Titta

UR Samtiden - Förskolesummit 2019

UR Samtiden - Förskolesummit 2019

Om UR Samtiden - Förskolesummit 2019

En konferens för och om förskolan med föreläsningar om bland annat undervisning i förskolan. Inspelat den 3-4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Förskolesummit 2019 : Digitalisering i förskolanDela
  1. Det är inte surfplattor som är
    obligatoriska, utan digitala verktyg.

  2. Man kan absolut bedriva en
    verksamhet-

  3. -som är skärmfri, som många önskar.

  4. Att man då använder
    andra digitala verktyg. Inga problem.

  5. Tack. Tredje gången gillt.

  6. Roligt att få prata om det
    som ligger mig varmast om hjärtat.

  7. Digitalisering i förskolan.

  8. Jag vill börja med att diskutera
    det här med vetenskaplig grund.

  9. Det är det vi har pratat om
    på i princip alla föreläsningar-

  10. -under de här dagarna.

  11. Det är ju så att det är lite svårt
    att bygga en förskola-

  12. -på vetenskaplig grund
    när det gäller digitalisering.

  13. Det är så nytt, och kvalitets-
    forskning tar väldigt lång tid.

  14. NU har det börjat komma några
    forskningsrapporter och avhandlingar-

  15. -och projektrapporter
    om digitalisering.

  16. Dessutom så har jag varit redaktör
    för en bok -

  17. -tillsammans med Bim Riddersporre,
    där vi har frågat-

  18. -nästan alla forskare som har skrivit
    om digitalisering i förskolan-

  19. -om de kunde vara med och skriva
    i boken, och de har de gjort.

  20. Så den går att använda
    på vetenskaplig grund.

  21. Jag kommer att berätta
    en hel del om den i dag.

  22. Jag ställer den så där.

  23. Jag vill börja med att säga nånting
    om min teori och metod.

  24. Jag har ett multimodalt, design-
    teoretiskt perspektiv på lärande.

  25. Det bygger på socialsemiotik,
    som handlar om-

  26. -att man kommunicerar
    med så många olika teckensystem.

  27. Inte bara det man säger och skriver,
    utan även vilka gester man gör-

  28. -vilka symboler man använder,
    vilka bilder man kommunicerar med.

  29. Och ljud och musik, och så vidare.

  30. Alla bilder
    som jag visar under föreläsningen-

  31. -är tagna via Creative Commons
    eller iscensatta.

  32. Jag får ju inte visa
    mitt forskningsmaterial-

  33. -på grund av
    etiska ställningstaganden.

  34. Jag kommer
    från ett skolforskningsperspektiv.

  35. Jag är lärare i grunden, och jobbade
    som klasslärare i väldigt många år.

  36. Jag började med
    att forska om skolans digitalisering.

  37. Men sen kom ju
    de här digitala lärplattorna-

  38. -och då var det så spännande-

  39. -så jag valde att forska just
    om förskolan och digitalisering.

  40. Så.

  41. P.g.a. mitt multimodala perspektiv så
    är mitt forskningsmaterial filmat.

  42. Jag har tittat på videofilmer-

  43. -med barn och pedagoger som jobbar
    med digitalisering på olika sätt.

  44. Men också fokusgruppsamtal
    med pedagoger-

  45. -och förskolechefer.

  46. Utifrån det gör jag en
    multimodal transkription.

  47. Den ser ut så här.

  48. Jag tittar på en liten sekvens
    om och om igen.

  49. Jag kan titta på en minut i en timme.
    Sen delar jag in-

  50. -de här olika teckensystemen
    i olika kolumner.

  51. Jag har en kolumn
    för vad pedagogerna säger-

  52. -en kolumn för vad barnen säger, en
    kolumn för vad som händer på plattan-

  53. -en kolumn för vad som låter,
    och så vidare.

  54. Och så försöker jag dra forsknings-
    resultat utifrån denna videoempiri.

  55. Jag har haft
    flera olika forskningsprojekt.

  56. Ni känner säkert till några.

  57. Dels "Appknapp -
    peka, lek och lär i förskolan"-

  58. -som var i Botkyrka precis när
    de digitala lärplattorna kom.

  59. Redan 2013 var jag klar
    med forskningsprojektet.

  60. Sen hade jag ett forskningsprojekt
    i Uppsala kommun, "Plattan i mattan".

  61. Sen har jag varit engagerad
    i det här "Hjärnvägar"-projektet-

  62. -och har nu ett nytt projekt,
    som heter "Digitaktik".

  63. Men jag kommer att prata om
    "Appknapp" och "Plattan i mattan"-

  64. -för de är färdiga,
    och de har jag slutrapporterat.

  65. Och så kommer jag att utgå
    från den här boken också.

  66. Men den här föreläsningen
    bygger jag upp-

  67. -kring det som är målen
    med digitaliseringen i förskolan.

  68. Ni känner till att man ska använda
    digitala verktyg på olika sätt-

  69. -från och med den första juli i år.
    Och då finns det tre mål-

  70. -med att man har bestämt det här
    på lite högre nivå.

  71. Det handlar dels
    om barnens digitala kompetens.

  72. Det är delmål ett, och det är
    den första delen av föreläsningen.

  73. Vi har också ett delmål
    som handlar om förskolechefers-

  74. -och rektorers digitala kompetens.

  75. Nu säger vi ju förskolerektorer
    från den första juli.

  76. Och så har vi ett delmål kring
    er pedagogers digitala kompetens.

  77. Det är de tre delarna
    jag kommer att gå igenom i dag.

  78. Vad står det egentligen
    i den här reviderade läroplanen?

  79. Man kan inte lyssna på media,
    för det står det till exempel-

  80. -att nu blir surfplattor
    obligatoriska i förskolan.

  81. Det har varit en massa rubriker
    och diskussioner kring det.

  82. Och det är så klart inte så att...
    Ordet obligatoriskt nämns inte-

  83. -och det är inte surfplattor som är
    obligatoriska, utan digitala verktyg.

  84. Man kan absolut
    bedriva en verksamhet-

  85. -som är skärmfri, som många önskar-

  86. -och att man då använder andra typer
    av digitala verktyg. Inga problem.

  87. Men så här står det.

  88. Barnen ska ges förutsättningar
    att utveckla en digital kompetens-

  89. -genom att möjliggöra en förståelse
    för digitaliseringen i vardagen.

  90. De ska erbjudas ett kritiskt och
    ansvarsfullt förhållningssätt-

  91. -till digital teknik, för att kunna
    se både möjligheter och risker-

  92. -samt kunna värdera information.

  93. Och hur ska vi tänka kring det?

  94. Jag tycker att vi börjar
    med barnens digitala kompetens.

  95. De ska få använda digitala verktyg-

  96. -på ett sätt som stimulerar
    utveckling och lärande.

  97. Det här har jag valt att adressera
    i ett kapitel i den här boken-

  98. -som handlar om övergripande aspekter
    om digitalisering i förskolan.

  99. Jag har tagit utgångspunkt
    i det som pågår väldigt mycket nu.

  100. Man har väldigt mycket funderingar
    kring den här digitaliseringen.

  101. Ska barn använda digitala verktyg?
    Och det florerar en hel del myter.

  102. Forskare innan mig
    har diskuterat de här myterna-

  103. -och de har skrivit fram sju myter-

  104. -om små barn och digitala verktyg.

  105. Jag har använt mig av det,
    och lagt till en åttonde.

  106. Jag tänker inte gå igenom allihop,
    men några stycken-

  107. -och så får vi fundera på
    om det är sant eller falskt.

  108. Om vi tittar på den första.

  109. Barndom och teknologi ska inte mixas.

  110. Det är nog en föreställning
    som många av oss har.

  111. Jag hade själv mina barn på en
    förskola utan digitala redskap-

  112. -och många av oss känner att det nog
    är bättre att de klättrar i träd-

  113. -eller leker i sandlådan.

  114. Men det är såklart inte antingen
    eller - de kan ju göra både och.

  115. Det lyfter också förskolans läroplan,
    att det är digitala verktyg-

  116. -och andra verktyg.

  117. Det är inte så att de ska sluta leka
    i sandlådan och klättra i träd.

  118. Utan göra det också.

  119. Jag tänkte visa en bild som sitter
    ovanför diskbänken på en förskola.

  120. Jag har varit på ungefär 40 förskolor
    och samlat material.

  121. Det är ett tidningsurklipp,
    och det ser ut så här.

  122. "Varför håller de spadarna mot örat?
    De leker mobilpratande föräldrar."

  123. "Men Kalle,
    han håller ju spaden rätt."

  124. "Ja, han kollar Facebook
    på smartphonen,"

  125. Det beskriver bra hur de här digitala
    verktygen är så naturliga för barn.

  126. För dem spelar de ingen roll om de
    använder en spade eller en lärplatta.

  127. De använder den med sin kropp,
    smakar på den och leker med den-

  128. -och använder den för att lära sig.

  129. Det är vi som lägger in värderingar
    kring vad som är digitalt.

  130. De har ju fötts in i det här, och
    känner sig väldigt bekväma med det.

  131. Därför blir det vi som måste
    hjälpa dem att sätta gränser.

  132. En anledning till att digital teknik-

  133. -och yngre barn ska mixas-

  134. -det handlar
    om den här gamla demokratiaspekten.

  135. Den känner ni till sen länge.
    Det har pratats om ända sen 80-talet-

  136. -att datorerna
    skulle in i skolan i Sverige-

  137. -just för att inte stod ut med tanken
    att det bara är barn-

  138. -från resursstarka hem som skulle
    få tillgång till digitala verktyg.

  139. Därför lade man mycket tid,
    men framför allt pengar-

  140. -på att investera i datorer
    på 80-talet i skolan.

  141. Nu ser det inte riktigt ut så där,
    för i dag har alla samhällsklasser-

  142. -tillgång till digitala verktyg.

  143. Surfplattor finns i de flesta hem,
    och många barn har tillgång till dem.

  144. Men det man kan se nu-

  145. -är att det är en viss skillnad i vad
    vårdnadshavarna laddar plattorna med.

  146. De som barnen använder.
    Man kan prata om ett "app gap".

  147. Att det finns en skillnad i vilka
    appar man låter barnen använda,

  148. Föräldrar från resursstarka hem-

  149. -använder mer appar
    med ett tydligt lärandeinnehåll.

  150. Som har bättre genusperspektiv.
    Inte så mycket skjuta och panga.

  151. Därför pratar man nu
    om en ny demokratiaspekt-

  152. -där förskolan har ett uppdrag
    att bjuda in alla barn-

  153. -i en digital miljö av kvalitet.

  154. Men det handlar hela tiden
    om digitala och andra verktyg,

  155. Jag tycker att digitala verktyg
    ska användas-

  156. -när det tillför nåt
    som man inte kunde göra analogt.

  157. Om man bara använder det
    som en fyller i-bok-

  158. -så kanske det är bättre
    att använda en fysisk bok av papper.

  159. Men om man utnyttjar
    de multimodala erbjudanden som finns-

  160. -så finns det en anledning
    att använda den digitala varianten.

  161. Det här är också nåt som pedagoger
    lyfter i mina forskningsprojekt.

  162. De pratar om att det är så enkelt
    för många barn-

  163. -i det här digitala gränssnittet,
    som jag återkommer till-

  164. -att lägga ett pussel. Vridamomentet
    är kämpigt när man är ett år.

  165. Man kanske inte har finmotoriken.
    Då kan man locka barnen-

  166. -till vissa fysiska aktiviteter genom
    att först presentera dem digitalt.

  167. Det är lite nytt. Tidigare tänkte man
    att man först gör nåt analogt-

  168. -och sen kan man prova digitalt.
    Men de här förskollärarna visar att-

  169. -man ibland lockar med det digitala
    för att få dem att gå ut i skogen-

  170. -och utforska småkryp, som kanske är
    lite läskigt att upptäcka-

  171. -"in real life" först, och då
    får man upptäcka dem på plattan.

  172. De pratar också om att man ta del
    av det här väldigt...

  173. Barnen är så sugna på det digitala,
    så man kan locka dem till annat.

  174. Om vi tittar på nästa
    myt eller påstående-

  175. -så handlar det om att barn
    är digitala infödingar.

  176. Eller "digital natives", som Prensky
    pratade om i början på 2000-talet.

  177. Många barn i dag... Alla barn
    föds in i en digital värld.

  178. Det finns mammor
    som bloggar medan de föder barn.

  179. Jag vet inte hur man kan komma på
    den tanken, men det finns.

  180. Men det här med att barn
    är digitala infödingar-

  181. -har blivit utmanat på senare tid-

  182. -för det är inte alls så att barn,
    bara för att de är väldigt modiga-

  183. -och vågar testa sig fram och klicka
    på de här digitala verktygen-

  184. -så betyder det inte
    att de har kunskaperna.

  185. Det vi kan se
    är att det letar sig ner i åldrarna.

  186. 26 % av spädbarn använder internet.

  187. Det får nog många av oss att rysa
    lite. Det är lite obehagligt-

  188. -att de allra yngsta ska använda
    digitala resurser. Men så ser det ut.

  189. Och det är nåt man får förhålla sig
    till på olika sätt.

  190. Ett sätt är att försöka lyfta det
    som är spännande i barns aktiviteter-

  191. -med de digitala resurserna.

  192. Nåt som jag har sett
    i mitt forskningsmaterial...

  193. Jag har riktat en extra tydlig
    blick på de allra yngsta.

  194. Det är så spännande med de
    som ännu inte riktigt pratar.

  195. Och absolut inte skriver eller ritar,
    för att de inte har finmotoriken än.

  196. Deras agens, det som de vill göra-

  197. -deras handlingsutrymme
    och deras kunskaper-

  198. -lyfts fram på ett helt nytt
    och spännande sätt-

  199. -med digitala resurser. Vi får
    tillgång till deras funderingar-

  200. -deras kunskaper, deras frågor,
    eftersom det är så lätt-

  201. -att göra en digital film
    eller ett fotokollage-

  202. -långt innan
    man kan prata eller skriva.

  203. Men det här med digitala infödingar-

  204. -är ett begrepp
    som har blivit utmanat.

  205. Man kan inte automatiskt en massa-

  206. -bara för att man har fötts in i en
    digital värld.

  207. Man behöver mer stöttning
    i en digital miljö-

  208. -än i en analog, av de vuxna.

  209. Förr tänkte man: "Nu kommer datorn,
    då behövs inte läraren."

  210. Det finns ingen forskning som visar
    det. Nu behövs läraren ännu mer.

  211. Jag tänker inte gå igenom alla,
    utan jag går in på den sista.

  212. Den som jag själv har skrivit till,
    utifrån min forskning.

  213. Det handlar om att många pratar om
    att det som barn gör-

  214. -är väldigt slumpstyrt,
    att de klickar runt och roar sig.

  215. Det är klart att de roar sig-

  216. -men de har ofta
    väldigt tydliga intentioner-

  217. -med vad de vill göra när de får
    chans att sitta med den här plattan-

  218. -videokameran, Makey Makey eller
    roboten, eller vad det kan vara.

  219. Så de surfar inte runt helt planlöst.
    De har väldigt tydliga intentioner.

  220. Det såg jag redan i mitt första
    forskningsprojekt från 2013.

  221. Just att de har väldigt tydliga
    syften och mål med vad de vill göra.

  222. Det man kan se
    i deras representationer-

  223. -i filmerna de gör,
    bilderna och musiken de skapar-

  224. -så ser man
    att ingenting lämnas åt slumpen.

  225. De är väldigt skickliga designers
    i det här digitala gränssnittet.

  226. Här ser vi ett barn
    som har ritat en bild.

  227. Ni är ju förskollärare, så ni ser
    kanske vad det står. Lite vertikalt.

  228. Det står "Drake?"-

  229. -och så har vi en grön Ja-box
    och en röd Nej-box.

  230. Och det här ju bara en treåring-

  231. -som kommunicerar
    väldigt noggrant med färger.

  232. Barn skulle aldrig
    skriva ordet ja i rött.

  233. Det är medvetet att man använder
    en röd färg, för det betyder "stopp"-

  234. -eller "det här stämmer inte". Vilket
    är spännande att se hos de yngsta.

  235. Det som är spännande med barn är att
    de kommunicerar med de här tecknen-

  236. .i stället för med ord
    på ett väldigt avancerat sätt.

  237. Hur många av er
    brukar sms:a med barn eller ungdomar?

  238. Ganska många. Då kanske ni känner
    igen att man skickar ett sms-

  239. -där det står "Jag tycker om dig",
    och så sätter man ett hjärta efter.

  240. Tillbaka får man bara ett hjärta.
    Varför säga det två gånger?

  241. "Jag tycker om dig, jag tycker
    om dig." Vi använder de här-

  242. -multimodala tecknen, som emojisar,
    -för att förstärka det vi har sagt.

  243. Barnen använde dem ofta i stället
    för text eller i stället för ord.

  244. Vilket blir en viss skillnad
    i kommunikationen.

  245. Och det vet vi, att nu händer det
    väldigt mycket i barns kommunikation.

  246. Många pratar om att det är en ny typ
    av litteracitet.

  247. Ett nytt sätt att förstå varandra.

  248. Jag brukar prata
    om "digital literacy"-

  249. -som också är nåt som skrivs fram
    i den nya läroplanen.

  250. Det blir viktigt att kommunicera
    och jobba med bilder-

  251. -och andra uttryckssätt.

  252. Och det blir nåt helt annat
    till exempel när man skriver.

  253. Plötsligt behöver man inte längre
    forma pennan mot ett papper-

  254. -och skriva ett A. Det är mycket
    lättare att trycka på ett A.

  255. Om det är positivt eller negativt
    lämnar jag osagt just nu.

  256. Man kan också tänka
    medan man skriver-

  257. -till skillnad från penna och papper.
    Då måste man veta vad man ska skriva.

  258. Det är ett väldigt förlåtande
    digitalt gränssnitt på många sätt.

  259. Det kommer också en hel del menings-
    erbjudanden, eller "affordances"-

  260. -som är ett begrepp
    som bl.a. Gunter Kress-

  261. -som föreläste här för nåt år sen,
    använde sig av.

  262. Det handlar om att vi hela tiden
    får en massa meningserbjudanden.

  263. I vår analoga värld.

  264. Ett handtag erbjuder oss att trycka
    ner handtaget och öppna dörren.

  265. I den digitala världen översköljs vi
    av såna erbjudanden hela tiden.

  266. Ett exempel är när ni skriver
    i ett Word-dokument.

  267. Då kan ni få en liten röd linje
    under ett ord.

  268. Det är ett sånt meningserbjudande.

  269. Den digitala resursen erbjuder er
    att stava ordet rätt i stället.

  270. Men det är inget man behöver göra.
    Man väljer själv om man vill agera.

  271. Det finns en massa såna menings-
    erbjudanden i den digitala miljön.

  272. Minns ni när man skrev
    i ett Word-dokument förr i tiden?

  273. Man skrev ordet "Hej",
    och då kom det upp en gemgubbe.

  274. "Det verkar som att du skriver
    ett brev." Kommer ni ihåg den?

  275. Vi vuxna bara "Försvinn, gemgubbe!
    Bort!" Och den är ju borta nu.

  276. Barn tycker att sånt är spännande.
    De klickar gärna på animeringar-

  277. -och saker
    som låter och hoppar och rör sig.

  278. Det gör
    att lärandet inte blir linjärt alls.

  279. Det blir tilltrasslat, eller
    rhizomatiskt, som många pratar om.

  280. Så därför blir läsandet och lärandet
    helt annorlunda.

  281. Det finns forskare som tänker
    att det händer nånting i hjärnan-

  282. -när pennan möter pappret,
    som saknas när fingret möter skärmen.

  283. Det blir ett helt annat sätt
    att läsa och skriva.

  284. Men vi vet inte så mycket om det,
    för det är så nytt.

  285. Om läsandet förändras också mycket
    i en digital miljö.

  286. Just för att man får så många
    erbjudanden att klicka på.

  287. Men också
    för att det blir intressestyrt.

  288. Man läser inte som man läser en bok,
    från början till slut-

  289. -utan man kastas mellan på grund av
    hyperlänkar och så vidare.

  290. Och så är det ganska kognitivt
    krävande, visar senare forskning.

  291. Är det bra eller dåligt?
    Det får vi se.

  292. Men det är lite svårare att läsa
    digital text, och att komma ihåg den.

  293. Och det kan ju vara ett problem.
    Men vi får forska mer om det.

  294. Det vi vet är att svenska barns
    läsförståelse rasar dramatiskt.

  295. Det kan ingen i Sverige ha missat.
    Det basunerar medierna ut.

  296. Tyvärr basunerar men ut
    mer dåliga nyheter om skolan

  297. -än bra nyheter om skolan. Så ni
    kanske inte har hört talas om-

  298. -att svenska barn är världsbäst
    på att läsa digitala texter.

  299. Det blir troligtvis viktigt i
    framtiden. Det vet vi inte heller än.

  300. Men nåt som förskollärarna i mina
    projekt blev lite besvikna över-

  301. -var att det hade tänkt att barnen
    skulle börja läsa och skriva-

  302. -nästan automatiskt
    med de här lärplattorna.

  303. Man hade läst på om "Att skriva sig
    till läsning"-metoden till exempel.

  304. Men det sker inte automatiskt-

  305. -utan det måste iscensättas
    i den pedagogiska miljön.

  306. Iscensätter man
    för skrivande och läsande-

  307. -så kommer det att ske.
    Annars sker andra saker.

  308. Men det var en besvikelse att barnen
    hellre ville göra annat med plattan.

  309. Den erbjuder så mycket. Det finns
    så många spännande "affordances"-

  310. -eller meningserbjudanden
    inbyggda i plattan.

  311. Nåt annat som vi märkte
    i de här forskningsprojekten-

  312. -var att barn är väldigt fokuserade
    på att kommunicera-

  313. -i den digitala miljön,
    och det är samma för oss.

  314. Det finns ingen stavningsfunktion
    i chattforum.

  315. Ingen orkar vänta på
    att nån ska stava rätt.

  316. Man skriver och kommunicerar is
    stunden, och då blir det kanske inte-

  317. -enligt de konventioner som finns,
    men kommunikationen går fram.

  318. Ett sånt exempel
    var från några barn i femårsgruppen.

  319. De spelar ett spel där man ska kasta
    upp frukter i luften-

  320. -och så ska man skära dem
    med olika verktyg.

  321. Ett nonsensspel
    som används på den här förskolan.

  322. Barnen använder
    de korrekta begreppen.

  323. "Använd värjan, ta kanonen,
    prova pistolen", och så vidare.

  324. Vad det nu är för olika verktyg
    som man kan skära frukterna med.

  325. Men då går inte kommunikationen fram,
    så de hittar på egna ord.

  326. "Nej, inte den där sprayaren!
    Inte den där skäraren!"

  327. "Ta den där bombaren."

  328. Och på så sätt kan man säga
    att de substantifierar verb-

  329. -i kommunikationen,
    för att det ska gå fram snabbt.

  330. Om vi uppehåller oss lite
    kring det här med språk-

  331. -så är det spännande
    att de digitala resurserna erbjuder-

  332. -nåt nytt när det gäller
    flerspråkighet och mångfald.

  333. Nåt som inte går att uppnå
    på samma sätt i en analog miljö-

  334. -enligt vad pedagogerna säger
    i mina forskningsprojekt.

  335. De säger till exempel så här.

  336. "Det är fantastiskt att kunna läsa
    en saga på ett barns modersmål."

  337. Man har kanske länge velat använda
    barns olika modersmål i samlingen.

  338. Pippi Långstrump finns på hundratals
    språk, och det är ju roligt att läsa-

  339. -men om man inte kan det språket
    så är det ganska svårt.

  340. Och nu ges den möjligheten
    i och med att väldigt många resurser-

  341. -har en liten knapp
    där man kan välja språk.

  342. Och så kan man spela appen eller läsa
    upp en saga på ett annat modersmål-

  343. -som man kanske inte själv behärskar.

  344. En del forskning lyfter det här
    med att barn lär sig engelska-

  345. -på ett helt nytt sätt,
    och det finns bevis för att-

  346. -de lär sig det på olika sätt.
    Sen om det är grammatik eller så...

  347. Men de svänger sig med olika ord,
    som "scora", "fejla" och "levla"-

  348. -redan i förskoleåldern. Ord som
    man inte använder om man inte är-

  349. -i den digitala miljön på olika sätt.

  350. Men det som känns spännande
    kring det här med digitalisering-

  351. -handlar om hur barn,
    om de ges möjlighet-

  352. -vilket ofta gör i förskolan, hellre
    positionerar sig som producenter-

  353. -än konsumenter.

  354. Jag får ofta frågan från tv och radio
    om jag inte är orolig-

  355. -för barns användande av digitala
    surfplattor och så vidare.

  356. Och det är jag förstås,
    särskilt för hur det ser ut i hemmen.

  357. Jag är ju själv småbarnsförälder.

  358. För där konsumeras det väldigt
    mycket. Barn sitter stilla-

  359. -och tittar på saker
    som har varierande kvalitet.

  360. Därför känns det så spännande att man
    i förskolan sällan inriktar sig på-

  361. -just att konsumera digital media.

  362. Man inriktar sig på att producera.

  363. Som till exempel
    när det gäller filmer.

  364. Man gör filmer
    i stället för att titta på filmer.

  365. Man låter barnen positionera sig
    som producenter, inte konsumenter.

  366. Jag har sagt det i många år nu,
    till alla möjliga journalister-

  367. -att jag hoppas att förskolans arbete
    smittar av sig på hemmet.

  368. Och nu tror jag att det har skett.

  369. Det finns nya mätningar, och just här
    är det svenskarna och internet-

  370. -som visar på helt nya resultat, att
    ungefär hälften av alla förskolebarn-

  371. -skapar digitalt material hemma.
    Det har de inte gjort tidigare.

  372. Jag tror inte att föräldrarna känner
    till Puppet Pals och Stop Motion-

  373. -och de här spännande verktygen
    som ni använder.

  374. Men jag vet att många vårdnadshavare
    frågar er förskollärare-

  375. -om vilken app ni använder
    när ni gör de här presentationerna-

  376. -och de här bildkollagen.

  377. Det börjar smitta av sig på hemmet-

  378. -vilket känns väldigt spännande.

  379. "Det digitala gränssnittet"
    har jag sagt några gånger nu.

  380. Det är nåt som under väldigt många år
    har varit och sett ut så här.

  381. Det är den fysiska ytan
    där människan möter maskinen.

  382. Där mina fingrar möter tangentbordet
    och där mina ögon möter skärmen.

  383. Jag gör nåt med musen här
    som dyker upp på skärmen där.

  384. Det är ganska ologiskt
    för våra allra yngsta i förskolan.

  385. De nya digitala gränssnitten, som ni
    jobbar väldigt mycket med, är ju...

  386. Framför allt är det den digitala
    lärplattan som används mycket.

  387. Där är det en yta,
    och där man pekar händer det.

  388. Det är ett väldigt logiskt
    gränssnitt. Man kan ta med sig den-

  389. -och sätta sig och vända på den
    hur man vill.

  390. Jag ser också spännande digitala
    verktyg som inte har en skärm.

  391. Man jobbar med Makey Makey, robotar,
    projicering på olika sätt.

  392. Man bygger kuber som projicerar
    världar som man kan kliva in i.

  393. Eller så producerar man lekvärldar
    på golv och tak som man leker i.

  394. Så det händer en massa spännande
    saker i de digitala gränssnitten.

  395. Man jobbar med "green screen", t.ex.
    Men det här kommer att förändras.

  396. Jag tror och hoppas-

  397. -att vårt skärmberoende kommer att
    försvinna, för nu är det extremt.

  398. När man åker buss
    eller befinner sig nån annanstans-

  399. -så sitter folk helt fokuserade
    på sin skärm, och det är inte barn-

  400. -utan det är vuxna som har ett
    tydligt fokus på sina små skärmar.

  401. Det kommer nog inte att se ut så,
    utan det kommer nya spännande saker-

  402. -som till exempel Google Glasses,
    digitala assistenter, robotar, o.s.v.

  403. Jag hoppas inte att vi kommer
    att ha robotar på förskolan-

  404. -som byter blöjor och tröstar barnen.

  405. Men kanske en robot som påminner
    om gummistövlar till utflykten.

  406. Så vissa saker kanske man kan låta
    de digitala assistenterna ta över.

  407. Jag är intresserad
    av det vidgade digitala gränssnittet.

  408. Inte det som händer skärmen, utan
    det som barnen tar med sig därifrån-

  409. -ut i det mer fysiska förskolerummet,
    eller ut på förskolegården.

  410. Här är ett sånt forskningsexempel,
    när några barn...

  411. De har mattestund,
    och de räknar smådjur.

  412. Smalbaggar, nyckelpigor
    och så vidare.

  413. Två nyckelpigor plus två nyckelpigor
    blir fyra nyckelpigor.

  414. Plötsligt säger ett av barnen:
    "Jag undrar om vi har några smådjur"-

  415. -"i vårt slutna kretslopp."

  416. Då erbjuder plattan ett mikroskop-

  417. -som man kan klicka på,
    och så kan man leta efter smådjur-

  418. -i det här slutna kretsloppet,
    som är en stor glasburk.

  419. Pedagogen säger okej, och de går dit
    och börjar utforska-

  420. -men hittar inga småkryp.
    De frågar om de får gå ut och leta-

  421. -och de får de,
    och de hittar faktiskt lite småkryp.

  422. På det här sättet så finns det mycket
    som tyder på att barn ofta-

  423. -blir nyfikna på det som de gör
    i den digitala miljön-

  424. -och vill göra det
    i den fysiska miljön.

  425. Och representera sitt nya kunnande
    eller funderingar och frågor.

  426. Ibland ser man spår av det digitala
    i deras mer estetiska produkter.

  427. Det här är kanske svårt
    att se vad det är.

  428. Men när det är färglagt
    kanske man kan se.

  429. Det är ju det här spelet.

  430. Just det här hade barnen både spelat
    på förskolan och hemma-

  431. -och plötsligt iscensatte de spelet
    på förskolegården.

  432. De tog hinkar
    och ställde upp på en sandlåda-

  433. -och sen tog de hopprep
    och sköt gosedjur på hinkarna.

  434. Här blev förskolläraren
    superintresserad-

  435. -och använde det för att prata om
    matematik. "Hur hårt ska man hålla?"

  436. "Hur ska man sikta?"
    Så det blev en mattestund-

  437. -av det
    som egentligen var en spelstund.

  438. Och det inte bara när det gäller
    barnen som det här digitala-

  439. -har blivit en del av vårt sätt
    att vara och umgås.

  440. Jag skulle åka tåg till Göteborg-

  441. -och då dök den här texten
    upp på tågskylten.

  442. "Spela gärna Pokemon Go,
    men tänk på följande..."

  443. Man skulle inte gå ut på spåret
    och så vidare.

  444. Så det här är ju nånting som är
    ett sätt i vår kultur just nu.

  445. Vi vet inte om det består, men just
    nu använder vi digitala resurser-

  446. -väldigt mycket på olika sätt,
    och det dyker upp-

  447. -i barnens representationer. Och då
    gäller det att man har lite koll-

  448. -på barns kultur.

  449. Hade ni inte känt till det här hade
    ni tänkt att det var en prinsessa-

  450. -som kastade frisbee. Men hon
    är ju ute och kör Pokemon Go.

  451. Och det är lite spännande
    att tänka omkring det här-

  452. -för när jag gick i förskolan
    så räckte det ju med-

  453. -att mina pedagoger tittade på
    "Bolibompa" klockan sex varje kväll.

  454. Det var det som fanns för barn.

  455. Då visste man vad vartenda barn
    hade tittat på dagen innan-

  456. -och så kunde man prata om det.
    Nu är det mycket svårare-

  457. -att ta del av barns kultur, eftersom
    den pågår på så många olika forum.

  458. Men då kan man titta på deras lekar
    och deras estetiska representationer-

  459. -för att få en inblick i
    vad de gör hemma.

  460. Det handlar mycket om det här
    att man skapar-

  461. -en god och tillgänglig miljö,
    med tillgång till såväl digitala-

  462. -som andra verktyg.

  463. Att det finns en fysisk
    miljö som är spännande-

  464. -men ibland kanske man vill blanda in
    det digitala i den fysiska miljön.

  465. Och då är det här med... Pokemon Go
    bygger ju på "augmented reality".

  466. Man förstärker den verklighet
    som redan finns.

  467. Man tittar genom sin skärm-

  468. -och så ser man digitala monster
    som kryper runt-

  469. -som inte finns på riktigt. Det är
    alltså en förstärkt verklighet.

  470. Men också VR - "virtual reality".

  471. Det här har läromedelsföretagen inte
    riktigt snappat upp än.

  472. När det kommer kan vi få
    väldigt spännande digitala verktyg-

  473. -som utnyttjar
    multimodalitetens fulla kraft.

  474. Då tror jag att vi kan använda
    digitala verktyg när det tillför nåt-

  475. -och inte när man lika gärna
    kunde göra det fysiskt.

  476. En sån sak handlar just om leken.

  477. Här kan leken bli förstärkt
    av digitala verktyg.

  478. Här har vi en lekaffär
    som de har byggt upp i förskolan.

  479. De använder den på olika sätt,
    och här är det mattestund.

  480. Man ser hur de har
    en digital kassaapparat.

  481. Man kan betala
    både med Swish och med kort-

  482. -och också med egenritade
    hundratusenkronorslappar.

  483. Så det är väldigt dyr plastmat.

  484. Allt fick inte plats i affären,
    och då bad barnen förskollärarna-

  485. -att projicera vad som fanns på
    lagret. Det ser ni där bakom.

  486. När de tröttnade
    på att leka mataffär-

  487. -så kunde projektionen
    förändras snabbt-

  488. -och så fick det bli en djuraffär.
    De plockade fram lite gosedjur.

  489. Så här finns möjligheter
    att använda fysiska föremål-

  490. -men också förstärka leken
    med digitala verktyg.

  491. Så det handlar om det här
    med adekvat digital kompetens.

  492. Jag har varit delaktig i
    att ta fram de här styrdokumenten-

  493. -och vi har pratat mycket
    om hur vi skulle formulera oss.

  494. En diskussion handlade om
    adekvat digital kompetens-

  495. -och det handlar om att det
    som är digitalt kompetent i dag-

  496. -kanske inte är det om ett halvår,
    för det går så fort.

  497. Vi måste ständigt uppdatera oss kring
    vad som är digitalt kompetent nu.

  498. Vi vet inte
    vad framtiden kommer att erbjuda oss.

  499. Därför används begreppet
    adekvat digital kompetens.

  500. Digital kompetens är inget nytt.
    Det har varit ett av EU:s...

  501. Ett av EU:s åtta livslånga mål
    sen 2006.

  502. Om man tittar på
    vad de skriver om digital kompetens-

  503. -på en basal nivå,
    så handlar det om att-

  504. -"retrieve, assess, store, produce
    present and exchange information".

  505. Om man tittar på det i hur vi har
    skrivit fram det i våra läroplaner-

  506. -så handlar det om
    att förstå digitaliseringen-

  507. -som barn möter i vardagen, för
    de befinner sig i en digital miljö.

  508. De behöver få ett kritiskt och
    ansvarsfullt förhållningssätt.

  509. Se möjligheter och förstå risker,
    och värdera information.

  510. Men när vi tänker på det här
    och tänker barn i skolårsåldern-

  511. -då vet vi precis vad det är.

  512. Men vad blir det
    för de allra yngsta i förskolan?

  513. Hur kan man tänka kring de här
    begreppen och de allra yngsta barnen?

  514. De som är två till tre år.

  515. Jag har funderat en del på det, och
    tittat på mitt forskningsmaterial-

  516. -och när det gäller att få förståelse
    för digitaliseringen de möter-

  517. -så är de väldigt kompetenta,
    för det gör ju allt det här.

  518. De provar så många olika digitala
    resurser, och har ett enormt mod.

  519. De vågar klicka och producera
    en massa spännande saker.

  520. Men vad blir det här i förskolan?

  521. Det här gör de
    både hemma och i förskolan.

  522. Det handlar om att försöka förstå det
    utifrån förskolans uppdrag.

  523. I boken jag pratade om har Barbro
    Bruce och Bim Riddersporre skrivit-

  524. -om hur man kan tänka
    kring digitalisering-

  525. -i förskolans kärnämnen.

  526. Och diskutera kring digitaliseringen
    som barn möter i vardagen.

  527. T.ex. vad gäller dokumentationen
    som pågår på de flesta förskolor.

  528. Om vi tittar på nästa del
    av adekvat digital kompetens-

  529. -att ha ett kritiskt
    och ansvarsfullt förhållningssätt...

  530. Ja, det är ju jätteviktigt, såklart.

  531. Jag tror att vi allihop har hört
    ett litet barn säga-

  532. -"Får jag ta kort på dig?",
    och håller upp plattan.

  533. Och på olika sätt få samtycken, och
    är etiska mot varandra på olika sätt.

  534. Vi har några barn här
    som jobbar med digitalt berättande-

  535. -i en speciell app, där man...
    Det är Puppet Pals man använder.

  536. Jag menar inte att de här apparna
    är bra, men de finns i mitt material.

  537. Det dyker upp ett bildgalleri
    med en massa roliga kroppar-

  538. -och en massa ansikten,
    och då säger ett av barnen så här...

  539. De sätter en rolig kropp
    på lärarens ansikte-

  540. -och så skrattar de hysteriskt,
    de här treåringarna.

  541. Plötsligt tittar de upp och säger:
    "Du kanske vill ha en annan kropp?"

  542. Så redan i treårsåldern
    kan de vara medvetna om-

  543. -hur man presenterar varandra
    till exempel i digitala sagor.

  544. Det är nåt som flera kapitel
    handlar om i boken.

  545. Vi valde att ha en hel...

  546. Den är indelad i tre delar,
    och den sista delen handlar om etik-

  547. -och etiska förhållningssätt
    i det digitala gränssnittet.

  548. För det är så himla viktigt.

  549. Det här med att se möjligheter
    och förstå risker...

  550. Det finns en massa möjligheter
    inom skapande och kommunikation-

  551. -men det finns saker som jag, som
    forskar inom didaktik och lärande-

  552. -inte forskar om, men som jag
    tycker är väldigt viktigt-

  553. -och som jag hoppas att många andra
    forskar om. Om strålning-

  554. -stillasittande,
    stress och så vidare.

  555. Så det finns en massa risker,
    men frågan är hur man i förskolan-

  556. -utifrån ett didaktiskt perspektiv
    pratar om till exempel risker.

  557. Då pratar många om att i förskolan
    ska man erbjuda andra saker-

  558. -än det som sker hemma. Andra appar.

  559. Man ska fokusera på ett skapande,
    snarare än att man sitter och tittar.

  560. Och de lyfter ofta det här
    med mångfald, som jag sa tidigare.

  561. För här erbjuder de digitala
    resurserna nåt nytt och nåt annat.

  562. Till exempel vad gäller
    "translanguaging"-

  563. -där de olika språken blandas,
    och där det digitala språket-

  564. -också blir nåt nytt,
    tillsammans med andra saker.

  565. Där man kan använda
    olika dansappar och verktyg-

  566. -för att undvika exotifiering
    och normalisera olika typer av dans-

  567. -olika typer av musik och så vidare.

  568. Och så har vi det här med att...

  569. Att värdera information -
    väldigt viktigt.

  570. Man pratar mycket om det i relation
    till att lyssna på musik och sagor.

  571. Hur kan man prata med barn
    om till exempel källkritik?

  572. Man samlar inte ett gäng barn och
    säger: "Du ska inte tro allt du ser."

  573. Det tränar man mycket bättre
    i ett görande.

  574. Och det gör barnen redan.
    De manipulerar bilder hemma-

  575. -när de håller på med Snapchat.
    Det finns en massa spännande filter.

  576. Så de gör redan det här, så det här
    kan man jobba med i ett görande.

  577. Det beskriver Elza Dunkels väldigt
    bra i ett kapitel som handlar om...

  578. Där hon har valt Bamse
    som en representation för hur-

  579. -man kan jobba med säkerhet,
    och hon ger fem stycken råd-

  580. -till hur man kan jobba med säkerhet
    på nätet på olika sätt.

  581. Vi tar ingen paus, men jag vill
    skicka med er några frågor-

  582. -i slutet
    av den här delen av föreläsningen-

  583. -som handlar just om
    adekvat digital kompetens-

  584. -och vad ni tycker är mest spännande
    inför hösten-

  585. -för nu blir det ju nåt helt annat.

  586. Så det var första delen.
    Nu kör vi igång med nästa delmål-

  587. -som är förskolerektorns,
    som det nu heter efter sommaren-

  588. -digitala kompetens.

  589. Hur många har en ledningsfunktion
    eller är förskolerektorer?

  590. Det är ganska många.

  591. Vi har tre olika styrdokument
    att förhålla oss till.

  592. Vi har den nationella
    digitaliseringsstrategin-

  593. -som kom 2017,
    och vi har vår reviderade läroplan-

  594. -som kom förra året,
    och så har vi SKL:s handlingsplan-

  595. -för digitalisering av skola
    och förskola, som kom i år.

  596. Jag har varit med och tagit fram
    alla delar i de här texterna-

  597. -och har tillsammans
    med Bim Riddersporre-

  598. -skrivit ett kapitel om förskole-
    rektorns roll i digitalisering.

  599. Vi kallar det för en digitaliserings-
    förändringsledares mindset.

  600. Hur man ska tänka kring förändring-

  601. -när man håller på
    med digitalisering.

  602. Vi har delat in det i sju punkter,
    och det är inte så många chefer här-

  603. -så jag går igenom dem väldigt
    snabbt. Men ni kan läsa i kapitlet-

  604. -om ni är sugna på mer.

  605. Den första delen handlar om att göra
    en omvärldsanalys, och tona in-

  606. -det som sker runt omkring. I media,
    till exempel, olika nya styrdokument-

  607. -gå på föreläsningar och så vidare.

  608. Det är viktigt att man är den första
    som känner till det nya som sker.

  609. Det handlar också om att utmana
    det rådande sättet att tänka-

  610. -och ha ett kalejdoskopiskt tänkande,
    där man försöker se saker-

  611. -utifrån olika perspektiv,
    och det finns en massa stödmaterial-

  612. -på bland annat Skolverkets webbsida
    som man kan använda sig av.

  613. Man måste kommunicera
    en övertygande idé om förändring.

  614. Att både bejaka och driva på.

  615. Och ha ett det som Dweck
    kallar för dynamiskt mindset.

  616. Man kan börja med att ta IT-tempen
    på verksamheten, på arbetslaget.

  617. Ofta är förskollärare, till skillnad
    från många i skolan, som tänker-

  618. -"Vad ska jag ta bort nu?",
    så säger förskollärarna:

  619. "Vad ska jag göra nu, med det här
    nya verktyget, på ett nytt sätt?"

  620. Det handlar om att skapa nätverk-

  621. -och det lierar verkligen
    med digitalisering-

  622. -för det är ju en väldigt stark
    dela-kultur inom det digitala fältet.

  623. På olika sätt.

  624. Att stödja sina arbetslag, och lyfta
    de som tycker att det är spännande-

  625. -men också de som backar lite grand,
    och att ta vara på alla intressen.

  626. Men också att ge extra mandat
    till de här eldsjälarna-

  627. -till att driva utveckling
    på olika sätt.

  628. Och sen gäller det att hålla ut,
    för när man börjar med nåt nytt-

  629. -så händer det att... Ofta ser man
    i tidigare forskning-

  630. -att resultaten sjunker, för att man
    använder gamla bedömningsinstrument.

  631. Den sista handlar om
    att visa alla uppskattning.

  632. Alla är lika viktiga. Den som först
    vet om alla nya digitala produkter-

  633. -är jätteviktig, men den som känner
    "Jag gillar inte det här"-

  634. -och läser om varför digitalisering
    för små barn är dåligt-

  635. -är också väldigt viktig
    i det här sammanhanget.

  636. Ofta tänker man att den personen inte
    gillar nymodigheter-

  637. -och strävar bakåt, men oftast
    handlar det om en genuin oro-

  638. -för barns välbefinnande.
    Så de är lika viktiga.

  639. Vi pratar om att man ska göra alla
    till digitaliseringshjältar.

  640. Min fråga utifrån det här
    lednings/förändringsperspektivet-

  641. -handlar om vilket stöd
    ni tror att ni behöver ge-

  642. -men också det ni behöver få
    i digitaliseringsarbetet-

  643. -som ni ligger framför många av er.

  644. Och så kommer vi till föreläsningens
    sista del. Ett viktigt delmål.

  645. Pedagogernas digitala kompetens.

  646. Det som skrivs fram i våra texter
    handlar mycket om beställarkompetens.

  647. Att man är digitalt kompetent
    i att beställa-

  648. -digitala resurser och verktyg
    som är adekvata och bra-

  649. -och har en hög kvalitet, och går
    att använda i förskolans verksamhet.

  650. Det handlar också om att veta när man
    inte ska använda digitala verktyg.

  651. Det är också en del av att vara
    adekvat digitalt kompetent.

  652. Och att planera för sina digitala
    aktiviteter tillsammans med barnen.

  653. Jag döpte ju ett av mina forsknings-
    projekt till "Plattan i mattan".

  654. När plattorna kom i förskolan var
    det plattan i mattan, tuta och kör.

  655. Nu har de funnits ett tag, och man
    måste fundera över vad man vill göra-

  656. -med de här digitala verktygen.

  657. Så en sån kompetens
    handlar om att välja verktyg.

  658. Ett sätt kan vara att kika runt-

  659. -och se vad som finns, och börja med
    det som är forskningsutvecklat.

  660. Det finns en hel del appar
    som bygger på forskning-

  661. -och då är det redan kvalitetssäkrat.

  662. Efter mina första två
    forskningsprojekt i förskolan-

  663. -så ringde UR och sa: "Du har forskat
    på det här med digitalisering."

  664. "Kan vi inte få göra en app
    av din forskning?"

  665. Det var ett fantastiskt erbjudande.
    Annars skriver man rapporter-

  666. -som värmer hyllan nånstans,
    och här fick jag göra nåt konkret-

  667. -tillsammans
    med pedagoger och utvecklare-

  668. -som kunde användas i förskolan.

  669. Det blev den här appen-

  670. -där man bjuds in i en digital värld.
    Den används för att projicera-

  671. -och kliva in i en värld,
    och utforska och skapa-

  672. -med olika teckensystem.

  673. Mycket forskning pratar om
    att det inte räcker längre-

  674. -att bara vara didaktisk kompetent-

  675. -utan man behöver ha koll på
    digitala resurser för att kunna vara-

  676. -lärare och förskollärare i dag.
    Det ingår i ens arbetsuppgifter.

  677. När jag var ute och forskade
    i början-

  678. -så trodde jag att det skulle vara
    de unga som drev digitaliseringen.

  679. Jag förväntade mig det.
    Och så var det en förskollärare-

  680. -som höll upp plattan och sa:

  681. "Det är den första tekniska pryl
    som förstår mig."

  682. "När det händer så mycket roligt
    vill jag inte gå i pension."

  683. Så det behöver inte vara de yngre.
    Det kan vara spännande...

  684. Man kanske har sett tussilago ritas
    i 30 år, och plötsligt får man se-

  685. -en animering på en tussilago,
    med lite ljud och musik till.

  686. Jättespännande för många.

  687. Men man måste ha en kompetens
    kring att formulera syftet-

  688. -med de här digitala aktiviteterna
    som man håller på med.

  689. En förskollärare i Uppsala
    formulerade det så här.

  690. "Alla ska ges en förståelse för att
    det är människor som ligger bakom"-

  691. -"datorernas, maskinernas
    och robotarnas handlingar."

  692. I det här uttalandet fångar han
    precis det här begreppet-

  693. -som jag var positiv till
    att skriva in i våra styrdokument.

  694. Datalogiskt tänkande. På engelska
    heter det "computational thinking"-

  695. -och det var Wing som började prata
    om det redan 2006. En forskare.

  696. Men datalogiskt tänkande
    var för krångligt.

  697. Det kunde vi inte skriva in
    i läroplanstexter.

  698. Det handlar om att man förstår
    algoritmer, kommandon-

  699. -att man backar och förstår
    det som ligger bakom tekniken.

  700. Men i stället
    skrev man in programmering.

  701. Det står inte förskolans läroplan,
    men så här står det i åk 1-3.

  702. Det handlar om hur stegvis entydiga
    instruktioner kan konstrueras-

  703. -beskrivas och följas,
    och det handlar om symboler-

  704. -och hur man kan jobba med symboler
    och ge stegvisa instruktioner.

  705. Så det här är nånting som man kan
    använda på olika sätt i förskolan.

  706. Och det står i läroplanen att man
    ska kunna använda det i ett skapande.

  707. Vi på förskollärarutbildningen måste
    ju också jobba med digitalisering-

  708. -och vi var osäkra på
    om vi hade den kompetensen.

  709. Vi startade ett samarbete
    med ett "makerspace"-

  710. -och det har vi också beforskat och
    skrivit en forskningsartikel om.

  711. Ett makerspace
    är nåt som finns runt om i stan-

  712. -och det är en gammal verkstad.
    Sverige är en gammal verkstadskultur-

  713. -där man bygger
    med textil, metall och trä.

  714. Det finns också i skolan också,
    med slöjd, vilket är jättehärligt.

  715. Men det här makerspace
    är en ny verkstad i en ny kostym-

  716. -där man puttar in digitala verktyg
    i slöjdämnet.

  717. Digital slöjd där man jobbar
    med trä, textil, metall-

  718. -och också digitala verktyg
    på olika sätt.

  719. Många gör om sin verkstad tillfälligt
    till ett makerspace-

  720. -eller så tar man kontakt
    med ett makerspace.

  721. Det är en ganska ny kultur-

  722. -och det handlar om att skapa,
    konstruera, backa och förstå-

  723. -och också dela med varandra.

  724. Här är en fundering
    som jag vill skicka med er.

  725. Nån av er kanske tycker att skulle
    vara kul att starta ett makerspace-

  726. -och testa
    hur det skulle vara att ha ett sånt.

  727. Eller samverka med en skola
    som har byggt upp ett makerspace.

  728. Det är nämligen så att...
    Jag var på studiebesök i England-

  729. -inför att vi skulle föra in
    programmering i våra styrdokument.

  730. Alla jag träffade sa:

  731. "Ni använder bara digitala resurser"-

  732. -"men vi har inte
    lika mycket digitala resurser"-

  733. -"så vi har startat en ny subkultur
    som vi kallar 'computing unplugged'."

  734. Alltså att jobba med
    programmering utan digitala verktyg.

  735. Superspännande. Googla på det,
    och kika på vad det är för nånting.

  736. Man jobbar med mönsterigenkänning
    och mönsterskapande.

  737. I Finland
    lade man in programmering i slöjd.

  738. Man tycker att det ligger så nära.
    Vi har det i matematik och teknik-

  739. -och i andra ämnen.

  740. Nån av er eller nån som ni känner-

  741. -skulle kanske vilja jobba så här.

  742. Man måste inte börja
    med skärmar och digitala verktyg-

  743. -för att jobba med de här tankarna.

  744. En annan sak som jag har sett
    i mina forskningsprojekt-

  745. -är att man jobbar med algoritmer,
    men inte på datorer eller lärplattor-

  746. -utan genom att pärla.
    Här kan man bygga en algoritm.

  747. Två trä, en lila, en orange,
    en grön, två rosa, två blå.

  748. Två trä, en lila, en orange,
    en grön, en rosa, två blå.

  749. En väldigt enkel algoritm,
    som man kan använda på olika sätt.

  750. Om man gillar att pyssla
    kanske det är det man ska börja med-

  751. -när man ska börja jobba med digital-
    isering och datalogiskt tänkande.

  752. Det är verkligen ett sätt
    att träna datalogiskt tänkande-

  753. -att jobba med att baka.

  754. Man följer en instruktion.
    Man skapar eller följer ett recept-

  755. -som är stegvis, och ofta
    med symboler för yngre barn.

  756. Nån kanske tycker att det låter
    som ett kul sätt att börja.

  757. Det handlar mycket om
    att man har en kompetens-

  758. -att använda digitala verktyg
    på olika sätt.

  759. Man kan välja det som man tycker
    känns kul eller lockande.

  760. Och då är det viktigt att man får syn
    på det här vardagliga, mellan barnen.

  761. Det som pågår i deras processer.

  762. Det som de gör i den digitala
    och den analoga miljön.

  763. Även om man tycker att de
    håller på med konstiga saker-

  764. -så är det viktigt för dem.
    Man kan behöva lyfta det-

  765. -och se det i sin potential
    kring till exempel estetik-

  766. -och datalogiskt tänkande.

  767. Mycket av det jag har pratat om
    fortsätter jag att forska om-

  768. -i ett nytt forskningsprojekt
    som heter "Digitaktik".

  769. Jag har fått pengar
    från Skolforskningsinstitutet-

  770. -för att bland annat undersöka
    adaptiva spel-

  771. -som anpassar sig efter barnens
    förmågor, och fundera på-

  772. -hur man kan skapa ett lärarverktyg
    för att kunna nå barns lärande-

  773. -i till exempel matematik
    i ett sånt här adaptivt spel.

  774. Jag vill skicka med er en sista fråga
    kring just er pedagogers-

  775. -digitala kompetens.
    Vilken roll vill du ha i höst-

  776. -när ni sätter igång
    med ert digitaliseringsarbete?

  777. Tack.

  778. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Digitalisering i förskolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hösten 2019 blir digitala verktyg i förskolan obligatoriska. Men vad innebär det? Susanne Kjällander, filsosofie doktor i didaktik, har forskat på området och ger här exempel på hur förskolan kan kan jobba med digitalisering och digitala verktyg. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Databehandling, Datorer, Digitalisering, Förskolepedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Teknik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Förskolesummit 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Förskolans nyckelroll i samhället

Den nya läroplanen som träder i kraft 1 juli 2019 ställer nya krav på verksamheten inom förskolan. Skolborgarrådet Lotta Edholm (L) berättar om hur hon ser på förskolans roll i samhället. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Förskolans historia

Hur har förskoleverksamheten sett ut i Sverige det senaste århundradet och vad kan vi lära oss genom att blicka tillbaka? Hör professor Anne-Li Lindgren berätta. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Hjärnvägar i förskolan

Kan olika arbetssätt inom förskolan främja lärande? Hör vad forskarna Anna Palmer, Hillevi Lenz Taguchi, Susanne Kjällander och Sofia Frankenberg lärde sig när de jämförde två pedagogiska arbetssätt på 19 avdelningar i en kommun. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Forskningslitteracitet

Hur bör förskolan tänka om forskningslitteracitet, alltså förmågan att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap i verksamheten? Professor Sven Persson berättar om hur olika kunskapsformer kan användas för att stärka pedagogerna i deras arbete. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Lekresponsiv undervisning

Begreppet "undervisning" inom förskolan skapar debatt. Professor Niklas Pramling pratar om hur man skulle kunna tolka den nya läroplanen och begreppet undervisning så att det ligger i linje med förskolan som en lekbaserad verksamhet. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Barns utforskande och lek i antropocen

Hur kan förskolan närma sig hållbarhetsfrågor genom barns lekvärldar? Universitetslektor Bodil Halvars och förskolläraren Vanessa B Katende tar bland annat upp hur barnen tar med sig sina frågor och utforskar dem genom leken och om hur leken öppnar nya möjligheter. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Utbildning och undervisning i förskolan

Christian Eidevald, utvecklingschef för Göteborgs stads förskolor och forskare vid Göteborgs universitet, beskriver utbildning och undervisning genom de grundläggande komponenterna i förskolans uppdrag - omsorg, lek, demokratifostran och skapande. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Undervisning med de minsta förskolebarnen

Ebba Hildén, doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, redogör för vad undervisning i förskolan är och hur det skulle kunna genomföras inom ramen för förskolans utbildning. En föreläsning där grunden för utbildningen är barnens egna, uttalade intressen. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Digitalisering i förskolan

Hösten 2019 blir digitala verktyg i förskolan obligatoriska. Men vad innebär det? Susanne Kjällander, filsosofie doktor i didaktik, har forskat på området och ger här exempel på hur förskolan kan kan jobba med digitalisering och digitala verktyg. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Undervisning i förskolan

Sonja Sheridan, professor emerita, och Pia Williams, professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, ger en överblick av begreppet undervisning relaterat till förskolans kvalitet och villkor för barns lärande. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Hur påverkar den nya läroplanen förskolan?

Många förändringar ska implementeras inom förskolans verksamhet under hösten 2019. Den nya läroplanen innebär bland annat att det ställs nya krav på att alla förskolor ska använda digitala verktyg. Paneldebatt med Sonja Sheridan, professor emerita, Karin Alnervik, universitetslektor i pedagogik och Christian Eidevald, utvecklingschef för förskolan. Moderator är Mie Josefsson, universitetsadjunkt. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Programmera mera - lektionstips

Logiskt tänkande

Att tänka i flera led och hitta lösningar på problem tränas när man programmerar. Karin Nygårds och hennes elever arbetar med problemlösning genom att tänka logiskt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Den digitala djungeln

Digitaliseringen av skolan går undan och lärare har idag en uppsjö av digitala läromedel att välja bland, många med fagra löften om pedagogiska genvägar. Inte sällan erbjuds apparna och programmen kostnadsfritt. Men vem har egentligen koll på vilka digitala läromedel som fungerar? Björn Sjödén har granskat digitala läromedel och säger att det saknas vetenskaplig validering och standardisering av dem. Han varnar för att de i värsta fall riskerar att hämma elevernas lärande.