Vi överskrider fyra av nio planetära
gränser, och effekterna ser vi nu.

Vi hinner fortfarande ställa om-

-men det här är ett nytt paradigm
för hållbar utveckling.

God morgon. Det är en ära att tala
inför världens viktigaste yrkesgrupp.

Ni lärare håller framtiden i era händer.

För två veckor sen
bjöd FN in till ett klimattoppmöte.

För första gången nånsin
hölls en dialog på statschefsnivå-

-kring huruvida forskningen stöder
att ett planetärt nödläge utropas.

Inte för att allt
håller på att rasa samman-

-utan för att ett nödläge krävs
för att sporra innovationer-

-och ställa om mot en säker framtid
på en stabil planet.

Vad grundas diskussionen på? Man
kan bara utlysa ett nödläge en gång-

-för människorna
och de nu levande arterna på jorden.

Den grundas på en enorm, över-
väldigande och otvetydig bevisning.

Vi har de två viktigaste
forskningsrapporterna i historien.

IPCC:s 1,5-gradersrapport,
som otvetydigt visar-

-att 1,5 graders uppvärmning
är en planetär gräns.

Efter det
riskerar vi oåterkalleliga förändringar.

Sen har vi IPBS rapport om
förlusten av biologisk mångfald-

-som visar att vi nu upplever
den sjätte massutrotningen.

Vi undergräver
våra livsuppehållande system.

Dessutom har vi IPCC:s markrapport-

-som visar att vi utarmar jorden
och förstör hela ekosystem-

-i en takt
som kan påverka klimatsystemet.

Ni kanske såg rapporten om haven och
kryosfären. Där visas för första gången-

-att uppvärmningen
redan har nått en procent.

Vi riskerar redan
oåterkalleliga förändringar-

-i istäckena
på Grönland, Arktis och Antarktis.

Så är forskningsläget. Alla statschefer
mottog rapporten "United in Science".

Ladda ner den. Det är en samman-
fattning över forskningsläget 2019.

Den visar vart vi är på väg
och vilka framsteg som har gjorts.

Den skapades av Meteorologiska
världsorganisationen, IPCC, m.fl.-

-och handlar om jordens framtid.

Det här är ett sätt
att låta siffrorna och datan-

-ge stöd åt det som astronauterna
visar kan uttryckas med en enda bild.

Jorduppgång från Apollo 7. Om
man pratar med Christer Fuglesang-

-eller ser intervjuerna med Neil
Armstrong, så hör man samma sak.

Jorduppgången
ställer om ens tänkande totalt.

Precis som vetenskapen nu visar-

-att jorden är en liten,
självreglerande och bräcklig planet-

-i universums utkant,
som vi nu måste bli förvaltare av.

Var man än bor. Om man
vill ha en framtid i Stockholm-

-i Beirut, i Angola eller i USA, så
måste man bli hela jordens förvaltare.

Dramatiken är så hög i dag.

Vi har otvetydiga bevis för-

-att den stora accelerationen
under de senaste 50 åren-

-med ett snabbt ökande tryck på
planeten - hockeyklubbskurvorna-

-som förde oss in i
en ny geologisk epok, antropocen-

-har förändrat de 10 000 år gamla
livsvillkoren på jorden.

På bara ett ögonblick
har vi förändrat de förhållanden-

-som har rått sen den senaste istiden.

Men det som händer
de kommande 50 åren-

-kommer att avgöra hur livet på jorden
ser ut de kommande 10 000 åren.

Jag erkänner villigt
att jag är en av de skyldiga.

Jag har levt under hela resan
som förde oss hit.

Kanske får jag vara delaktig
i en stor del av resan-

-som för oss ut ur den här situationen.
Vi befinner oss på en knivsudd.

Det är vår generation som bär
på ansvaret, och på möjligheterna-

-att ånyo
skapa säkra förhållanden på jorden.

Det är därför ungdomen är så viktig,
för de har sanningen i sina händer-

-och det är deras generation
som har makt att göra nåt.

Vi har sett ett enormt uppvaknande.
Sex miljoner var ute på gatorna-

-mellan 20 och 26 september.
Det kan vara en social brytpunkt.

Och jag vill passa på att påpeka
att det mestadels är er förtjänst.

Det var ni som bar på ansvaret
för att bygga upp kunskapsbasen-

-hos de här ungdomarna. Och det
ska ni vara väldigt stolta över.

Att ni är en del
av den här omställningen.

Men allt sker snabbt nu,
och vi måste hela tiden uppdateras.

Det här är en
de viktigaste sammanfattningarna-

-och den ville jag att ni skulle se.
Det här är 20 års forskning.

De fyra staplarna är IPCC:s analyser-

-från 2001, till vänster,
sen den fjärde analysen från 2009-

-den femte analysen 2013, och
1,5-gradersrapporten längst till höger.

Vi har tre grupper.
Längst till vänster har vi riskerna-

-för storskaliga ekosystem.

I mitten har vi extrema
väderhändelser, och längst till höger-

-har vi storskaliga störningar -
risken för katastrofala brytpunkter.

På y-axeln ser vi temperaturavvikelser
från ett förindustriellt genomsnitt.

Noll är före industriella revolutionen,
sen kommer det som vi orsakar-

-genom global uppvärmning.

Rött innebär ett säkert
forskningsläge, gult ett osäkert dito.

Titta längst till vänster.
År 2001, för arton år sen-

-trodde vi att risken för ekosystemen
låg vid 5-6 grader.

Det röda riskmönstret
sjunker sen dramatiskt.

I dag tror man att det är
vid 2-3 graders uppvärmning-

-som vi riskerar att undergräva
stora system som korallreven-

-och Amazonas regnskogar.

Extrema väderhändelser - samma
sak där. Men titta längst till höger.

För arton år sen sa man att vi inte
riskerade katastrofala brytpunkter-

-förrän vid sex graders utveckling.

Där har vi inte varit
de senaste fem miljoner åren-

-så risken var obefintlig. I dag
ligger den risken vid 2-3 grader.

Så här långt har vi kommit
de senaste nitton åren.

Beror det på ökade utsläpp? Nej.
Men ju mer vi lär oss-

-och ju mer vi förstår
om jorduppgången-

-och hur jordens biogeofysiska,
självreglerande system fungerar-

-desto mer måste vi oroa oss.
Och där är vi i dag.

Vid två graders uppvärmning
är mänskligheten i farozonen.

I det viktigaste uttalandet i IPCC:s
rapport om kryosfären och haven-

-säger man att förändringarna
hos istäckena i västra Antarktis-

-kan vara början
på en oåterkallelig instabilitet.

Det skulle obönhörligen leda till
en havsnivåhöjning på tre meter.

Det skulle ta 200-300 år,
men det skulle inte gå att förhindra.

Det kan redan ha hänt.
Isen glider ner i havet.

Varför händer det?
Ni har ju sett temperaturkurvorna.

Och den här rapporten bygger på
fem oberoende temperaturkällor.

Så ni lärare behöver inte längre
stå ut med att klimatskeptiker-

-slänger fram nya temperaturdata
som ifrågasätter den här trenden.

Så här ligger det till, och det stöds
av massor med observationer.

Det viktigaste budskapet är att vi kan
välkomna människan till antropocen.

Den nya geologiska tidsåldern,
där människan står för förändringarna.

Och det här stöds inte av modeller
eller teorier, utan av observationer.

Det är hockeyklubbskurvorna,
ända från år 1750.

Alla diagram har en likadan x-axel.
Titta på mönstret.

Alla ser likadana ut. Fram till mitten
av 50-talet var det en begränsad...

Vi hade problem,
men påverkade inte jorden så mycket.

Här ser vi utsläpp
av koldioxid och dikväveoxid-

-vattenförbrukning, avskogning, ut-
fiskning, minskad biologisk mångfald.

På 1950-talet påbörjades det som
nu kallas för den stora accelerationen.

Det här är bevisen
för att vi nu slår i taket-

-när det gäller biofysiska processer
som reglerar planetens tillstånd.

Det är insikt nummer ett.
Insikt nummer två är...

Om vi nu tvingar ut oss själva
ur vårt nuvarande geologiska tillstånd-

-är frågan: Vad behöver vi?

Hur måste
de planetära förhållandena se ut-

-för att livet på jorden
ska kunna fortleva?

Den frågan
kan vi besvara ganska exakt.

Så exakt att vi kan ställa oss frågan:
"Lämnar vi nu Edens lustgård?"

För tillståndet har varit så stabilt att
vi kan kalla det för Edens lustgård.

Det som ni lär era elever
kallas för holocen.

Vi har massor med data.
Det här är data från Grönland-

-som visar temperaturvariationer
de senaste 100 000 åren.

Som ni ser var det en ganska
skakig färd för mänskligheten.

Vi har varit moderna människor
under åtminstone 80 000 år.

Vi hade variationer på tio grader
under ett årtionde.

Vi var jägare och samlade, och vi
var bara några miljoner. Ett hårt liv.

Tills vi lämnade istiden och fick
ett väldigt stabilt tillstånd på jorden-

-som ni lär era elever
kallas för holocen.

Bland det första vi gör är att överge
vårt jagande och vårt samlande-

-till förmån för jordbruket. Vi tämjer
djur- och växtlivet och ger oss av-

-på en ytterst välbekant
civilisationsresa.

Anledningen till att vi kunde genomföra
den allra viktigaste revolutionen-

-d.v.s. jordbruksrevolutionen, var att
tillståndet på planeten blev så stabilt-

-att odlingssäsongerna
blev så förutsägbara-

-att det var värt investeringen
att börja plantera saker.

Vi vet nu att jordbruket uppfanns
samtidigt på olika kontinenter.

Vete, majs, ris, teffgräs.
Och såvitt jag vet-

-så hade vi inte mobiler då,
så vi kunde inte sprida nyheten.

"Plantera ett frö, så växer det." Men
risken för att förlora investeringen-

-var helt enkelt så låg.

Holocen är därför... Den här datan
visar också på tidsålderns stabilitet.

Vi rör oss bort från holocen på grund
av förbränning av fossila bränslen.

Slutsatsen
är lika enkel som dramatisk.

Holocen är det enda tillståndet
som vi vet kan bära upp dagens värld.

Dagens 7,7 miljarder,
snart tio miljarder människor.

Det är insikt nummer två. Nummer tre
är: Hur svarar jorden på vår inverkan?

Hon svarar stegvis över lång tid,
förutsatt att hon är motståndskraftig.

Om det finns ett överflöd
i de biogeofysiska systemen.

Om det finns tillräckligt
med regnskogar och fiskarter-

-för att alla näringsämnen
och all koldioxid ska absroberas.

Om istäckena klarar av påfrestningar.
Då klarar vi stegvisa förändringar.

Vi hade stegvisa förändringar de
första 30-40 åren av accelerationen.

Men om man med en väldigt liten
förändring korsar en brytpunkt-

-kan man få varaktiga svängningar,
där regnskogar blir till savanner-

-där våtmarker torkar ut
och blir till torra stäpper-

-och där istäckena smälter för gott.
Det är brytpunkter.

Den här filmen visar hur de planetära
systemen är sammankopplade-

-och har ett flertal stabila tillstånd.

Vi ser permafrostsystemen
och polarisen.

Vi ser El Niño
och de regionala vädersystemen.

Vi ser Amazonas regnskogar,
som kan förvandlas till savanner.

Istäckena på Antarktis, monsunerna
i södra Asien och jetströmmarna.

Vi börjar förstå de sammankopplade
biogeofysiska systemen.

Inte bara deras reglerande effekt,
utan att de har brytpunkter-

-som dessutom är sammankopplade
i ett slags dominosystem.

I gult ser vi systemen som är mest
sårbara för att korsa olika brytpunkter.

Det kan påskynda uppvärmningen,
vilket skapar en dominoeffekt-

-som påverkar den orangea kategorin,
som i sin tur påverkar den röda.

"Vägen mot en växthusplanet"
kallas det. Men vi vet inte ännu.

Det här är en hypotes
som vi jobbar med-

-men om vi passerar
två graders uppvärmning-

-kan vi sätta igång
det här dominospelet.

Och då tappar vi kontrollen.
Planeten tar över.

I dag är hon vår bästa vän, som
dämpar effekterna av vår påverkan-

-men då kan hon i stället
påskynda uppvärmningen.

Och det måste vi undvika
till varje pris.

Det här diagrammet
sammanfattar läget.

Här ser vi hur vi lämnar istiden
för 20 000 år sen.

I 10 000 år levde vi i Edens lustgård.
Vi ser snittemperaturen på y-axeln.

Här ser vi temperaturomfånget som
slogs fast i Paris. En tankeställare.

Även om vi håller oss
under två graders uppvärmning-

-så ligger vi ovanför maxtemperaturen
under holocen-perioden-

-där variationen låg på +/- 1 grad.

Men nu är vi på väg mot tre graders
uppvärmning det här århundradet.

Om vi fortsätter som vi gör.

Det här vet vi om brytpunkterna. Ju
mer rött, desto högre är säkerheten.

Det finns fortfarande
en stor osäkerhet kring detta-

-men titta på de fem systemen
som sträcker sig ner i Paris-omfånget.

Enligt dagens forskningsläge-

-kan vi nå brytpunkter
redan under två graders uppvärmning.

Västra Antarktis, Grönland, den
arktiska sommarisen och glaciärerna.

Och titta på korallreven.

Hela stapeln
ligger inom Paris-omfånget.

Vi kan snart presentera
det första planetära offret.

Det är högst osannolikt att vi kommer
att ha kvar några tropiska korallrev-

-även om vi lyckas med Paris-avtalet.
Därav det planetära nödläget.

Ni har ju läst om Amazonas
regnskogar. 40 000 bränder-

-och en exempellös torka.
Och om vi förlorar 40 % av träden-

-kan vi få en savann i stället.
Om vi når fyra graders uppvärmning-

-kan vi också få en savann.

Nu försöker man kombinera
forskningen och ställa frågan:

Om man har både avskogning
och uppvärmning samtidigt-

-hur känslig är då regnskogen?

Carlos Nobre, världens främste
forskare på Amazonas regnskogar-

-tror att tröskeln nås
vid en förlust av 20-25 % av träden.

Vi ligger på 18 % i dag.
Än så länge klarar vi oss-

-men det är därför
man är så orolig över det här.

Jetströmmarna uppför sig underligt,
vilket vi påverkas av i Sverige.

Jetströmmarna verkar
på ungefär 10 000 meters höjd-

-och rör sig över norra... Polarfront-
jetströmmen på norra halvklotet-

-reglerar hög- och lågtryckssystem
i Skandinavien.

Den slingrar sig allt mer
på grund av minskad tryckskillnad-

-mellan ekvatorn och Arktis.
Arktis värms upp dubbelt så snabbt-

-som resten av världen, vilket leder
till jetströmmens slingrande.

Den låser in hög- och lågtryckssystem,
vilket kan förklara-

-värmeböljorna och skogsbränderna
i Ryssland, i Sverige-

-och i Arktis de senaste åren.

Så forskarnas budskap till er lärare
är därför...

Allt sammantaget... Vi är i antropocen,
men är beroende av holocen.

Brytpunkterna är verkliga, vi närmar
oss en riskzon. Vi måste sätta upp-

-forskningsbaserade gränser,
eller på nåt sätt definiera-

-planetära gränser
för att skapa en stabil planet-

-där vi hjälper systemen att bibehålla
det tillstånd som vi behöver.

Det fick oss att bjuda in forskare-

-för att identifiera
de planetära systemen.

Vi identifierade de nio systemen
som vi med stor säkerhet kan säga-

-att om vi räddar dem...

Det är klimatet, ozonlagret,
ett stabilt havsklimat.

Men vi har även med
de fyra biosfäriska systemen.

Att hålla landsystem, mångfalden
och den hydrologiska cykeln intakta.

Och kväve- och fosforcyklerna.

Vi får inte låta dem överbelasta
biosfären med näringsämnen.

Och sen har vi de två främmande
gränserna. Nya kemiska substanser-

-som mikroplaster, radioaktivt avfall,
organiska föroreningar.

Kemikalier som vi har skapat
och fyllt biosfären med.

Och så alla aerosoler.
Vi har förändrat ljusexponeringen-

-på grund av smog och luftpartiklar
som påverkar regnsystemen.

Det gröna är det säkra området.
Dessvärre kan vi se-

-att vi överskrider fyra av de nio
gränserna, vilket vi nu börjar märka.

Vi hinner ställa om, men det här är ett
nytt paradigm för hållbar utveckling.

Vi har fått många bekräftelser.
Den här kom för några månader sen.

För första gången på tre miljoner år...

Snittemperaturen, som syns på y-
axeln, har aldrig överstigit två grader.

Under hela pleistocen-perioden.
Så biosfären-

-med de fysiska systemen och
jordklotets föränderliga omloppsbana-

-där variationen är stor, har ändå
hållit sig inom ett snävt omfång.

Från minus fyra grader under istiden-

-till plus två grader
under de senaste tre miljoner åren.

Och nu skjuter vi över den gränsen.

I den här rapporten,
som är knappt ett år gammal-

-är tidsspannet hela 60 miljoner år.

Vi ser Edens lustgård-perioden i gult
och en miljon år med olika istider.

Vi är på väg mot en uppvärmning
på fyra grader längst bort till höger.

Det skulle vrida tillbaka klimatklockan
ända till miocen-perioden.

På bara ett ögonblick riskerar vi att
vrida tillbaka tiden tio miljoner år.

Det är det vi gör med vår planet.

Det är det här vi måste göra.

Vi måste bli koldioxidneutrala
till 2050.

Så kampen inom EU och FN
för koldioxidneutralitet till år 2050-

-har stöd i forskningen.
Vi har uttryckt detta i en koldioxidlag.

En väg mot koldioxidneutralitet
inspirerad av Moores lag-

-enligt vilken datorkraften
fördubblas var 18-24:e månad.

Det blev en självuppfyllande profetia.

Vi har nåt liknande för klimatet.

Halvera utsläppen varje årtionde.
Med den innovationstakten-

-och med ett sånt ansvarstagande
kan vi nå målen i Paris-avtalet.

Ni vet att det inte räcker.
Koldioxidlagen är det grå området.

Vi måste även
göra om livsmedelssystemen-

-så att de blir en koldioxidsänka.

Vi måste även se till att de
naturliga ekosystemen hålls intakta-

-så att regnskogarna
kan fortsätta att tjäna mänskligheten.

Vi behöver även teknik för
negativa utsläpp. Vi har gått så långt-

-att vi även måste avlägsna koldioxid
från atmosfären.

Så här ser det ut.
Det här ger oss en chans på 66 %-

-att undvika två graders uppvärmning.
Den här omställningen krävs för det.

De här omställningarna
kan delas in i sex stora områden.

Livsmedel, energi, urbana
omställningar, en digital revolution-

-men även utbildning och jämlikhet.
Ni är en del av lösningen.

Det får allt mer stöd i forskningen.

Att vi har möjligheten
att ge oss själva en säker framtid-

-även om det kommer
att innebära stora utmaningar.

I "Exponential Roadmap"
ställde vi frågan:

Kan vi halvera utsläppen
det närmaste årtiondet?

Vi visade att sektor för sektor... Jag
delar gärna med mig av bilderna sen.

Vi gick noga igenom-

-energi, industri, byggbranschen,
jordbruk, transport-

-och kunde visa att vi kan halvera
utsläppen det kommande årtiondet.

Det är möjligt, med rätt slags
styrmedel och stort engagemang.

EAT-Lancet-rapporten
samlade forskningen-

-för att definiera
en sund och hållbar kost.

Utgår vi från de planetära gränserna
kan vi få en universell hälsokost-

-som alla tjänar på.
Vi får ett hälsosammare liv-

-som kan förhindra
elva miljoner förtida dödsfall.

Jag vill bara nämna det här,
trots att diagrammet är lite rörigt.

Vi har studerat
vad livsmedlen kan bidra med.

Vi ser de planetära gränserna
på x-axeln:

Växthusgaser,
land, vatten, kväve, mångfald.

Längst upp är det bara rött och gult.
Om vi fortsätter som i dag.

Då missar vi Paris-målet
bara genom att äta fel mat.

Men om vi börjar äta hälsosam mat-

-med mindre kött
och mer växtbaserat protein-

-med ett hållbart jordbruk, så kan vi
kämpa oss tillbaka till det gröna igen.

Mycket handlar om styrmedel.
Man måste sätta ett pris på koldioxid-

-men även fokusera på maten. Den
här rapporten kom för två veckor sen-

-och den visar att värdet
på det globala livsmedelssystemet-

-är ungefär tio biljoner dollar.

Men den dolda kostnaden
är tolv biljoner dollar-

-på grund av ohälsa
och förstörda ekosystem.

Livsmedelssystemet subventioneras-

-av planeten och av människorna
med mer än marknadsvärdet.

Snacka om marknadsmisslyckande.

Vi måste sätta ett pris
på de externa effekterna.

Anmärkningsvärt nog
hakar företagen på det här.

Earth Commission ska nu fastslå
planetära gränser och globala mål-

-som en vägledning för företagen.
Över 500 företag-

-jobbar nu med olika klimatmål, och
flera vill jobba mot planetära gränser.

Vissa länder rör sig inte i rätt
riktning. Det här kanske inspirerar er.

Ni får i alla fall lite koll på läget.

X-axeln visar antalet
överskridna gränser, och y-axeln-

-visar uppfyllda sociala mål.
Man vill ligga högt upp på y-axeln-

-men längst till vänster på x-axeln.

Dessvärre ligger de rika länderna
längst upp till höger.

Vi ligger bra till
när det gäller mänsklig utveckling-

-tillväxt och livslängd,
men på planetens bekostnad.

Ingen ligger i det övre vänstra hörnet,
där vi borde ligga.

Det är därför
hållbarhetsmålen är så viktiga.

Men de ska inte användas som jag
ser många länder använda dem.

Man väljer ut en del av dem,
som från ett smörgåsbord.

"Välj ut dina favoriter." De måste
bakas ihop till en bröllopstårta.

Mål 6, 13, 14 och 15-

-med vatten, land, haven, biologisk
mångfald, är inte förhandlingsbara.

6, 13, 14, 15. Och vi kan ändå
ha en positiv mänsklig utveckling.

Jag lämnar er med den här bilden.
Min förhoppning är ett paradigmskifte-

-som placerar hållbarhetsmålen
och vår framtid-

-i ett stabilt
och motståndskraftigt jordsystem.

Och lycka till med ert viktiga arbete.
Tack ska ni ha.

Översättning: Mattias R. Andersson
www.btistudios.com