Titta

SOS - skolan och Sverige

SOS - skolan och Sverige

Om SOS - skolan och Sverige

Antalet människor på flykt i världen har aldrig varit så många sedan andra världskriget. År 2015 kom 160 000 människor till Sverige varav 46 000 av dem var skolbarn. För många nyanlända är det svenska skolsystemet väldigt annorlunda och innebär stora utmaningar. I SOS - Skolan och Sverige ger sig programledaren Siham Abdul Aziz ut i Sverige för att träffa några nyanlända barn och deras familjer. Hur går det för dem i den svenska skolan? Vilka är deras största utmaningar?

Till första programmet

SOS - skolan och Sverige : WafaaDela
  1. Det är viktigt
    att eleverna som nyanlända-

  2. -fortsätter utveckla sitt modersmål-

  3. -så att man inte stannar till
    i utvecklingen-

  4. -för att man ska lära sig
    ett nytt språk.

  5. Forskning visar ju att modersmålet
    har jättestor betydelse-

  6. -för både lärande, språkutveckling
    och kunskapsutveckling.

  7. Då är det viktigt att skolan
    tar vara på elevernas modersmål-

  8. -så att man fortsätter utveckla
    modersmålet-

  9. -och kan använda det som ett verktyg
    för att dels lära sig svenska-

  10. -och lära sig kunskaper i alla ämnen.

  11. Det är nu drygt ett år sen
    situationen blev ohållbar.

  12. Situationen blev ohållbar.

  13. Antalet människor på flykt i världen
    har aldrig varit så många-

  14. -sen andra världskriget.

  15. 2015 kom 160 000 människor
    till Sverige.

  16. Jag vill till min familj i Sverige.

  17. 46 000 av dem var skolbarn.

  18. Det som är bäst är matte.
    Det är bra för min tanke.

  19. Här ska de lära sig ett nytt språk
    och ett nytt skolsystem.

  20. Skillnaden mellan skolor i Sverige
    och Syrien är mycket stor.

  21. Mycket i svensk skola är annorlunda-

  22. -och innebär stora utmaningar
    för alla.

  23. -Sättet de pratar på är annorlunda.
    -Skolan.

  24. Skolans uppfostran
    krockar med föräldrarnas.

  25. -Föräldrarna.
    -Det är stor skillnad.

  26. Här har de
    det här med demokrati och miljö.

  27. Och barnen.

  28. Jag tänkte: "Varför lämnar du mig här?"

  29. "Hur ska jag klara mig ensam
    här i skolan?"

  30. Jag heter Siham Abdul Aziz.

  31. I mitt jobb som modersmålslärare
    träffar jag varje dag elever-

  32. -som är helt nya i svenska skolan.

  33. God morgon.

  34. De har en hel del utmaningar
    framför sig-

  35. -men även många stora möjligheter.

  36. I den här programserien träffar jag
    nyanlända barn och deras familjer-

  37. -för att se hur de har det-

  38. -och om vi med hjälp av
    några av de bästa experterna-

  39. -kan ge nyanlända föräldrar
    råd och tips-

  40. -så att de på bästa sätt
    kan hjälpa sina barn.

  41. I dag träffar jag familjen Alelewi.
    De kom hit från Syrien för 4 år sen.

  42. Deras äldsta dotter Wafaa
    går i en klass-

  43. -där eleverna är
    ett år yngre än henne.

  44. Varför blev det så?
    Och hur känns det?

  45. Mina gamla elever berättar om-

  46. -hur det känns
    att vara ny och inte kunna språket.

  47. Och vilken betydelse har teatern
    för familjen och Wafaa?

  48. Jag är i det lilla samhället Mjöhult
    i Skåne.

  49. Jag ska träffa familjen Aelewi,
    som lämnade allt hemma i Syrien-

  50. -men tog med sig sitt teaterintresse.

  51. Och även här i Sverige är teatern
    en viktig del i hela familjens liv.

  52. För familjens äldsta dotter Wafaa,
    som är 13 år-

  53. -har teatern och skådespeleriet också
    haft en stor betydelse för skolan.

  54. Jag älskar teater
    och att träffa nya människor.

  55. Jag älskar...att lära mig saker.

  56. Jag älskar att lära mig saker
    som jag inte visste.

  57. Och jag vill även fortsätta
    med teater i framtiden.

  58. Även Wafaas farfar, en känd
    barnteaterskådespelare och regissör-

  59. -flydde från Syrien
    och bor numera i Sverige.

  60. I dag repeterar hela familjen en pjäs
    som farfar har skrivit-

  61. -och som pappa Mowayad regisserar.

  62. Hon har inte vaknat än.

  63. Dessutom sa hon
    att hon inte vill gå till skolan.

  64. Innan jag kom hit
    visste jag ingenting-

  65. -men min faster
    brukade berätta om skolan.

  66. "Du kommer att trivas i skolan.
    Du kommer att få massor av vänner."

  67. Vi kan väl bara...

  68. För en gångs skull,
    då du är min svärfar, låt det vara.

  69. -Du är välkommen.
    -Välkommen.

  70. Vi håller på och övar. Du får gärna
    titta på om du vill. Slå dig ner.

  71. -Välkommen.
    -Du är välkommen.

  72. Vi fortsätter.

  73. Språket var svårt. Jag visste inte
    hur jag skulle prata med folk.

  74. Jag brukade bara titta på då.

  75. Jag kunde inte språket,
    så de kunde säga vad de än ville.

  76. De brukade göra mig illa, och jag
    kunde inte berätta det för läraren-

  77. -medan de kunde säga vad de än ville.

  78. -Utan nån som helst anledning?
    -Jag gjorde ingenting mot dem.

  79. Så du är arg och vill inte gå dit
    på grund av det?

  80. Att min familj håller på med teater
    är bra för mig.

  81. Det har hänt mycket
    mellan mig och de andra eleverna.

  82. Jag vet inte
    om de är avundsjuka eller nåt-

  83. -för hittills har jag inte
    ställt till med nåt bråk-

  84. -förutom med de här personerna,
    och det var de som började.

  85. När jag ser att de hånar mig
    och skrattar åt mig-

  86. -kommer jag alltid ihåg teatern. Såna
    situationer spelar vi upp på teatern.

  87. Det gör mig starkare.

  88. Åh, Gud hjälpe oss!

  89. Wafaa, hur kändes det
    att spela i pjäsen i dag?

  90. Jag är glad, eftersom vi alla
    spelar teater tillsammans.

  91. Kommer ni att fortsätta med det här,
    hela familjen tillsammans?

  92. Definitivt.

  93. Och Limas?

  94. Limas har sin egen kanal.
    Hon presenterar program-

  95. -och kommer
    med spännande överraskningar.

  96. Hon vill bli presentatör
    och programledare.

  97. -Man säger väl "sån far, sån son"?
    -Va? Mycket mer!

  98. När jag står på scenen
    går jag helt in i rollen jag spelar.

  99. När Wafaa kom till Sverige
    kom hon till en klass-

  100. -där eleverna var ett år äldre,
    och hon trivdes med sina kompisar.

  101. Men efter en tid beslutade sig skolan
    för att se över hennes kunskaper-

  102. -och efter det fick hon flytta ner
    två klasser.

  103. När nyanlända kommer till oss
    så bemöter vi ju dem på olika sätt.

  104. Har man med sig en kartläggning
    så behöver ju inte vi göra den-

  105. -utan då tittar vi på den.

  106. 2016, 2017 kom det väldigt många, och
    då fanns ju inte kartläggningen här.

  107. Så i förberedelseklassen gjorde man
    en slags pedagogisk kartläggning.

  108. Men inte utifrån
    Skolverkets material som finns nu-

  109. -utan då gjorde vi egna.
    Då började man där.

  110. Man får direkt en klasstillhörighet-

  111. -men man har även den här särskilda
    undervisningsgruppen.

  112. När Wafaa började här så sökte vi ju
    och försökte hitta-

  113. -vilken nivå hon låg på.

  114. De skickade ett brev till oss
    där det stod-

  115. -"Vi vill träffa er på skolan".
    När vi träffade dem förklarade de-

  116. -att Wafaa dessvärre måste
    flyttas ner två årskurser, inte en.

  117. Det kom naturligtvis som
    en överraskning för oss och Wafaa.

  118. Hon hade mycket kompisar i klassen
    hon gick i.

  119. Det är klart man blir fundersam över
    att man inte går med sina kamrater.

  120. Det handlar inte om att de barnen
    inte har de kognitiva möjligheterna-

  121. -utan det är att om man inte har läst
    engelska eller SO över huvud taget-

  122. -så kan man behöva extra tid.

  123. Jag skulle flyttas ner, och jag
    hade börjat vänja mig vid mina vänner.

  124. Jag hade börjat prata med dem
    och lära känna dem.

  125. Jag känner mig inte tillräckligt nära
    dem som går i min klass nu.

  126. Det gjorde jag med de andra.

  127. De tänkte på samma sätt som jag-

  128. -medan de som jag är med nu-

  129. -fortfarande är små barn.

  130. Så när de var yngre än jag brukade
    de tänka... Fortfarande tänker de...

  131. Det känns som om de är yngre
    än sin riktiga ålder.

  132. Jag var så arg.
    Jag blev arg och började gråta.

  133. Det kändes som om nåt hade fastnat
    i halsen, och jag kunde inte få ut det.

  134. "Pappa, jag vill ha mina vänner."

  135. "Det känns som om jag nyss har kommit
    hit, fast jag har varit här i ett år."

  136. "Som om jag har anlänt igen
    eller flyttat till ett annat land."

  137. Hon sa: "Det känns som om jag är
    mamma till mina klasskompisar."

  138. "Det är svårt att umgås med dem.
    Jag tänker på en högre nivå än de."

  139. Vad gäller språk
    så har Wafaa ett bra språk.

  140. Jag känner att Wafaa inte kommer
    överens med sina klasskompisar nu-

  141. -bara på grund av åldersfrågan.
    De två åren är skillnaden.

  142. Det var destruktivt för barnet.

  143. I dag går Wafaa i sexan med
    klasskompisar som är ett år yngre.

  144. När en nyanländ kommer till svenska
    skolan ska man först bli kartlagd.

  145. Den kartläggningen,
    de första två stegen, ska ju visa-

  146. -hur långt man har kommit i sin
    språkliga utveckling av modersmålet-

  147. -och hur långt man har kommit
    i sin matematisk-logiska förståelse.

  148. Utifrån det gör man en bedömning:
    Vad är det för undervisningsinnehåll-

  149. -som det här barnet eller eleven
    klarar av.

  150. Det ska ligga till grund för
    i vilken årskurs man placeras.

  151. Men sen finns det en annan regel:

  152. Även om man aldrig
    skulle ha gått i skolan förut-

  153. -och har lite kunskaper i förhållande
    till de andra barnen i skolan-

  154. -så ska man inte placeras i för låg
    klass i förhållande till sin ålder.

  155. Det är viktigt att få klasskamrater
    ungefär lika gamla som en själv.

  156. En tumregel är att man inte placeras
    mer än ett år under sin ålder-

  157. -eller ett år över,
    i fall man har bättre kunskaper.

  158. Då levde inte folk så länge. Att vara
    kung i så många år är en prestation.

  159. När jag träffade henne första gången
    stod hon i ett hörn på skolgården.

  160. Hon hade svårt att komma med
    de andra. Kunde inte mycket svenska.

  161. Ibland var det jobbigt för alla
    att hänga med.

  162. Mina gamla klasskompisar
    försökte förklara när jag inte förstod.

  163. Det var samma sak
    när jag ville förklara nåt.

  164. Även när de inte förstod
    så försökte de.

  165. De yngre barnen säger direkt "Jag
    förstår inte" om de inte förstår mig.

  166. De i min ålder brukade försöka.

  167. Vi kom så bra överens,
    och vi blev snabbt nära vänner.

  168. Förra året var min dotter
    och en annan flicka-

  169. -de enda araberna på hela skolan.

  170. Det är både negativt och positivt
    på samma gång.

  171. När det gäller språket
    tycker jag att det är positivt-

  172. -eftersom hon bara kommunicerar
    med svenskar.

  173. Det motiverar henne
    att lära sig snabbt-

  174. -för att lättare kunna umgås
    med sina vänner.

  175. När det finns andra araber
    tänker man: "Min vän är arab."

  176. "Jag förstår henne och hon förstår mig,
    så vi behöver inte bli bättre."

  177. Vi har ju barn
    med andra etniska bakgrunder också-

  178. -men de har inte varit nyanlända.
    De har varit i Sverige ett antal år.

  179. Så hon har varit den som har varit
    mest nyanländ av gänget.

  180. Många av mina elever
    har under åren berättat-

  181. -att de precis som Wafaa
    kände sig utanför i början-

  182. -och att det tar tid att hitta sin
    plats och förstå hur allt fungerar.

  183. Det är självklart, och nåt som även
    vi vuxna har svårighet med ibland.

  184. Att komma till ett nytt land
    är definitivt svårt. Svårt.

  185. Det är inte bara svårt
    att förstå saker i skolan.

  186. Det är svårt
    att förstå nånting alls i landet.

  187. Vid varenda myndighet som vi kom till
    stötte vi på svårigheter-

  188. -eftersom det är
    ett helt annat system än i vårt land.

  189. Mamma, jag är hemma.

  190. -Välkommen.
    -Välkommen.

  191. Det hände en grej, och jag ville inte
    att nån skulle märka det.

  192. Läraren kom in i klassrummet.

  193. I Syrien är jag van vid att vi
    ställer oss upp när vi ser läraren.

  194. Han kom in, och jag ställde mig upp.
    Alla tittade på mig.

  195. Jag försökte låtsas att jag rättade
    till mina kläder och satte mig ner.

  196. Jag glömmer det aldrig,
    för jag skämdes så mycket.

  197. Kommer du ihåg när du kom hit?
    När du började gå i skolan?

  198. Du var olycklig och rädd
    eftersom du inte kunde språket.

  199. -Du kunde inte prata med vänner.
    -Jag förstod inget.

  200. De pratade medan jag satt tyst.

  201. -Är det stor skillnad sen du kom hit?
    -Ja.

  202. När de lekte kunde jag inte gå fram
    till dem, för jag kunde inte språket.

  203. Använde du gester?

  204. Ja, ibland. När läraren frågade mig nåt
    som jag inte kunde förklara.

  205. Om du tittar på dig själv nu,
    är du inte glad?

  206. Jovisst.

  207. I framtiden blir du ännu gladare,
    när du förstår vartenda ord de säger.

  208. Än så länge kommer det
    att finnas ord som du inte kan.

  209. -Även här finns det alltid nya ord.
    -Ja, precis.

  210. Gå till mamma.

  211. Naturligtvis får hon hjälp här hemma-

  212. -och i skolan också.

  213. De gör utan tvekan ett bra jobb,
    och de vet hur de ska agera.

  214. De vet
    hur de ska hantera Wafaa specifikt.

  215. Jag märker skillnaden. Det är
    mycket bättre än förut. Definitivt.

  216. Det kan vara känsligt och jobbigt
    att som Wafaa flytta ner-

  217. -och gå i en klass
    med yngre klasskamrater.

  218. För familjen
    var det svårt att förstå i början-

  219. -men i dag, några år senare, verkar
    det som att det var ett bra beslut.

  220. Alla barn och familjer
    som jag har träffat pratar om-

  221. -hur viktigt det är att lära sig
    svenska så snabbt som möjligt.

  222. För några av dem
    pågår den processen fortfarande.

  223. När allt är nytt och främmande
    kan språket orsaka-

  224. -dåligt självförtroende
    och missförstånd.

  225. Det vet mina gamla elever
    en hel del om.

  226. På sista tiden har det kommit
    många nyanlända till Sverige.

  227. Många pratar om
    att Sverige har öppnat sina dörrar-

  228. -för många nyanlända.
    Upplever ni rasism i skolan?

  229. -Ja.
    -Nej.

  230. "Nej, ja, ja, nej..."
    Vad ska det vara?

  231. Vi trodde att det var rasism,
    men det var inte rasism.

  232. -Till exempel när?
    -När vi ville prata på svenska.

  233. Vi kunde inte så mycket,
    så de skrattade.

  234. Vi trodde att de var rasister.

  235. När man är ny kan man inte prata
    så mycket och så uttalar man fel.

  236. Då skrattar de, och då tror man...

  237. Man skrattar, bara. Det kommer, bara.
    Man menar inget illa med det.

  238. Det här ordet är stort.
    Att säga att nån är rasist-

  239. -som en lärare eller en elev,
    det har en stor betydelse.

  240. Det är inte bara skratt, eller hur?

  241. Hur ska man hantera det
    om nån drabbas av såna här saker?

  242. -Menar du i skolan eller utanför?
    -Vi säger i skolan.

  243. Om nån elev säger nåt till dig-

  244. -och man säger "rasist" så kommer det
    bara att bli värre och värre.

  245. Jag tycker att man borde prata med
    nån lärare som kan prata med eleven.

  246. Om eleven inte slutar med det
    kan hon prata med deras föräldrar-

  247. -och säga att eleven ska sluta,
    för det är inte bra att säga så.

  248. Ja. Försök fråga och förklara.

  249. Allt är inte alltid som det verkar.
    Det kommer att bli missförstånd.

  250. De är kloka, de här ungdomarna.

  251. Dra inga förhastade slutsatser.

  252. Det är alltid bäst
    att försöka prata och förklara först.

  253. Jag har hört att det går
    snabbt framåt för Wafaa i skolan-

  254. -och att hon är riktigt bra på
    att skriva.

  255. I dag ska hon gå igenom sin novell
    med sin svenska 2-lärare.

  256. -Hej, Wafaa.
    -Hej.

  257. -Hej, Lena.
    -Hej.

  258. -Fick jag vara med Wafaa?
    -Ja, då. Så gärna.

  259. Wafaa, jag har fått in
    den här texten av dig.

  260. -Den var ju jättebra skriven.
    -Tack.

  261. Du är duktig på att berätta.
    Du har ju mycket fantasi.

  262. Du har hört mycket sagor har jag
    förstått, och det syns ju i din text.

  263. Hennes intresse... Hon vill bli
    skådespelare eller programledare.

  264. Hon är intresserad av litteratur,
    men hon gillar vetenskap.

  265. "En gång var det en liten tjej
    som hette Maria"-

  266. -"som hade bråkat med sin kompis."

  267. "Hon orkade inte
    att sitta hemma längre"-

  268. -"och bestämde sig för
    att gå ut i skogen."

  269. Att ha ett välutvecklat modersmål
    är jättebra-

  270. -för man lär sig ju ett nytt språk
    genom det man kan.

  271. Kan man orden på sitt modersmål-

  272. -då sätter man ju nya etiketter
    på de ord man kan.

  273. Jämför man grammatiska strukturer-

  274. -har man en mental krok
    att hänga upp det på.

  275. "På mitt modersmål säger vi så,
    men på svenska säger vi så."

  276. Det är jätteviktigt
    att ha ett starkt modersmål.

  277. "Maria sprang hem och snubblade
    på alla trädrötter i snön."

  278. "Efter en halvtimme
    var hon äntligen hemma igen."

  279. Jättebra, Wafaa. Det är
    perfekt jobbat. Du är så duktig.

  280. -Du skriver fint.
    -Tack.

  281. Det har hänt mycket för Wafaa
    sen hon var ny i Sverige-

  282. -både akademiskt och socialt.

  283. Hennes lärare Torbjörn träffade henne
    när hon först började.

  284. Han har sett
    hennes starka utveckling.

  285. Kom så sätter vi oss här borta.

  286. Jag har några frågor jag vill prata
    om. Nu har du varit här i några år.

  287. -Hur många år är det?
    -Tre.

  288. Det har hänt mycket på den här tiden.

  289. -I början var det lite tråkigt.
    -Jaha? Varför det?

  290. -Jag kunde inte prata mycket svenska.
    -Det är klart. Då blir det svårt.

  291. Och så var det svårt
    att hänga med mina kompisar.

  292. Vad är jobbigast
    när man inte kan språket?

  293. Om det har hänt nåt problem-

  294. -och så sitter några av eleverna
    och säger-

  295. -att det inte var de som började
    med problemet.

  296. Det har hänt mig, och jag kunde inte
    förklara för läraren-

  297. -att det inte var jag,
    att det inte var jag som hade fel-

  298. -och att det var de som hade börjat.

  299. -Kan du bli arg på svenska nu?
    -Ja.

  300. Det kan du bli?
    För det kan vara väldigt svårt.

  301. I dag är det mycket bättre i skolan-

  302. -eftersom jag behärskar språket-

  303. -och kan uttrycka mina tankar
    bättre än förut.

  304. Inte mycket har förändrats
    sen jag bytte klass. Det är likadant.

  305. Jag går kvar i samma klass.
    Det har inte förändrats.

  306. Framför allt
    så har hon blivit gladare.

  307. Hon var väldigt glad när hon kom-

  308. -men hon är gladare när man kan prata
    och skoja på språket.

  309. Sen så ser vi att i och med att hon
    har fått mer kunskap i svenska-

  310. -så kan hon uttrycka sina berättelser
    som hon har inombords.

  311. När du var ny stod du väldigt mycket
    där ute på skolgården alldeles ensam.

  312. -Hur är det nu?
    -Nu är jag med mina vänner.

  313. Vi leker tillsammans,
    och vi har roligt.

  314. -Har du många vänner här, då?
    -Ja.

  315. Vi har sett en enorm utveckling.

  316. Nu kan vi ju se en tjej
    som man kan skoja med på svenska-

  317. -och som man kan prata med. Och
    hon är med och umgås med tjejerna.

  318. I början kändes det tungt
    på rasterna, men nu ser det bra ut.

  319. Jag tror
    att hon kommer att bli nåt stort-

  320. -för hon är rätt duktig.

  321. Och vi följer upp hur det går för
    henne. Hon kommer att bli nåt stort.

  322. -Vad handlar den om?
    -Den handlar om hur man förklarar...

  323. När man vill förklara nåt.

  324. Vad har ni lärt er i dag?

  325. I dag pratade vi om nåt
    som kallas för novell.

  326. Och vad betyder det?

  327. En novell är...

  328. Det är som en kort berättelse.
    Förstår du vad jag menar?

  329. -Den är kort.
    -Trevligt.

  330. Den där dagen stod jag med läraren-

  331. -och vi pratade.

  332. Efter det att hon hade sett din film
    så sa hon-

  333. -att jag har ärvt mitt intresse
    från dig.

  334. Vad är det bästa med skolan?

  335. -Det bästa?
    -Ja.

  336. Det bästa är
    när jag sitter med mina vänner-

  337. -och alla kommer fram
    och pratar med mig.

  338. De låter mig inte sitta ensam.

  339. Jag menar, de umgås med mig.

  340. Mina tankar om framtiden är
    att fortsätta med skådespeleriet.

  341. Jag vill fortsätta.
    Jag vill jobba inom skådespelaryrket.

  342. Hur kommer det sig
    att du vill skriva berättelser?

  343. -Vill du vara som din farfar?
    -Definitivt.

  344. Åh, mitt barnbarn, att skriva
    berättelser är väldigt trevligt.

  345. En dag kan du bli
    en framgångsrik författare-

  346. -och berätta dina historier.
    Det är väldigt trevligt.

  347. Jag lämnar Skåne och Wafaa och
    hennes familj med värme i hjärtat-

  348. -övertygad om
    att det kommer att gå bra för henne-

  349. -precis som pappa Mowayad säger.

  350. Och det är nog så
    att teatern ger just den här flickan-

  351. -mycket kraft och självförtroende-

  352. -när hon nu ska skapa sig
    ett nytt liv här i Sverige.

  353. Textning: J. Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Wafaa

Avsnitt 2 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Siham träffar familjen Alelewi som kom till Sverige från Syrien för fyra år sedan. Krig, flykt och det nya språket är några orsaker till att nyanlända barn ibland placeras i en lägre årskurs än sina jämnåriga klasskamrater - så blev det även för familjens äldsta dotter Wafaa, 13 år. Det var en jobbig process för både Wafaa och hennes familj. Som många nyanlända lämnade familjen allt hemma i Syrien men en sak tog de med sig - sitt teaterintresse.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Svenska som andraspråk och sfi
Ämnesord:
Emigration, Immigration, Invandrarelever, Invandrarundervisning, Samhällsvetenskap, Skolan, Skolklasser, Sociala frågor, Teater, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i SOS - skolan och Sverige

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Eshan

Avsnitt 1 av 8

Siham träffar Eshan som är 13 år. Han och hans familj har precis kommit till Sverige från Syrien och han är helt ny i en skola där han känner sig väldigt ensam och osäker. Samtidigt försöker Eshans familj förstå hur det svenska skolsystemet fungerar. Under avsnittets gång följer vi Eshans första tid under sex månader i den svenska skolan. Siham träffar också Maria och Ashlam som trots stora kulturskillnader och språkbarriärer blivit kompisar tack vare sociala medier.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Wafaa

Avsnitt 2 av 8

Siham träffar familjen Alelewi som kom till Sverige från Syrien för fyra år sedan. Krig, flykt och det nya språket är några orsaker till att nyanlända barn ibland placeras i en lägre årskurs än sina jämnåriga klasskamrater - så blev det även för familjens äldsta dotter Wafaa, 13 år. Det var en jobbig process för både Wafaa och hennes familj. Som många nyanlända lämnade familjen allt hemma i Syrien men en sak tog de med sig - sitt teaterintresse.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Qusai

Avsnitt 3 av 8

Över 6,5 miljoner människor har flytt från Syrien sedan kriget bröt ut 2011. För många av dem som lyckades ta sig hela vägen till Sverige är minnena från kriget och flykten ständigt närvarande. Siham besöker en familj som betalade ett ofattbart högt pris när de flydde från kriget i Syrien - deras yngsta dotter omkom när deras flyktbåt sjönk på Medelhavet. Hur påverkas barn som upplevt traumatiska händelser? Vilken hjälp finns för att de ska få en god fungerande vardag här i Sverige?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Muntaha

Avsnitt 4 av 8

Trångboddhet är inget ovanligt för många nyanlända de första åren i Sverige. Efter att ha flytt från krig och osäkerhet kanske det spelar mindre roll. Vardagen måste gå vidare. Siham träffar en familj där tonåringarna Ola och Ali har svårt att hitta studiero och behöver hjälp med läxorna. Men familjens trångboddhet samt att deras mamma Muntaha inte behärskar det svenska språket innebär en del utmaningar. Vilken hjälp finns det att få när det är trångt hemma och de vuxna har svårt med språket?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Alaa

Avsnitt 5 av 8

Den svenska skolan håller isär utbildning och religion. Så hur gör man som nyanländ från ett land där religionen är en del av ens vardag? Hur tar man till sig en ny kultur samtidigt som man behåller sin egen? Vilka rättigheter har man och vilka krav ställer skolan? Siham träffar Alaa och hennes dotter Mirna från Syrien som under deras första tid i Sverige tyckte att det var svårt att göra både och. Siham besöker även modedesignern Iman Aldebe som gjorde karriär tack vare sina två kulturer.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Eli

Avsnitt 6 av 8

Siham träffar en tvåbarnsfamilj från Syrien som hade en tuff start med sin tonåring Eli under sin första tid i Sverige. Både tonårstiden och språkbarriären gjorde det svårt för föräldrarna att hantera läget. Skolan blev lidande och Elis föräldrar kände sig vilsna. Hur gör man som förälder och ny i ett land när ens tonåring gör revolt? Siham möter familjen och pratar om deras uppleveIser och om hur de till slut fick ordning i familjen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Munser

Avsnitt 7 av 8

Varför får många nyanlända barn sämre betyg i Sverige än i sitt hemland? Siham träffar familjen Lutfi vars två äldsta söner Omran och Muhammed fick sämre betyg och kände sig felplacerade när de började i den svenska skolan. Vad gör skolan när språket gör att resultaten försämras? Och hur kan hela familjen lära sig svenska snabbare? Vi följer med när de umgås med sin svenska "vänfamilj".

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Möja

Avsnitt 8 av 8

Siham åker ut till ut skärgårdsön Möja utanför Stockholm för att träffa en fembarnsfamilj från Syrien. De lever ett annorlunda liv långt från storstaden men barnen stormtrivs och de har snabbt integrerats. Det finns inga andra nyanlända på ön och i skolan går det bara svenska elever. Hur påverkas familjen och barnens språkutveckling av det?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta SOS - skolan och Sverige

Muntaha

Trångboddhet är inget ovanligt för många nyanlända de första åren i Sverige. Efter att ha flytt från krig och osäkerhet kanske det spelar mindre roll. Vardagen måste gå vidare. Siham träffar en familj där tonåringarna Ola och Ali har svårt att hitta studiero och behöver hjälp med läxorna. Men familjens trångboddhet samt att deras mamma Muntaha inte behärskar det svenska språket innebär en del utmaningar. Vilken hjälp finns det att få när det är trångt hemma och de vuxna har svårt med språket?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

4 år som hemmasittare

När Tilda var 11 år ville hon gå i skolan och lära sig nya saker, men hon lärde sig för snabbt för lärarnas smak och fick mest sitta och rita. Till slut brast det. Sedan fjärde klass har hon varit hemma från skolan i sammanlagt fyra år. Nu är det sista terminen i nian och Tilda kämpar för att finna en väg tillbaka till en fungerande vardag.