Titta

Briljanta forskare

Briljanta forskare

Om Briljanta forskare

Briljanta forskare tar upp aktuell forskning som belyser samhällsutmaningar globalt och hur vi söker lösningar på problemen.

Syfte

Syftet med serien är att belysa aktuella forskningsområden inom fysik, kemi och biologi.

Till första programmet

Briljanta forskare : RymdskrotDela
  1. Vi har inte längre en ren, tom rymd.

  2. Den är fylld med skräp.

  3. Hundratusentals delar
    av gamla trasiga satelliter-

  4. -förbrukade raketer och annat skrot
    åker i hög hastighet runt jorden.

  5. Vad händer om de krockar
    med nåt i rymden? Nåt viktigt?

  6. Till exempel en satellit
    som vi är beroende av.

  7. Tänk om jag plötsligt inte kan ringa
    hem, eller ringa nån alls.

  8. Vem ska städa upp det här, och hur?

  9. Artificiella satelliter är saker vi byggt
    och skickat upp i rymden-

  10. -som kan vara i omloppsbana
    runt en planet.

  11. De observerar planeten, genererar data
    och skickar den till jorden.

  12. I dag använder vi alla rymdteknik.
    Tänk på GPS:en i din bil-

  13. -eller meteorologer, eller satellit-tv.
    Vi kan tacka satellitteknologier för det.

  14. Jag behövde hitta ett ställe,
    så jag bara skrev i Google Maps-

  15. -vart jag skulle. Jag hade ingen täckning
    men telefonen hade GPS. Jag hittade.

  16. Det är samma sak med internet.
    Utan mobilen kan du inte resa eller flyga.

  17. Det är därför rymdforskare världen över
    jobbar på att städa upp rymdskrotet.

  18. Rymdskrot är delar och fragment
    av gamla rymdfarkoster-

  19. -som är kvar i omloppsbanan.

  20. Vi snackar flera tusen ton.
    Sju, åtta tusen ton rymdskrot.

  21. Det rör sig snabbare än en pistolkula.
    Även om det bara är en flaga färg-

  22. -nåt pyttelitet,
    kan det helt förstöra en satellit.

  23. Vi skulle förlora förmågan
    att föra effektiv global kommunikation.

  24. Vi skulle begränsas till en planet.

  25. På ett engelskt universitet
    tas en satellit fram-

  26. -som ska fånga in rymdskrot.

  27. Helt enkelt: en satellit
    som städar upp i rymden.

  28. RemoveDEBRIS uppdrag är en satellit
    som demonstrerar teknologi-

  29. -som fångar upp rymdskrot.

  30. Satelliten består av ett moderskepp
    som skickar ut mindre satelliter-

  31. -kubsatelliter, lika stora som brödlimpor.

  32. En av satelliterna blir en måltavla
    för ett observationssystem-

  33. -som ser vad rymdskrotet gör
    innan man kan fånga in det.

  34. Att utveckla satelliten var svårt.
    Vi utförde flera experiment-

  35. -för att reducera risken
    att saker går fel i rymden.

  36. Men experiment på jorden
    kan aldrig motsvara hur det blir i rymden.

  37. Alla forskare misslyckas.
    Det är forskares stora utmaning.

  38. Inte att säga när vi har rätt,
    utan när vi har fel.

  39. Ibland är resultaten
    inte det man förväntar sig.

  40. Men då lär man sig.
    Nästa gång gör man nåt annorlunda.

  41. Tio, nio, åtta, sju, sex...

  42. Vår första framgång var
    den 2 april 2018.

  43. ...tre, två, ett. Uppskjutning.

  44. Satelliten skickades till rymdstationen
    med en raket från SpaceX.

  45. Sen kom satelliten ut i rymden
    genom en luftsluss-

  46. -och placerades ut
    med stationens robotarm.

  47. Kesslersyndromet, eller Kesslereffekten,
    är när rymden har för mycket skräp-

  48. -och en satellit krockar med en annan
    och skapar mycket rymdskrot.

  49. Det träffar fler satelliter,
    som skapar mer skrot.

  50. Det är den värsta tänkbara
    dominoeffekten.

  51. De kolliderar igen och igen och igen-

  52. -tills allt i omloppsbanan
    är totalt tillintetgjort.

  53. Det kan hota livet på människorna
    på internationella rymdstationen.

  54. Vi vill åtgärda problemet med mängden
    skrot vi lämnar kvar i rymden-

  55. -för att inte göra arbetet
    i rymden farligare än det är.

  56. Väl uppe i rymden görs det
    tre experiment-

  57. -att försöka få ner rymdskrotet
    i atmosfären, där det brinner upp.

  58. Det första experimentet är harpunen.

  59. Vi placerade ut en måltavla av samma
    material som en gammal satellit.

  60. Sen harpunerade vi måltavlan.

  61. Vi har en video på harpunen
    som träffar målet och fästs i panelen.

  62. Det andra experimentet är ett segel
    som ska fånga in rymdskrotet.

  63. Dragseglet utökar satellitens
    luftmotstånd i den övre atmosfären.

  64. Så den saktar ner satelliten,
    så att den sjunker mot planeten-

  65. -och brinner upp i atmosfären.

  66. Allting mindre än en tvättmaskin-

  67. -brinner upp i den tjocka atmosfären.
    Det går upp i rök.

  68. Vår första framgång var nätet
    som fångade en kubsatellit.

  69. Det tredje försöket är ett nät-

  70. -som för första gången
    lyckas ta ner rymdskrotet.

  71. Det var en mycket lycklig stund,
    som du kan föreställa dig.

  72. Hela teamet andades ut
    och alla fick high-fives och sånt.

  73. Problemet är inte att skjuta upp satelliter,
    utan att få ner dem.

  74. Att återvinna satelliten.
    Det handlar om hur man får ner dem.

  75. Företag som RemoveDEBRIS
    och andra som vill bli rymdsophämtare-

  76. -blir en sann skänk från ovan när vi
    skickar upp fler satelliter i rymden-

  77. -och rymdskrot blir ett större problem.

  78. Studenter är otroligt viktiga
    för rymdutforskningen-

  79. -för de kan utmana status quo.

  80. Vi behöver nya idéer och perspektiv.

  81. Vi behöver fler begåvade
    unga män och kvinnor-

  82. -som kan hjälpa oss rensa upp i rymden.

  83. Tillsammans gör vi stor skillnad.
    Vi ska lyckas.

  84. Jag vet inte allt om rymden, planeten
    eller vad som händer i morgon.

  85. Men det finns fortfarande
    tusentals ton skräp kvar i rymden.

  86. Tur att det finns såna som bryr sig,
    tänker nytt och jobbar på lösningar.

  87. För rymden - den är både din och min.

  88. Och det är bra om vi kan ringa varann
    i morgon också.

  89. Översättning: Johannes Gillheim
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Rymdskrot

Avsnitt 2 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rymden är fylld av skrot - trasiga satelliter, förbrukade raketer och annat skräp. Allt det här skräpet skulle kunna krocka med viktiga satelliter som vi behöver för vår kommunikation på jorden. På ett universitet i England forskas det på en satellit som ska hjälpa till att fånga in rymdskrotet.

Ämnen:
Fysik > Astronomi, Miljö > Avfall och återvinning, Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Astronomi, Kommunikation, Naturvetenskap, Rymdforskning, Satelliter, Satellitkommunikationer, Skrot, Universum
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Briljanta forskare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Gensaxen

Avsnitt 1 av 10

Ett barn dör ett varje minut i malaria. Om jordens temperatur stiger kan malaria sprida sig och drabba 50 procent av världens befolkning. Genom den senaste forskningen inom genteknik - gensaxen CRISPR CAS 9 - kan vi genmodifiera malariamyggan och utrota malarian. Ska vi skydda en insektsart, eller rädda människor från lidande?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Rymdskrot

Avsnitt 2 av 10

Rymden är fylld av skrot - trasiga satelliter, förbrukade raketer och annat skräp. Allt det här skräpet skulle kunna krocka med viktiga satelliter som vi behöver för vår kommunikation på jorden. På ett universitet i England forskas det på en satellit som ska hjälpa till att fånga in rymdskrotet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Antibiotika

Avsnitt 3 av 10

Antibiotikan revolutionerade världen, men numera har antibiotikaresistensen blivit ett stort globalt problem. Utan antibiotika blir kroppen enormt sårbar. Forskning pågår kring bakteriofager och enzymet lysin kan vara en lösning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Fusionskraft

Avsnitt 4 av 10

Samhället och hela länder har gjort sig beroende av miljöfarlig energi. Hur kan vi hitta alternativ till fossila bränslen? En forskning som det satsas på är fusion. Genom fusion skulle all världens energiproblem lösas. Just nu byggs världens största fusionskraftverk och forskare över hela världen samverkar intensivt för att lösa energifrågan.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

CO2-dammsugaren

Avsnitt 5 av 10

Världen har feber. Vi måste bromsa de stora koldioxidutsläppen. Men det räcker inte med att minska koldioxidutsläppen, vi måste få bort koldioxiden från vår atmosfär. Framstående forskare på Island har upptäckt en CO2-dammsugare. Den kan suga ut koldioxid ur atmosfären och omvandla koldioxid till ett ofarligt mineral.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Plastcirkeln

Avsnitt 6 av 10

Nästan all plast som någonsin producerats finns kvar på jorden. Plasten hamnar i naturen och vattnet, kanske till slut i det vi äter. Hur kan vi börja ta hand om och förbättra situationen? Tack vare smart cirkulär återvinning kan vi återanvända smutsig plast från våra hav. På Chalmers finns ett nytt projekt där en 3D-skrivare kan skriva ut plast, som i sin tur kan användas långsiktigt.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Gyllene riset

Avsnitt 7 av 10

A-vitaminbrist i utvecklingsländer gör att barn blir blinda samt dör. Genom genetiskt modifierade organismer (GMO) har forskare utvecklat ett gyllene ris som är mer näringsrikt. Vi hör motståndare till golden rice samt forskare och nobelpristagare som vill utveckla riset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Marsresan

Avsnitt 8 av 10

Vad gör vi om jorden blir obeboelig? Kan människosläktet fortsätta leva vidare på en annan planet? Genom en framgångsrik rymdforskning har en ny typ av raket uppfunnits. Då raketen kan återvändas går det nu att resa tur och retur till Mars. Men går det att leva där?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Hudkameran

Avsnitt 9 av 10

Solens ultravioletta strålning orsakar skador i cellernas arvsmassa och resulterar i hudcancer. Med hjälp av revolutionerande artificiell intelligens - AI-teknik - går det att detektera hudcancer i ett tidigt stadium. Visionen är att man ska kunna upptäcka hudcancer genom en app i telefonen och den bild man tar på sin hud.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Robotbin

Avsnitt 10 av 10

Binas mångfald och överlevnad är hotad. När människan ta mer och mer plats, stöter vi bort en del av naturen. Bina gör livsviktiga insatser för vår överlevnad. Vi måste ta ansvar för hur vi planerar städer, få in fler gröna ytor, odla på taken och sluta använda gifter i jordbruket. Det pågår också forskning, bland annat kring robotbin. Kanske kan robottekniken vara en del av lösningen?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kolla myten - syntolkat

Är myten om Bermudatriangeln sann?

Är det metangas från undervattensvulkaner som gör att skepp sjunker i området? Claudia tror inte det. Men hennes pappa Stefan, som har delat ett varnande klipp i sociala medier, tror att det är sant. Emma Frans, doktor i epidemiologi, författare och föreläsare, vill undersöka det här vetenskapligt. För att ta reda på mer träffar hon Philip De Croy som är religionshistoriker specialiserad på myter och död. Sedan gör hon en laboration för att ta reda på om skepp kan sjunka av metangasbubblor. Resultatet visar vem som hade rätt, Claudia eller Stefan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellkoll

Mål 7: hållbar energi för alla

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 7: hållbar energi för alla. Sverige står inför utmaningar i att långsiktigt skapa hållbar energiproduktion som är fossilfri och förnybar.