Titta

UR Samtiden - Bygga broar 2019

UR Samtiden - Bygga broar 2019

Om UR Samtiden - Bygga broar 2019

Föreläsningar från konferensen Bygga broar. Föreläsningarna rör utbildning, arbete, praktik och vägledning för unga personer med funktionsnedsättningar. Inspelat den 7-8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Till första programmet

UR Samtiden - Bygga broar 2019 : En utvecklad studie- och yrkesvägledningDela
  1. Hur ska elever i grundskolan lära sig
    mer om arbetslivet i undervisningen-

  2. -så att man systematiskt bygger upp
    en kunskap om:

  3. Hur hänger mitt ämne ihop med
    arbetslivet och livet efter skolan?

  4. Tack. Jag får
    ha två roller.

  5. Nu är jag tillbaka i min
    undervisningsroll på Skolverket-

  6. -och ansvarig för
    de regeringsuppdrag vi har-

  7. -om att utveckla
    studie- och yrkesvägledning.

  8. I huvudsak ska jag prata om den här
    utredningen, som ser ut så här-

  9. -där jag var sekreterare-

  10. -och som handlar om att utveckla
    studie- och yrkesvägledningen.

  11. Det är därför jag är hitbjuden,
    och det är det jag ska prata om.

  12. Men jag kommer inte att
    kunna låta bli att också prata om...

  13. Utöver utredningens uppdrag och
    hur den fortsatta processen ser ut-

  14. -så kommer jag också att försöka säga
    nånting om vad vi gör på Skolverket.

  15. Nu är det sen eftermiddag, och många
    av er har varit uppe tidigt i morse.

  16. Jag ser att ni har fått färgglatt
    godis för att ni ska hålla er vakna.

  17. Jag lovade nu i pausen att ni
    nånstans mitt i får ställa er upp-

  18. -och skaka på benen i tjugo sekunder
    så att ni kan hålla er vakna.

  19. Eftersom det filmas
    kan ni inte avbryta för frågor-

  20. -om det inte är nödvändigt för att
    det jag säger är alldeles oklart.

  21. Men jag sparar en stund på slutet-

  22. -så att det blir utrymme
    för frågor och synpunkter och så.

  23. Ja, man kan ju fundera på varför
    vi ska ha ytterligare en utredning-

  24. -som pekar på vikten
    av vägledningsfrågor-

  25. -när det finns en lång lista
    med utredningar som har gjorts.

  26. Det här är bara ett axplock.

  27. Och det är ju så att när regeringen
    vill belysa en fråga-

  28. -och man ser att det finns ett behov
    av en förändring av nåt slag-

  29. -så tillsätter man en utredning.
    Det gör man på alla politikområden.

  30. Och här landade man för 1,5 år sen i
    att vi behöver göra en utredning-

  31. -för att vi behöver stärka
    studie- och yrkesvägledningsfrågorna.

  32. Som både Arbetsförmedlingen och
    Försäkringskassan har varit inne på-

  33. -så finns det
    en himla massa bra saker som pågår-

  34. -i god samverkan, i projekt
    och tillfälliga goda lösningar-

  35. -och sen så riskerar det
    att falla isär och komma i glömska.

  36. Man behöver en starkare struktur för
    att behålla allt det goda som görs-

  37. -och ta hand om det
    på nåt klokt och bra sätt.

  38. Alla de här utredningarna
    har pekat på vägledningsfrågorna.

  39. Bara en har varit en väglednings-
    utredning. Det var för tjugo år sen.

  40. Men gymnasieskolan, skolfrånvaro
    och behov av samverkan har utretts-

  41. -och alla har pekat på
    att vägledningsfrågorna är centrala-

  42. -för att det ska bli bra
    för den enskilda individen-

  43. -så att man ges förutsättningar
    för att göra väl underbyggda val.

  44. Varför blir det då inte så?

  45. Alla skissar
    ungefär samma problembild-

  46. -som ni säkert känner igen
    från era verksamheter.

  47. Det är stora variationer i kvalitet
    mellan olika kommuner och skolor.

  48. Vi ska ju ha en likvärdig skola.
    Alla ska ha rätt till samma kvalitet-

  49. -under skoltiden,
    oavsett var man bor.

  50. Det får inte vara avhängigt av
    att man har några goda krafter-

  51. -som tycker att frågorna är viktiga.

  52. De ska vara viktiga överallt,
    men det ser inte ut så.

  53. I skollagen och i läroplanerna
    är ambitionerna goda.

  54. Där står det tydligt att alla ska ha
    vägledning efter behov-

  55. -men det ser ändå inte ut så.
    Det behöver vi göra nåt åt.

  56. Det är en lågprioriterad fråga
    som har svårt att få genomslag.

  57. Ändå har vägledningsfrågorna varit i
    blickfånget mycket nu, upplever jag.

  58. Man hör från olika håll
    att vägledningsfrågorna är viktiga-

  59. -för kompetensförsörjningen och
    så klart för de enskilda individerna.

  60. Ändå är det ofta lågt prioriterat-

  61. -med ett snävt fokus
    i vägledningsarbetet.

  62. Med vägledning menar man ofta
    den goda vägledaren.

  63. Men så ser det inte ut
    i styrdokumenten.

  64. Vägledning är hela skolans ansvar-

  65. -både för rektor,
    som styr och leder verksamheten-

  66. -för lärare och för vägledare.

  67. Tillsammans ska de bidra till att
    eleverna kan göra det där goda valet.

  68. Huvudmannen brister alltför ofta
    i sitt ansvar. Det pekade vi på...

  69. 2005 gjorde vi den första...
    Eller det var säkert tidigare-

  70. -men jag var med 2005, när vi tittade
    och gjorde en kartläggning.

  71. Här fanns ingen tydlig plan
    eller medvetenhet om-

  72. -vilka förväntningar och krav
    man ville ställa på sin vägledning.

  73. Och samverkan: Hur ska man arbeta
    med det omgivande samhället-

  74. -med arbetslivet
    och Arbetsförmedlingen?

  75. Det fungerar jättebra på vissa håll
    och inte alls på andra håll.

  76. Och så försvinner nån
    som bär verksamheten.

  77. Den slutar och går till nåt annat,
    och så tappar man.

  78. Det efterfrågas också
    en tydligare reglering-

  79. -när det gäller de här frågorna.

  80. Dessutom är det brist på
    utbildade studie- och yrkesvägledare.

  81. Det är ett bristyrke,
    och det gör ju inte det hela lättare.

  82. I grundskolan är det många vägledare
    som inte har avsedd utbildning.

  83. Konsekvenserna blir ju stora. Vi har
    en liten beredskap hos individer-

  84. -inför förändringar
    som kräver nya val-

  85. -att få skaffa sig
    en ordentlig beredskap själv-

  86. -dels för hur alternativen ser ut
    men också:

  87. Var är jag själv
    i förhållande till alla alternativ?

  88. Vad är mina intressen,
    förmågor och styrkor-

  89. -och hur kan jag ta till vara på dem?

  90. Allt det här gör ju att valen blir
    alldeles för avgränsade.

  91. Därmed blir ovidkommande faktorer-

  92. -som kön och social eller kulturell
    bakgrund, alltför avgörande.

  93. Om man som tjej inte ser
    hälften av alternativen-

  94. -därför att man är tjej
    och tvärtom...

  95. Så ser det ut. I grundskolan
    väljer man väldigt könstraditionellt.

  96. Vi har en väldigt könssegregerad
    arbetsmarknad.

  97. Och det är klart att om man inte
    får utmanas i de föreställningarna-

  98. -då får man inte heller syn på dem.

  99. Som individ får ju inte jag syn på
    "Det här skulle passa mig jättebra"-

  100. -om jag inte får hjälp
    att utmana de föreställningarna.

  101. Arbetslivet får inte heller
    den arbetskraft-

  102. -som man skulle kunna
    ha tillgång till.

  103. Under utredningstiden
    lät vi en nationalekonom...

  104. En annan nationalekonom
    hade tittat på det tidigare:

  105. Anders Stenberg
    på Stockholms universitet.

  106. Det blir intressant
    när nationalekonomer räknar på-

  107. -hur vägledning lönar sig.
    Det blir ju ett annat perspektiv.

  108. Han hade räknat på
    vad det skulle kosta samhället-

  109. -om man p.g.a. kön inte ser
    en del av alla tillfällen-

  110. -eller p.g.a. kulturell eller social
    bakgrund inte ser sina möjligheter-

  111. -därför att de här begränsningarna
    ligger i vägen, som en friktion.

  112. Då missar också arbetslivet
    en massa arbetskraft, en potential.

  113. Och det handlar ju om enorma summor.

  114. Så det är både lönsamt för den
    enskilda individen och för samhället-

  115. -utifrån
    kompetensförsörjningsperspektivet.

  116. Har man inte haft förutsättningar
    att göra väl underbyggda val-

  117. -då leder det ju så klart
    till fel val-

  118. -som får både individuella
    och samhälleliga konsekvenser.

  119. Ungefär samtidigt
    som den här utredningen satte i gång-

  120. -i början på 2018 så...

  121. Nu ringer det nånstans här
    i nån väska.

  122. Då uppmärksammade
    utbildningsutskottet-

  123. -att det behövdes tittas
    på vägledningsfrågorna.

  124. Här nere nånstans.
    Här framme vid scenen ringer det.

  125. Ungefär samtidigt som vi satte i gång
    den här utredningen-

  126. -så valde riksdagens
    utbildningsutskott att titta på...

  127. Det uppdrog åt sin utredningstjänst
    att titta på vägledningsfrågorna.

  128. Vad är det som gör
    att det inte fungerar?

  129. Det var ju jättebra för oss-

  130. -att riksdagens utredningstjänst
    tittade på de här frågorna.

  131. Då valde de att göra en
    enkätundersökning med 4 000 rektorer-

  132. -så säkert har några av er som är
    skolledare svarat på den enkäten.

  133. Det var en väldigt bra svarsfrekvens-

  134. -och gav oss
    en tydlig bekräftelse på-

  135. -ungefär där vi visste
    att vi befann oss.

  136. Det intressanta var att rektorerna
    i hög utsträckning svarade...

  137. Den är värd att ladda ner, om man
    vill fördjupa sig lite i frågorna.

  138. Den är inte alltför tjock.

  139. De sa att regleringen av vägledningen
    inte ger tillräckligt stöd-

  140. -för att organisera och styra upp
    verksamheten som man skulle vilja.

  141. Det var ju en viktig signal för oss
    att få med oss.

  142. Ökade behov bland elever
    medför ökade krav på vägledning.

  143. Vi har inte bara nyanlända-

  144. -där många har ett stort behov
    av studie- och yrkesvägledning-

  145. -då de inte har skolkontexten.
    Inte heller vårdnadshavarna har det.

  146. Därför finns det ett stort behov
    av studie- och yrkesvägledning där.

  147. Yngre elever drabbas
    av liten tillgång till vägledning.

  148. Tillgången till vägledning
    har minskat i grundskolan.

  149. Eftersom det är brist på utbildade
    vägledare så är det grundskolan-

  150. -som har störst andel outbildade
    studie- och yrkesvägledare.

  151. Det blir
    olyckliga konsekvenser av det.

  152. Sen har vi de nyanlända eleverna, som
    har extra stort behov av vägledning.

  153. Det handlar om vägledning
    i vid och snäv bemärkelse.

  154. Den snäva bemärkelsen
    är den vägledning-

  155. -som vägledaren har enskilt
    eller i mindre grupp med elever.

  156. Det är den vägledningen vi ofta menar
    när vi pratar om vägledning.

  157. Vägledning i vid bemärkelse
    är den som är hela skolans ansvar.

  158. Där ska rektor
    leda och fördela arbetet-

  159. -som handlar om vad lärarna, rektor
    och vägledaren ska göra tillsammans.

  160. Hur ska det här tas om hand i under-
    visningen? Hur ska praon organiseras?

  161. Och systematisk styrning förbättrar
    förutsättningar för vägledning.

  162. Då är det återigen den bristande
    styrningen och bristande regleringen-

  163. -eller önskemål om
    en starkare reglering.

  164. Det här har vi också tidigare
    kunnat se i en undersökning-

  165. -som vi gjorde på Skolverket
    för några år sen-

  166. -som handlade om vägledning.

  167. Ett utvärderingsföretag
    tog fram den här modellen-

  168. -där ena axeln
    visar på strukturella effekter-

  169. -och här på insatser av aktörer
    på olika nivåer.

  170. På båda sidor är det arbetslag, skol-
    ledning, kommun, region och nation.

  171. Vad bilden illustrerar,
    vad den visar är-

  172. -att man måste säkra på alla nivåer.
    Hela kedjan behöver säkras.

  173. Det räcker inte med att ett arbetslag
    har genomgått en insats-

  174. -och tycker att "Nu har vi koll
    på vägledningsfrågorna"-

  175. -om det inte är så att skolledningen
    skapar förutsättningar-

  176. -så att frågorna får det utrymme
    som de ska ha.

  177. Där behövs också nivån
    ovanför det, förvaltningsnivån-

  178. -om det är en kommun
    eller fristående skola.

  179. Och regionen. Här är det en utmaning-

  180. -därför att det finns ingen
    regional aktör på skolområdet.

  181. Däremot så finns det ju det
    på Arbetsförmedlingen i nån mening.

  182. Och när det gäller
    kompetensförsörjningsfrågorna-

  183. -så är ju regionen ofta
    en viktig aktör.

  184. Här är det svårt
    att hitta en bra balans.

  185. Man kan inte ställa krav
    på skolområdet på regional nivå-

  186. -men den är en viktig aktör
    för kompetensförsörjning.

  187. Sen har du nationella nivån,
    där regeringen och Skolverket-

  188. -måste skapa förutsättningar för
    att frågorna ska kunna tas om hand.

  189. Så hela kedjan behöver hålla. Det här
    gäller ju allting på skolområdet.

  190. Och här brister det ju alltför ofta
    i nån länk.

  191. Utredningen, då?
    Ni behöver inte läsa allt det här.

  192. Utredningen kom till
    därför att man menade-

  193. -att det finns ett stort behov av
    att utreda och titta på:

  194. Hur får vi till
    en bättre och säkrare vägledning?

  195. Vad beror problemen på?
    Vad kan vi göra?

  196. Och så får ju statliga utredningar
    inte kosta pengar och inte märkas.

  197. Det ska bli nån kraftfull förändring,
    men det får inte belasta för mycket.

  198. Det här är från direktiven-

  199. -alltså det uppdrag som utredningen
    fick när vi startade.

  200. Det är indelat i block.
    Undervisningen är ett block.

  201. Här ville de att vi skulle titta på-

  202. -framför allt grundskolan
    och grundsärskolan-

  203. -och det som man kallar
    för arbetslivskunskap.

  204. Hur ska elever i grundskolan lära sig
    mer om arbetslivet i undervisningen-

  205. -så att man systematiskt bygger upp
    en kunskap om:

  206. Hur hänger mitt ämne ihop med
    arbetslivet och livet efter skolan?

  207. Det skulle vi titta på och lämna
    förslag på hur det skulle lösas.

  208. Och ska eleverna ha tillgång till...?

  209. För det är väldigt olika hur mycket
    vägledning elever har tillgång till.

  210. Skulle man kvantifiera det-

  211. -eller hur ska man säkra att elever
    får den vägledning de behöver?

  212. Sen handlar det om hur vägledningen
    ska organiseras i skolan.

  213. Det ser olika ut.
    Finns det för- och nackdelar?

  214. Hur kan man säkerställa det som sker
    på många håll-

  215. -som goda former
    av samverkan och samarbete?

  216. Hur kan man säkra det-

  217. -så att det inte riskerar
    att falla ut sen när det är över?

  218. Sen handlar det om utbildningen
    till vägledare.

  219. Det finns förhållandevis lite
    utbildningsplatser.

  220. Det är ett oerhört högt söktryck, men
    utbildningen blir som en flaskhals-

  221. -där man inte kan få ut
    tillräckligt många vägledare.

  222. Så det skulle vi också titta på.

  223. Kan man få ut fler på kortare tid
    utan att tappa kvalitet?

  224. Och sen förstås nyanländas behov.

  225. Ett digitalt vägledningsverktyg,
    som finns i andra nordiska länder:

  226. Hur kan man utveckla det här?

  227. Och hur
    ska detta kunskapsområde benämnas?

  228. Det här skulle vi utreda och
    lägga förslag på på fjorton månader.

  229. Vi landade i huvudsak i elva förslag.

  230. Jag ska kort gå igenom
    vart och ett av dem.

  231. De som är i cirkeln
    är de fem huvudförslagen.

  232. Förutsättningen för att de ska gå
    att genomföra är att sex stödförslag-

  233. -också genomförs.

  234. Man ska se det här som en helhet.

  235. Om man vill att vägledningsfrågorna
    ska få ordentlig skjuts och kraft-

  236. -och skapa möjlighet till förändring
    då behöver man se det här samlat.

  237. Men vi vet ju också att nästan inga
    utredningar går rakt igenom-

  238. -utan det skruvas och ändras, och man
    väljer att gå vidare med vissa delar.

  239. Jag kan också säga att till sin hjälp
    hade utredningen en referensgrupp.

  240. Det har utredningar nog alltid.

  241. I vårt fall var det fem departement,
    som alla hade sitt perspektiv:

  242. Arbetsmarknads-, Närings-
    och Finansdepartementet inte minst-

  243. -som hade i uppgift att se till-

  244. -att vi inte skulle lägga förslag
    som blev för kostsamma.

  245. Det här var en stor utmaning
    i utredningen.

  246. Vi ska äntligen få utreda
    och lämna förslag om-

  247. -hur vägledningsfrågorna kan säkras
    och bli bättre-

  248. -men det får inte vara så djärvt
    som man kanske skulle önska-

  249. -därför att då riskerar det
    att inte bli av alls.

  250. Det här har varit en svår balansgång.

  251. Det gäller att lägga förslag
    som är realistiska-

  252. -så att man inte riskerar
    att de helt går om intet.

  253. Jag tar dem en i taget. Det första
    handlar om förtydligande om-

  254. -vad vägledning är,
    individuell och generell.

  255. Det här behövde förtydligas
    i skollagen.

  256. Och det som i dag kallas
    för vid och snäv bemärkelse-

  257. -är nog väl känt för oss
    som är i vägledningskretsar-

  258. -men vi uppfattade inte
    att det var så vitt spritt.

  259. Vi hade inte bara en referensgrupp-

  260. -utan vi träffade också
    många andra aktörer.

  261. Nationalekonomer har jag nämnt.

  262. Mycket vägledare.
    Vi hade jättegod hjälp.

  263. Det är viktigt
    att förstå deras perspektiv.

  264. Jag är utbildad vägledare, men det är
    många år sen som jag jobbade som det.

  265. Det var en jätteviktig grupp. Och
    också olika intresseorganisationer-

  266. -som vi sökte upp,
    men som också sökte upp oss.

  267. Ingen nämnd, ingen glömd.

  268. Vi valde att kalla det här för
    karriär. Vi valde karriärbegreppet.

  269. Karriärbegreppet är kontroversiellt.

  270. Det tycker vi verkligen,
    eller det förstod vi verkligen.

  271. Det här testade vi på olika grupper
    och bad att få in andra alternativ.

  272. För "studie- och yrkesvägledning"
    leder inte tanken helt rätt-

  273. -och är också ett långt
    och lite krångligt namn.

  274. Och ofta blir vägledning
    och vägledare synonymt.

  275. Kunde vi komma ifrån det och också
    signalera att det här är nåt nytt-

  276. -och nu vill vi verkligen kraftsamla
    och åstadkomma en förändring?

  277. Vi fick inte in några andra förslag.

  278. Karriärbegreppet i en svensk kontext-

  279. -tenderar ju
    att signalera strävan på nåt sätt.

  280. Det gör det inte
    i internationella sammanhang.

  281. Där heter det "career"
    och "career management".

  282. Det är vedertaget inom forskningen,
    akademin och vägledarutbildningen.

  283. Där är det helt accepterat
    och vedertaget.

  284. I Norge bestämde man sig för tio år
    sen för att använda karriärbegreppet.

  285. Och så höll man ut med det,
    och nu är det helt accepterat.

  286. Men det tog tid. Vi får väl se
    vad som händer med det här.

  287. Vi valde ändå det här begreppet.

  288. Inget av förslagen faller för att
    man inte anammar karriärbegreppet-

  289. -utan det kan bytas ut
    mot studie- och yrkesvägledning-

  290. -om man föredrar det.

  291. Hur som helst så är
    karriärvägledning samlingsnamnet.

  292. Dels är det
    den individuella vägledningen-

  293. -som sker enskilt
    eller i mindre grupper.

  294. Sen är det
    den generella karriärvägledningen-

  295. -som sker i undervisningen,
    i praon, på studiebesök-

  296. -och alla tillfällen
    som tas till vara.

  297. Gemensamt med den individuella
    vägledningen bidrar den till-

  298. -en bättre förutsättning
    att göra väl underbyggda val.

  299. Så att man har en rik bank
    av erfarenheter och bilder-

  300. -när man ska göra det där valet
    första gången i årskurs 9.

  301. Nästa förslag
    handlar om förtydligande av-

  302. -elevernas tillgång
    till individuell vägledning.

  303. Och här har det varit en utmaning.

  304. Ska vi kvantifiera det här och säga-

  305. -att alla elever har rätt
    till tre vägledningstillfällen?

  306. Eller ska vi säga att alla vägledare
    ska ha max 400 elever?

  307. Eller hur ska man tänka?

  308. Det var en fråga som vi diskuterade
    mycket med olika aktörer.

  309. Men det var svårt. Vägledningsbehoven
    ser ju så olika ut.

  310. Elever kan ha stora behov och behöva
    enskild vägledning många gånger-

  311. -innan man kan göra ett avvägt val.

  312. Andra behöver kanske bara stämma av
    att de är på rätt väg-

  313. -och så är det klart.

  314. Så här ser det ut i skollagen i dag.

  315. Och det här är otydligt.

  316. Och det var väl det här som rektorer
    i riksdagens utredning menade.

  317. Det står att elever
    ska ha tillgång till personal-

  318. -med sån kompetens att deras behov
    av vägledning kan tillgodoses.

  319. Det här skapar osäkerhet.

  320. Vi menar att det ska stå att alla ska
    ha tillgång till karriärvägledning-

  321. -såväl individuell som generell,
    så att behovet kan tillgodoses.

  322. Och omfattningen av det... Vi valde
    att inte kvantifiera det här-

  323. -utan att i stället
    stärka förutsättningarna för-

  324. -att omfattningen av individuell
    vägledning ska anpassas efter behov-

  325. -och i stället stödja det. Hur tar vi
    reda på behoven på ett bra sätt?

  326. Tredje förslaget är skärpta krav på
    att erbjuda individuell vägledning-

  327. -vid vissa tillfällen.
    Alla ska ha vägledning efter behov-

  328. -men sen pekar vi på några tillfällen
    där det är särskilt viktigt.

  329. Det första av dem
    är kanske självklart:

  330. Inför val till gymnasiet
    i grundskolan och grundsärskolan.

  331. Här måste alla elever
    erbjudas vägledning.

  332. När man jobbar med jurister
    upptäcker man att det är skillnad...

  333. Nu ska man ha tillgång
    till vägledning.

  334. Här finns det en skärpning
    till att man ska erbjudas.

  335. "Tillgång" är att det ska finnas.

  336. "Erbjudas" handlar om
    en mycket mer aktiv handling.

  337. Och vi ser ju ofta, och det
    känner ni som är vägledare till-

  338. -att tillgång till vägledning inte
    betyder att man tar tillfället.

  339. De elever som allra mest behöver det
    skjuter det ofta framför sig-

  340. -och låtsas kanske inte om
    att det här valet ligger framför dem.

  341. Dem behöver man ta större ansvar för
    och ha bättre stöd i regleringarna-

  342. -så att de tidigt får den hjälp
    som de är i stort behov av.

  343. Och för nyanlända
    inför upprättande av studieplaner.

  344. Det är jätteviktigt
    att de som inte har kontextkunskapen-

  345. -verkligen får den hjälpen
    och det stödet.

  346. Överåriga elever
    på språkintroduktion-

  347. -som inte hinner gå färdigt gymnasiet
    p.g.a. ålder-

  348. -måste få ordentligt
    med stöd och vägledning.

  349. Och för dem som riskerar
    att inte fullfölja gymnasiet-

  350. -för att förebygga de här avhoppen,
    som kan bli dåliga för individen.

  351. Här behövs en ordentlig plan
    och stöd.

  352. Så detta säkras utöver
    att alla ska ha tillgång efter behov.

  353. Nästa förslag är väl det
    som har blivit mest diskuterat.

  354. Jag tror det.

  355. Uppdraget var att titta på elever
    i grundskolan och grundsärskolan-

  356. -och hur deras behov av att kunna
    formera kunskaper om arbetslivet-

  357. -ska tas om hand på ett bra sätt.

  358. Här finns ju skrivningar
    i läroplanen i dag-

  359. -men det är
    de övergripande skrivningarna-

  360. -som man alltför ofta hoppar över.

  361. Man hoppar över det lite för lätt
    och går direkt till sina ämnen.

  362. Och regeringen menade att det här
    behöver säkras på nåt sätt.

  363. Vi kallar det för framtidsval,
    och så heter ju också utredningen.

  364. Det här nya, obligatoriska inslaget
    föreslår vi ska heta framtidsval.

  365. Jag ska säga lite
    om vad det ska innehålla.

  366. Här var det svåra överväganden.

  367. Uppdraget var att lägga ett
    ordentligt förslag. Hur gör man det-

  368. -utan att det blir för stora
    påfrestningar på alla inblandade-

  369. -och för stora kostnader?
    Man kunde ju utöka timplanen-

  370. -och så fick eleverna ha
    lite längre skoldagar-

  371. -men det var ju inte aktuellt,
    sa Finansdepartementet.

  372. Så det var ju ingen väg att gå.
    Vi valde några vägar.

  373. Skulle det kunna vara ett eget ämne?

  374. För att det ska vara
    ett eget ämne i skolan-

  375. -så ska man vara legitimerad lärare-

  376. -och man ska ha utbildning
    i det ämnet som man undervisar i.

  377. Då skulle det vara ett ämne
    om 45 högskolepoäng-

  378. -och innan lärare
    har hunnit kompetensutveckla sig-

  379. -så skulle det kanske gå tio år
    innan vi ens fick det här på banan.

  380. Vi utredde verkligen det länge,
    men vi släppte det.

  381. Som en del i ett befintligt ämne: Kan
    man utöka t.ex. samhällskunskapen?

  382. Vi ger samhällskunskapen fler timmar
    och stoppar in mer stoff i det.

  383. Det pratade vi om med lärarutbildare
    och med samhällskunskapslärare-

  384. -och det släppte vi också.
    Det var liksom inte görligt.

  385. Sen tänkte vi insprängt i ämnen.

  386. Det har vi goda erfarenheter av.
    Jag återkommer lite till det sen.

  387. Insprängt i olika ämnen...
    Det är absolut möjligt-

  388. -att utan att det skulle bli
    några större ingrepp väva in:

  389. Hur hänger mitt ämne kemi
    och de här momenten i kemi ihop-

  390. -med arbetslivet? Hur kan jag känna
    igen det i det omgivande samhället?

  391. För att kroka tag i
    en ökad motivation-

  392. -och ge eleverna bilder av
    hur ämnet hänger ihop.

  393. Det kan man absolut göra,
    men det räcker inte. Man behöver mer.

  394. Då menar vi att det ska vara ett
    kunskapsområde som heter framtidsval.

  395. Det ska vara en del av utbildningen.

  396. Det ska få vara
    ett obligatoriskt inslag-

  397. -och finnas med i timplanen
    för grundskolan.

  398. Grundskolan och även grundsärskolan
    ska omfattas av detta.

  399. Och en garanterad tid på 80 timmar
    i årskurs 7-9.

  400. Vi föreslog att det skulle gå som
    en strimma genom hela grundskolan-

  401. -men referensgruppen ville förstärka
    lite grann i årskurs 1-6-

  402. -och sen koncentrera det
    på högstadiet.

  403. Det skulle bli
    ungefär en timme i veckan-

  404. -om man slog ut det jämnt över tid,
    så det är ju inga oceaner av tid.

  405. I de andra nordiska länderna
    finns det här som ett ämne.

  406. Hos oss kan det inte heta ämne,
    eftersom vi har legitimationskrav.

  407. Därför så kallar vi det
    kunskapsområde.

  408. I de nordiska länderna har Norge
    ungefär 110 timmar i årskurs 7-9.

  409. Finland har kanske 80 ungefär.

  410. Och i Danmark har man tydliga
    kunskapskrav för årskurs 3, 6 och 9.

  411. Så alla de andra nordiska länderna
    har tagit hand om det här mer-

  412. -än vad vi har gjort,
    eller säkrat upp det.

  413. Tiden, då? Var ska tiden tas ifrån?

  414. Det här var en stötesten
    när vi inte får utöka timplanen.

  415. Vi kunde ju inte gärna föreslå att
    man tar bort nån del av andra ämnen-

  416. -och då föreslog vi
    att ta det från elevens val.

  417. Det får vissa konsekvenser,
    men tiden finns där ändå.

  418. Vill ni grotta ner er mer
    i de där beräkningarna-

  419. -så får ni titta i utredningen.

  420. Vad ska det här kunskapsområdet
    då innehålla?

  421. Vi lät oss inspireras av Norge, som
    har hållit på med det här i tio år.

  422. De har utvecklat och skruvat på det
    och hittat en bra balans.

  423. Då skulle det innehålla tre delar:

  424. Val och framtidsplanering - jag
    återkommer till vad det handlar om-

  425. -arbetsliv och samhälle
    och utbildningsvägar och yrken.

  426. Det här måste naturligtvis filas på
    om det blir realiserat.

  427. Och så landade vi i att det här
    ska en vägledare kunna arbeta med-

  428. -om förutsättningarna ges-

  429. -och man får den kompetensutveckling
    som man önskar-

  430. -för att undervisa
    eller ansvara för området.

  431. Och också så klart organisera det
    så att tiden finns.

  432. Man ska inte lägga på vägledarna det
    här också, oberoende av allt annat-

  433. -utan det
    behöver organiseras ordentligt.

  434. Några exempel på vad kunskapsområdet
    skulle kunna innehålla...

  435. Det är mer beskrivet i betänkandet,
    om man vill fördjupa sig i det.

  436. Val och framtidsplanering-

  437. -kan handla om karriärkompetens,
    egenskaper och styrkor.

  438. Jag möter ofta vägledare som säger:

  439. "Det här skulle vi behöva jobba med
    i undervisningen"-

  440. -"men vi har ingen tilldelad tid."

  441. Vissa vägledare har goda möjligheter
    att få komma in-

  442. -och få tid för undervisning
    på nån annan lärares bekostnad.

  443. Andra har inga möjligheter alls att
    komma in. Det ser väldigt olika ut.

  444. Man skulle kunna jobba
    med motivation-

  445. -och se kopplingen
    mellan skolämnet och arbetslivet.

  446. Lite studieteknik kan det innehålla-

  447. -och samband mellan arbetslivets krav
    och förväntningar.

  448. Arbetsliv och samhälle sammanfaller
    delvis med samhällskunskapen-

  449. -som man då skulle få titta på.
    Hur överlappar det här?

  450. Kan man samarbeta?
    Kan man avlasta samhällskunskapen?

  451. Och så utbildningsvägar och yrken.

  452. Det här jobbar ju vägledare med mer
    eller mindre i klassrumssituationer-

  453. -men vissa har svårt
    att få det utrymmet.

  454. Det handlar om
    att bekanta sig med utbildningsvägar.

  455. Hur ser arbetslivet ut?

  456. Hur ser förutsättningarna ut
    på arbetsmarknaden?

  457. Och det måste ju till läromedel
    för detta.

  458. I Norge har man hållit på i tio år.

  459. Där har man tagit fram
    jättefina, bra läromedel-

  460. -för det här
    som i Norge kallas för ämne.

  461. I Finland har man hållit på i 25 år.
    De har lång erfarenhet.

  462. Finland gjorde en frivillig del
    till Pisa-undersökningen 2012.

  463. Alla länder som deltog i Pisa fick
    möjlighet, men Sverige deltog inte.

  464. Men Finland och Danmark gjorde det.

  465. Där fick eleverna i årskurs 9
    svara på-

  466. -hur väl förberedda de upplevde sig
    vara inför valet till gymnasiet-

  467. -och inför kommande val i livet.
    Där hamnade Finland i topp.

  468. Där tyckte de att de hade
    god beredskap och kände sig trygga-

  469. -i sina kommande val, både
    till gymnasiet och vidare i livet.

  470. De har också väldigt lite avbrott
    i gymnasieskolan.

  471. Man kan ju tänka
    att det har ett samband.

  472. Danmark hamnade också högt.

  473. Och det sista av huvudförslagen
    handlar om-

  474. -hur man ska kunna förstärka-

  475. -det generella karriärperspektivet
    i de olika ämnena.

  476. Och vi menar då, från erfarenhet
    som jag återkommer till om en stund-

  477. -att man kan koppla ihop arbetslivet
    med sitt ämne på ett enkelt sätt-

  478. -utan att det behöver bli
    ett merarbete.

  479. Orkar ni en kort stund till?

  480. Jag drar snabbt igenom stödförslagen,
    eller förutsättningarna för-

  481. -att det här ska gå att genomföra.

  482. Det innebär att man måste förtydliga
    vägledarens roll och ansvar.

  483. Det måste tydligt framgå i skollagen.
    Det är otydligt formulerat i dag.

  484. Det måste framgå att individuell väg-
    ledning ska utföras av en vägledare.

  485. Det är avsikten i skollagen
    i dag också-

  486. -men detta missuppfattas
    eller missförstås.

  487. För att få anställas
    utan tidsbegränsning-

  488. -ska den sökande ha utbildning
    avsedd för sån verksamhet.

  489. Den som inte uppfyller de här kraven
    får anställas för ett år i taget.

  490. Och så måste man ha det, för det är
    ju så hög grad av obehörighet.

  491. Utökade möjligheter
    att utbilda sig till vägledare.

  492. Här har vi utrett ganska rejält-

  493. -om man skulle kunna hitta kortare
    utbildningar motsvarande VAL-

  494. -alltså vidareutbildning av obehöriga
    lärare, också för vägledare.

  495. Tydligare styrning,
    ledning och samordning.

  496. Det visade också
    riksdagens utredning.

  497. Och utökad samverkan
    med det omgivande samhället-

  498. -som både Arbetsförmedlingen
    och Försäkringskassan var inne på.

  499. Och det här, menar vi, behöver göras
    genom att man har en plan.

  500. Och där skulle man kunna säkra
    det som ni pratade om tidigare:

  501. Att inte tappa det goda som görs-

  502. -utan verkligen ställa krav på
    huvudmannen att beskriva i en plan.

  503. Ett argument mot detta är ju-

  504. -att planer har en tendens
    att bara bli hyllvärmare.

  505. Men vi tycker ändå att det behövs
    en ordentlig plan som uppdateras-

  506. -där man beskriver hur man
    har organiserat sin vägledning-

  507. -och på vilka grunder
    man tilldelar resurser.

  508. För vi ser ju
    att det kan vara lite godtyckligt.

  509. Det finns många goda exempel man
    kan lära sig av eller inspireras av-

  510. -och det finns många huvudmannaplaner
    på vägledningsområdet-

  511. -som man också kan inspireras av.

  512. Man behöver beskriva hur vägledningen
    samordnas med omgivande samhället-

  513. -med Arbetsförmedlingen
    eller med arbetslivet-

  514. -med näringslivsansvarig
    i kommunen, t.ex.

  515. Så att samverkan med externa aktörer
    kan komma till stånd.

  516. Och det syftar ju naturligtvis till-

  517. -att de här behöver utformas så att
    ovidkommande begränsningar undviks.

  518. Sen behövs det ju
    massor med kompetensutveckling.

  519. Det här är ju
    ganska stora förändringar-

  520. -som man behöver få möjlighet
    att växa in i.

  521. Det är inga jätteinsatser, men det är
    ganska många olika insatser.

  522. Sen föreslog utredningen också att
    man skulle tilldela Skolverket medel-

  523. -för att utveckla en digital,
    interaktiv tjänst för vägledning-

  524. -så att det finns
    en bra digital tjänst-

  525. -där man som elev
    och som vårdnadshavare-

  526. -kan förbereda sig
    inför vägledningssamtal-

  527. -och där man kan få bra information-

  528. -som vägledare,
    elev och vårdnadshavare.

  529. Tjänsten Utbildningsinfo
    finns i Skolverkets regi-

  530. -men det är en mager tjänst
    som behöver expandera rejält-

  531. -och kunna erbjuda mycket mer stöd än
    vad som finns möjlighet till i dag.

  532. Det här var de kompetensutvecklings-
    insatser som jag nämnde förut.

  533. För att man ska kunna genomföra
    de här förslagen-

  534. -så behöver man ju också rustas
    på olika sätt-

  535. -och olika funktioner behöver rustas
    på olika sätt också.

  536. Vi lämnade ju utredningen
    till regeringen i slutet på januari.

  537. Och utredningar går ju ut på remiss.

  538. Det är säkert några här
    som har svarat på remiss.

  539. Det är ju många kommuner,
    organisationer och myndigheter-

  540. -som har svarat på det här
    för att bidra till...

  541. Alla remissinstansers bidrag är ju-

  542. -att bidra till
    att det ska bli en förbättring.

  543. Somliga har avslagit mycket-

  544. -och somliga har kommit med jättebra
    förslag på hur det kan bli bättre.

  545. Det här har Utbildningsdepartementet
    sammanställt-

  546. -och fortsätter att bereda.

  547. Så vi vet inte så mycket i dagsläget,
    och det brukar man inte heller-

  548. -ungefär ett halvår efter
    att utredningen har varit klar.

  549. Vi får se.

  550. Nånting kort om
    vad remissinstanserna säger, då.

  551. Det finns en tydlig samsyn
    av problembilden-

  552. -som jag skissade inledningsvis.

  553. Det verkar man vara
    väldigt överens om-

  554. -så det har vi ju oerhört belagt nu.

  555. Det är delade meningar
    om terminologin.

  556. Det handlar ju om karriärbegreppet,
    förstås. Där tycker man olika.

  557. Många kommuner är positiva.
    Det var jag lite överraskad över.

  558. Jag trodde nog att man skulle tänka:
    "Ytterligare en belastning."

  559. Men man såg vitsen med det.

  560. SKL:s förslag var att man
    skulle införa en försöksverksamhet.

  561. Det tyckte jag lät spännande.

  562. De fackliga organisationerna ville se
    krav på examen för vägledare.

  563. Det menar vi också att man ska ha
    på sikt, när man har utbildat i kapp-

  564. -så att man inte har
    så stor andel obehöriga.

  565. Där fanns också ett krav på examen
    från de fackliga organisationerna.

  566. Vi utredde det men landade i-

  567. -att vi inte tyckte att det fanns
    nån vits. Däremot krav på examen.

  568. Elevorganisationerna var positiva.

  569. De tycker ju
    att det är viktigt med vägledning-

  570. -för att man ska kunna göra
    bättre underbyggda val.

  571. För stora ändringar
    som är orealistiska.

  572. Ändå tyckte vi
    att vi hade krympt ganska mycket-

  573. -som man säkert gör
    i alla utredningar.

  574. Man har jättemycket idéer
    som man vill ska förverkligas.

  575. Några tyckte
    att det var för små förändringar-

  576. -som inte kommer att ge tillräckligt
    avtryck. Andra blev besvikna för det.

  577. För stora ekonomiska konsekvenser.

  578. Det går ju inte att genomföra nånting
    om inget får kosta nånting.

  579. I alla fall inga stora förändringar.

  580. Så det föll på sin egen orimlighet.
    Vi höll igen, tyckte vi.

  581. Vad vet vi i dag, då?

  582. Budgetpropositionen
    kom ju för nån månad sen.

  583. Det enda på det här området som
    aviseras i budgetpropositionen är-

  584. -att man föreslår att Skolverket ska
    få tio miljoner om året i tre år-

  585. -för att utveckla
    en sån digital tjänst.

  586. Så det är väl troligt att den kommer
    i regleringsbrevet i december-

  587. -som ju är uppdraget till Skolverket
    och hur mycket pengar man får.

  588. Beredningsgången är kanske
    många av er väldigt bekanta med.

  589. Jag säger nåt kort om det, bara.
    Där kom först utredningen i januari.

  590. Sen har remissomgången varit-

  591. -och sen har man då sammanställt
    alla remissynpunkter.

  592. Det var ungefär 200 remissinstanser
    som skulle sammanställas.

  593. Och nu funderar man på
    vilka förslag man ska gå vidare på-

  594. -vilka man ska skruva på och vilka
    man ska lägga åt sidan. Vi får se.

  595. Är det så att det ska göras
    några lagförslag-

  596. -då måste det tas fram
    en lagrådsremiss-

  597. -och regeringen måste skriva
    en proposition till riksdagen-

  598. -som får fatta beslut.

  599. Sen blir det nån sorts genomförande.
    Det är ännu oklart av vad.

  600. Och det här tar ju några år,
    som ni förstår, men så ser det ut.

  601. Det var det om utredningen-

  602. -så nu ska jag kliva in i min
    undervisningsroll på Skolverket.

  603. Vill ni ha trettio sekunder för att
    röra på er? Ni ser lite trötta ut.

  604. Nej, men...

  605. -Nu smiter man ut.
    -Vad sa du?

  606. Nu smiter man ut.

  607. Ja. Ja.

  608. -Vad sa du?
    -Handuppräckningstricket funkar.

  609. Nu tror jag att vi får samla oss
    igen. Ni ska snart få kaffe.

  610. Eller är det kaffe...?
    Är det kaffe kvart över tre? Ja.

  611. Nu får ni sätta er ner igen.

  612. En kort stund bara,
    innan det är dags för kaffe.

  613. Så, hör ni. Jag tror att jag börjar.

  614. Ni får...

  615. Nu får Tage och Christer
    också sätta sig ner.

  616. Ni ska snart få kaffe.

  617. Jag ska inte överskrida tiden.
    Jag kortar detta lite i stället.

  618. Skolverket har ju haft ett uppdrag
    sen sju år tillbaka-

  619. -att stärka
    studie- och yrkesvägledningen-

  620. -för att regeringen tycker
    att vägledningsfrågorna är viktiga.

  621. Så vi har haft ganska mycket pengar.

  622. Vi avrundar nu och ska rapportera
    till regeringen i december-

  623. -men vi har ju hunnit göra
    mycket saker under de här åren.

  624. Säkert har flera av er deltagit
    i några av de insatser som vi gör.

  625. Den största insatsen är nåt som heter
    Utbildningspaketet skola-arbetsliv.

  626. Vi köper uppdragsutbildningar från
    lärosäten för lärare och vägledare.

  627. Vi har givit ut
    en hel del stödmaterial.

  628. Vi har gjort mycket information
    om prao, som nu är obligatorisk.

  629. Vi har utvecklat en digitaltjänst,
    en databas som heter SYV-spindeln.

  630. Och vi bedriver
    mycket utvecklingsarbete.

  631. Den här bilden känner
    i alla fall ni som är vägledare igen.

  632. Jag vill säga nåt kort om den
    för att illustrera.

  633. Den finns också
    på vuxenutbildningsområdet.

  634. Man behöver inte fastna vid
    att det är en som börjar i ettan-

  635. -utan det kan illustrera olika
    skolformer. Fenomenet är detsamma.

  636. Här är det då en liten figur
    som börjar grundskolan.

  637. I bagaget har den ganska få bilder
    och erfarenheter-

  638. -av vad arbetslivet är
    eller vad arbete är.

  639. Ofta har man jobbat bra med det här
    i förskolan och i förskoleklassen-

  640. -där föräldrar berättar om sina yrken
    och man får besöka arbetsplatser.

  641. Vi har också sett många goda exempel
    på att man jobbar bra med-

  642. -att ta till vara olika möjligheter
    genom skolgången-

  643. -fram till att den här figuren har
    en resväska full med erfarenheter-

  644. -när man ska göra sitt första
    stora val, till gymnasiet.

  645. Här handlar det om att systematisera
    och ta hand om de tillfällen som ges.

  646. Det är inte meningen att lärare
    ska behöva göra en massa extra saker-

  647. -utan man tar till vara de tillfällen
    som finns och skruvar lite på saker.

  648. När man i alla fall gör studiebesök
    på teatern eller på badhuset-

  649. -eller vad man nu gör
    för olika typer av studiebesök-

  650. -så kan man förbereda och titta:
    Vad finns det för yrken där?

  651. Vad jobbar de med?

  652. På en teater finns det kanske
    ett femtiotal olika yrkesgrupper-

  653. -utöver de som står på scenen.

  654. Det finns en kader av kompetenser
    och förmågor runtomkring-

  655. -som man kanske kan få hjälp med
    att få syn på-

  656. -så att det vid nästa studiebesök
    kanske finns nåt som intresserar mig-

  657. -som jag känner igen från det andra.

  658. Så att man kanske känner igen nåt-

  659. -när det kommer en förälder
    och berättar om sitt yrke.

  660. Så att man systematiskt bygger upp
    en kompetens om sig själv också.

  661. "Det här tyckte jag var kul.
    Det här intresserar mig."

  662. Och så kan man släppa det
    och fånga tag i nåt annat-

  663. -och själv utveckla en förmåga
    att kunna hantera återkommande val.

  664. Så man tar till vara på det
    i undervisningen-

  665. -och den enskilda eleven
    får en möjlighet-

  666. -att systematiskt bygga upp
    kunskap om sig själv.

  667. Där är ju prao speciellt.

  668. Då får man ju möjlighet att vara
    mer sammanhängande i arbetslivet-

  669. -och blir bemött på ett annat sätt
    än vad man blir som en grupp elever.

  670. Man får själv möjlighet att knyta an
    till andra vuxna och prova på-

  671. -och hitta förmågor hos sig själv
    som man inte hade fått syn på annars.

  672. Det här brukar vi kalla valkompetens
    eller karriärkompetens:

  673. En förmåga att hantera
    återkommande val.

  674. Vi gör ju omstigningar
    många gånger i livet.

  675. Det är också en likvärdighetsfråga.
    Vi behöver bidra till-

  676. -att alla får den här förmågan,
    oavsett bakgrund.

  677. Då handlar det om
    att dels få syn på alla alternativ.

  678. Men det duger inte
    att man i årskurs 9 får-

  679. -kanske tusen alternativ att välja på
    bara sköljt över sig.

  680. Man behöver ju få närma sig dem
    och bekanta sig med dem-

  681. -och också se: Vad är de här för mig?

  682. Då behöver man ju också
    ha kunskap om sig själv.

  683. Sen behöver man dessutom kunna fatta
    ett beslut och kunna genomföra det.

  684. Och till det här så har vi
    allmänna råd för skolområdet-

  685. -där all reglering som handlar
    om vägledning finns samlat.

  686. Ett exempel på ett allmänt råd är-

  687. -att lärare bör ge eleverna möjlighet
    att utveckla förståelse för-

  688. -hur kunskaper i ämnet
    har betydelse i arbetslivet-

  689. -och utgör ett underlag
    för deras studie- och yrkesval.

  690. Det här är sånt som lärare ska göra-

  691. -men som man ofta inte är
    så bekant med.

  692. Det största vi har genomfört-

  693. -där ungefär 5 000 skolledare,
    lärare och vägledare har deltagit-

  694. -kallar vi för
    Utbildningspaketet skola-arbetsliv.

  695. Det genomför vi
    tillsammans med Arbetsförmedlingen.

  696. Det handlar kort om
    att det är två utbildningsdagar-

  697. -med några månaders mellanrum.

  698. Utbildningsdag 1 handlar om att vi
    kommer till en utbildningsplats-

  699. -där lärare, vägledare och skolledare
    deltar i grupp.

  700. Man kan vara 4-5 stycken
    från en skola-

  701. -en hel skola eller en hel kommun.
    Det är olika.

  702. Det kan vara 3-4 stycken
    från olika kommuner inom en region.

  703. Så upplägget kan se olika ut
    beroende på behoven.

  704. Men vi föreläser om:
    Vad ska man ha vägledning till?

  705. Vilka krav kan vi ställa
    på vägledningsfrågorna?

  706. Vad kan det tillföra? Hur
    kan man använda det i undervisningen?

  707. Arbetsförmedlingen föreläser
    om alla de möjligheter som finns-

  708. -t.ex. på Arbetsförmedlingens
    webbplats.

  709. Hur kan man använda sig av det
    i undervisningen?

  710. Under den här tiden som vi har jobbat
    så kom ju den stora flyktingvågen.

  711. Då har många arbetat
    med nyanlända elever.

  712. Hur kan man jobba med språk- och
    kunskapsutvecklande arbetssätt-

  713. -och bygga en begreppsapparat kring
    olika yrken i en svensk kontext?

  714. Nån gång under den här dagen
    kopplas det på ett processtöd-

  715. -av handledare från ett lärosäte.

  716. Varje liten grupp från varje
    verksamhet får processtöd 2-3 gånger-

  717. -under den mellanliggande perioden
    så att man får ta fram exempel.

  718. "Hur ska vi i vår verksamhet arbeta
    med vägledning i undervisningen?"

  719. Vi kommer tillbaka efter några
    månader. Då får man dela med sig-

  720. -av sina erfarenheter
    och ha en utställning eller nåt.

  721. Vi jobbar också mycket
    med motivation.

  722. Där kopplar man ihop kunskaper
    om arbetslivet med undervisningen.

  723. Hur kan det nå
    till en ökad grad av motivation?

  724. Den stora bubblan är en SYV-spindel-

  725. -som är en databas
    där det här finns samlat.

  726. Det här är bara ett exempel
    på de framgångsfaktorer vi ser:

  727. Att när pedagoger och vägledare
    samverkar kring de här frågorna-

  728. -då når eleverna
    en högre grad av motivation.

  729. Jag ska inte uppehålla mig
    vid motivationsämnet så länge-

  730. -men jag vill ändå lyfta fram
    att vi under de här åren har sett-

  731. -att det kommer alltmer forskning
    som pekar på-

  732. -att motivation och
    studie- och yrkesvägledning hör ihop.

  733. Om nån är intresserad av
    forskningsreferenserna så får ni dem.

  734. De finns beskrivna i utredningen
    som jag pratade om tidigare.

  735. Vad vi ser är ju
    att alla vinner på underbyggda val.

  736. Det har också varit vår slogan
    under de här åren.

  737. Det vi alltid har pratat om
    i vägledningssammanhang är-

  738. -att den enskilda individen
    så klart vinner på vägledning-

  739. -men vi ser ju också alltmer att
    arbetslivet har fått upp ögonen för-

  740. -att vägledning är viktigt för att
    man då kan få rätt arbetskraft.

  741. Ganska många myndigheter arbetar
    med vägledningsfrågorna-

  742. -som Försäkringskassan
    och Arbetsförmedlingen.

  743. Vi har haft
    ganska mycket olika regeringsuppdrag-

  744. -där vi samverkar kring vägledning.

  745. Men det är så
    att vi åstadkommer jättebra projekt-

  746. -när vi samverkar
    och har regeringsuppdrag.

  747. Men när de här uppdragen försvinner
    så byts folk ut-

  748. -och strukturerna tenderar
    att falla isär.

  749. Kommuner så klart.

  750. Har eleverna fått förutsättningar för
    att göra väl underbyggda val-

  751. -kan man organisera och dimensionera
    sin verksamhet på ett stabilare sätt.

  752. Län och regioner har ett kompetens-
    försörjningsperspektiv på frågorna-

  753. -där många regionala aktörer
    uppmärksammar vägledningsfrågorna.

  754. Man värnar ju om att ens region
    ska vara attraktiv att leva och bo i.

  755. Då är vägledningsfrågorna viktiga.

  756. Och skolan förstås.

  757. Vi har tagit fram
    mycket stödmaterial-

  758. -både i tryckt format och som finns
    att ladda ner på webben-

  759. -med väldigt fina praktiska exempel.

  760. Jag håller upp ett här,
    som handlar om gymnasieskolan-

  761. -med ett så fint exempel
    från gymnasiesärskolan-

  762. -där man utifrån det centrala
    innehållet i undervisningen-

  763. -jobbar jättefint med det-

  764. -och bidrar till
    att eleverna ges förutsättningar-

  765. -att göra bra val
    och få fäste på arbetsmarknaden.

  766. Här är bl.a. ett exempel
    från Elof Lindälvs gymnasiesärskola.

  767. Det är ett läsvärt och fint exempel,
    där de har fått till det så-

  768. -att jättemånga elever får fäste
    i reguljärt arbete.

  769. Här finns mycket mer stödmaterial-

  770. -t.ex. om
    hur man kan jobba med normkritik.

  771. Praktiskt inriktade material,
    metodmaterial.

  772. Det är ju det vi ofta möter
    när vi är ute.

  773. Man har en väldigt stor hunger:
    Hur gör man?

  774. "Vi förstår att det är viktigt,
    men hur gör man?"

  775. Och det har vi tagit fram
    massor med exempel på.

  776. Jag hinner inte fördjupa mig
    i dem nu, för tiden rinner i väg.

  777. Vad vi också håller på att göra nu...

  778. Ni känner säkert igen
    de här kunskapsöversikterna-

  779. -som är i en serie
    som heter "Forskning för skolan"-

  780. -som är i ett lättillgängligt,
    litet pocketformat-

  781. -där man samlar forskning
    på ett område.

  782. Senast handlade det om digitalisering
    i skolan eller hälsa för lärande.

  783. Som praktiker
    ska man kunna använda sig av dem-

  784. -på ett bra sätt i skolan.

  785. Och nu tar vi fram ett
    om studie- och yrkesvägledning.

  786. Det är forskare som skriver.

  787. Det här är inte forskningsrapporter,
    utan det är material-

  788. -som man ska kunna använda direkt
    i sin undervisning.

  789. Några ord om aktuellt från oss
    på Skolverket eller på skolområdet.

  790. Det finns ju en hel del utredningar
    som pågår. En utredning heter-

  791. -"Utredningen om elevers möjligheter
    att nå kunskapskraven".

  792. Den har pågått i flera år
    och har fått flera tilläggsuppdrag.

  793. Nu har den fått i tilläggsuppdrag
    att titta på särskolan också.

  794. Den kan ni gå in och titta på,
    men det finns ingen rapport ännu.

  795. Eller det finns inget betänkande
    klart ännu.

  796. Jag kommer inte ihåg
    när utredningen ska vara klar.

  797. Kanske i början på nästa år.

  798. En utredning om planering
    och dimensionering-

  799. -av Komvux och gymnasiet
    ska vara klar i februari.

  800. Den handlar också
    om gymnasiesärskolan.

  801. Och den handlar om
    hur man kan organisera verksamheten-

  802. -så att den blir bättre
    ur ett regionalt perspektiv.

  803. Sen har Skolverket haft i uppdrag-

  804. -att föreslå ändringar av läroplanen
    för gymnasiesärskolan.

  805. Det förslaget är lämnat och bereds
    inom Utbildningsdepartementet nu.

  806. Det handlar framför allt
    om jämställdhetsperspektiv-

  807. -för att elever ska
    kunna göra bättre underbyggda val.

  808. Prao har ju blivit obligatoriskt
    i grundskolan.

  809. I grundsärskolan är det ju det
    redan sen tidigare.

  810. Där finns det reglerat
    inom skolans val och elevens val.

  811. Etablering av elever med funktions-
    nedsättning är Skolverkets uppdrag.

  812. Och där behöver myndigheter arbeta
    tillsammans och hitta former för det-

  813. -likt det som Arbetsförmedlingen
    var inne på tidigare.

  814. Här handlar det ju mycket om
    att man behöver hitta strukturer-

  815. -så att det får fäste i skelettet-

  816. -så att det håller
    när projekt är över.

  817. "I mötet mellan gymnasiesärskola
    och gymnasieskola" är en rapport-

  818. -som finns på Skolverkets hemsida.

  819. Den kom för kanske två år sen
    eller nånting sånt. Den handlar om-

  820. -hur man samläser mellan
    gymnasieskolan och gymnasiesärskolan-

  821. -och vilka framgångsfaktorer
    man har hittat på det området.

  822. "Nya nyanser av UVAS", alltså Unga
    som varken arbetar eller studerar.

  823. Där finns det också en ny rapport
    på det området-

  824. -som handlar om övergångar mellan
    gymnasiesärskolan och arbetslivet.

  825. Så det finns mycket bra gjort,
    men man känner oftast inte till det.

  826. Ja. Jag stoppar så. Tack så mycket.

  827. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En utvecklad studie- och yrkesvägledning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd, berättar om utredningen av en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Bland annat tar hon upp utredningens förslag på åtgärder för att ge alla elever möjlighet att göra väl underbyggda val av utbildning och inriktning. Hon ger också en bild av hur förslagen tagits emot och om Skolverkets insatser för att stärka och stödja vägledningsfrågorna. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Pedagogik, Pedagogikundervisning, Pedagogisk metodik, Skolverket, Studie- och yrkesorientering, Studievägledning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bygga broar 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Hjärnkoll

Lou Rehnlund, regional samordnare på Hjärnkoll, berättar om Hjärnkolls verksamhet och hur de arbetar med att motverka psykisk ohälsa för unga. Hon berättar också om hur de, med hjälp av ungdomarnas egna berättelser, försöker bekämpa fördomarna mot psykisk ohälsa. Dessutom pratar hon om hur man kan få unga som står långt ifrån arbetsmarknaden i sysselsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från skola till självständigt vuxenliv

Åsa Strömberg, Linköpings kommun och Ulrika Norburg, Linköpings universitet berättar om ett verksamhetsuppdrag som inleddes för ett par år sedan. Syftet har varit att hitta en modell som underlättar elevers övergång från skola till ett självständigt vuxenliv. Det handlar om vikten av en fungerande elevhälsa för samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård med avstamp i vetenskap och beprövad erfarenhet. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från idéfrö till kreativitetshus

Fia Sjöstrand och Stefan Johansson, verksamhetsledare på Funkibator, berättar om hur de arbetar med allt från hjälpmedel till arbetsträning för vuxna. Allt är av och för personer med funktionsnedsättning. Föreningen genomsyras av entreprenörskap och hittar ibland sina bästa idéer bland de som "fallit mellan stolarna". Funkibator startade som ett litet idéfrö för åtta år sedan och har nu ett hundratals medlemmar och ett eget kreativitetshus. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbete med unga på Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag för unga med funktionsersättning. Christian Skoog, projektledare, och Jessika Rahm, projektkoordinator för projektet SAMSTART, beskriver hur Arbetsförmedlingen arbetar för att bidra till en bättre övergång från skolan till arbete eller studier för unga med funktionsnedsättning. De som omfattas är elever som fyllt 16 men inte 30 och har en dokumenterad funktionsnedsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan

Susanne Bengtsson är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Hon arbetar på en avdelning som handlägger och hanterar förmåner och ersättningar för personer med funktionsnedsättning och personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Hon berättar om vilken typer av ersättning som finns och vad som krävs för att vara berättigad och informerar om sjukersättning och aktivitetsersättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

En utvecklad studie- och yrkesvägledning

Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd, berättar om utredningen av en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Bland annat tar hon upp utredningens förslag på åtgärder för att ge alla elever möjlighet att göra väl underbyggda val av utbildning och inriktning. Hon ger också en bild av hur förslagen tagits emot och om Skolverkets insatser för att stärka och stödja vägledningsfrågorna. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från utbildning till anställning

Activa i Örebro län har tillsammans med kommunernas vuxenutbildningar arbetat upp en framgångsrik lärlingsutbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning. Vilka med- och motgångar har det inneburit? Lars Rickardt, projektledare, och Emelie Andersson, företagskonsulent, berättar om utbildningen som ska leda till anställning. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från särskola till högre utbildning?

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är idag utestängda från möjligheten till högre studier. Högskolan i Borås har ett uppdrag från Borås stad att, i samverkan med FUB och Borås och Västergötlands parasportförbund, genomföra en utbildning med nära koppling till arbetslivet. Annika Malm, senior projektledare, berättar om syftet med en inkluderande högskola och ett inkluderande arbetsliv. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Projektet Falken arbetsmarknadsenheten

Stina Randevall Hjärtstam arbetar vid Falken i Kalmar kommun. Trots högkonjunktur så finns det fortfarande stora grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Falkens verksamhet jobbar med de målgrupperna, framförallt personer med olika funktionsvariationer, samt lågutbildade. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Aktivt medborgarskap efter särskolan?

Magnus Tideman, professor i Handikappvetenskap med inriktning socialt arbete, sammanfattar resultaten från två forskningsprojekt. Dels ett forskningsprojekt om sysselsättning efter gymnasiesärskolan, dels ett om hur gymnasiesärskolan realiserar sitt demokratiuppdrag med fokus på beslutsfattande. Han ger också en historisk tillbakablick på synen på funktionsnedsättning för att sätta in dagens samtal i en aktuell kontext. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbetsplatsförlagt lärande

Hur skapar du en bra dialog och samarbete med praktikplatsens personal? Hur ska det leda till arbete och anställning efter skolan? Susanne Avander, rektor för S:t Eriks gymnasiesärskola, berättar om hur man skapar bra förutsättningar, personkännedom, tydlighet, vägledning och kommunikation vid arbetsplatsförlagt lärande, APL. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Bemötande i skolan och utanför

Finns det någon anledning att göra gott för våra medmänniskor? Och hur skapar vi hållbara medmänskliga relationer? Det är en konst som vi kan utveckla och som vi har glädje av, såväl inom skolans värld som utanför. Stefan Einhorn, professor och ordförande vid centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Radiumhemmet, berättar och engagerar publiken.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Att vara en hackkyckling

Malin Engelbrektsson har gjort en handbok för dig som är utsatt för mobbning, känner dig kränkt, utfryst och ensam. "Att vara en hackkyckling" ska vara ett stöd för dig som mår dåligt psykiskt eller fysiskt i skolan. Intervjuare: Behrang Miri.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fatta familjen

Går det att skapa andra plattformar för lärande?

- Hemma rasar hon ihop. En förälder berättar om sin högpresterande dotter som har svårt att gå till skolan. Hur känns det att inte bli lyssnad på när andra säger att det går så bra? Psykolog Liv Svirsky och pedagog Kenth Hedevåg ger råd.