Titta

UR Samtiden - Förskolesummit 2019

UR Samtiden - Förskolesummit 2019

Om UR Samtiden - Förskolesummit 2019

En konferens för och om förskolan med föreläsningar om bland annat undervisning i förskolan. Inspelat den 3-4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Förskolesummit 2019 : Undervisning i förskolanDela
  1. Alla aktiviteter i förskolan kunde
    kunna används till undervisning.

  2. Eller hur? Men allt som sker
    är inte undervisning.

  3. För det krävs en medvetenhet
    och en intention.

  4. Tack så mycket. Så roligt att få vara
    här i den här fantastiska byggnaden.

  5. Det känns väldigt roligt.

  6. Sonja och jag har arbetat tillsammans
    under många år.

  7. Den forskning som vi framför allt
    har sysslat med är kvalitetsfrågor-

  8. -förskollärarkompetens,
    och barngruppens storlek i förskolan.

  9. För att kort sammanfatta forskningen
    så handlar den om-

  10. -att förskolans kvalitet har
    en avgörande betydelse för-

  11. -att barn ska må bra,
    och få möjligheter till lärande.

  12. När vi pratar om hög kvalitet-

  13. -så handlar det om att organisera
    och skapa villkor för lärande-

  14. -och att som förskollärare undervisa
    och följa barnen i lärandeprocessen.

  15. Men flera rapporter, forskning och
    inte minst media rapporterar ju om-

  16. -att kvaliteten varierar stort
    både inom och mellan kommuner.

  17. Många förskolor har en utmärkt
    verksamhet med en hög kvalitet-

  18. -men vi har också förskolor
    med otillräckliga resurser-

  19. -brist på utbildad personal
    och många barn i gruppen.

  20. En obalans mellan krav och resurser
    i takt med statens intentioner-

  21. -om en mer kunskapsorienterad
    förskola på barns villkor.

  22. Den här variationen i kvalitet
    som vi har sett i vår forskning-

  23. -ger barn ojämlika förutsättningar
    för sin start i livet.

  24. Utifrån ett sånt perspektiv-

  25. -blir förskolans kompensatoriska
    uppdrag grundläggande-

  26. -för barns sociala integration, och
    förberedelse för skolan och livet.

  27. När vi har jobbat med olika projekt
    får vi telefonsamtal och mejl-

  28. -från personal i förskolan
    som vill diskutera olika frågor.

  29. Vi har uppskattat frågorna,
    för vi har fått en tydlig bild-

  30. -när vi har fått ta del av-

  31. -vilka frågor som just nu engagerar
    förskolans personal.

  32. En fråga
    som verkligen har engagerat många-

  33. -är just det här med
    undervisningsbegreppet i förskolan.

  34. Det var en av anledningarna till
    att vi riktade vårt intresse-

  35. -mot just begreppet
    undervisning i förskolan.

  36. Vår presentation tar sin utgångspunkt
    i en kunskapsöversikt-

  37. -om undervisning i förskolan.

  38. Den har vi skrivit
    på uppdrag av Skolverket-

  39. -och vi har i den
    gjort en kartläggning av-

  40. -den forskning som finns
    om undervisning i förskolan-

  41. -och då främst utifrån
    ett nordiskt perspektiv.

  42. Vi har också involverat sjutton
    forskare i kunskapsöversikten-

  43. -som arbetar vid fyra olika
    universitet runtom i Sverige-

  44. -för att belysa undervisning
    utifrån olika teoretiska perspektiv.

  45. I sammanfattningen gör vi en analys
    och en sammanställning av-

  46. -vad det innebär att undervisa
    utifrån en hög kvalitet-

  47. -och vad som krävs för att utveckla
    undervisningen i förskolan.

  48. Den kommer vi att komma tillbaka till
    flera gånger här i dag.

  49. Det här är en målning av Peter
    Tillberg, "Blir du lönsam lille vän?"

  50. Många här känner säkert igen den.

  51. När vi började prata om begreppet
    undervisning-

  52. -så var det här en bild som dök upp
    i våra diskussioner.

  53. När jag gick i skolan, såg mitt
    klassrum ut så här i första klass:

  54. Vi barn satt i långa rader
    och längst fram stod fröken.

  55. Det var hon som producerade kunskapen
    som vi skulle konsumera.

  56. Det var vi som skulle ta emot, och vi
    riktade våra blickar mot vår fröken.

  57. Det var också vanligt
    att man hade halvklass-

  58. -vilket också innebar att man sällan
    hade nån bredvid sig att prata med.

  59. I dag skulle vi vilja vända lite på
    den bilden, om man har den.

  60. Man kan ha många andra bilder också.

  61. Vi vet att all forskning som bedrivs
    kring undervisningsbegreppet visar-

  62. -att det här begreppet-

  63. -både oroar, men också stärker
    förskolans personal.

  64. Forskning visar att begreppet kan ses
    som en rättighet för barnen-

  65. -men också som ett krav
    för förskolans personal-

  66. -som på olika sätt ifrågasätter
    förskolans lärandetradition.

  67. Kanske finns det en rädsla över
    att det är det som är undervisning.

  68. Vi vill röra om lite-

  69. -och lyfta fram vikten av interaktion
    mellan barn, mellan barn och lärare-

  70. -och mellan lärandeobjektet
    i förskolan.

  71. Inte minst det som flera av
    föreläsarna har varit inne på:

  72. Att förskolan gör undervisning
    till sitt eget begrepp.

  73. Vi börjar med ett väldigt
    kort nedslag i styrdokument-

  74. -som läroplan och skollag,
    men också i forskning-

  75. -för att lägga en grund för de
    argument som vi vill föra fram.

  76. Varför undervisningen har så stor
    betydelse för förskolans kvalitet-

  77. -och för de villkor som skapas-

  78. -för barns välmående,
    utveckling och lärande.

  79. Vi kommer också att lyfta fram
    förskollärares ansvar och kompetens.

  80. Ja, hela arbetslagets kompetens
    och agentskap-

  81. -som betydelse för hur undervisningen
    kan utvecklas i förskolan.

  82. Först vill vi, som egentligen
    undervisning handlar om-

  83. -rikta fokus på några aspekter
    i de här paragraferna.

  84. Vi vill börja med
    det som står om utbildning.

  85. Att det definieras som:

  86. "Den verksamhet inom vilken under-
    visning sker utifrån bestämda mål."

  87. Så utbildning är alltså mer än
    undervisning.

  88. Syftet med utbildningen... Det här är
    viktigt ur undervisningsperspektiv...

  89. Det är att stimulera barns utveckling
    och lärande-

  90. -samt erbjuda barn en trygg omsorg.

  91. Här har alltså utveckling och lärande
    och omsorgen lika vikt.

  92. I den tredje paragrafen-

  93. -är det helhetssyn och integration
    som vi vill peka ut.

  94. "Verksamheten ska utgå från en hel-
    hetssyn på barnet och barnets behov."

  95. Det är alltså hela barnets lärande
    och utveckling som är i fokus-

  96. -och också att omsorg, utveckling
    och lärande ska bilda en helhet-

  97. -i de lärandesituationer, lek-
    situationer, eller tema och projekt-

  98. -som vi arbetar med i förskolan, och
    alltså inte särskiljas från varandra.

  99. Det som vi tycker är väldigt
    intressant är står om undervisning.

  100. På de här korta meningarna-

  101. -fångas vad vi skulle säga är
    essensen i undervisning.

  102. Undervisning definieras
    som "sådana målstyrda processer"-

  103. -"som under ledning av
    lärare eller förskollärare"-

  104. -"syftar till
    utveckling och lärande"-

  105. -"genom inhämtande av
    kunskaper och värden."

  106. Väldigt många har tagit upp den här
    paragrafen under de här dagarna-

  107. -och det som vi vill peka på-

  108. -är att vi menar att här ligger
    undervisningens tre hörnstenar:

  109. Förskolläraren, barnet,
    och det som bildar ett lärandeobjekt.

  110. Och relationen mellan dem.

  111. Det som är de viktigaste hörnstenarna
    i undervisningen.

  112. Om vi sen tittar på samlad forskning
    och gör en analys av den-

  113. -ser vi att här återkommer
    tankarna om en helhetssyn på barnet-

  114. -och att olika saker-

  115. -som innehåll, omsorg, lärande
    och lek ska integreras med varandra.

  116. Då står det i forskningen
    att undervisning av hög kvalitet-

  117. -utmärks av barns kognitiva, sociala,
    emotionella och motoriska lärande.

  118. Här ligger alltså helhetssynen.

  119. Och också att lek,
    lärande, fostran och omsorg-

  120. -bildar en helhet i sammanhang
    som är vardagliga-

  121. -och framför allt meningsfulla
    för barnen.

  122. Så här ligger både forskning och
    styrdokument i samklang med varandra.

  123. Utifrån detta perspektiv skulle man
    kunna tänka sig att all tid-

  124. -allt innehåll, alla aktiviteter
    i förskolan-

  125. -skulle kunna användas
    till undervisning. Eller hur?

  126. Men allt som sker
    är inte undervisning.

  127. För det krävs en medvetenhet
    och en intention.

  128. Undervisningen och utbildningen
    ska också vila på vetenskaplig grund-

  129. -och beprövad erfarenhet.

  130. Det innebär då att kunskap tas fram
    på ett vetenskapligt sätt-

  131. -från resultat från olika studier.

  132. Och när vi då ska orientera oss
    inom ett område-

  133. -så är det också viktigt att vi tar
    del av olika forskning inom fältet.

  134. Alltså att vi läser flera artiklar
    med olika studier-

  135. -kunskaps- och forskningsöversikter-

  136. -och inte bara tittar på
    enskilda studiers resultat.

  137. Ett vetenskapligt förhållningssätt
    är inte riktigt samma sak-

  138. -utan det handlar om att förhålla sig
    kritiskt till det man läser.

  139. Det kritiska förhållningssättet
    behöver vi också ta med oss in-

  140. -när vi planerar, genomför
    och framför allt utvärderar-

  141. -undervisningen
    som vi har i förskolan.

  142. Beprövad erfarenhet
    handlar om professionens kunskap.

  143. Hur man tillsammans lär,
    och av varandra.

  144. För att bli en beprövad erfarenhet
    behöver den dokumenteras skriftligt-

  145. -och också spridas och kommuniceras.

  146. Därför blir det så oerhört viktigt
    att man har olika nätverk-

  147. -mellan arbetslag,
    mellan förskolor och förskollärare.

  148. Om vi tittar väldigt kort på-

  149. -relationen mellan utbildning
    och undervisning...

  150. -Så. Tack.
    -Man lyssnar och glömmer av tiden!

  151. Då ska jag bara säga helt kort-

  152. -att utbildning har ju
    en början och ett slut.

  153. Förskolan är ju för barn på 1-5 år-

  154. -och det är bestämda och specifika
    mål just för förskolan.

  155. Utbildning omfattar
    allt det som sker i verksamheten:

  156. Lek, lärande, utveckling och omsorg.

  157. Men det är också nåt barn kan göra
    hemma med sina kamrater-

  158. -och när de tar del i
    olika fritidsaktiviteter.

  159. Undervisning är däremot, som vi har
    lyft fram och kommer att lyfta fram-

  160. -en medveten handling.

  161. Och den kan också relateras till
    bildning på grund av målens karaktär-

  162. -i förskolans läroplan.
    Alltså att de har ett framåtsyftande.

  163. Det handlar om en livslång process
    som barn är delaktiga i.

  164. I dag går ju nästan alla barn
    i förskolan-

  165. -som har ett väldigt viktigt uppdrag
    i att ge barn en god start i livet.

  166. Barn har rätt till en förskola
    av hög kvalitet-

  167. -som värnar om deras hälsa, ger
    trygghet och låter dem leka och lära.

  168. Frågan hur vi skapar
    en så bra förskola som möjligt-

  169. -tycker vi är av högsta prioritet-

  170. -när de handlar om
    samhällets satsningar.

  171. Enligt skollagen ska förskolan
    vara av hög och likvärdig kvalitet.

  172. Likvärdighet definieras utifrån
    tre grundläggande aspekter:

  173. Lika tillgång till utbildning,
    lika kvalitet på utbildningen-

  174. -som ska vara kompensatorisk för
    skillnader i barnens förutsättningar.

  175. Dessutom tydliggör läroplanens mål-

  176. -förskolans pedagogiska uppdrag
    och fokus.

  177. Undervisning sker när förskollärarna
    är aktiva med avsikt att påverka.

  178. Det kan ju ske på många sätt.

  179. Vilket det ska, för alla barn har
    olika förutsättningar för att lära.

  180. Det finns ingen rak relation
    mellan undervisning och lärande.

  181. De vuxna kan inte åstadkomma lärande-

  182. -men kan skapa goda förutsättningar
    för att lärande ska ske.

  183. Därför är uppgiften att forma en
    lärmiljö där alla barn är delaktiga-

  184. -och kan skapa förståelse för sig
    själva och olika fenomen i omvärlden.

  185. Det är förskolläraren som ska leda
    de målstyrda processerna.

  186. De har även ansvar för
    det pedagogiska innehållet-

  187. -och att det målinriktade arbetet
    gynnar barns lärande och utveckling.

  188. För det krävs en hel del kompetenser
    och insikter-

  189. -inom många innehållsområden.

  190. Men det krävs också att förskollärare
    kontinuerligt har möjlighet-

  191. -att reflektera, diskutera
    och analysera sin undervisning-

  192. -utifrån frågorna:
    vad, hur, varför och för vem.

  193. Det kräver rimliga arbetsvillkor,
    och så är inte alltid fallet i dag.

  194. Ingegerd Tallberg Broman
    och Sven Perssons rapport-

  195. -visar på
    de olikartade villkoren i kommuner.

  196. Utsatta områden har färre utbildade
    och större omsättning på personal.

  197. Det är allvarligt, eftersom det också
    ger barn ojämlika villkor-

  198. -för sin uppväxt.

  199. När vi pratar om undervisning
    vill vi lyfta fram barndimensionen-

  200. -i perspektivet.

  201. Den innefattar barnens välbefinnande-

  202. -och möjligheter att lära och att
    vara delaktiga i sitt eget lärande-

  203. -men också en möjlighet
    att utforma förskolans miljö.

  204. Undervisning utifrån en barndimension
    riktar fokus mot barns perspektiv-

  205. -erfarenheter och intressen att lära.

  206. Barn försöker ju ständigt skapa
    mening i alla möjliga situationer-

  207. -och det är just i samspelet med
    andra barn och engagerade vuxna-

  208. -som barnen kan skapa den meningen.

  209. Så vad barn lär är ju väldigt
    beroende av vilka villkor som ges-

  210. -och vilka erfarenheter
    de har möjlighet att göra.

  211. Hur barnet sen griper sig an
    utmaningar, problem och relationer-

  212. -är ju också beroende av
    de erfarenheter som det har med sig.

  213. På så sätt kan barnet forma sitt sätt
    att agera och begripa sin omvärld.

  214. Därför behöver undervisningen lyfta
    fram det enskilda barnets lärande-

  215. -men också gruppens betydelse.
    Kompisar är viktiga i barns värld.

  216. Förskolans läroplan lyfter på ett
    unikt sätt fram barns samlärande-

  217. -som är viktig för
    det enskilda barnets lärande-

  218. -och för barns delaktighet
    i verksamheten.

  219. Ofta beskriver man barns lärande
    som nåt lekfullt-

  220. -men lärande kan också vara motigt-

  221. -och det kan ta tid innan man
    begriper nåt eller behärskar nåt.

  222. Så barn behöver få öva på saker
    som att cykla eller att simma-

  223. -eller på att förstå hur man
    tar sig in i en pågående lek.

  224. Barn behöver bli medvetna om
    hur de förstår nåt-

  225. -för att förändra sin förståelse.

  226. Undervisning kan då handla om
    att möta barnen i deras lärande-

  227. -uppmärksamma på vad som kan vara
    kritiska aspekter-

  228. -för att förstå lärandeobjektet.

  229. Men också att uppmuntra och stötta
    barnen i processen.

  230. Så att undervisa blir då en fråga om
    att ha kunskap-

  231. -att möta barnen i viljan att förstå,
    och att ta vara på det lekfulla.

  232. Att barn kan få stanna upp
    och reflektera:

  233. "Va, kan det gå till på det viset?"
    "Kan det vara så?"

  234. Ett sånt förhållningssätt
    innebär att organisera miljön-

  235. -så att den inbjuder till lek, sam-
    lärande, delaktighet och inflytande.

  236. När vi pratar om undervisning-

  237. -relaterar vi det till ett inter-
    aktivt och relationellt perspektiv.

  238. Det innebär
    att lärande och förståelse-

  239. -sker i ett socialt samspel
    med andra barn och vuxna.

  240. Ett sånt synsätt för med sig att
    förskolans kvalitet ska bedömas-

  241. -utifrån ett relationellt
    och processinriktat perspektiv.

  242. Därför behöver arbetslaget arbeta med
    att stötta kvaliteten-

  243. -i relationer och samspel mellan
    vuxna och barn, och mellan barn-

  244. -och i förhållande till
    läroplanens målområden.

  245. Och i en sån undervisning
    är barnen delaktiga.

  246. Vi ska titta på
    några av de kärnaspekter-

  247. -som finns i undervisningen.

  248. Det handlar om att medvetet rikta
    barns uppmärksamhet mot nåt.

  249. Alltså ett lärandeobjekt
    som delas av den vuxne och barnen.

  250. Det kan också vara
    nåt som barnen blir intresserade av-

  251. -som den vuxne behöver uppmärksamma
    och hjälpa barnen att utveckla.

  252. Och det är på så sätt
    som förskollärarens undervisning-

  253. -barns lärande,
    och det som lärs, vävs samman-

  254. -i en relationell,
    interaktiv och kommunikativ process-

  255. -där samtliga deltar och samverkar
    för att det ska bli så.

  256. Undervisning riktas också mot
    samtliga mål i läroplanen.

  257. Alltså fokus kan vara på språk
    eller matematik-

  258. -men lika gärna på lek,
    lekstrategier-

  259. -och hur barn utvecklar
    kunskap och strategier-

  260. -för att kunna ha inflytande.

  261. Undervisningens intersubjektivitet-

  262. -handlar om perspektivtagande
    och samsyn.

  263. Så i en undervisningssituation
    intar man då olika perspektiv-

  264. -som man samtalar om
    och vrider och vänder på.

  265. Men för att kunna göra det
    måste man ha en samsyn-

  266. -eller ett visst mått av samsyn-

  267. -som gör det möjligt
    att samtala om detta tillsammans-

  268. -så att man inte pratar om det på
    olika sätt eller bredvid varandra.

  269. Här vill vi lyfta fram begreppet
    "shared sustainable thinking"-

  270. -som myntats av
    Iram Siraj-Blatchford.

  271. "Hållbart delat tänkande
    eller lärande."

  272. Att man i undervisningen kommunicerar
    på ett sådant sätt-

  273. -att barn kan reflektera över
    hur de förstår nånting-

  274. -och antingen ompröva det-

  275. -eller komma fram till att de nog
    förstår på ett sätt som är rimligt-

  276. -men att man kanske också behöver
    vidga och utveckla sin förståelse.

  277. Att undervisa på ett sånt här sätt-

  278. -kräver ju att förskollärare och
    arbetslag har olika kompetenser.

  279. Det vi vill lyfta fram igen
    är vikten av-

  280. -en specifik och integrerad
    ämnes- och innehållskunskap-

  281. -om egentligen alla mål i läroplanen.

  282. Det är väldigt svårt att undervisa
    om nåt man själv saknar kunskap om.

  283. Man behöver också veta och ha kunskap
    om hur barn lär generellt-

  284. -och inom specifika områden.

  285. Alltså, om vi jobbar med matematik-

  286. -hur kan vi göra det tillsammans med
    barn som är ett år-

  287. -till skillnad mot
    barn som är fem år?

  288. Det som vi har varit inne på-

  289. -är att det kanske handlar om
    att rikta barns uppmärksamhet.

  290. Men det krävs också en kompetens-

  291. -att fånga, och framför allt att
    hålla kvar, barns intresse om nåt.

  292. Och sen att kunna föra en dialog
    med barnen.

  293. Här visar ju forskning att den typen
    av dialoger-

  294. -väldigt, väldigt sällan förekommer
    i förskolan.

  295. Kunskap också om hur man integrerar
    lek och omsorg och lärande.

  296. Vi kommer att komma fram till
    ett exempel på det.

  297. Och som vi har varit inne på-

  298. -att vi samtidigt organiserar
    en miljö i förskolan-

  299. -där innehållet blir styrande
    för de aktivteter som tar plats-

  300. -för material och lokaler, och för
    hur vi själva använder vår kunskap.

  301. Vi vill ge
    ett exempel på forskning-

  302. -där undervisning är relaterat till
    kvalitet och villkor för lärande.

  303. Vi gör ett nedslag i en studie-

  304. -där vi har genomfört kvalitets-
    bedömningar i 153 svenska förskolor-

  305. -med hjälp av Early Childhood
    Environment Rating Scale - ECERS-3.

  306. Trean står för
    den reviderade versionen.

  307. Med hjälp av ECERS går det att
    systematiskt observera och bedöma-

  308. -innehållet i specifika situationer
    eller så kallade kvalitetsaspekter-

  309. -i förhållande till läroplanens mål.

  310. Verksamheten som helhet bedöms-

  311. -utifrån hur den bidrar till barns
    erfarande av lärande och utveckling.

  312. Bedömningen görs med observationer
    som ger en bra bild av verksamheten-

  313. -när vi granskar olika händelser
    och innehåll som barnen är med om.

  314. Arbetslagets sätt att genomföra det
    pedagogiska arbetet fokuseras främst-

  315. -och inte enskilda förskollärare
    eller barn.

  316. Här vill vi ge en snabb bild av
    metoden som vi har använt oss av.

  317. Den bygger på en helhetsbedömning
    av karakteristiska situationer-

  318. -inom sex områden som vi har kallat:

  319. Utrymme och inredning,
    omsorgsrutiner-

  320. -språk och litteracitet,
    lärandeaktiviteter-

  321. -interaktion,
    och dagsprogram och organisation.

  322. Kvalitetsaspekterna
    bedöms utifrån bestämda kriterier-

  323. -som speglar olika nivåer av kvalitet
    som bedöms på en sjugradig skala-

  324. -där fyra nivåer är beskrivna:

  325. Otillräcklig, minimal, hög, utmärkt.

  326. De lägre nivåerna av kvalitet-

  327. -motsvarar det man kan kalla
    en pedagogisk okunskap-

  328. -och fokus på begränsningar
    och brister.

  329. Medan en utmärkt kvalitet motsvarar-

  330. -ett tydligt fokus på samspel, hur
    läraren interagerar och kommunicerar-

  331. -och använder alla resurser,
    inklusive sig själv-

  332. -för att främja lärande,
    deltagande och inflytande.

  333. Ett medelvärde under 3 motsvarar låg
    kvalitet, och över 5 hög kvalitet.

  334. När vi valde instrumentet
    var det viktigt för oss-

  335. -att kriterierna som uttrycks-

  336. -skulle överensstämma med
    målsättningarna i läroplanen.

  337. Det var också viktigt att metoden
    hade etiska och teoretiska grunder-

  338. -som överensstämde med
    den svenska läroplanen.

  339. ECERS utgår från interaktionistiska
    och sociokulturella perspektiv.

  340. Den bygger på aktuell forskning om-

  341. -vad som karakteriserar en god
    och en hög kvalitet i förskolan.

  342. Den goda pedagogiska verksamheten
    ska skapa förutsättningar för barn-

  343. -att få varierande erfarenheter
    i förskolan.

  344. I stället för att invänta barnen-

  345. -förväntas förskolläraren möta
    och utmana dem i sitt lärande.

  346. Ett sånt förhållningssätt
    får konsekvenser för-

  347. -vad som anses vara god kvalitet.

  348. Som ni kan se har vi fokuserat på de
    områden som har fått lägst kvalitet-

  349. -och det är då språk och litteracitet
    och lärandeaktiviteter.

  350. Det är ju inga roliga siffror.

  351. Men om man inte uppmärksammar brister
    kan man inte göra nåt åt dem.

  352. Vi kommer tillbaka till
    de här resultaten alldeles strax.

  353. ECERS har också använts i studien
    "Barns tidiga lärande"-

  354. -då vi tittade på kvaliteten
    i 40 förskolor-

  355. -relaterat till barns villkor
    att lära inom språk, matematik-

  356. -social kompetens och sin kreativitet
    vid olika skapandeaktiviteter.

  357. När vi då analyserade datat-

  358. -framträdde tre olika lärandemiljöer
    som barn vistas i i förskolan.

  359. Vi har valt att kalla
    den som hade låg kvalitet-

  360. -särskiljande
    och begränsande miljöer.

  361. Det intressanta med miljöerna
    är att de formas väldigt tydligt-

  362. -av arbetslagets och förskollärares
    lärstrategier-

  363. -och undervisningskompetens.

  364. Man kan säga att i den med
    låg kvalitet-

  365. -har vi valt att kalla
    lärstrategierna-

  366. -antingen abdikerat eller dominans-

  367. -där man egentligen inte använder sin
    kompetens på ett sätt med barnen-

  368. -utan barn får begränsad möjlighet-

  369. -att lära och att utvecklas.

  370. Flest barn som vi har stött på-

  371. -är i förskolor av
    vad vi skulle kalla en god kvalitet.

  372. Här finns värme.

  373. Här finns en vilja att lyssna på
    barnen, att förhandla med barnen.

  374. Barnen har det gott-

  375. -men fokus ligger främst på
    att utveckla barns sociala kompetens.

  376. Just de här utmaningarna saknas.

  377. De finner vi i utmanande
    och lärandeorienterade miljöer.

  378. Här ligger fokus på undervisning-

  379. -och på att skapa möjligheter
    för barn.

  380. Det betyder inte att värmen saknas,
    eller fokus på social kompetens-

  381. -men här finns
    ytterligare en dimension.

  382. Det visade sig att i dessa miljöer-

  383. -så hade barn utvecklat både språk
    och matematik-

  384. -bättre än i de andra förskolorna
    redan vid två-tre års ålder.

  385. Vad är det då som skiljer?
    Det här vill vi att ni tar med er.

  386. Nästa bild, tack.

  387. Jo, man skulle vid en första anblick
    ibland kunna säga-

  388. -att arbetssättet ser väldigt
    likartat ut i de här förskolorna-

  389. -mellan låg, god och hög kvalitet,
    för man gör samma saker.

  390. Men i förskolorna av
    låg och god kvalitet-

  391. -ligger fokus på aktiviteter
    och att göra.

  392. Barn gör saker, och man planerar för
    vad barn ska göra.

  393. I förskolorna av hög kvalitet
    ligger fokus på-

  394. -vad man vill att barn ska ha
    möjlighet att utveckla kunskaper om.

  395. Sen planerar man aktiviteter
    efter det.

  396. Och det här blir en helt annan sak.

  397. Arbetssätten
    skiljer sig åt i grunden.

  398. Birgitta Lidholt skrev en avhandling
    där hon använde begreppet "synvända".

  399. Det har vi stött på
    i intervjuer med förskollärare-

  400. -som beskriver när de liksom gjorde
    den här synvändan-

  401. -och gick från att göra saker
    till att planera för lärande.

  402. Vilken oerhörd skillnad det gjorde
    för deras arbetssätt-

  403. -och för de villkor som skapades
    för barns lärande och utveckling.

  404. Så skillnaden är mellan att göra nåt-

  405. -och att i efterhand förvänta sig att
    se vad barn kan ha lärt sig om detta-

  406. -mot att medvetet planera
    för lärande.

  407. Det var roligt att lyssna till
    Susannes forskning-

  408. -där du lyfte fram
    de kreativa arbetssätten-

  409. -med att jobba med barns språkande
    och matematiserande.

  410. När vi har forskat
    kring kvalitetsbedömning-

  411. -har vi även fått låga resultat.

  412. Framför allt har det handlat om
    språk och litteracitet.

  413. Vi såg att flera av avdelningarna
    väldigt sällan använde böcker.

  414. Barnen begränsades när det gällde
    tillgång till böcker-

  415. -och att själva kunna upptäcka,
    bläddra, experimentera och fantisera.

  416. Vi såg väldigt få tillfällen-

  417. -där vuxna initierade undervisande
    aktiviteter med böcker-

  418. -och uppmuntrade bokanvändning.

  419. Vare sig det gällde en saga, bilder-

  420. -eller att ta reda på fakta kring
    ett projekt som de arbetade med.

  421. Vi såg också att skriftspråket
    var eftersatt i aktiviteter i stort.

  422. Det skrivna ordet användes sällan-

  423. -för att utveckla
    barnens kommunikativa förmågor-

  424. -och förståelse för språk i helhet.

  425. Därför var det så roligt att få
    exemplen med alla nya medier också.

  426. Sammantaget ger de här resultaten-

  427. -konsekvenser för barns möjlighet
    till lärande inom olika områden.

  428. Vi såg också en låg kvalitet inom
    naturkunskap, teknik och matematik.

  429. Arbetslagen riktade sällan fokus mot
    naturvetenskap, teknik och matematik-

  430. -i vardagliga situationer eller lek.

  431. De pekade sällan ut aktiviteter-

  432. -där barnen gavs möjlighet att på ett
    lekfullt sätt samtala om begrepp-

  433. -eller kring siffror
    eller olika fenomen.

  434. Inte för att tillfällen inte gavs.
    Vi såg exempel på många situationer:

  435. När barn åkte rutschkana med olika
    kläder, och när ett vattenglas välte.

  436. Det kunde handla om aktiviteter när
    barnen kunde mäta, väga och räkna-

  437. -där man sparsamt förklarade begrepp
    för att öka barnens förståelse-

  438. -kring olika naturvetenskapliga,
    tekniska eller matematiska fenomen.

  439. Att vi lyfter fram resultaten
    är för att leda in till nästa bild-

  440. -det vill säga till
    betydelsen av undervisning.

  441. Vilka villkor det finns för
    undervisning av en hög kvalitet.

  442. Vi ska titta på en bildsekvens
    tillsammans-

  443. -som är från
    en förskolas egen dokumentation.

  444. Det var fredag förmiddag och barnen
    lekte och höll på med aktiviteter.

  445. Två förskollärare står i rummet:
    "Vad tänker du göra till helgen?"

  446. "Jag ska gå på bio. Det kommer
    en bra film som jag vill se."

  447. Då säger några barn:
    "Jag vill också gå på bio."

  448. Förskollärarna nappar genast:
    "Har ni varit på bio nån gång?"

  449. De får lite olika svar från barnen.

  450. Och så säger de: "Men vad behövs det
    för att vi ska kunna gå på bio?"

  451. Barnen tänker och några säger:
    "Man behöver ju biljetter."

  452. Och så börjar man då
    tillverka och skriva biljetter.

  453. Då säger förskollärarna: "Men,
    hur många biljetter behöver vi?"

  454. "Hur många barn och vuxna är vi?"

  455. Då räknar barnen och tar reda på det-

  456. -och skriver biljetter
    med rätt antal.

  457. Men när man går på bio har man ju
    också en egen plats, eller hur?

  458. Ett platsnummer behövs på biljetten.

  459. Sen måste man ju tänka hur man kan
    skapa det här utrymmet på förskolan-

  460. -så att alla får plats.

  461. Och hur kan man få platslapparna
    att ligga kvar på mattan-

  462. -utan att samtidigt fastna i rumpan?

  463. Det blev många saker
    som barnen fick arbeta med och lösa.

  464. Men så kommer också det här med
    att det kostar pengar att gå på bio.

  465. Man får ha en biljettkassa.

  466. Jag tror att det står att det kostar
    100 eller 700 spänn. Ingen Swish!

  467. Här är det kontanter som gäller.

  468. Så barnen radar upp sig i kö-

  469. -väntar på sin tur
    och köper sina biljetter.

  470. Sen gäller det då
    att leta upp sin plats.

  471. Och vad är då bio utan popcorn?

  472. Vi vill reflektera kring bilderna-

  473. -just för att visa på möjligheten
    som finns i spontana situationer-

  474. -som faktiskt uppstår, kanske varje
    dag på olika sätt, i förskolan.

  475. Vuxna initierar nåt, barn visar
    intresse, och de vuxna hakar på-

  476. -och utvidgar innehållsområdet
    som barnen visar intresse för.

  477. Vi återkommer till kompetenser.

  478. Här var det ju så att lek,
    omsorg och lärande förenades-

  479. -i det här temat-

  480. -som också handlar om att kunna
    integrera kompetenser.

  481. Pia och gjorde en studie
    med Anette Sandberg-

  482. -som handlar om
    förskollärarkompetens-

  483. -där tre olika dimensioner av
    förskollärarkompetens framträdde:

  484. Kunnande om vad och hur,
    kunnande om varför-

  485. -och interaktiva, transformativa
    och relationella kompetenser.

  486. Vi har lagt ett undervisningsraster
    över de här tre dimensionerna-

  487. -och de kompetenser som ingår
    i de tre dimensionerna.

  488. Då blir det väldigt spännande att se
    att här samlas också de kompetenser-

  489. -som är grundläggande för att
    kunna undervisa med en hög kvalitet.

  490. Alltså ämnes- och innehållskunskaper-

  491. -och det pedagogiska medvetandet
    att förhålla sig kritisk.

  492. Att kunna ta del av
    kontinuerlig kompetensutveckling.

  493. Att leda barn,
    verksamhet och kollegor.

  494. Att kunna organisera undervisningen.
    Och det som blir grundläggande:

  495. Den kommunikativa kompetensen,
    social omsorgskompetens-

  496. -och didaktisk kompetens.

  497. Kvaliteten i undervisningen
    är beroende av-

  498. -hur kunskaper och värden
    inom specifika områden-

  499. -kommuniceras och transformeras
    till en helhet-

  500. -och på så sätt binder samman
    vad, hur och varför.

  501. För att kunna arbeta behövs verktyg.

  502. Här har vi tagit hjälp av
    fyra kvalitetsdimensioner-

  503. -som man kan använda i förskolan-

  504. -när man planerar, genomför
    och utvärderar sin undervisning.

  505. Om vi då tar samhällsdimensionen-

  506. -så kan man se att den hjälper
    att rikta fokus på läroplansmål-

  507. -och vilka av dem som just nu
    kan utgöra potentiella lärandeobjekt.

  508. Barndimensionen hjälper oss
    att rikta fokus på barns intresse-

  509. -och erfarenheter, och vad barn är
    engagerade i och intresserade av.

  510. Med förskollärardimensionen
    reflekterar vi över oss själva.

  511. Hur vi möter barnen, och kommunicerar
    med dem i undervisningen.

  512. Verksamhetsdimensionen hjälper oss
    att studera förskolans lokaler-

  513. -material och miljö-

  514. -om de är formade på ett sånt sätt
    att det bidrar till lärande.

  515. Pia.

  516. Hur kan vi utveckla
    förskolans undervisning?

  517. Att vi ska bedriva undervisning
    säger skollagen.

  518. Därmed inte sagt att det är enkelt.

  519. Begreppet undervisning
    behöver diskuteras och förankras-

  520. -bland alla verksamma i förskolan.

  521. Vad är viktigt för att utveckla
    undervisningen-

  522. -och att sammanlänka
    pedagogiska intentioner med praxis?

  523. Med utgångspunkt i våra resultat
    vill vi fokusera på dessa aspekter:

  524. Barnens delaktighet och inflytande
    ska genomsyra hela verksamheten.

  525. Barn ska bli hörda och lyssnade på-

  526. -för att undervisningen
    dels ska bygga på barns intressen-

  527. -och dels vidga och utmana
    barns värld-

  528. -och barns vilja
    att lära nånting nytt.

  529. Barnets bästa måste vara i fokus.

  530. Utbildningen ska vara meningsfull
    och relevant-

  531. -och också bidra till
    att barnen har roligt i förskolan.

  532. Och att de kan lära sig nya saker.
    Susanne pratade om en okänd framtid-

  533. -och vi behöver förbereda barn på
    vilken framtid som väntar.

  534. Vi vill också lyfta fram
    förskolläraren och arbetslaget.

  535. Förskolor av hög kvalitet
    är väldigt nära kopplade till-

  536. -förskollärarnas
    och hela arbetslagets kompetens-

  537. -vad gäller kunskap om barn
    och olika innehåll-

  538. -och hur man didaktiskt ska jobba med
    de olika innehållen.

  539. Vi vill uppmärksamma huvudmän
    och förskolechefer-

  540. -för det handlar om
    att skapa villkor för-

  541. -att kunna bedriva en verksamhet
    av hög och god kvalitet.

  542. Men även om ansvarsfrågan faktiskt är
    framskriven i skollagen-

  543. -så visar våra och andra studier
    att det är en komplex fråga.

  544. Förskolan behöver få hjälp av chefer-

  545. -för att klargöra
    arbets- och ansvarsfördelning-

  546. -så att förskolläraren kan ta ansvar
    och få förutsättningar att undervisa.

  547. Kontinuerlig kompetensutveckling
    är viktig.

  548. Inte minst för att få alla duktiga
    att stanna kvar i verksamheten-

  549. -men också för att få nya studenter.

  550. Vi vill peka på styrdokumenten.

  551. De behöver stämma överens-

  552. -och vila på en vetenskaplig grund
    och beprövad erfarenhet.

  553. De behöver också vara tydliga för att
    förstås, tillämpas och utvärderas.

  554. Förskollärarutbildningen ska ligga
    i linje med samhällets utveckling-

  555. -och kunna ge studenter kunskaper
    för att kunna möta nya utmaningar-

  556. -och möta de nya kraven i riktlinjer
    och policydokument.

  557. Vi vill förstås lyfta fram forskning.
    Mer forskning behövs inom området.

  558. Forskning kan ju med fördel bedrivas
    i gemenskap-

  559. -och tillsammans med arbetslag-

  560. -för att förankra relevanta frågor.

  561. Sådan ny kunskap kan verkligen
    göra skillnad för förskolan.

  562. Det kan bidra till en kompetensökning
    men också till en ökad kvalitet-

  563. -som bidrar till en hög kvalitet
    för barnen i verksamheten.

  564. Nu sammanfattar vi den här stunden!

  565. Vi ser att förskollärare är-

  566. -både professionsbärare
    och professionsutvecklare.

  567. Hela det arv, all den kunskap av det
    som vi gör som är bra i förskolan-

  568. -är viktig att ta med oss, men också
    att vi utvecklar den vidare.

  569. Här blir ju undervisningen
    ett väldigt relevant område-

  570. -som behöver omfattas av
    den här utvecklingen.

  571. Och att vi går från en görandekultur
    till en undervisningskultur.

  572. Alltså att vi planerar
    och gör det möjligt för barn-

  573. -att lära om olika innehåll.

  574. Vi lyfter också hela arbetslagets
    didaktiska kunskaper.

  575. Alltså hur man fångar barns intresse-

  576. -och riktar deras uppmärksamhet
    mot lärandeobjekt eller värderingar-

  577. -och i dialog med barnet skapa
    ett hållbart gemensamt tänkande.

  578. Naturligtvis också kompetensen att
    integrera lek, lärande och omsorg.

  579. Det handlar om att skapa villkor
    för barns deltagande-

  580. -och att förbereda barn inför
    en okänd framtid.

  581. Bidra med att ge barn verktyg för-

  582. -vilka strategier som kanske behövs
    inför framtiden.

  583. Vi vill också lyfta fram vikten av...

  584. Nya förskollärare i arbetslaget
    behöver bli stöttade av-

  585. -de mer erfarna lärarna
    genom att de är goda förebilder-

  586. -och med en guidning av de erfarna,
    som sitter inne med mycket kunskap-

  587. -och kan bidra till en gemenskap
    där man kan utveckla en hög kvalitet.

  588. Vi slutar där, och tackar så mycket
    för att ni har lyssnat.

  589. Textning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Undervisning i förskolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sonja Sheridan, professor emerita, och Pia Williams, professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, ger en överblick av begreppet undervisning relaterat till förskolans kvalitet och villkor för barns lärande. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Förskolepedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Förskolesummit 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Förskolans nyckelroll i samhället

Den nya läroplanen som träder i kraft 1 juli 2019 ställer nya krav på verksamheten inom förskolan. Skolborgarrådet Lotta Edholm (L) berättar om hur hon ser på förskolans roll i samhället. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Förskolans historia

Hur har förskoleverksamheten sett ut i Sverige det senaste århundradet och vad kan vi lära oss genom att blicka tillbaka? Hör professor Anne-Li Lindgren berätta. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Hjärnvägar i förskolan

Kan olika arbetssätt inom förskolan främja lärande? Hör vad forskarna Anna Palmer, Hillevi Lenz Taguchi, Susanne Kjällander och Sofia Frankenberg lärde sig när de jämförde två pedagogiska arbetssätt på 19 avdelningar i en kommun. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Forskningslitteracitet

Hur bör förskolan tänka om forskningslitteracitet, alltså förmågan att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap i verksamheten? Professor Sven Persson berättar om hur olika kunskapsformer kan användas för att stärka pedagogerna i deras arbete. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Lekresponsiv undervisning

Begreppet "undervisning" inom förskolan skapar debatt. Professor Niklas Pramling pratar om hur man skulle kunna tolka den nya läroplanen och begreppet undervisning så att det ligger i linje med förskolan som en lekbaserad verksamhet. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Barns utforskande och lek i antropocen

Hur kan förskolan närma sig hållbarhetsfrågor genom barns lekvärldar? Universitetslektor Bodil Halvars och förskolläraren Vanessa B Katende tar bland annat upp hur barnen tar med sig sina frågor och utforskar dem genom leken och om hur leken öppnar nya möjligheter. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Utbildning och undervisning i förskolan

Christian Eidevald, utvecklingschef för Göteborgs stads förskolor och forskare vid Göteborgs universitet, beskriver utbildning och undervisning genom de grundläggande komponenterna i förskolans uppdrag - omsorg, lek, demokratifostran och skapande. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Undervisning med de minsta förskolebarnen

Ebba Hildén, doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, redogör för vad undervisning i förskolan är och hur det skulle kunna genomföras inom ramen för förskolans utbildning. En föreläsning där grunden för utbildningen är barnens egna, uttalade intressen. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Digitalisering i förskolan

Hösten 2019 blir digitala verktyg i förskolan obligatoriska. Men vad innebär det? Susanne Kjällander, filsosofie doktor i didaktik, har forskat på området och ger här exempel på hur förskolan kan kan jobba med digitalisering och digitala verktyg. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Undervisning i förskolan

Sonja Sheridan, professor emerita, och Pia Williams, professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, ger en överblick av begreppet undervisning relaterat till förskolans kvalitet och villkor för barns lärande. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Hur påverkar den nya läroplanen förskolan?

Många förändringar ska implementeras inom förskolans verksamhet under hösten 2019. Den nya läroplanen innebär bland annat att det ställs nya krav på att alla förskolor ska använda digitala verktyg. Paneldebatt med Sonja Sheridan, professor emerita, Karin Alnervik, universitetslektor i pedagogik och Christian Eidevald, utvecklingschef för förskolan. Moderator är Mie Josefsson, universitetsadjunkt. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Eleven som producent

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Hur stor bör en barngrupp i förskolan vara?

Skolverkets nya riktmärken för storleken på barngrupper i förskolan rekommenderar sex till tolv barn per grupp för de minsta barnen och nio till femton per grupp för de större barnen. Ute i verkligheten är barngrupperna ofta betydligt större än så, och när vi ringer runt till några kommuner är många av dem tveksamma till riktmärkenas användbarhet. Vi går till botten med frågan om barngruppsstorlekens betydelse och om vilka andra faktorer än gruppstorleken som spelar in för kvaliteten i förskolan.