Fysik

Vad är liv? Den till synes enkla frågan formulerade den österrikiske fysikern och Nobelpristagaren Erwin Schrödinger i en bok som gavs ut 1944. Med Karl Sigmund, matematikprofessor från Wien och Dan Larhammar, biolog och preses för Kungliga vetenskapsakademien. I inledningen medverkar också Lars Hultman, vd för Stiftelsen för strategisk forskning. Inspelat den 20 maj 2019 på Scalateatern, Stockholm. Arrangör: Fri Tanke, Kungliga vetenskapsakademien och Stiftelsen för strategisk forskning.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Högskola

Den unga forskaren Mioko Otsuka från Japan berättar om sin forskning gällande förbättrad seebeck-koefficient för endimensionell kvantfysisk bismuth-nanotråd. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Högskola

Clara-Ann Cheng Ling från Singapore berättar om sina studier om strömlinjeformad reflektion av hög energi. Förhoppningen är att öka processhastigheten inom forskningen. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Högskola

Hur ser framtidens flygplansvinge ut? Hur kan vi transportera tyngre saker i luften utan att göra av med mer flygbränsle än nödvändigt? Nils Wagner, ung forskare från Tyskland, berättar om sina tankar kring en effektivare framtida flygplansvinge. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Högskola

Yifu Ouyang berättar om sina studier som handlar om ultrasnabb laser och dess användning i tidsupplöst spektroskopi. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Högskola

Inom fysiken arbetas det idag oftast tredimensionellt inom forskningen. Vad händer med atomer och molekyler om vi i stället ser fyrdimensionellt på dem? Den unga forskaren Benjamin Muntz berättar om vad som händer om man flyttar dimensioner. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Högskola

Daniel Burghardt från Brasilien berättar om sitt forskningsarbete som handlar om hur man skapar ett effektivt kontrollsystem för energikonsumtion. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Högskola

Hur bygger man ett teleskop med en huvudspegel på 39 meter i diameter? Michele Cirasuolo från The European Southern Observatory berättar om projektet på Paranalobservatoriet i Chile. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Finns det liv i rymden? Den frågan fascinerar många och inte minst Sir Martin Rees, professor emeritus vid universitet i Cambridge. Rees är kosmolog och rymdforskare med ett specialintresse för galaxernas formation, svarta hål och de mer spekulativa delarna av kosmologin. Här berättar han om sin forskning. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Kip S. Thorne berättar om forskningen som lett till Nobelpriset i fysik 2017. Den 14 september 2015 observerades för första gången universums gravitationsvågor. Vågorna, som Albert Einstein förutspådde hundra år tidigare, kom från en kollision mellan två avlägsna svarta hål. Det tog 1,3 miljarder år för vågorna att färdas till LIGO-detektorn i USA. Gravitationsvågor är ett helt nytt sätt att se de våldsammaste händelserna i rymden, och testa gränserna för vårt vetande. Inspelat den 8 december 2017 på Stockholms universitet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Barry C. Barish berättar om forskningen som lett till Nobelpriset i fysik 2017. Den 14 september 2015 observerades för första gången universums gravitationsvågor. Vågorna, som Albert Einstein förutspådde hundra år tidigare, kom från en kollision mellan två avlägsna svarta hål. Det tog 1,3 miljarder år för vågorna att färdas till LIGO-detektorn i USA. Gravitationsvågor är ett helt nytt sätt att se de våldsammaste händelserna i rymden, och testa gränserna för vårt vetande. Inspelat den 8 december 2017 på Stockholms universitet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Rainer Weiss berättar om forskningen som lett till Nobelpriset i fysik 2017. Den 14 september 2015 observerades för första gången universums gravitationsvågor. Vågorna, som Albert Einstein förutspådde hundra år tidigare, kom från en kollision mellan två avlägsna svarta hål. Det tog 1,3 miljarder år för vågorna att färdas till LIGO-detektorn i USA. Gravitationsvågor är ett helt nytt sätt att se de våldsammaste händelserna i rymden, och testa gränserna för vårt vetande. Inspelat den 8 december 2017 på Stockholms universitet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Kommer man kunna bevisa vad mörk materia är? Jan Conrad, professor i astropartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar om de kommande bevis man hoppas hitta. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Vilket är det bästa sättet att jaga efter supernovor? Jesper Sollerman, professor vid Stockholms universitet, tror sig ha svaret. Här berättar han om sitt arbete med att studera exploderande stjärnor, något som involverar hundratalet människor över flera kontinenter. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Vad sätter igång en explosion av en stjärna, en supernova? Josefin Larsson, docent i astrofysik vid Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om nya insikter om exploderande stjärnor. Dessa kommer av observationer från den till jorden närmst belägna explosionen: Supernova 1987A, som trettio år efteråt fortfarande ger oss nya kunskaper. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Kommer vi att kunna hitta guld i universum? Detta hoppas Avishay Gal-Yam, professor vid institutionen för astrofysik vid Wiezmann-institutet, Israel. Just nu pågår nämligen en revolution för möjligheterna att observera övergående astronomiska händelser. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Hur har bilden av vår galax, Vintergatan, förändrats de senaste åren? Thomas Bensby, forskare i astronomi, berättar om ett av astrofysikens stora mål, att förstå vår egen galax, och om den vetenskapliga guldgruva de nästkommande tio-femton årens observationer kan visa sig vara. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Vad vet vi om den första tiden efter the big bang, och vilken roll spelar svarta hål för galaxernas evolution? Kirsten Kraiberg Knudsen, docent i astronomi vid Chalmers tekniska högskola, talar om den fundamentala utveckling som observationer i det infraröda spektrat ger oss för att förstå dessa frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Matthew Hayes, forskare vid Stockholms universitet, går igenom den senaste tekniken inom "low-surface brightness"-astronomin och visar på de nuvarande teleskopens begränsningar. Hayes diskuterar vilken bild av stjärnmateria och utomgalaktisk gas framtidens observationer kommer att ge oss. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Kan vi begränsa den mörka materian så den blir begripbar? Volker Springel, professor vid universitetet i Heidelberg, går igenom vad vi i nuläget förstår om hur strukturer bildas i kosmos. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Kan algoritmer till fullo förstå galaxernas evolution? Marcella Carollo, professor vid institutionen för astronomi vid ETH i Zürich, Schweiz, redogör vad vi vet i dagsläget och tittar framåt mot de utmaningar som hägrar bortom gränserna. När nya datorer och teleskop producerar petabytes och kanske exabytes med data kommer vi att möta filosofiska utmaningar, säger hon. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Vilken sannolikhet för beboelighet finns det på expoplaneter? Nikolai Piskunov, professor i astrologi vid Uppsala universitet, berättar om sitt arbete med spektroskopi för att undersöka expoplaneternas kemiska atmosfärer. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Kan vi hitta bevis för liv i rymden inom ett par decennier? Med ny teknologi kommer vi allt närmare att kunna studera exoplaneter genom direkta observationer, berättar Markus Janson, lektor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Han hoppas att detta ska innebära de första reproducerbara bevisen för möjligheten till liv i vår galax. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Finns det jordlika planeter i andra solsystem? Anders Johansen, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, berättar om sitt arbete med datorsimulationer för att beräkna möjligheten för beboeliga planeter i andra solsystem än vårt. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Kan det finnas beboeliga planeter i ostabila planetsystem? Melvyn B Davies, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, visar hur de senaste decenniernas observationer har gett oss flera överraskningar. Dessa upptäckter har inneburit betydande framsteg i att förstå hur planetsystem fungerar och bildas. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Vad kommer nästa generation astrofysiker kunna upptäcka med hjälp av ny teknologi? Den frågan ställer Bruce Elmegreen, IBM:s forskningsavdelning, som här går igenom det vi vet och det som vi ännu inte har svar på. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Vad är skillnaden mellan variationer och förändningar i klimatet? Vad är naturligt och vad är inte det? Cintia Uvo, professor vid Lunds universitet, berättar om tendenser i klimatet som är återkommande enligt naturens historia och företeelser som avviker från dom återkommande förändringarna. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Anton Zeilinger, professor vid institutet för kvantoptik och direktör för vetenskapsakademien i Österrike, förklarar kvantfysikens fenomen med sammanflätande partiklar på stora avstånd, våg-partikel-dualitet och superpositioner och hur vi ska förstå kvantvärlden på ett intuitivt sätt. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

J Michael Kosterlitz är en av 2016 års Nobelpristagare i fysik. Tillsammans med David Thouless lyckades han visa något som ingen annan trodde var möjligt: att riktigt tunna skikt av ett material kan vara supraledande vid låga temperaturer, det vill säga att ström kan flyta fram i det helt utan motstånd. De visade också vad som händer när materialet byter fas och slutar vara supraledande. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

F Duncan M Haldane är en av 2016 års Nobelpristagare i fysik. Här går han igenom den teoretiska utvecklingen som har lett fram till bland annat hans egen upptäckt om hur topologiska begrepp kan användas för att förstå egenskaperna hos kedjor av små magneter som förekommer i vissa material. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Finns det någon total tystnad? Hur sker isolering av ljud? Robert Willim, forskare på Lunds universitet, ställer i denna föreläsning en mängd frågor kring ljud och vad som egentligen är en ljudmiljö och hur detta hör samman med hur vi upplever ljud. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Varför ska alla pip från köksmaskiner envisas med att låta likadant? Och hur ska framtidens elbilar låta? Sten Ternström, professor i musikakustik på KTH, berättar om ljud ur ett forskningsperspektiv. På KTH skapar man en ljuddatabas med saker vi hört eller aldrig hört, en samling av imitationer. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Sara Strandberg, partikelfysiker vid Stockholms universitet, berättar om materiens minst kända beståndsdelar och jakten på ännu oupptäckta partiklar, såsom supersymmetriska partiklar. Här beskriver hon standardmodellen för universums minsta partiklar men också de frågor som den modellen lämnar obesvarade: Vad består universums mörka materia av? Varför finns det mer materia än antimateria i universum? Varför är gravitationen så mycket svagare än universums andra tre krafter? Inspelat den 28 januari 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Jan Conrad, professor i astropartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar hur fysiker arbetar för att lista ut vad den mörka materian egentligen består av. Mörk materia har fått sitt namn av att den bara kan observeras indirekt, genom hur den påverkar vanlig materia via gravitationen. Med sin forskning har Jan Conrad och hans kollegor kunnat utesluta en del teorier om vad mörk materia består av. Han förutspår att inom ett antal år har fysikerna löst gåtan. Inspelat den 22 april 2015 på Fanfaren i Farsta Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Den kanadensiske fysikern Arthur B McDonald fick tillsammans med japanske fysikern Takaaki Kajita Nobelpriset i fysik 2015. Här berättar Arthur B McDonald om arbetet bakom upptäckten som har ändrat vår förståelse av materiens innersta och kan visa sig avgörande för vår bild av universum. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Högskola

Den japanske fysikern Takaaki Kajita fick tillsammans med kanadensaren Arthur B McDonald Nobelpriset i fysik 2015 för upptäckten av neutrrinooscillationer, som visar att neutriner har massa. Här berättar Takaaki Kajita om sin forskning. Christina Moberg från Kungliga Vetenskapsakademien inleder föreläsningen. Inspelat på Stockholms universitet den 8 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Högskola

En samling legendariska samt mindre kända astronauter samtalar kring rymdpromenader. Luca Parmitano berättar om när han fick vatten i sin rymdhjälm, pensionerade Bruce McCandless om de så kallade jetpackens historia och Soichi Noguchi om hur man lagar en rymdraket i rymden. Avslutar gör Aleksej Leonov, kosmonauten som gjorde den första rymdpromenaden någonsin. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Högskola

Sex forskare och professorer i Sverige får fyra minuter vardera att presentera allt från hur man mäter havsnivåer på globala oceaner och utforskar universum med ballonger till hur man bäst studerar Venus. Medverkande: Anna Jensen, professor, Per-Arne Lindqvist, forskare, Mark Pearce, professor, Mikael Östling, professor, Sven Grahn, före detta teknisk chef Rymdbolaget och Yifang Ban, professor. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Högskola

Professor Katherine Freese lär oss om Big Bang, om att warpa rumtid samt att 95 procent av universum består av mörk materia, en för oss totalt okänd massa. Föreläsningen börjar i den moderna kosmologins ursprung och slutar där vi är idag. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Högskola

Japan är det enda asiatiska landet som är med i ISS, den internationella rymdstationens program. En av de engagerade japanska astronauterna är Chiaki Mukai, läkare och så kallad Jaxa-astronaut. I denna föreläsning berättar hon om Japans rymdforskning idag och vad den kan bidra med i framtiden. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Högskola

Ben, hjärta, ögon och muskler - allt påverkas och försämras i rymden. Astronauten Tom Marshburn berättar hur man måste träna hela tiden för att hålla sig i form som astronaut. Dessutom lär vi oss om salladsodling i rymden och ny robotforskning för att förbättra rymdpromenader. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Högskola

Astronauten Bonnie J Dunbar berättar översiktligt om Nasas tekniska utmaningar inom medicin, energi och hälsorisker när det gäller att utforska rymden. Dessutom får vi en hälsning från rymden från ett nu pågående ettårsprojekt som studerar hur människokroppen påverkas av tyngdlöshet. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Högskola

Matematiken gjorde att hon inte lyckades komma fram till sitt drömjobb som astronaut. Men genom internet har hon lyckats hålla sitt intresse levande. Forskningskommunikatören Frida Backjanis berättar om sin besatthet av rymden och hur viktigt det är att världens astronauter fortsätter att inspirera med sina resor och sin forskning för att fler ska inspireras precis som hon själv. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Högskola

Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, visar ett nytt visualiseringsprogram som kan ta oss från jorden till Mars, Pluto och ut ur vårt solsystem, vidare ut i oändligheten. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Högskola

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Högskola

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Högskola

När vi tittar upp på månen och ser bilder av Mars, hur påverkar det oss som människor och art? Astronauten Chris Hadfield från Kanada är känd för sina Youtube-filmer där han till exempel visar hur man borstar tänderna i viktlöst tillstånd. Här berättar han om hur han vill inspirera jordborna genom att lägga upp sina rymdupplevelser på sociala medier. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Högskola

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, berättar om hur rymdforskningen är användbar inte bara i rymden utan också här på jorden i till exempel klimatforskning för att studera höjda havsnivåer. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Högskola

Henrik Hartman forskar vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Han försöker med hjälp av astrofysik hitta svar på frågorna om var människan kommer ifrån och vilka ämnen människokroppen från början byggdes av. Vilka ämnen bildades vid big bang och vilka ämnen bildas när stjärnor dör? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola