173 sökträffar som matchar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Antiken och historieämnets dilemma

Avsnitt 34 av 37

När Skolverket föreslog att antiken skulle plockas bort från historieämnet i grundskolan utlöstes en kritikstorm. Vansinnigt, bisarrt och befängt, löd reaktionerna. Myndigheten tvingades backa och antiken blir kvar. Men problemet med en begränsad lektionstid för ämnet historia kvarstår, och de flesta är överens om att allt inte hinns med. Så vad ska man göra? Går det att prioritera i ämnets innehåll på ett sätt som gör alla nöjda?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
LyssnaRing lärarcoachen

Okänt modersmål

Avsnitt 14 av 14

Lågstadieläraren Karin har fått en nyanländ elev i klassen, som adopterats sent till Sverige. Det modersmål som man förmodade att eleven hade visade sig inte stämma. Detta berättar modersmålsläraren för Karin. Att modersmålet inte är identifierat gör att det därför är problematiskt att lära sig ett nytt språk. Det går inte heller att genomföra någon studiehandledning. Karin är därför osäker på vad eleven egentligen förstår och hur hon som lärare ska agera och gå vidare. Lärarcoach Annica Gärdin handleder.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRing lärarcoachen

Betygssättning

Avsnitt 12 av 14

Högstadieläraren Lena funderar på hur hon ska göra - hon har tagit över en klass och märker att hennes elever tidigare har betygssatts betydligt högre än vad Lena kan se är motiverat. Hur kan hon tänka och agera? Eleverna är mycket oroade. Betygsexperten Pernilla Lundgren svarar på frågor och hjälper Lena genom att reflektera kring hur man ska, eller bör tänka, vid betygssättning. I studion finns även lärarcoachen Annica Gärdin.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRing lärarcoachen

PYS och stamning

Avsnitt 10 av 14

Hur kan undantagsbestämmelsen PYS användas? Högstadielärare Inger har en angelägen fundering - kan hon vid betygssättningen åberopa undantagsbestämmelsen när det gäller en stammande elev i hennes klass? Eleven är i övrigt klart högpresterande, men stamningen förhindrar eleven att klara de muntliga presentationerna. I studion finns betygsexperten Pernilla Lundgren som har en mångårig erfarenhet av bedömnings- och betygsfrågor. I studion finns även lärarcoach Annica Gärdin.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRing lärarcoachen

Nyanlända och litteratur

Avsnitt 9 av 14

Gymnasielärare Tina är svenska som andraspråkslärare. Hon undervisar på alla SVA-nivåer på sitt gymnasium, där hennes elever går på praktiska gymnasieprogram. När hon nu ska undervisa i litteratur från olika epoker, så upptäcker hon att väldigt få texter passar. Många texter upplever hon som stereotypiska enligt västerländsk tradition. Konsekvensen blir att eleverna blir mindre engagerade och mer okoncentrerade. Var kan hon hitta de rätta texterna och hur kan hon tänka?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

De ofrivilliga digitalpedagogerna

Avsnitt 27 av 37

På waldorfförskolan Karlavagnen i Visby finns inga digitala prylar. Inom waldorfpedagogiken har man alltid arbetat skärmfritt och vill gärna fortsätta med det. Men sedan den 1 juli 2019 finns det ett nytt krav för waldorfpedagogerna Thomas Lundström och Jonna Bengtsson att förhålla sig till. Den nya reviderade läroplanen kräver nämligen att alla förskolor i Sverige använder sig av digitala verktyg i undervisningen. Hur ska man som förskola hantera det nya digitaliseringskravet om man inte tror att digitala verktyg är nyttiga för små barn?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaUR-Pedagogernas podcast

Historiebruk

Avsnitt 14 av 17

Samtal med historielärarna Jenny Edvardsson, Wendesgymnasiet, och Andreas Wihlborg, Katrinebergs folkhögskola, om historiebruk. "Det är oerhört viktigt att eleverna får kunskap om hur man kan använda historien för sina egna syften", menar Jenny Edvardsson.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaUR-Pedagogernas podcast

Olika perspektiv på historien

Avsnitt 15 av 17

Samtal med historielärarna Marc Harding, Kista folkhögskola, och Sevilay Brännström, Fryshusets gymnasium, om vikten av att ha flera olika perspketiv på historien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaUR-Pedagogernas podcast

Stoffurval i historieämnet

Avsnitt 16 av 17

Samtal med historielärarna Hanna Stålhammar, Hersby gymnasium, och Eric Gustafsson, Röda korsets folkhögskola om att göra urval till historieundervisningen. "I princip står det (i styrdokumenten) att du kan beröra allt som någonsin hänt i världshistorien."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaUR-Pedagogernas podcast

Historisk empati

Avsnitt 17 av 17

Samtal med historielärarna Martin Englund, Blackebergs gymnasium, och Lisa Andersson, Malmö folkhögskola, om historisk empati. "Historia handlar om människor, det handlar inte om krigen, processerna och skeendena. I grunden är det människor som har agerat, som har tänkt och som har känt."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Den trendkänsliga skolan

Avsnitt 24 av 37

Hur trendkänslig är skolan i Sverige? Hur väl rimmar oprövade metoder med bestämmelsen om att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Och vilka krav är det rimligt att ställa på pedagogisk forskning? Vi bjöd in Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson, professorn i pedagogik Silwa Claesson och Knut Sundell, sakkunnig på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, till ett studiosamtal om skolan och trenderna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRing lärarcoachen

Bedömningar och matriser

Avsnitt 4 av 14

Hur kan man som lärare göra bedömningar under terminens gång och samtidigt minimera elevernas stress? Högstadieläraren Inger berättar att eleverna blir stressade av bedömningarna och genast tolkar dem som färdiga betyg så fort hon lägger upp dem på skolans matris. I studion finns betygsexperten Pernilla Lundgren. Hon har en mångårig erfarenhet av bedömning- och betygsfrågor bland annat på Stockholm stads utbildningsförvaltning. I studion finns även lärarcoach Annica Gärdin.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hur går det med programmeringen?

Avsnitt 22 av 37

Sedan hösten 2018 ska alla skolor undervisa i programmering. Inför omställningen fanns en oro att skolorna inte skulle hinna med att fortbilda sina lärare. Det fanns också en osäkerhet kring hur undervisningen i programmering egentligen skulle gå till. Så hur ser det ut ett år efter införandet av programmering på schemat? Vad är det eleverna får? Och har lärarna hunnit lära sig det de ska lära ut?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRing lärarcoachen

Inkludera SVA-elever

Avsnitt 3 av 14

Högstadieläraren Frode har tidigare undervisningserfarenhet från Komvux och SFI. Nu undervisar han istället nyanlända ungdomar på högstadiet. Ungdomarna har diametralt olika förutsättningar - både vad gäller ålder och språknivåer. Hur gör man som lärare i svenska som andraspråk för att inkludera alla i en klass med nyanlända? I studion finns lärarcoach Annica Gärdin som handleder och coachar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Måste barn i familjehem misslyckas i skolan?

Avsnitt 21 av 37

Barn som är placerade i familjehem har sämre chanser att lyckas i skolan än andra barn. Så har det sett ut länge. Man har utgått från att de här barnens öde är förutbestämt på något sätt. Det säger forskaren och psykologen Rikard Tordön. Men med rätt sorts stöd och insatser går det att förbättra förutsättningarna. 14-åriga Melissa har bott i familjehem från fem års ålder. Från andra klass har ett team från Skolfam - Skolsatsning i familjehemsvården - haft koll på hur det går för henne i skolan.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRing lärarcoachen

Planera bra lektioner

Avsnitt 2 av 14

Maria kan sina ämnen, men saknar undervisningserfarenhet och är ny som lärare. Nu vill hon bli bättre på att hålla den röda tråden när hon undervisar. Hon är lärare på yrkesskolan på gymnasienivå. I klassen finns elever med olika svårigheter, vilket tidvis komplicerar undervisningen. Dessutom är det många elever som har svårt att bibehålla uppmärksamheten under lektionerna. I studion finns lärarcoachen Annica Gärdin som handleder och coachar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolan och entreprenörskapet

Avsnitt 20 av 37

På alliansregeringens tid var entreprenörskap ordet för dagen. Att starta eget skulle bli lika naturligt som att ta ett jobb. Skolan ansågs spela en nyckelroll för att få fram de nya entreprenörerna och 2011 skrevs entreprenörskap in i skolans läroplaner. Vad blev det av den här satsningen? Vem pratar om entreprenörskap i skolan idag?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRing lärarcoachen

Jargong och språkbruk

Avsnitt 1 av 14

Ingrid är högstadielärare och undrar hur man ska agera när det gäller verbala kränkningar och oönskad jargong bland eleverna. Hon är nyanställd på en skola där en hård jargong blivit kultur. Enligt Ingrids erfarenhet så har elever svårt att ens medge att de blir trakasserade eller kränkta. Hur bryter man den negativa kulturen och hur får man mad sig sina kolleger? I studion finns lärarcoach Annica Gärdin som handleder och coachar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Vad är matteångest?

Avsnitt 13 av 37

Hos en del väcker matematiken ren och skär ångest. Fenomenet kallas matteångest och ställer till besvär i livet även utanför skolan. Psykologiforskaren Marcus Lindskog har genom att mäta nummersinnet hos väldigt små barn kunnat visa att grunden för matteångest läggs tidigt i livet. Anna Palmer som utbildar förskollärare berättar om hur man jobbar med lärarstudenternas egna negativa känslor inför matte, för att undvika att de förs vidare till barnen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Spel som pedagogisk verktyg

Avsnitt 14 av 15

Felix Gyllenstig Serrao, SO-lärare på Frölundaskolan, använder datorspel som ett pedagogiskt verktyg. Digitala verktyg i skolans värld är ingen ny företeelse. Datorprogram som används för att träna eleverna i exempelvis matematikuppgifter används sedan flera år. Det Felix Gyllenstig Serrao fokuserar på är så kallad spelifiering. Genom att integrera spelelement i pedagogiken kan eleverna nå delmål och göra framsteg i en miljö som de känner igen från spelvärlden.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

När åldersblandat var på modet

Avsnitt 12 av 37

Läraren Kurt Rosenlund har arbetat på Södermalmsskolan i Stockholm i över fyrtio år. Han var med när skolan 1980 införde åldersblandade klasser, som en av de första i landet. Kurt och hans kollegor fick ta emot många studiebesök genom åren. Trenden att organisera sina elever i ett-treor och fyr-sexor höll i sig i drygt två decennier. Enligt forskaren Monika Vinterek gick 4 av 10 svenska tredjeklassare i en åldersblandad klass vid millennieskiftet. Nu ser det inte ut så längre. Vad var det som hände?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Lärstilarnas uppgång och fall

Avsnitt 8 av 37

Idén om lärstilar slog igenom i Sverige i slutet av 1990-talet. Enligt lärstilsteorin kan elever delas in i olika kategorier efter det sätt som de bäst lär sig på. En visuell elev lär sig bäst genom att se och läsa, medan en auditiv elev lär sig bäst genom att lyssna. Idag är idén om lärstilar utskälld och på skolor där man tidigare skyltat med lärstilspedagogik har spåren sopats bort. Hur går det till när en pedagogisk idé på kort tid får stort genomslag i skolan för att efter några år vara nästintill bortglömd?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Vem kan man lita på?

Avsnitt 34 av 37

Svenska elever ska bli bättre på digital källkritik. De nya reviderade läroplanerna som gäller från och med hösten 2018 betonar digital kompetens och kritiskt tänkande. Samtidigt pekar vissa på den stora utmaningen i att få dagens unga att tro på någonting överhuvudtaget. Om det inte finns en grundläggande tillit till kunskapsinstitutioner i samhället så blir källkritisk metod svår att hantera, säger Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Förbjud läroböcker

Avsnitt 32 av 100

Vad skulle hända med undervisningen om man förbjöd lärare att använda läroböcker? Enligt teknikpedagogerna Niklas Jarl och Charlotta Hallman skulle det tvinga pedagogerna att tänka till och utveckla egna sätt att lära.De menar att läroböcker fragmenterar ämnena och undervisningen och misslyckas med att koppla det som berörs till elevernas vardag. Istället vill de se att fler lärare börjar arbeta tematiskt i klassrummen, med konkreta exempel som får eleverna att uppleva och förstå snarare än att memorera fakta.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Skev världsbild

Avsnitt 33 av 100

Tänk dig att använda Hans Roslings inspirerande föreläsningar som lektionsunderlag. Enligt läraren Mikael Arevius är det inte bara möjligt utan direkt nödvändigt. Mikael, som arbetar som lärarutbildare på Gapminder School och förser just Hans Rosling med faktaunderlag, hävdar att det finns stora kunskapsluckor kring hur världen faktisk ser ut idag hos såväl lärare och elever som hos folk i allmänhet. Bidragande orsaker är föråldrade läromedel, undervisning som bygger på gammal fakta och medias nyhetsvärdering.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Det förutsägbara klassrummet

Avsnitt 35 av 100

Det som är bra för elever med särskilda behov är bra för alla elever. Det är mottot för Charlotta Hannerfors, rektor på Bläshammar skola i Varberg. Utifrån det organiserar hon verksamheten, med relevant fortbildning, medveten struktur i alla klassrum och schemaläggning som gör att de bäst utbildade jobbar med de svåraste barnen. Inte tvärt om, som det ofta blir. Här beskriver hon arbetet och ger konkreta exempel på hur de lyckats.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Se alla elever

Avsnitt 37 av 100

"Vi ser gärna eleven som någon som ska få något från skolan. Inte som en person som också kan bidra." Det säger Lars H Gustafsson, barnläkare med bakgrund inom bland annat elevhälsan. Många elever upplever att de inte blir sedda eller uppskattade för den de är. Ofta helt i onödan. I grunden finns en brist på nyfikenhet för individen, menar Lars H Gustafsson. Det ger eleven en känsla av att vara oönskad och påverkar inlärningen negativt. Här ger han konkreta verktyg för hur du kan öva dig i och hitta system för att verkligen se alla elever som individer. Som en bonus lovar han att du även kommer att utvecklas som lärare, och kanske även själv bli sedd på ett nytt sätt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Elevledda utvecklingssamtal

Avsnitt 48 av 100

Varför ska eleverna hålla i utvecklingssamtalen? För att de kan. Så enkelt är det. Det säger Torun Persson Dehlin, biträdande rektor i Norrtälje. Med rätt förberedelser är eleverna redan väl medvetna om vad de behöver jobba mer med. Dessutom tvingas de sätta ord på sin egen kunskapsutveckling. Men hur hanterar man föräldrar som är oroliga för att deras barn ska mörka svackor och brister? Här berättar Torun Persson Dehlin om hur hon jobbar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Myter om flerspråkighet

Avsnitt 49 av 100

Det finns många missförstånd kring flerspråkighet och hur det påverkar möjligheten för en elev att nå kunskapsmålen, säger Sara Persson, lärare i svenska som andraspåk i Västervik. Hon menar att det trots att det finns bra forskning inte alltid är det som styr hur rektorer, lärare och politiker formar skolan. Här avlivar Sara Persson flera myter och berättar hur man bör jobba för att bygga undervisning på vetenskaplig grund. Hon påpekar att alla på en skola inte kan veta allt utan att varje lärare i svenska som andraspråk bör jobba med att sprida kunskapen i organisationen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Fonologisk medvetenhet

Avsnitt 52 av 100

Kan du inte höra skillnad kan du inte göra skillnad. Det märkte läraren och specialpedagogen Mina Anger när hon försökte lära sig alla olika h-ljud som finns i arabiska. Samma sak är det för nyanlända elever som lär sig svenska. Är man inte uppvuxen med vissa ljud är de svåra att uttala. Mina Anger får ofta frågor från lärare som antyder att vissa elever har någon form av inlärningssvårighet eller diagnos. Många gånger handlar det bara om att eleven håller på att lära sig ett nytt språk, svenska. Mina Anger arbetar som utvecklingsledare på Enheten för mottagning och modersmål i Uddevalla. Hon berättar om vilka processer och faser en nyanländ elev går igenom för att lära sig svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Att trilla dit

Avsnitt 53 av 100

Hur kan man som lärare rädda en situation när man känner att man passerat en gräns? Eller "när vi trillar dit" som psykologen Bo Hejlskov Elvén kallar det. Han är mest känd med begreppet lågaffektivt bemötande och anlitas av skolor och myndigheter för utbildning i konflikthantering. Här intervjuas han om stunden när en konflikt precis har eskalerat och man som lärare vet att man varit en bidragande orsak. Enligt Hejlskov Elvén är det viktiga inte att visa att vi har rätt utan att se till att det blir rätt nästa gång en liknande situation uppstår. Och ett förlåt är mer värt än en hård fasad.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Kamera i klassrummet

Avsnitt 54 av 100

Hur kan man använda dokumentkamera i klassrummet för att stödja lärandeprocessen och samtidigt höja elevernas självkänsla? Hülya Basaran är förstelärare på mottagningsenheten för nyanlända i grundskolan i Trollhättan. Hon berättar att det gör stor skillnad i elevernas inlärning när deras texter och bilder visas på storbild. Dessutom blir eleverna stolta när de får visa vad de gjort och deras arbete används som undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Annas lista

Avsnitt 62 av 100

Hur ska man göra för att skapa en skola där alla tillåts växa och lära på lika villkor? Anna Kaya som är lärare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk har funderat mycket över den frågan. Särskilt när det kommer till elever som växer upp i områden med stora utmaningar. Hon skrev en lista med förslag på förändringar hon tyckte behövde göras. Listan fick snabbt stor spridning och uppmärksamhet. Hon formulerade texten som ett brev till sin förra arbetsplats, en skola i Rinkeby, men det kunde lika gärna ha varit skrivet till vilken annan skola som helst som ligger i något av de områden som brukar beskrivas som "utsatta". Det här avsnittet fokuserar främst på en av punkterna på listan: tvålärarskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Analfabetisk genväg

Avsnitt 63 av 100

Första gången SFI-läraren Ivana Eklund lät sin klass testa QR-koder för att komma åt läromedel på webben hände något. Eleverna, som alla var analfabeter, blev alldeles begeistrade och förstod direkt nyttan av den digitala resursen. Plötsligt kunde de hitta det som de skulle utan att behöva ta omvägar via sökmotorer och webbadresser. En genväg som inte bara gav eleverna större möjligheter att utveckla sina läs- och skrivfärdigheter, utan också frigjorde tid för Ivana Eklund att kunna ge individuell feedback till dem.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Lekandets språk

Avsnitt 65 av 100

Det saknas ett gemensamt språk för hur barn leker på fritids. Det menar Eva Kane, lektor i pedagogik på Jönköpings universitet. Enligt henne riskerar det att leda till såväl onödiga konflikter bland personalen som till att barn inte får det stöd de behöver och har rätt till. Hennes forskning fokuserar på hur personalen förhåller sig till leken på fritids och några av de slutsatser hon drar är att vi måste ge mer utrymme för lek. Och att vi måste prata om den. Men då krävs ord och ett språk för lekandet. "Enligt styrdokumenten är leken en stor och viktig del av fritidshemmens uppdrag. Det måste vi ta på allvar", säger Eva Kane.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Konsekvenstrappan

Avsnitt 57 av 100

Elever behöver hjälp med att inse konsekvenserna av sina val säger grundskolechefen Lina Axelsson Kihlblom. Barns konsekvenstänk är inte utvecklat och vi kan inte kräva att de ska bete sig som små vuxna. Lina poängterar att skolan behöver kompensera för elevernas bristande konsekvenstänk. Själv arbetar Lina efter ett system kallat konsekvenstrappan där fokus ligger på elevernas resultat.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Klassperspektiv

Avsnitt 58 av 100

Hur kan lärare leva upp till det kompensatoriska uppdraget om de inte vet vad de ska kompensera för? Läraren och forskaren Anna Jobér har undersökt klass och sociala processer i klassrummet. Jobérs forskning visar att många lärare har omedvetna förväntningar på elever utifrån elevernas klassbakgrund. Forskningen indikerar även att lärarna anpassar sin undervisning efter elevernas klassbakgrund.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Könsneutraliserarna

Avsnitt 66 av 100

Vad händer om kursmaterial ändras till att innehålla mer könsneutrala formuleringar och uttryck? Det ville forskarna Maria Svedin och Olle Bälter testa på en kurs i programmering på KTH i Stockholm. Anledningen var att de noterat en märklig snedvridning i studieresultaten, att en oförklarligt stor andel av de manliga studenterna klarade kursen. Eller snarare: Oförklarligt fram tills att Maria Svedin började granska kursmaterialet. Och när testet väl genomfördes så visade det sig att fler studenter än vanligt klarade kursen, oberoende av kön. Och dessutom i snabbare studietakt än vanligt. Här berättar de hur de gjorde.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Blindtest

Avsnitt 67 av 100

Hur utformar man och genomför nationella prov för elever med blindhet så att kunskaperna mäts på ett likvärdigt sätt? Petter Lille och Anna Karin Andersson på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, arbetar med den frågan. Bilder, textmängder och diagram är bara några klurigheter som måste bli rätt. Målet är att proven ska vara så lika det ordinarie material som används i undervisningen. Men ett prov i till exempel geografi kan innehålla så många kartbilder och diagram att de täcker ett helt klassrum. Hur gör man då?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Flippad slöjd

Avsnitt 70 av 100

Genom att spela in och lägga ut filmer och klipp till sina elever har slöjdläraren Leif Blomqvist skräddarsytt sin undervisning. En metod som han menar höjt undervisningsnivån i klassrummet. Det har fått eleverna att börja ställa nya typer av frågor och bli mycket mera fokuserade på att driva sina projekt framåt. Dessutom säger han sig ha utvecklats mycket i sin lärarroll genom att flippa undervisningen, och har fått nya tankar kring hur han beter sig i klassrummet. Och hans slöjdfilmer har letat sig långt utanför skolans väggar, numera får han kommentarer och återkoppling på dem från hela välden. Men hur gör man egentligen för att flippa ett ämne som slöjd?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Särbegåvad

Avsnitt 75 av 100

Hur upptäcker man särbegåvade elever? Och vad gör man när man väl gjort det? Mona Liljedahl är gymnasielärare och specialpedagog och jobbar med fokus på särbegåvningar. Här ger hon konkreta exempel på hur man som lärare kan identifiera och arbeta med elever som har en särskild begåvning. Hon är frustrerad över att det finns så lite kunskap om och anpassning till den elevgruppen. "Har du IQ 150 är det svårt, ja omöjligt, att lära sig något i den normala skolan", säger hon. Det finns ungefär lika många elever som har rätt att gå i särskolan som det finns elever som räknas som särbegåvade.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Bilder i undervisningen

Avsnitt 77 av 100

När är det bra att visa bilder och illustrationer i undervisningen? Hur ska de se ut för att hjälpa undervisningen snarare än stjälpa den? Ann-Sofie Jägerskog är lärare i psykologi och engelska på Fryshusets gymnasium i Stockholm. Parallellt med läraryrket forskar hon kring användandet och effekten av visuella illustrationer i psykologiundervisningen. Hon menar att det finns mycket att jobba med kring användandet av bilder i undervisningen. Hur kan en som lärare tänka och agera för att bilderna verkligen ska bidra till att öka förståelsen för det som ska läras ut?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Gamification för elever med NPF

Avsnitt 78 av 100

Gamification är ett strålande sätt att anpassa lektioner och feedback så att det passar elever med NPF-diagnoser. Det menar Adam Palmquist, IKT-pedagog på Karlaskolan i Göteborg, en del av Magelungenkoncernen som har flera skolor med inriktning mot just elever i behov av särskilt stöd. Här delar Adam Palmquist med sig av sina erfarenheter och tankar kring att använda sig av gameification, eller spelifiering som det också kallas. Han ger konkreta och praktiska exempel på hur det går att använda sig av det i sin undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Textanalys av pekböcker på gymnasiet

Avsnitt 90 av 100

Hur kan man använda bilderböcker för små barn vid textanalys på gymnasiet utan att förlora i djup och kvalité? Katarina Lycken Rüter, lärare i Nacka, jobbar mycket med småbarnsböcker i sina klasser. Hon menar att med rätt frågor och metod kan man komma väldigt långt. "Fördelen är att jag hinner gå igenom tre olika böcker med helt olika berättarteknisk stil på en enda lektion. Och jag vet att alla har läst böckerna", säger hon, och påpekar att principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. "Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker." Men vad säger eleverna när hon kommer med en pekbok om en anka?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Den glömda tårtbiten i cirkelmodellen

Avsnitt 91 av 100

Cirkelmodellen är fantastiskt användbar i undervisningen. Det tycker Erica Eklöf, specialpedagog och läs-, språk- och skrivutvecklare i Halmstad. Men den tar tid, säger hon, och hon ser att många lärare därför hoppar över faser i modellen. "I praktiken ber vi då eleverna göra saker de inte kan", säger Erica Eklöf. Här ger hon konkreta exempel på vinsterna med att låta varje moment i cirkelmodellen ta den tid som klassen och läraren behöver.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Filma för förändring

Avsnitt 87 av 100

Det räcker med att filma fem minuters verksamhet i förskolan för att dra igång ett systematiskt kvalitetsarbete. Det visar Christian Eidevald i sin forskning. Han är docent i förskoledidaktik och programansvarig för Förskollärarprogrammet, Stockholms universitet. Här ger han konkreta förslag på vad som kan filmas, vilka frågor man bör ställa och hur man analyserar materialet. Att filma verksamheten som verktyg är inget nytt men det finns fallgropar. "Ofta filmar vi för långt och utan tydlig frågeställning om vad vi vill synliggöra. Få orkar och hinner titta på 30 minuter lekstund", säger Christian Eidevald.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

NPF-detektiven

Avsnitt 84 av 100

Det saknas ofta samsyn på arbetet med NPF-elever. Det drabbar både elevernas skolgång och personalens arbetsmiljö. Det säger Ulrika Aspeflo, logoped med bakgrund som bl a speciallärare med inriktning på NPF. Den viktigaste samsynen är det mest grundläggande: Kunskapen om hur en funktionsvariation påverkar en människa. Är vi överens om det vet vi ofta hur vi ska arbeta, säger hon. Ulrika Aspeflo är känd från succén NPF-podden från UR, som hon medverkar i tillsammans med psykologen Bo Hejlskov Elvén. Här ger hon konkreta råd kring arbetssätt och fortbildning. Samt avslöjar vad hon gör när hon är oense med Bo.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Öppet nät i Falkenberg

Avsnitt 11 av 100

När Falkenbergs kommun delade ut en dator till varje elev 2007, valde man samtidigt att skolornas nätverk skulle vara helt öppna. Som upplagt för spelande och porrsurfande elever i korridorerna, eller? Bodil Samuelsson har, som lärare och rektor, följt kommunens 1:1-satsning från starten och enligt henne är öppna nätverk det enda vettiga alternativet. Och hur blev det med okynnessurfande elever? Programledare: Natanael Derwinger.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

På vetenskaplig grund?

Avsnitt 25 av 100

En dag när skolchefen Per-Daniel Liljegren skulle förbereda ett seminarium baserat på John Hatties analyser av skolresultat, upptäckte han ett fel i Hatties statistik. Först trodde Per-Daniel att det var han själv som räknat fel, men ju mer han kontrollräknade uppgifterna i Hatties bok "Synligt lärande" desto tydligare blev det att det fanns ett genomgående fel. Frågor väcktes: Varför har ingen pratat om det här? Känner ingen till det? Och hur kan vi påstå att vi har en skola som vilar på vetenskaplig grund och som präglas av kritiskt tänkande, utan att vi granskar det vi lutar oss emot? Kan vi lita på de som litar på Hattie?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Läxfritt

Avsnitt 12 av 100

Hur undervisar man högstadieelever utan att ge några läxor? Och hur hanterar man en rektor som egentligen inte tror på idén? Språkläraren Pernilla Alm har sedan flera år helt slopat hemuppgifter, istället arbetar hon med noga planerade lektioner och långsammare tempo. Hon hävdar att hon tydligt kan se att elevernas resultat har lyft. Programledare: Natanael Derwinger.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning