Betyg och bedömning

Avsnitt 6 av 10

Hur ger man bra feedback till sina elever? Att ge bra återkoppling kan vara båda svårt och tidskrävande. Enligt aktuell forskning är den processorienterade återkopplingen - som fokuserar på styrkor, svagheter och råd - mycket mer användbar för eleverna än den återkoppling som består av betyg. Återkopplingen blir än mer effektiv om man jämför elevens aktuella kunskapsnivå med inlärningsmålet och sedan ger eleven strategier för hur de ska kunna uppnå målet.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Det finns många olika sätt för en lärare att ge återkoppling till en elev. Men hur vet man om ens feedback motiverar? Här kommer fyra kännetecken på effektiv återkoppling enligt en brittisk studie. Svaren och tipsen är hämtade ur Lärlabbet: Hur ger man effektiv återkoppling till sina elever?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Att skriva loggbok är bra för både dig som elev och din lärare. Du får bättre koll på din arbetsprocess och vad du kan förbättra och utveckla. Samtidigt ger du underlag för lärarens bedömning och betygsättning.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Även om det egentligen inte finns några genvägar till att höja sina betyg, så kommer här några tips på vad du kan tänka på!

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 6 av 8

Vilket betyg en elev får vid terminens slut bör inte vara en överraskning. Men det händer och ofta vill eleven då diskutera sitt betyg. När och på vilket sätt ska man som lärare ta en sådan diskussion och hur motiverar man betyget? Vad är viktigt att eleven får med sig från ett sådant samtal?

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 7

"Ett av Skolverkets kunskapskrav i kemi förklaras: "Eleven kan formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån."

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 8

Ett av Skolverkets kunskapskrav i teknik för åk 9 förklaras: "Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller."

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Ett av Skolverkets kunskapskrav i kemi förklaras: "Eleven kan formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån." Berättare: Keith Forster, Rolf Man och Sharzad Rahmani.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Ett av Skolverkets kunskapskrav i teknik för åk 9 förklaras: "Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller." Berättare: Keith Forster, Rolf Man och Sharzad Rahmani.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 2

Ett av Skolverkets kunskapskrav i fysik för årskurs 9 förklaras: "I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem."

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 3

Ett av Skolverkets kunskapskrav i samhällskunskap för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation."

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 4

Ett av Skolverkets kunskapskrav i matematik för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt."

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i slöjd för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt."

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 6

Ett av Skolverkets kunskapskrav i svenska för åk 9 förklaras: "Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans." Detta program är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 1

Ett av Skolverkets kunskapskrav i svenska för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk."

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Ett av Skolverkets kunskapskrav i svenska för åk 9 förklaras: "Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans." Berättare: Keith Forster, Rolf Man och Sharzad Rahmani.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 2 av 3

Läraren Katarina Åkerman Gustafsson diskuterar med sin före detta elev Emil Häggbom om vad som är viktigt när det gäller inkluderande undervisning. De pratar om vikten av att erbjuda olika undervisningssätt, om elevmedverkan och tydlighet kring förväntningar och betygskriterier. Och hur kan man avdramatisera prov och utvärderingar?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Marije Lesterhuis har forskat på komparativ bedömning och studerat metoder för att bedöma kompetenser. Inom denna metod jämför utvärderarna arbetet med eleverna i par och väljer arbetet med högst kvalitet. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Hur ska killar och tjejer få samma möjligheter i skolan, och vad kan skolan göra för att motverka könsmönster i utbildningsresultaten? Här diskuterar en forskare, en lärare och en student vad de tycker måste till för att få killar att sluta underprestera i skolan. Medverkande: Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Tom Larsson, skoldebattör, och Jonas Ahnqvist, lärare. Moderator: Vesna Prekopic. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Killars slutbetyg från grundskolan var år 2017 30 meritpoäng lägre än tjejers, och killar som kommer från studiesvaga hem presterar allra sämst. Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, berättar om forskningen om de faktorer som ligger bakom. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Valfria ämnen, som essäer, är mer autentiska men svårare att bedöma på ett tillförlitligt sätt. Daisy Christodoulou är utbildningsdirektör vid No more marking. Hon arbetar nära skolor med att utveckla nya metoder för bedömning. Här hör du hur hon anser man kan möta denna utmaning. Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Alla vet att prestationsutvärdering i skolan är utmanande. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, berättar här om vad utmaningen verkligen består av. Finns det skillnader mellan kommunala skolor och friskolor? Inspelat den 10 mars 2018 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 4 av 6

Maja undervisar en skolklass som består av nyanlända ungdomar. Hon engagerar sig ofta i eleverna mer än vad hennes yrkesroll kräver. Enligt en ny regeringsproposition kan de betyg hon och de andra lärarna sätter påverka elevernas möjligheter att få stanna i Sverige. Tillsammans med sina kollegor försöker hon förstå hur de ska handla för att kunna följa regeringens uppdrag samtidigt som de har ansvar för eleverna.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 4 av 6

Maja undervisar en skolklass som består av nyanlända ungdomar. Hon engagerar sig ofta i eleverna mer än vad hennes yrkesroll kräver. Enligt en ny regeringsproposition kan de betyg hon och de andra lärarna sätter påverka elevernas möjligheter att få stanna i Sverige. Tillsammans med sina kollegor försöker hon förstå hur de ska handla för att kunna följa regeringens uppdrag samtidigt som de har ansvar för eleverna.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Avsnitt 4 av 6

Maja undervisar en skolklass som består av nyanlända ungdomar. Hon engagerar sig ofta i eleverna mer än vad hennes yrkesroll kräver. Enligt en ny regeringsproposition kan de betyg hon och de andra lärarna sätter påverka elevernas möjligheter att få stanna i Sverige. Tillsammans med sina kollegor försöker hon förstå hur de ska handla för att kunna följa regeringens uppdrag samtidigt som de har ansvar för eleverna.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Avsnitt 2 av 8

Det krävs ett tydligt ledarskap i klassrummet, men lärarna tycker sig inte fått med sig den kunskapen från lärarutbildningen. Alexander menar att boxningen fått honom på fötter och lärarna försöker komma överens om hur de ska göra med mobilerna i klassrummen.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 2 av 8

Det krävs ett tydligt ledarskap i klassrummet, men lärarna tycker sig inte fått med sig den kunskapen från lärarutbildningen. Alexander menar att boxningen fått honom på fötter och lärarna försöker komma överens om hur de ska göra med mobilerna i klassrummen.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Gudrun Edgren, professor vid medicinska fakulteten i Lund, presenterar en studie som har följt studenters progression i tre yrkesutbildningar bedömda med casemetodik. I yrkesförberedande utbildningar är det av intresse att följa studenternas progression till det framtida yrket, men examination sker på kursnivå och ger därför ingen upplysning om studenternas progression. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

En paneldebatt med Sveriges universitets- och högskoleförbunds rapport om betygssystem i högskolan som utgångspunkt. Hur säkerställer lärosätena att lärarna är överens om hur betygsskalan ska användas? Medverkande: Emelie Johansson, Studentkåren i Borås, Åsa Lindberg-Sand, Lunds universitet, Silvana Naredi, Göteborgs universitet, Charlotta Tjärdahl, Sveriges förenade studentkårer och Kalle Tryggvesson, Stockholms universitet. Moderatorer: Fredrik Oldsjö och Karin Kjellgren. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Kristina Von Hausswolff, universitetsadjunkt i datavetenskap, berättar om upplägget av kursen Etik och IT hur man kan praktisera muntlig examination. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Något som inte blir enklare utan snarare svårare med åren är betygssättning, menar forskaren Ilona Rinne som själv har lång erfarenhet av att jobba som lärare på gymnasiet. Betygssamtalen kan påverka relationen mellan lärare och elev eftersom situationen ofta känns olustig från båda parter. En förklaring som Ilona sett i sin forskning är att det ofta uppstår ett spänningsfält mellan lärarens professionella uppdrag som regleras av skolans styrdokument och den mellanmänskliga individuella relationen till varje elev. Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 12 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Åsa Hirsh, forskare i pedagogik, talar här om begreppet formativ bedömning, ett begrepp som används flitigt i svensk och internationell forskning. Hon anser att det behövs en mer kritisk hållning till begreppet. Frågor som är viktiga att ställa är exempelvis: Hur påverkas elevers lärande och välmående av formativa metoder? Hur används formativ bedömning i syfte att analysera och förändra undervisningen? Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 11 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Läraren och skolutvecklaren Bosse Larsson funderar på hur de senaste rönen kring bedömning skall tolkas och användas praktiskt i våra skolor. Vad betyder egentligen Dylan Wiliams, John Hatties och Carol Dwecks forskningsteorier för den enskilde lärarens undervisningspraktik och hur kan de appliceras i ett svenskt klassrum? Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 12 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Genom att kombinera formativa strategier med digitala resurser kan undervisningen förbättras, menar språkläraren Patricia Diaz. Här berättar hon om hur hon själv jobbat praktiskt och framgångsrikt med formativ bedömning de senaste fem åren. Patricia poängterar också vikten av att skilja på bedömning och betyg och förmedla det till eleverna. Hon kommer också in på begreppet återkoppling och hur hon får eleverna att dra nytta av de återkopplade samtalen som kan ske både muntligt och digitalt. Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 11 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Antalet nationella prov blir fler och både lärare och elever känner sig stressade över mängden. Här berättar pedagogikforskaren Åsa Hirsh om ett nystartat forskningsprojekt som handlar om just nyttan med nationella prov. Studien fokuserar bland annat på hur lärare uppfattar att eleverna påverkas av proven, samt hur provresultaten kan användas för att se enskilda elevers behov. Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 11 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Gymnasieläraren Daniel Sandin har i flera år särskilt intresserat sig för frågor som rör bedömning och dokumentation. Här föreläser han om en modell för dokumentation med verktyg som blir till hjälp i det formativa bedömningsarbetet och vid betygssättning. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Något som diskuteras flitigt inom skolvärlden just nu är bedömning och betygssättning. Det finns flera metoder och det är lätt att känna sig förvirrad som lärare. Här försöker Anders Jönsson, professor i naturvetenskapernas didaktik att reda ut begreppen. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 5 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i matematik för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 4 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i slöjd för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 3 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i svenska för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 2 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i fysik för årskurs 9 förklaras: "I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 1 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i samhällskunskap för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i slöjd för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt."

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9