Titta

Briljanta forskare

Briljanta forskare

Om Briljanta forskare

Briljanta forskare tar upp aktuell forskning som belyser samhällsutmaningar globalt och hur vi söker lösningar på problemen.

Syfte

Syftet med serien är att belysa aktuella forskningsområden inom fysik, kemi och biologi.

Till första programmet

Briljanta forskare : AntibiotikaDela
  1. Vi människor har nåt inom oss
    som både är gott och ont - bakterier.

  2. Vi har lärt oss att leva med dem och
    finna botemedel när vi blir sjuka.

  3. Men bakterier är precis som oss.
    De vill överleva.

  4. Vad händer när bakterier blir immuna
    mot våra metoder?

  5. Då måste vi hitta nya vägar.
    Men vilka då?

  6. Bakterier finns överallt omkring oss.

  7. Det finns bakterier som gör oss sjuka
    men de flesta gör inte det.

  8. Utan vi har dem omkring oss
    - på kroppen, i kroppen, i vår miljö.

  9. Bakterier är biologins minsta
    fritt levande organismer.

  10. De hjälper dig smälta all din mat.

  11. De är nog viktigare för livet på planeten
    än vad människor är.

  12. Bakterier kan ibland påverka hälsan
    negativt och göra oss sjuka.

  13. De skapar sjukdom och reproducerar
    snabbt, så de är ett stort problem.

  14. Förr i tiden - för hundra år sen, säg-

  15. -dog otroligt många
    p.g.a. bakterieinfektioner...

  16. ...för att vi inte hade bra antibiotika
    mot bakterier.

  17. Man levde tätt inpå varandra,
    smittor spreds. Man kände inte till-

  18. -hur man begränsar smittspridning
    genom hygien, att tvätta händerna...

  19. För hundra år sen
    kunde alla sår bli dödliga.

  20. Hör ni, herrar!

  21. Effektiva antibiotika upptäcktes
    av Alexander Fleming på 20-talet.

  22. Se på den här skålen.

  23. 1928, när Alexander hade
    bakterieodlingar i sitt labb-

  24. -var det så att han en dag glömt
    några plattor med odlingar-

  25. -och upptäckte att mögelsvamp
    börjat växa på plattorna.

  26. -Ser du nåt konstigt?
    -Ja, den är genomskinlig, eller hur?

  27. Jag tror att nåt i möglet
    dödar stafylokockerna.

  28. Det är värt att undersöka.

  29. Runt mögelsvampen
    växte inga bakterier-

  30. -för att möglet utsöndrade ämnet
    penicillin som dödade bakterierna.

  31. Kanske dödar
    det här läkemedlet smittobakterier.

  32. Snart har vi mycket att göra.

  33. Det var en omvälvande upptäckt
    - han upptäckte betalaktamantibiotika.

  34. De används än i dag. De utgör 65 %
    av alla antibiotika hundra år efteråt.

  35. Vi tar det för givet att infektionen går bort
    med ett piller. Tänk om den inte gör det?

  36. Antibiotikaresistens kallas ibland
    "det ansiktslösa hotet".

  37. Det är inte bara en sjukdom,
    utan kan vara många olika sjukdomar-

  38. -som inte går att behandla,
    för att bakterien är resistent.

  39. Våra biologiska fiender
    - mikroberna som infekterar oss-

  40. -kan utvecklas så att de besegrar
    de kemikalier vi använder mot dem.

  41. Resistens uppstår från överanvändning.

  42. Vi använder dem i icke-akuta syften.
    Bönder ger sina djur antibiotika-

  43. -för att de inte ska insjukna,
    eller för att de ska växa snabbare.

  44. Det leder till flagrant överanvändning
    av antibiotika-

  45. -vilket skapar snabb resistens.

  46. Människans stora överanvändning
    och missbruk av antibiotika-

  47. -har fått den naturliga resistensen
    att eskalera-

  48. -på ett sätt som aldrig hade hänt
    utan vår påverkan.

  49. Vi lever globalt. Folk reser.

  50. Vi handlar med varor
    kors och tvärs över jorden.

  51. Det möjliggör ett snabbt utbyte och
    spridning av resistenta bakterier.

  52. Man har känt till resistens länge,
    men det kom nya antibiotikum-

  53. -vilket gjorde att man hann ikapp
    med utvecklingen.

  54. Sen under en lång tid har det inte
    tagits fram nya antibiotikum-

  55. -vilket har gjort att man fått allt
    mer problem med resistensutveckling.

  56. Det finns många olika idéer.

  57. En idé, som det forskas på,
    är att ta människans egna enzym-

  58. -och skapa ett nytt, alternativt
    läkemedel som funkar som antibiotika.

  59. Resistensen
    är helt klart oroväckande.

  60. Det är viktigt att satsa
    på alternativa metoder.

  61. I bakteriofagterapi använder man
    bakteriofager som ett läkemedel.

  62. Bakteriofager finns överallt. Det är
    ett virus som attackerar bakterier.

  63. Vad de gör är att de sätter sig
    på ytan av bakterien...

  64. De skickar in sitt DNA och skapar
    kopior av sig själva.

  65. När de ska ta sig ut ur bakterien
    producerar de lysin-

  66. -ett enzym
    som tuggar sönder den inifrån-

  67. -så att det går hål på bakterien,
    och därmed är bakterien död.

  68. Lysiner bryter ner bakteriens
    cellvägg och det går oerhört snabbt.

  69. Man kan tänka sig att en patient
    blir friskare snabbare.

  70. De går dessutom på bakterier
    som sover-

  71. -vilket inte våra vanliga antibiotika
    gör så ofta.

  72. Lysiner kan vara
    en alternativ behandlingsform.

  73. Det är också viktigt att närma sig
    problemet på olika sätt.

  74. Det är viktigt att få ner
    antibiotikaanvändningen i världen-

  75. -och att ta fram nya antibiotikum,
    men också att se nya möjligheter.

  76. Vi har en evig kapprustning
    med bakterierna.

  77. Vi tar fram nya antibiotika, de muterar.
    Det har pågått de senaste 50, 60 åren.

  78. Det är så evolutionen fungerar,
    att bakterier ansamlar mutationer-

  79. -som gör att de kan undgå de antibiotika
    vi uppfinner.

  80. Tyvärr lär de sig snabbare än vi gör.

  81. Vi vet inte om vi kan lösa antibiotika-
    resistensen. Det är ett svårt problem-

  82. -eftersom bakterier utvecklas
    och muteras så ofta. Vi omges av dem.

  83. Så det blir väldigt svårt att ta fram
    antibiotika som inte skapar resistens.

  84. Det är spännande
    med de nya angreppssätten-

  85. -man vill hitta för infektioner.

  86. Kanske finns framtiden där.
    Vi behöver nya antibiotika.

  87. Men de behöver kompletteras
    med andra behandlingar-

  88. -mot infektioner, så det är
    spännande.

  89. Det finns många redskap
    mot resistensen.

  90. Lysiner kan vara del av lösningen.
    Vi måste forska mer.

  91. Jag är optimistisk och tror att vi
    hittar nya behandlingsmetoder.

  92. Vi måste använda dem ansvarsfullt-

  93. -så att inte ny resistens utvecklas.

  94. Bakterier kommer alltid att lära sig.
    Det gäller att vi gör samma sak.

  95. Självklart borde vi forska mer
    kring nya alternativ-

  96. -för att skydda oss och världen.

  97. När det väl gäller - då du eller jag
    är i behov av antibiotika...

  98. Då är det livsviktigt
    att kuren fungerar.

  99. Så att vi kan fortsätta bli friska,
    om vi blir sjuka.

  100. Översättning: Johannes Gillheim
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Antibiotika

Avsnitt 3 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Antibiotikan revolutionerade världen, men numera har antibiotikaresistensen blivit ett stort globalt problem. Utan antibiotika blir kroppen enormt sårbar. Forskning pågår kring bakteriofager och enzymet lysin kan vara en lösning.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa
Ämnesord:
Antibiotika, Antibiotikaresistens, Enzymer, Kemi, Medicin, Medicinsk forskning, Naturvetenskap, Organisk kemi
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Briljanta forskare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Gensaxen

Avsnitt 1 av 10

Ett barn dör ett varje minut i malaria. Om jordens temperatur stiger kan malaria sprida sig och drabba 50 procent av världens befolkning. Genom den senaste forskningen inom genteknik - gensaxen CRISPR CAS 9 - kan vi genmodifiera malariamyggan och utrota malarian. Ska vi skydda en insektsart, eller rädda människor från lidande?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Rymdskrot

Avsnitt 2 av 10

Rymden är fylld av skrot - trasiga satelliter, förbrukade raketer och annat skräp. Allt det här skräpet skulle kunna krocka med viktiga satelliter som vi behöver för vår kommunikation på jorden. På ett universitet i England forskas det på en satellit som ska hjälpa till att fånga in rymdskrotet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Antibiotika

Avsnitt 3 av 10

Antibiotikan revolutionerade världen, men numera har antibiotikaresistensen blivit ett stort globalt problem. Utan antibiotika blir kroppen enormt sårbar. Forskning pågår kring bakteriofager och enzymet lysin kan vara en lösning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Fusionskraft

Avsnitt 4 av 10

Samhället och hela länder har gjort sig beroende av miljöfarlig energi. Hur kan vi hitta alternativ till fossila bränslen? En forskning som det satsas på är fusion. Genom fusion skulle all världens energiproblem lösas. Just nu byggs världens största fusionskraftverk och forskare över hela världen samverkar intensivt för att lösa energifrågan.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

CO2-dammsugaren

Avsnitt 5 av 10

Världen har feber. Vi måste bromsa de stora koldioxidutsläppen. Men det räcker inte med att minska koldioxidutsläppen, vi måste få bort koldioxiden från vår atmosfär. Framstående forskare på Island har upptäckt en CO2-dammsugare. Den kan suga ut koldioxid ur atmosfären och omvandla koldioxid till ett ofarligt mineral.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Plastcirkeln

Avsnitt 6 av 10

Nästan all plast som någonsin producerats finns kvar på jorden. Plasten hamnar i naturen och vattnet, kanske till slut i det vi äter. Hur kan vi börja ta hand om och förbättra situationen? Tack vare smart cirkulär återvinning kan vi återanvända smutsig plast från våra hav. På Chalmers finns ett nytt projekt där en 3D-skrivare kan skriva ut plast, som i sin tur kan användas långsiktigt.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Gyllene riset

Avsnitt 7 av 10

A-vitaminbrist i utvecklingsländer gör att barn blir blinda samt dör. Genom genetiskt modifierade organismer (GMO) har forskare utvecklat ett gyllene ris som är mer näringsrikt. Vi hör motståndare till golden rice samt forskare och nobelpristagare som vill utveckla riset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Marsresan

Avsnitt 8 av 10

Vad gör vi om jorden blir obeboelig? Kan människosläktet fortsätta leva vidare på en annan planet? Genom en framgångsrik rymdforskning har en ny typ av raket uppfunnits. Då raketen kan återvändas går det nu att resa tur och retur till Mars. Men går det att leva där?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Hudkameran

Avsnitt 9 av 10

Solens ultravioletta strålning orsakar skador i cellernas arvsmassa och resulterar i hudcancer. Med hjälp av revolutionerande artificiell intelligens - AI-teknik - går det att detektera hudcancer i ett tidigt stadium. Visionen är att man ska kunna upptäcka hudcancer genom en app i telefonen och den bild man tar på sin hud.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Robotbin

Avsnitt 10 av 10

Binas mångfald och överlevnad är hotad. När människan ta mer och mer plats, stöter vi bort en del av naturen. Bina gör livsviktiga insatser för vår överlevnad. Vi måste ta ansvar för hur vi planerar städer, få in fler gröna ytor, odla på taken och sluta använda gifter i jordbruket. Det pågår också forskning, bland annat kring robotbin. Kanske kan robottekniken vara en del av lösningen?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Tänk till snackar stress

Panikångest

Panikångest kan beskrivas som starka känslor av rädsla och oro som kommer plötsligt. En som vet precis hur läskigt det kan kännas är Per. Vi träffar också vloggaren och youtubern Therese Lindgren som är en stor förebild för många. Hon har haft panikångest i flera år och har fått hjälp av KBT, kognitiv beteendeterapi. Men vad är egentligen panikångest? Kan man dö av panikångest? Psykologen Jenny Jägerfeld svarar och lugnar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tänk till snackar stress

Kärlek

Kärlek är svårt. Den kan lyfta en och få varje dag att kännas underbar, men den kan också få en att må jättedåligt, om man till exempel inte får sin kärlek besvarad. Henrik Thorsson berättar om sin kärlek och hur den får honom att må. Psykiatriforskaren Emma Frans förklarar varför man blir mindre smart när man är kär och svarar på om man kan dö av brustet hjärta. Och vi ringer Amanda Schulman och ifrågasätter hennes digitala drömparadis i sociala medier.