Titta

Briljanta forskare

Briljanta forskare

Om Briljanta forskare

Briljanta forskare tar upp aktuell forskning som belyser samhällsutmaningar globalt och hur vi söker lösningar på problemen.

Syfte

Syftet med serien är att belysa aktuella forskningsområden inom fysik, kemi och biologi.

Till första programmet

Briljanta forskare : Gyllene risetDela
  1. Många lever som oss, i ett rikt land.

  2. Vi går sällan hungriga ofrivilligt.

  3. Men många barn världen över
    lider av hunger.

  4. De har inte råd att äta sig mätta.

  5. När de inte får i sig
    nog med vitaminer-

  6. -funkar till slut inte kroppen mer.
    Viktiga funktioner stängs av.

  7. Vad görs inom forskningen och
    hur kan vi hjälpa dem som är i nöd?

  8. I världen finns det
    omkring 150 miljoner människor-

  9. -som fortfarande är undernärda.

  10. Det är en skam för mänskligheten
    att vi fortfarande har världssvält.

  11. Vi producerar nog med livsmedel-

  12. -men det är en politisk fråga
    hur de fördelas runtom i världen.

  13. De mest drabbade områdena är
    längs mellersta Afrika och in i Asien.

  14. Indien har fortfarande allvarliga
    problem med specifik näringsbrist.

  15. Ibland är det inte brist på mat,
    utan brist på vissa saker i maten-

  16. -som gör att folk kan växa
    och få ett ordentligt immunförsvar.

  17. För många i världen, som inte har
    tillgång till så varierad mat som vi-

  18. -där ris utgör en stor del
    av deras dagliga intag-

  19. -framför allt för barn,
    blir det avgörande-

  20. -om de får i sig nog med A-vitamin.

  21. Det finns många olika symtom
    på A-vitaminbrist.

  22. Man kan få väldigt torr, kliande hud,
    torra ögon-

  23. -och sår som läker dåligt.

  24. Det vanligaste vi stöter på är blindhet,
    ibland nattblindhet-

  25. -men ibland
    permanent, irreversibel blindhet.

  26. Folk har länge försökt
    ta fram balanserad kost-

  27. -och ge fattiga
    tillgång till balanserad kost.

  28. Det bästa sättet att lyckas
    och bli av med A-vitaminbrist-

  29. -är genom det som folk redan äter.

  30. Genmodifieringar är att gå in
    och förändra arvsmassan-

  31. -hos levande organismer
    för att påverka deras egenskaper.

  32. Definitionen av genmodifiering,
    den som även EU använder-

  33. -är att göra förändringar
    i organismers genetiska material-

  34. -som inte kan ske i naturen.

  35. Första gången man lyckades flytta in
    nya gener i en växt var 1982.

  36. Det man har gjort är
    att man har fört in DNA-

  37. -bitar av gener
    eller hela gener i en organism.

  38. Det kan vara både från den egna arten
    eller från andra organismgrupper-

  39. -men till exempel i växter.

  40. Och den första maten
    som såldes från en GMO-

  41. -var en tomat där hade ändrat DNA-

  42. -så att den inte ruttnade lika lätt,
    alltså höll sig längre.

  43. Inom jordbruket har genmodifierade
    växter använts nu i 23 år, tror jag.

  44. 1996 importerade man genmodifierad
    soja till EU för första gången-

  45. -och sen dess har tekniken använts.

  46. Alla genmodifierade livsmedel
    som får säljas-

  47. -har blivit grundligt testade-

  48. -och det görs väldigt noggranna,
    rigorösa riskanalyser av dem.

  49. Det är ingen enkel fråga hur vi ska
    bekämpa fattigdom och undernäring.

  50. En typ av forskning är GMO,
    alltså genmodifiering.

  51. Man vill tillsätta vitaminer i ris,
    och det kallas för det gyllene riset.

  52. Gyllene ris är en något genmodifierad
    variant av vanligt ris-

  53. -som producerar lite A-vitamin
    utöver de vanliga näringsämnena.

  54. Man stoppat in gener för betakaroten,
    som finns i morötter, i riset.

  55. Det innebär att när man äter riset
    omvandlar kroppen det till A-vitamin-

  56. -och då kan man få i sig kanske
    inte allt A-vitamin man behöver-

  57. -men betydligt mer
    än vad man får i sig med vanligt ris.

  58. Vi människor verkar ha en tendens
    att vilja ha saker naturliga.

  59. Kosten har blivit
    lite som en sorts identitetsmarkör.

  60. Vi är så extremt noga
    med vad vi stoppar i oss-

  61. -och tillskriver kanske vår mat
    nästan magiska krafter.

  62. Vi tror att vad vi stoppar i oss
    ska avgöra exakt hur vi mår.

  63. Det är en romantisk känsla
    av att vara i kontakt med naturen-

  64. -snarare än att det är nåt konstgjort.
    Men det som ses som konstgjort nu-

  65. -blir en del av naturen senare.

  66. Vi saknar ännu kunskap-

  67. -eftersom verkliga fältundersökningar
    och breda populationsstudier-

  68. -har i praktiken blivit förhindrade
    i omkring tjugo år.

  69. Vid genmodifiering respekterar man
    inte komplexiteten hos djur och växter-

  70. -eller hos jordbruket,
    för det handlar inte bara om fröna-

  71. -utan om hela odlingssystemet-

  72. -när vi talar om miljöpåfrestningar,
    anpassning till klimatförändringarna-

  73. -och stabiliteten hos agroekosystem.

  74. Där är lösningarna helt andra
    än genmodifieringens silverkula.

  75. Flera nobelpristagare har
    skrivit under brevet där det står-

  76. -att Greenpeace bör tänka om och se
    till att det som de uppmärksammar-

  77. -inte är sånt som enbart är positivt.

  78. Nu är det inte Greenpeace eller andra
    organisationer som hindrar gyllene ris.

  79. Att riset inte finns beror på
    problem med utvecklingen.

  80. Vi stoppar inte forskningsprojekt.
    Det är inte så vi arbetar.

  81. Problemet är inte
    att det inte finns gyllene ris.

  82. Problemet är fattigdom och tillgången
    till mat som innehåller A-vitaminer-

  83. -samt andra vitaminer och mineraler.

  84. Folk med A-vitaminbrist
    har vanligtvis även brist på annat-

  85. -och de behöver en mångsidig kost.

  86. Ibland pratar man om
    försiktighetsprincipen-

  87. -att man inte använda sig av saker
    som skulle kunna vara farliga-

  88. -även om vi i dag inte vet.

  89. Det är en rimlig hållning, förutom
    i just såna här fall när det finns-

  90. -en uppenbar fördel med metoderna.
    som när det kommer till golden rice.

  91. Än så länge ser vi inga faror
    men vet att det har positiv påverkan.

  92. Då tycker jag
    att det positiva måste väga tyngre-

  93. -än försiktighetsprincipen.

  94. Tekniken får inte missbrukas
    och bör användas på ett säkert sätt-

  95. -och på ett sätt som upplevs
    som pålitligt av allmänheten.

  96. Att göra mat mer vitaminrik,
    det låter ju bra.

  97. Samtidigt kan genmodifiering kännas
    onaturligt och skrämmande.

  98. Det är inte rättvist att barn blir
    blinda eller dör av vitaminbrist.

  99. Vi behöver fortsätta vara engagerade
    och diskutera och forska vidare.

  100. Det är ju vad vi gör
    med orättvisan som räknas.

  101. Kanske har du en idé
    om hur vi borde göra.

  102. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Gyllene riset

Avsnitt 7 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

A-vitaminbrist i utvecklingsländer gör att barn blir blinda samt dör. Genom genetiskt modifierade organismer (GMO) har forskare utvecklat ett gyllene ris som är mer näringsrikt. Vi hör motståndare till golden rice samt forskare och nobelpristagare som vill utveckla riset.

Ämnen:
Biologi > Genetik och genteknik, Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Fysisk ohälsa
Ämnesord:
A-vitamin, Allmän medicin, Bristsjukdomar, Genmodifierade livsmedel, Genteknik, Kemisk industri, Kemisk teknik, Livsmedel, Medicin, Ris, Teknik, U-länder, Vitaminbristsjukdomar
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Briljanta forskare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Gensaxen

Avsnitt 1 av 10

Ett barn dör ett varje minut i malaria. Om jordens temperatur stiger kan malaria sprida sig och drabba 50 procent av världens befolkning. Genom den senaste forskningen inom genteknik - gensaxen CRISPR CAS 9 - kan vi genmodifiera malariamyggan och utrota malarian. Ska vi skydda en insektsart, eller rädda människor från lidande?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Rymdskrot

Avsnitt 2 av 10

Rymden är fylld av skrot - trasiga satelliter, förbrukade raketer och annat skräp. Allt det här skräpet skulle kunna krocka med viktiga satelliter som vi behöver för vår kommunikation på jorden. På ett universitet i England forskas det på en satellit som ska hjälpa till att fånga in rymdskrotet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Antibiotika

Avsnitt 3 av 10

Antibiotikan revolutionerade världen, men numera har antibiotikaresistensen blivit ett stort globalt problem. Utan antibiotika blir kroppen enormt sårbar. Forskning pågår kring bakteriofager och enzymet lysin kan vara en lösning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Fusionskraft

Avsnitt 4 av 10

Samhället och hela länder har gjort sig beroende av miljöfarlig energi. Hur kan vi hitta alternativ till fossila bränslen? En forskning som det satsas på är fusion. Genom fusion skulle all världens energiproblem lösas. Just nu byggs världens största fusionskraftverk och forskare över hela världen samverkar intensivt för att lösa energifrågan.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

CO2-dammsugaren

Avsnitt 5 av 10

Världen har feber. Vi måste bromsa de stora koldioxidutsläppen. Men det räcker inte med att minska koldioxidutsläppen, vi måste få bort koldioxiden från vår atmosfär. Framstående forskare på Island har upptäckt en CO2-dammsugare. Den kan suga ut koldioxid ur atmosfären och omvandla koldioxid till ett ofarligt mineral.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Plastcirkeln

Avsnitt 6 av 10

Nästan all plast som någonsin producerats finns kvar på jorden. Plasten hamnar i naturen och vattnet, kanske till slut i det vi äter. Hur kan vi börja ta hand om och förbättra situationen? Tack vare smart cirkulär återvinning kan vi återanvända smutsig plast från våra hav. På Chalmers finns ett nytt projekt där en 3D-skrivare kan skriva ut plast, som i sin tur kan användas långsiktigt.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Gyllene riset

Avsnitt 7 av 10

A-vitaminbrist i utvecklingsländer gör att barn blir blinda samt dör. Genom genetiskt modifierade organismer (GMO) har forskare utvecklat ett gyllene ris som är mer näringsrikt. Vi hör motståndare till golden rice samt forskare och nobelpristagare som vill utveckla riset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Marsresan

Avsnitt 8 av 10

Vad gör vi om jorden blir obeboelig? Kan människosläktet fortsätta leva vidare på en annan planet? Genom en framgångsrik rymdforskning har en ny typ av raket uppfunnits. Då raketen kan återvändas går det nu att resa tur och retur till Mars. Men går det att leva där?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Hudkameran

Avsnitt 9 av 10

Solens ultravioletta strålning orsakar skador i cellernas arvsmassa och resulterar i hudcancer. Med hjälp av revolutionerande artificiell intelligens - AI-teknik - går det att detektera hudcancer i ett tidigt stadium. Visionen är att man ska kunna upptäcka hudcancer genom en app i telefonen och den bild man tar på sin hud.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Robotbin

Avsnitt 10 av 10

Binas mångfald och överlevnad är hotad. När människan ta mer och mer plats, stöter vi bort en del av naturen. Bina gör livsviktiga insatser för vår överlevnad. Vi måste ta ansvar för hur vi planerar städer, få in fler gröna ytor, odla på taken och sluta använda gifter i jordbruket. Det pågår också forskning, bland annat kring robotbin. Kanske kan robottekniken vara en del av lösningen?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta 100 frågor om sex

Hur har man analsex?

Psykologen och sexualupplysaren Reyhaneh Ahangaran svarar på frågan: "Hur har man analsex?"

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tänk till snackar stress

Roller och status

Roller och status kan påverka oss på många olika sätt. Man kan till exempel må dåligt av att inte ha någon status eller så blir man stämplad som något man inte vill vara. Felicia berättar om en roll hon haft under skoltiden som påverkat henne. Psykiatriforskaren Emma Frans förklarar varför vi söker och strävar efter en roll i olika grupper, trots att det kan få oss att må dåligt. Vi ringer också upp PR-geniet Daniel Redgert, som syns överallt i sociala medier, och frågar hur han egentligen orkar.