner,
    familj, släkt, vänner, bostad, jobb-

  293. -är kanske hemlandets kultur
    det enda man kan ta med sig.

  294. Här i det nya landet
    blir den ännu viktigare än tidigare.

  295. Och även om man håller fast vid sin
    kultur, kan det finnas plats för mer.

  296. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

  297. Översättning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Alaa

Avsnitt 5 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den svenska skolan håller isär utbildning och religion. Så hur gör man som nyanländ från ett land där religionen är en del av ens vardag? Hur tar man till sig en ny kultur samtidigt som man behåller sin egen? Vilka rättigheter har man och vilka krav ställer skolan? Siham träffar Alaa och hennes dotter Mirna från Syrien som under deras första tid i Sverige tyckte att det var svårt att göra både och. Siham besöker även modedesignern Iman Aldebe som gjorde karriär tack vare sina två kulturer.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Svenska som andraspråk och sfi
Ämnesord:
Emigration, Immigration, Invandrarelever, Invandrarundervisning, Religion och kultur , Religion och samhälle, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i SOS - skolan och Sverige

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Eshan

Avsnitt 1 av 8

Siham träffar Eshan som är 13 år. Han och hans familj har precis kommit till Sverige från Syrien och han är helt ny i en skola där han känner sig väldigt ensam och osäker. Samtidigt försöker Eshans familj förstå hur det svenska skolsystemet fungerar. Under avsnittets gång följer vi Eshans första tid under sex månader i den svenska skolan. Siham träffar också Maria och Ashlam som trots stora kulturskillnader och språkbarriärer blivit kompisar tack vare sociala medier.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Wafaa

Avsnitt 2 av 8

Siham träffar familjen Alelewi som kom till Sverige från Syrien för fyra år sedan. Krig, flykt och det nya språket är några orsaker till att nyanlända barn ibland placeras i en lägre årskurs än sina jämnåriga klasskamrater - så blev det även för familjens äldsta dotter Wafaa, 13 år. Det var en jobbig process för både Wafaa och hennes familj. Som många nyanlända lämnade familjen allt hemma i Syrien men en sak tog de med sig - sitt teaterintresse.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Qusai

Avsnitt 3 av 8

Över 6,5 miljoner människor har flytt från Syrien sedan kriget bröt ut 2011. För många av dem som lyckades ta sig hela vägen till Sverige är minnena från kriget och flykten ständigt närvarande. Siham besöker en familj som betalade ett ofattbart högt pris när de flydde från kriget i Syrien - deras yngsta dotter omkom när deras flyktbåt sjönk på Medelhavet. Hur påverkas barn som upplevt traumatiska händelser? Vilken hjälp finns för att de ska få en god fungerande vardag här i Sverige?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Muntaha

Avsnitt 4 av 8

Trångboddhet är inget ovanligt för många nyanlända de första åren i Sverige. Efter att ha flytt från krig och osäkerhet kanske det spelar mindre roll. Vardagen måste gå vidare. Siham träffar en familj där tonåringarna Ola och Ali har svårt att hitta studiero och behöver hjälp med läxorna. Men familjens trångboddhet samt att deras mamma Muntaha inte behärskar det svenska språket innebär en del utmaningar. Vilken hjälp finns det att få när det är trångt hemma och de vuxna har svårt med språket?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Alaa

Avsnitt 5 av 8

Den svenska skolan håller isär utbildning och religion. Så hur gör man som nyanländ från ett land där religionen är en del av ens vardag? Hur tar man till sig en ny kultur samtidigt som man behåller sin egen? Vilka rättigheter har man och vilka krav ställer skolan? Siham träffar Alaa och hennes dotter Mirna från Syrien som under deras första tid i Sverige tyckte att det var svårt att göra både och. Siham besöker även modedesignern Iman Aldebe som gjorde karriär tack vare sina två kulturer.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Eli

Avsnitt 6 av 8

Siham träffar en tvåbarnsfamilj från Syrien som hade en tuff start med sin tonåring Eli under sin första tid i Sverige. Både tonårstiden och språkbarriären gjorde det svårt för föräldrarna att hantera läget. Skolan blev lidande och Elis föräldrar kände sig vilsna. Hur gör man som förälder och ny i ett land när ens tonåring gör revolt? Siham möter familjen och pratar om deras uppleveIser och om hur de till slut fick ordning i familjen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Munser

Avsnitt 7 av 8

Varför får många nyanlända barn sämre betyg i Sverige än i sitt hemland? Siham träffar familjen Lutfi vars två äldsta söner Omran och Muhammed fick sämre betyg och kände sig felplacerade när de började i den svenska skolan. Vad gör skolan när språket gör att resultaten försämras? Och hur kan hela familjen lära sig svenska snabbare? Vi följer med när de umgås med sin svenska "vänfamilj".

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Möja

Avsnitt 8 av 8

Siham åker ut till ut skärgårdsön Möja utanför Stockholm för att träffa en fembarnsfamilj från Syrien. De lever ett annorlunda liv långt från storstaden men barnen stormtrivs och de har snabbt integrerats. Det finns inga andra nyanlända på ön och i skolan går det bara svenska elever. Hur påverkas familjen och barnens språkutveckling av det?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Döva barns språkutveckling

Teckenspråk nu, sen eller aldrig

Brita Bergman är professor emerita i teckenspråk och berättar att det är viktigt att förstå hur cochleaimplantat fungerar och varför det är viktigt att ge barn alla språk de behöver. Ingen av de föräldrar hon träffat ångrar att de lärt sina barn teckenspråk även om barnen har cochleaimplantat. Vill man ge sitt barn möjlighet att själv välja språk senare i livet är det bäst att ha gett det tillgång till både talad svenska och teckenspråk.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Sveriges starkaste

Zilan håller sin motståndare i ett stadigt grepp. Om bara några sekunder är allt avgjort. Då kan hon vara Sveriges starkaste 12-åring. På läktaren sitter Monica och Morgan och hejar. De har tagit hand om Zilan sen hon var fyra år och behövde en ny familj. Zilan har kämpat med förluster i hela sitt liv, nu har hon en brinnande längtan efter att vinna.